Lag (2022:940).
\nI detta kapitel finns bestämmelser om
\nLag (2026:1198).
\nTillämpningsområde
\nOm inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för fritidshemmet.
\nOm inte annat anges i respektive paragraf gäller bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom förskolan.
\nBestämmelserna i 1-5 a, 6 och 22-24 §§ gäller också för fritidshemmet. Lag (2026:1198).
\nArbetsmiljö
\nAlla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.
\nHuvudmannen ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det förebyggande arbetet.
\nLag (2022:940).
\nAlla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Med studiero avses att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.
\nDet ska på skolenheten bedrivas både ett förebyggande arbete som syftar till att skapa trygghet och studiero och ett arbete för att upprätthålla tryggheten och studieron. Huvudmannen ska säkerställa att arbetet bedrivs och rektorn ska ansvara för arbetet.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det förebyggande och det upprätthållande arbetet. Lag (2026:1198).
\n3 a § /Träder i kraft I:2026-08-01/ I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.
\nI vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag. Lag (2026:1198).
\nI arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö.
\nI vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i denna lag.
\nI grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet och öppen fritidsverksamhet ska elevers mobiltelefoner samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas vid elevens skoldags slut.
\nRektorn får i samma skolformer och verksamheter besluta att även elevers övriga elektroniska kommunikationsutrustning ska samlas in vid elevens skoldags början och återlämnas senast vid elevens skoldags slut. Rektorns beslut får avse högst ett år i taget.
\nRektorn eller en lärare får göra undantag från insamling enligt första eller andra stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det i övrigt finns särskilda skäl.
\nRektorn eller en lärare får även göra undantag från insamling enligt första stycket vid utbildning utanför skolenheten om insamlingen eller återlämnandet skulle medföra betydande praktiska svårigheter.
\nVid tillämpningen av denna paragraf ska barn jämställas med elev, och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och öppen fritidsverksamhet ska jämställas med skolenhet. För dessa verksamheter gäller andra-fjärde styckena för den personal som huvudmannen utser. Lag (2026:1198).
\n4 a § /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som 1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, eller 2. utgör extra anpassningar eller särskilt stöd enligt 3 kap.
\nOm det finns särskilda skäl får dock rektorn eller en lärare tillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2022:940).
\n4 a § /Träder i kraft I:2028-07-01/ Vid undervisning får endast sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning förekomma som 1. sker enligt lärarens instruktioner i syfte att främja elevernas utveckling och lärande, 2. utgör stöd enligt 3 kap. 2 § andra stycket, 3. enligt läraren bedöms behövas vid stödundervisning enligt
\ntillåta en enskild elev att använda en mobiltelefon eller annan elektronisk kommunikationsutrustning även i andra fall än som avses i första stycket.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2026:1242).
\n4 b § Rektorn, en lärare eller en handledare som avses i
\nelektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga störningar i undervisningen.
\nRektorn eller en lärare får omhänderta sådan utrustning även för att förebygga kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § brottsbalken eller annan kränkande fotografering eller filmning av någon som inför eller efter en idrottslektion befinner sig i ett omklädningsrum, en dusch eller ett annat liknande utrymme.
\nRektorn eller en lärare får även i andra liknande situationer eller om det finns särskilda skäl omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning för att förebygga kränkande fotografering eller filmning.
\nDen som får omhänderta mobiltelefoner eller annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt första, andra eller tredje stycket får även uppdra åt någon annan att göra detta.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2022:940).
\n4 c § Ett föremål som har omhändertagits enligt
\n4 d § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.
\nRektorns beslut får avse högst ett år i taget.
\nRektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl.
\nLag (2022:1315).
\n4 d § /Träder i kraft I:2026-07-01/ /Upphör att gälla U:2026-08-01 genom lag (2026:1198)./ Utöver vad som anges i 4 b § får en rektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet besluta att mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning ska samlas in vid varje skoldags början. I sådana fall ska föremålet återlämnas senast vid varje skoldags slut.
\nRektorns beslut får avse högst ett år i taget.
\nRektorn eller en lärare får göra undantag från ett beslut som avses i första stycket för sådan användning av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning som avses i 4 a §, eller för en enskild elev om det finns särskilda skäl.
\nLag (2025:729).
\n4 d § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Det ska för varje skolenhet och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet finnas skriftliga rutiner för att hantera omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4, 4 b och 4 c §§.
\nFör öppen fritidsverksamhet ska det finnas skriftliga rutiner för att hantera omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4 §.
\nRektorn beslutar om de skriftliga rutinerna. För fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och för öppen fritidsverksamhet ska rutinerna beslutas av den personal som huvudmannen utser. Lag (2026:1198).
\n4 e § /Ny beteckning 4 d § U:2026-08-01/ Det ska för varje skolenhet finnas skriftliga rutiner för hanteringen av omhändertagande av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning enligt 4 b-4 d §§.
\nRektorn beslutar om sådana rutiner. Lag (2022:940). /Rubriken upphör att gälla U:2026-08-01/ Ordningsregler
\nOrdningsregler ska finnas för varje skolenhet.
\nOrdningsreglerna och hur de följs ska regelbundet följas upp.
\nOrsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras.
\nOrdningsreglerna ska utarbetas, följas upp och, vid behov, omarbetas under medverkan av eleverna.
\nRektorn beslutar om ordningsregler.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2022:940). /Rubriken träder i kraft I:2026-08-01/ Skolregler
\nSkolregler ska finnas för varje skolenhet, för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet och för öppen fritidsverksamhet.
\nSkolreglerna ska innehålla skolgemensamma förhållningsregler som syftar till att upprätthålla trygghet och studiero. I skolreglerna ska det ingå en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2026:1198).
\n5 a § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Rektorn ansvarar för att skolreglerna tas fram och beslutar om dem. Rektorn ansvarar också för att det på skolenheten finns gemensamma rutiner och förhållningssätt för arbetet med att upprätthålla skolreglerna.
\nSkolreglerna ska förankras hos eleverna. Skolreglerna och hur de efterlevs ska regelbundet följas upp. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras.
\nVid tillämpningen av denna paragraf ska barn jämställas med elev, och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet samt öppen fritidsverksamhet ska jämställas med skolenhet. För dessa verksamheter gäller första stycket för den personal som huvudmannen utser. Lag (2026:1198). /Rubriken träder i kraft I:2026-08-01/ Förväntansdokument 5 b § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Ett förväntansdokument ska finnas för varje skolenhet.
\nFörväntansdokumentet ska innehålla 1. information om innehållet i skolreglerna, 2. information om skolenhetens gemensamma rutiner och förhållningssätt i arbetet med att upprätthålla skolreglerna, och 3. en påminnelse om vårdnadshavares ansvar enligt 6 kap. föräldrabalken.
\nFörväntansdokumentet får även innehålla annan information som är relevant för att förtydliga de ömsesidiga förväntningarna mellan skolan och eleverna respektive skolan och vårdnadshavarna.
\nRektorn ansvarar för att förväntansdokumentet tas fram.
\nElever och vårdnadshavare ska under varje läsår informeras om innehållet i förväntansdokumentet.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2026:1198).
\nDisciplinära och andra särskilda åtgärder Allmänna befogenheter för personalen
\nPersonalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Detta innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
\nEn åtgärd enligt första stycket får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nEnligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål. Även sådana åtgärder får vidtas endast om de står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nLag (2022:940).
\nPersonalen får vidta en sådan omedelbar och tillfällig åtgärd som 1. är befogad för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero, och 2. står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nBefogenheten enligt första stycket innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.
\nEnligt de förutsättningar som anges i 7-23 §§ får det beslutas om utvisning ur undervisningslokalen, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering utanför den egna skolenheten, nekat tillträde till skolenheten, avstängning och omhändertagande av föremål, om åtgärden står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nLag (2026:1198).
\nUtvisning ur undervisningslokalen
\nI grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.
\nOm läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. Lag (2022:1315).
\nI grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om 1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och 2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren eller handledaren.
\nOm elevens olämpliga uppträdande innebär våld, hot eller kränkning får eleven visas ut utan att först ha uppmanats att ändra sitt beteende.
\nOm läraren eller handledaren inte är närvarande i undervisningslokalen får annan personal visa ut en elev från lokalen under motsvarande förutsättningar som anges i första och andra styckena. I sådana fall ska läraren eller handledaren underrättas i efterhand. Lag (2026:1198).
\nKvarsittning
\nrektor i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan besluta att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Lag (2022:1315).
\nUtredning
\nOm en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
\nOm förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt
\nLag (2022:1315).
\nOm en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds.
\nSamråd ska ske med elevens vårdnadshavare.
\nOm förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt
\nLag (2025:729).
\nutredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.
\nSkriftlig varning
\nbesluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
\nTillfällig omplacering
\nI förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:1315).
\n/Upphör att gälla U:2026-08-01/ I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2025:729).
\n/Upphör att gälla U:2028-07-01/ I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin. Lag (2026:1198).
\nI grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en mindre undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin. Lag (2026:1242).
\nTillfällig placering utanför den egna skolenheten
\nOm åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nEtt beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Lag (2022:940).
\n/Upphör att gälla U:2028-07-01/ Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en särskild undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nEtt beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Om det finns särskilda skäl får åtgärden dock gälla som längst i åtta veckor. Lag (2026:1198).
\nOm åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska ges undervisning vid en annan skolenhet eller på en annan plats inom huvudmannens organisation.
\nEtt beslut enligt första stycket får innebära att eleven ges enskild undervisning eller undervisning i en mindre undervisningsgrupp enligt 3 kap. 11 §. De förutsättningar som anges i 3 kap. för sådan undervisning behöver inte vara uppfyllda inför ett sådant beslut.
\nInnan rektorn fattar ett beslut som innebär undervisning i en annan undervisningsgrupp ska rektorn bedöma hur åtgärden kan påverka övriga elevers utbildning i den gruppen.
\nEtt beslut om tillfällig placering vid en annan skolenhet fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten.
\nElevens vårdnadshavare ska informeras om ett beslut enligt första stycket innan placeringen genomförs.
\nEn åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket får inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Om det finns särskilda skäl får åtgärden dock gälla som längst i åtta veckor. Lag (2026:1242).
\n13 a § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Om en elev tillfälligt har placerats utanför den egna skolenheten enligt 13 § ska det utarbetas en plan för att stödja elevens återgång till ordinarie skolgång efter den tillfälliga placeringen.
\nRektorn vid den skolenhet som eleven hör till när placeringsbeslutet fattas ansvarar för att planen utarbetas.
\nRektorn ska även samråda med rektorn vid den skolenhet där eleven är tillfälligt placerad. Om eleven efter den tillfälliga placeringen ska placeras vid en annan skolenhet än den som eleven hörde till när beslutet om tillfällig placering fattades ska samråd även ske med rektorn vid den skolenhet där eleven placeras. Lag (2026:1198).
\n13 b § /Träder i kraft I:2026-08-01/ I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Lag (2026:1198). /Rubriken träder i kraft I:2026-08-01/ Nekat tillträde till skolenheten 13 c § /Träder i kraft I:2026-08-01/ I grundskolans årskurs 8-10, specialskolans årskurs 8- 11 och i gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska nekas tillträde till skolenheten om 1. åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande för att tillförsäkra andra elever trygghet och studiero eller inte är möjliga att genomföra, och 2. det finns synnerliga skäl för detta med hänsyn till andra elevers eller personals säkerhet.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2026:1198).
\n13 d § /Träder i kraft I:2026-08-01/ En åtgärd i form av nekat tillträde till skolenheten enligt 13 c § får inte gälla för en längre tid än återstoden av terminen. Om det återstår kortare tid än fyra veckor av terminen när åtgärden vidtas får den i stället gälla som längst fyra veckor in på nästa termin.
\nEtt beslut om nekat tillträde till skolenheten enligt 13 c § gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2026:1198).
\n13 e § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Av ett beslut om nekat tillträde till skolenheten enligt 13 c § ska det framgå 1. under vilken tid beslutet gäller, och 2. vilka av skolenhetens lokaler och ytor utomhus som beslutet gäller. Lag (2026:1198).
\n13 f § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Rektorn ska kontinuerligt följa upp om förutsättningarna för att neka eleven tillträde till skolenheten enligt 13 c § fortfarande är uppfyllda och upphäva beslutet när de inte längre är det. Lag (2026:1198).
\n13 g § /Träder i kraft I:2026-08-01/ Innan rektorn beslutar om nekat tillträde till skolenheten enligt 13 c § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.
\nRektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut att neka tillträde till skolenheten enligt 13 c §.
\nOm eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas. Lag (2026:1198).
\n13 h § /Träder i kraft I:2026-08-01/ En elev som har nekats tillträde till skolenheten enligt 13 c § ska få fjärr- eller distansundervisning enligt bestämmelserna i 21 och 22 kap. Lag (2026:1198).
\nAvstängning i vissa obligatoriska skolformer
\nI grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad.
\nRektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra eller det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
\nEleven ska erbjudas kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.
\nEtt beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2022:940).
\nI grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad.
\nRektorn får även besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. åtgärder enligt 13 § inte är tillräckligt ingripande eller inte är möjliga att genomföra eller det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens beteende, och 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
\nEleven ska erbjudas kompensationsundervisning för den undervisning som han eller hon går miste om på grund av avstängningen. Rektorn avgör tidpunkten för kompensationsundervisningen och i vilken form den ska erbjudas.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första eller andra stycket.
\nEtt beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2026:1198).
\nAvstängningstid i vissa obligatoriska skolformer
\nEtt beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.
\nEn elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår.
\nEtt beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka andra åtgärder som kan behövas.
\nEn elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än två veckor och inte heller vid fler tillfällen än tre gånger per kalenderhalvår. Lag (2026:1198).
\nInhämtande av yttrande och information till berörda
\neleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.
\nRektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även socialnämnden informeras om beslutet.
\nAvstängning i de frivilliga skolformerna
\nvuxenutbildning får huvudmannen eller rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om 1. eleven agerar på ett sådant sätt att andra elevers eller personals säkerhet bedöms vara hotad, 2. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse och kunskaper, 3. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande, 4. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen berörd person för kränkande behandling, 5. eleven kan antas ha begått en brottslig handling inom skolans område, eller 6. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på övriga elevers trygghet och studiero.
\nHuvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
\nEn förutsättning för avstängning enligt första stycket 3, 4 eller 6 är att syftet med andra åtgärder inte har uppnåtts.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315).
\nAvstängningstid i de frivilliga skolformerna
\ntid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte annat följer av andra stycket.
\nHuvudmannen får besluta att förlänga avstängningen om syftet med en kortare avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår och tre ytterligare kalenderhalvår.
\nLag (2022:940).
\nAvstängning från viss utbildning med praktiska inslag
\n17 § första-tredje styckena, besluta att helt eller delvis stänga av en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, om 1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd, och 2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den praktiska tjänstgöringen.
\nHuvudmannen eller rektorn får besluta att ett beslut om avstängning ska gälla omedelbart.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt denna paragraf. Lag (2022:1315).
\nAvstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag
\nviss tid eller gälla utan tidsbegränsning.
\nRektorns beslut om avstängning enligt 19 § får inte avse längre tid än två veckor. Lag (2022:940).
\nInhämtande av yttrande samt informations- och samrådsskyldighet
\nenligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra sig.
\nRektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har fattat ett beslut om avstängning enligt 17 eller 19 §.
\nOm eleven är under 18 år och den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår inte överstiger två veckor ska socialnämnden informeras om ett beslut enligt 17 eller 19 §.
\nOm eleven är under 18 år ska samråd ske med socialnämnden innan ett beslut fattas enligt 17 eller 19 § som innebär att den sammanlagda tiden för avstängning under ett kalenderhalvår överstiger två veckor. Lag (2022:940). /Rubriken upphör att gälla U:2026-08-01/ Placering utan tidsbegränsning vid en annan skolenhet 21 a § /Ny beteckning 13 b § U:2026-08-01/ I 10 kap. 30 och 31 §§ och 11 kap. 29 och 30 §§ finns bestämmelser om placering utan tidsbegränsning av en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan vid en annan skolenhet än den som elevens vårdnadshavare har önskat, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Lag (2022:1315).
\nOmhändertagande av föremål
\npå ett sätt som är störande för utbildningen, kränkande för elever eller personal eller som kan utgöra en fara för säkerheten i utbildningen.
\nFöremål som annan personal än rektorn, en lärare eller en handledare som avses i 21 kap. 13 § har omhändertagit med stöd av första stycket ska, om det inte omedelbart kan lämnas tillbaka, utan onödigt dröjsmål överlämnas till rektorn, en lärare eller en sådan handledare för prövning av när föremålet ska lämnas tillbaka enligt 23 §.
\nDenna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2022:940).
\nåterlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.
\nOm ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 18 kap. 12 § vapenlagen (2026:408), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten.
\nOmhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2026:420).
\nDokumentation
\nOm en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter lektionens slut.
\nOm en åtgärd har vidtagits enligt 12, 13, 13 c, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras skriftligt av den som har genomfört åtgärden. Om åtgärden rör omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna skyldighet endast om föremålet inte har återlämnats efter lektionens slut. Lag (2026:1198).
\nÄndamål och tillämpningsområde
\nDetta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
\nBestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.
\nDetta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.
\nDetta kapitel har också till ändamål att motverka trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567).
\nBestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2026:1096).
\nDiskriminering
\nBestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).
\nBestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2026:1096).
\nDefinitioner
\nTvingande bestämmelser
\nskyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.
\nAnsvar för personalen
\nskyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
\nAktiva åtgärder Målinriktat arbete
\nsärskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
\nSkyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
\natt förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
\nPlan mot kränkande behandling
\nplan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
\nFörbud mot kränkande behandling
\neller en elev för kränkande behandling. /Rubriken upphör att gälla U:2026-08-01/ Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling /Rubriken Träder i kraft I:2026-08-01/ Skyldighet att aktivt motverka, informera om, anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
\nEn lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
\nFörsta stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
\nFör verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Lag (2018:1303).
\nAll personal är skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling samt trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen (2008:567) i samband med verksamheten och se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras.
\nPersonal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling eller allvarliga eller upprepade trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten är skyldig att informera rektorn om detta.
\nPersonal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier eller sexuella trakasserier av någon i personalen är skyldig att informera rektorn om detta.
\nEn rektor som får sådan information som avses i andra eller tredje stycket är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
\nFör verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller andra-fjärde styckena i stället för rektor den personal som huvudmannen utser. Lag (2026:1096).
\n10 a § /Träder i kraft I:2026-08-01/ En huvudman som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för sådan kränkande behandling som avses i 10 § andra eller tredje stycket är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
\nNär det gäller sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 10 § andra eller tredje stycket finns det bestämmelser om utbildningsanordnarens utredningsskyldighet i
\nFörbud mot repressalier
\neller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet.
\nSkadestånd
\nOm huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
\nOm det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort.
\nOm huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7 §, 8 §, 9 §, 10 § andra-fjärde styckena, 10 a § eller 11 § ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet.
\nSkadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa.
\nOm det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2026:1096).
\nRättegången
\nenligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
\nI sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.
\nBevisbörda
\nför kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
\nRätt att föra talan
\nStatens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.
\nBestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
\nNär ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.
\nför talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
\nNär rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.
\n6 a kap. Säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte Kapitlets innehåll
\nTillämpningsområde
\nbestämmelserna i detta kapitel för hela skolväsendet.
\nVid tillämpningen av detta kapitel ska fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet jämställas med skolenhet. Lag (2025:625).
\nBeredskap för allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer
\nskolenhet 1. finns en beredskapsplan som anger de åtgärder som ska vidtas vid en allvarlig våldssituation eller hot om en allvarlig våldssituation, och 2. bedrivs ett löpande arbete för att säkerställa en beredskap att hantera allvarliga våldssituationer och hot om allvarliga våldssituationer. Lag (2025:625).
\nTillträde till förskoleenheten eller skolenheten
\nskolenhet vidtas åtgärder för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till enheten under tid när verksamheten pågår.
\nLag (2025:625).
\nUndersökning av väskor och andra föremål Beslut om och utförande av undersökning
\nVäskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nEn undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.
\nEn rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten.
\nEn rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. Lag (2025:625).
\nVäskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten får undersökas om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Detta gäller i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning. En sådan undersökning får endast utföras om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter.
\nEn undersökning enligt första stycket som avser ett obestämt antal elever får endast utföras efter beslut av rektorn.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta ett sådant beslut. En sådan undersökning ska utföras av rektorn eller personer som särskilt har utsetts av rektorn för uppgiften.
\nEn rektor får också, under sådana förutsättningar som anges i första stycket, besluta och utföra undersökningar av enskilda elevers väskor och andra föremål som elever har med sig till skolenheten eller till en skolaktivitet utanför skolenheten.
\nEn rektor får även uppdra åt särskilt utsedda personer att besluta och utföra sådana undersökningar. Lag (2025:730).
\neller förskoleenhet gäller vad som anges om rektorn i 5 § i stället huvudmannen. Lag (2025:625).
\nOmhändertagande
\nomhändertas av rektorn om det är befogat för att begränsa risken för ordningsstörningar, kränkningar eller brott eller för att upprätthålla säkerheten. Sådana föremål får också omhändertas av en person som rektorn har utsett att utföra undersökning enligt 5 § andra eller tredje stycket.
\nLag (2025:625).
\nåterlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen har tagit med sig föremål som har kunnat befaras komma till användning för ordningsstörningar, kränkningar, brott eller för att hota säkerheten eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet.
\nOm ett föremål som har omhändertagits enligt 7 § kan antas bli förverkat enligt 36 kap. 9, 10 eller 12 § brottsbalken, 6 § narkotikastrafflagen (1968:64) eller 9 kap. 5 § vapenlagen (1996:67), ska rektorn eller den som rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till Polismyndigheten.
\nOmhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Lag (2025:625).
\nDokumentation
\nomhändertagande enligt 7 § ska dokumenteras. Om omhändertagandet sker under lektionstid behöver inte omhändertagandet dokumenteras om föremålet lämnas tillbaka vid lektionens slut. Lag (2025:625).
\nAnmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott
\nOm det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
\nLag (2025:625).
\nOm det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det. Detta gäller om brottet har begåtts i samband med verksamheten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Lag (2025:730).
\neller förskoleenhet gäller skyldigheten att anmäla brott enligt 10 § för den personal som huvudmannen utser.
\nLag (2025:625).
\nKapitlets innehåll
\nI detta kapitel finns bestämmelser om
\nLag (2022:1315).
\nI detta kapitel finns bestämmelser om
\nLag (2025:729).
\nVilka som omfattas av skolplikt
\nföreskrifterna i detta kapitel.
\nSkolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.
\nSkolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.
\nRätten till utbildning
\nalla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.
\nAv 2 § tredje stycket och 15 § följer även en viss rätt till utbildning utöver skolplikten. Lag (2017:1115).
\nHur skolplikten fullgörs /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Förskoleklassen och grundskolan
\nSkolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen.
\nDärefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.
\nSkolplikten kan dock börja fullgöras direkt i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan enligt 11 a och 11 b §§. Lag (2022:1315). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Grundskolan
\nSkolplikten ska börja fullgöras i grundskolan eller i den skolform där barnet tas emot enligt 5, 6 eller 7 §, om inte skolplikten fullgörs på något annat sätt enligt bestämmelserna i 24 kap. Lag (2025:729).
\nAnpassade grundskolan
\nBarn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att uppfylla sådana betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller för grundskolan och som minst ska uppfyllas, ska tas emot i anpassade grundskolan.
\nFrågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
\nOm barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.
\nEtt barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2022:1315).
\nBarn som på grund av att de har en intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterium som gäller för grundskolan, ska tas emot i anpassade grundskolan.
\nFrågan om mottagande i anpassade grundskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i anpassade grundskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.
\nOm barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i anpassade grundskolan, ska barnet fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.
\nEtt barn får dock tas emot i anpassade grundskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Lag (2026:1243).
\n5 a § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i anpassade grundskolan inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp.
\nEn rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.
\nLag (2022:1315).
\n5 b § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör anpassade grundskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning. Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens övergång från anpassade grundskolan till en annan skolform. Lag (2022:1315).
\nSpecialskolan
\nsärskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller anpassade grundskolan ska tas emot i specialskolan om de 1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, 2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade, eller 3. har en grav språkstörning.
\nFrågan om mottagande i specialskolan prövas av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.
\nSamråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Lag (2022:1315).
\nSameskolan
\nBarn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.
\nFrågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen.
\nBarn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1-7 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.
\nFrågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan prövas av Sameskolstyrelsen. Lag (2025:729).
\nMottagande på försök
\nspecialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Lag (2022:1315).
\nIntegrerade elever
\ngrundskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En elev i anpassade grundskolan kan under samma förutsättningar få sin utbildning inom grundskolan eller sameskolan.
\nFör en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en annan skolform gäller de bestämmelser som avser den ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om de undantag från dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning. Lag (2022:1315).
\nNär skolplikten inträder
\nbarnet fyller sex år.
\nOm det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år.
\nFrågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter begäran av barnets vårdnadshavare. Lag (2017:1115). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/ Tidigare skolstart och undantag från skyldigheten att fullgöra skolplikt i förskoleklass
\nEtt barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år.
\nLag (2017:1115). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Tidigare skolstart
\nEtt barn får tas emot i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år om barnets vårdnadshavare begär det och barnet bedöms ha förutsättningar för det.
\nBeslut enligt första stycket fattas av 1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan, 2. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan, och 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan. Lag (2025:729).
\n11 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/ Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år om 1. barnet då har gått ut förskoleklassen, eller 2. barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.
\nBeslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av 1. rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan, 2. Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller specialskolan, och 3. barnets hemkommun när det gäller anpassade grundskolan.
\nLag (2022:1315).
\n11 b § /Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/ Ett barn som har beviljats uppskjuten skolplikt och som ska tas emot i anpassade grundskolan får, utöver vad som anges i 11 a §, börja fullgöra skolplikten i anpassade grundskolan utan att först ha gått ut förskoleklassen, om barnets vårdnadshavare begär det hos hemkommunen. Lag (2022:1315).
\nGå om en årskurs 11 c § Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs, om elevens vårdnadshavare medger det och det med hänsyn till elevens utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast för eleven. Om det finns synnerliga skäl får rektorn även utan medgivande från elevens vårdnadshavare besluta att eleven ska gå om en årskurs.
\nRektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Lag (2022:1316).
\nNär skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången Skolpliktens upphörande
\ntionde året eller, om eleven går i specialskolan, det elfte året efter det att eleven börjat fullgöra skolplikten, om inte annat följer av 13 eller 14 §. Lag (2017:1115).
\nSenare upphörande
\nskolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år.
\nFrågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
\nTidigare upphörande
\nOm eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppfyller de betygskriterier som minst ska uppfyllas för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
\nFrågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Lag (2022:146).
\nOm eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § tillgodogör sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.
\nFrågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
\nLag (2026:1243).
\nRätt att slutföra skolgången
\nEn elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
\nEn elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas för respektive skolform.
\nEn elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyllt betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper.
\nEn elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.
\nLag (2022:1315).
\nEn elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan.
\nEn elev i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan har också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har tillgodogjort sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterium för respektive skolform. En elev i anpassade grundskolan har under denna tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i 11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan har tillgodogjort sig de kunskaper som i ämnenas eller ämnesområdenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll till en nivå som lägst motsvarar betyget 4 eller motsvarande bedömningskriterium.
\nEn elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får efter det att skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå ytterligare utbildning i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt andra stycket.
\nLag (2026:1243).
\nprövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
\nDeltagande i utbildning Närvaro
\nEn elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
\nDen obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i förskoleklassen och de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för 1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och 2. elever i anpassade grundskolan.
\nOm en elev i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag.
\nLag (2024:410).
\nEn elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli.
\nDen obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de tre lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till lördagar, söndagar eller andra helgdagar.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för 1. elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan som läser på en högre nivå och även i andra fall för elever i specialskolan, och 2. elever i anpassade grundskolan.
\nOm en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Lag (2025:729).
\nLedighet
\nkortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.
\nRektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar.
\nBefrielse
\nelevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen under ett läsår.
\nRektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana beslut.
\nUtredning om frånvaro 19 a § Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt.
\nUtredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan.
\nOm förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt
\nNär en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.
\nLag (2018:1098).
\nAnsvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar
\ntill att barnet fullgör sin skolplikt.
\nHemkommunens ansvar
\nHemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.
\nHemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap.
\n14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
\nLag (2022:1315).
\nHemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller anpassad grundskola på något annat sätt får föreskriven utbildning.
\nHemkommunen ska i frågor som rör skolpliktiga elever som avses i 19 a § vid behov samordna insatser med samhällsorgan, organisationer eller andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 29 kap.
\n14 § och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
\nLag (2025:729).
\nHuvudmannens ansvar
\nHuvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
\nNär en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2022:1315).
\nHuvudmannen ska se till att eleverna i huvudmannens grundskola och anpassad grundskola fullgör sin skolgång.
\nHuvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.
\nNär en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en skolenhet med en annan huvudman än hemkommunen eller det hos en sådan huvudman har inletts en utredning om elevens frånvaro enligt 19 a §, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Lag (2025:729).
\nFöreläggande och vite
\nOm en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan, sameskolan eller förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.
\nEtt föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
\nEtt beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2017:1115).
\nOm en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter.
\nEtt föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
\nEtt beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Lag (2025:729).
\nKapitlets innehåll
\nAllmänna bestämmelser Utbildningens syfte
\nerbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
\nFörskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.
\nErbjudande av förskola
\nnågon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Lag (2017:1115).
\ntre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5-7 §§.
\nden omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
\nenligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.
\nerbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola.
\nBarngrupperna och miljön
\nsammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
\nSärskilt stöd
\nsärskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.
\nOm det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Lag (2018:1303).
\nModersmål
\nän svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. /Rubriken upphör att gälla U:2028-07-02/ Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal
\nPersonalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. /Rubriken träder i kraft I:2028-07-02/ Samtal och utvecklingssamtal
\nPersonalen ska föra samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling.
\nMinst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare genomföra ett utvecklingssamtal om barnets utveckling och lärande. Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Lag (2026:1243).
\nFörskola med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar
\ntill stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och 1. vars vårdnadshavare önskar det, eller 2. som ska tas emot i förskolan efter ett erbjudande om plats enligt 14 a §.
\nHemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.
\nOm det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Lag (2022:833).
\nUppsökande verksamhet 12 a § Hemkommunen ska genom uppsökande verksamhet ta kontakt med vårdnadshavare till barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som inte har en plats i förskola och informera om förskolans syfte och barnets rätt till förskola.
\nFörsta kontakten ska tas inför hösten det år barnet fyller tre år. Kontakt ska sedan tas inför varje höst och varje vår då barnet inte har en plats i förskola. Sista kontakten ska tas inför våren det år barnet fyller sex år.
\nKommunen behöver inte ta kontakt enligt första stycket med vårdnadshavare till barn som inte är folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481). Lag (2022:833).
\nFörskola på nationella minoritetsspråk 12 b § En hemkommun som ingår i ett förvaltningsområde enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska erbjuda barn, vars vårdnadshavare begär det, plats i förskola där hela eller en väsentlig del av utbildningen bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.
\nVårdnadshavare som ansöker om förskoleplats för sitt barn ska tillfrågas om de önskar plats i sådan förskola som avses i första stycket. Lag (2022:833).
\nMottagande i en annan kommun
\noffentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.
\nEfter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.
\nErbjudande av plats
\noffentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader.
\nBarn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola.
\nEtt särskilt erbjudande om plats för bättre språkutveckling i svenska 14 a § Ett barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § ska av hemkommunen erbjudas en plats vid en förskoleenhet även utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare om 1. barnet är fött utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år, eller 2. barnets vårdnadshavare som är bosatta i Sverige är födda utomlands och vistas i Sverige sedan högst fem år.
\nKommunen ska sträva efter att erbjuda även andra barn som ska erbjudas förskola enligt 4 § och som har behov av förskola för en bättre språkutveckling i svenska en plats vid en förskoleenhet utan att något önskemål om förskola har anmälts av barnets vårdnadshavare. Lag (2022:833).
\n14 b § Kommunen behöver inte erbjuda en plats enligt 14 a § om barnet inte är folkbokfört i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
\nKommunen behöver inte heller erbjuda en plats enligt 14 a § första stycket om det med hänsyn till barnets levnadsförhållanden eller situation i övrigt är uppenbart obehövligt. Lag (2022:833).
\n14 c § Ett erbjudande om plats enligt 14 a § ska ges från och med hösten det år barnet fyller tre år. Erbjudandet ska lämnas till barnets vårdnadshavare senast tre månader före det datum då barnet tidigast kan tas emot.
\nKommunen ska hålla platsen reserverad för barnet till och med en månad efter det datum då barnet tidigast kan tas emot.
\nKommunens skyldighet att hålla platsen reserverad upphör om barnet inte börjar i verksamheten inom den tiden eller det framgår på något annat sätt att det inte finns önskemål om den erbjudna platsen.
\nEtt nytt erbjudande om plats ska lämnas inför varje höst barnet inte har en plats i förskola till och med det år då barnet fyller fem år. Lag (2022:833).
\nPlacering vid en förskoleenhet
\nbarnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.
\nAvgifter
\nanordnar. Avgifterna ska vara skäliga.
\nFrån och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.
\nFör barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.
\nInterkommunal ersättning
\nkommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 § första stycket.
\nÄven i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
\nFristående förskola Mottagande
\nsom ska erbjudas förskola, om inte den kommun där förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.
\nHuvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.
\nUrval
\nförskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun där förskoleenheten är belägen godkänner.
\nAvgifter
\nut får inte vara oskäligt höga.
\nFrån och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året.
\nFör barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.
\nBidrag från hemkommunen
\nbarn vid förskoleenheten.
\nBidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.
\nGrundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.
\nomfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån barnets behov.
\nHemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550).
\nomfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§. /Kapitlet upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag 2025:729/
\nKapitlets innehåll
\nAllmänna bestämmelser Utbildningens syfte
\nlärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
\nUtbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
\nFörskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
\nLäsår och terminer
\nläsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.
\nTester och prov
\neller grund för urval till eller inom en skolenhet.
\nTester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör. Lag (2014:1013).
\n6 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 6 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet.
\nEtt sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.
\nNär färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
\nLag (2014:1013).
\nOmfattning
\nläsår.
\nAvgifter
\nEleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål.
\nEleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
\nAvgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
\nLag (2023:951).
\nmedföra en obetydlig kostnad för eleverna.
\nI samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.
\nModersmål
\nmodersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
\nUtvecklingssamtal
\nelevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.
\nFörskoleklass med offentlig huvudman Hemkommunens ansvar
\nkommer till stånd för alla barn i kommunen som enligt denna lag har rätt att gå i förskoleklass och som inte fullgör sin skolgång på annat sätt. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola.
\nSkyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att hemkommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.
\nOm det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.
\nLag (2017:1115).
\nMottagande i en annan kommun
\noffentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.
\nEtt barn som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 9 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) eller i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap. 6 § samma lag har rätt att bli mottaget i en förskoleklass i den kommun där barnet vistas, trots att en annan kommun är den som ska svara för barnets utbildning.
\nEfter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan kommun. Lag (2025:440).
\nett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under läsåret.
\nPlacering vid en skolenhet
\nelevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet.
\nKommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
\nOm utbildningen vid en viss skolenhet har begränsats till att avse elever som är i behov av särskilt stöd (resursskola) gäller inte första stycket andra meningen. Om det inte finns plats för alla som har uttryckt önskemål om placering vid en viss resursskola ska ett urval göras. Vid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras. Lag (2022:1104).
\n15 a § En elev som har blivit placerad vid en viss skolenhet har rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 15 § andra stycket. Lag (2017:1115).
\nSkolskjuts i hemkommunen 15 b § En elev i förskoleklass med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
\nDenna rätt gäller dock inte för elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns förskoleklass med stöd av 13 §. Om det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen anordna skolskjuts även i dessa fall.
\nElevens hemkommun ansvarar för att skolskjuts anordnas.
\nLag (2017:1115).
\nSkolskjuts i en annan kommun än hemkommunen 15 c § En elev som med stöd av 13 § första stycket går i en annan kommuns förskoleklass och som på grund av skolgången måste övernatta i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i kommunen. Detsamma gäller för en elev som går i en annan kommuns förskoleklass på grund av att eleven har placerats i ett sådant skyddat boende som avses i 9 kap.
\n6 § socialtjänstlagen (2025:400).
\nDen kommun som anordnar utbildningen ansvarar för att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2025:440).
\nResor och boende för elever vid en skolenhet med specialskola eller sameskola 15 d § En elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola har rätt till de resor som krävs för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.
\nEn elev i förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller sameskola som till följd av skolgången måste bo utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader för eleven. Lag (2017:1115).
\nInterkommunal ersättning
\nannan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar sig på 13 § första och andra styckena.
\nÄven i de fall som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2024:89).
\nFristående förskoleklass Mottagande
\nelever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen.
\nUtbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i behov av särskilt stöd för sin utveckling (resurs-skola).
\nHuvudmannen för en resursskola ansvarar för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder. Det särskilda stödet ska behövas för att eleven ska utvecklas i riktning mot de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i lågstadiet i den eller de skolformer som det kan bli aktuellt för eleven att gå i eller för att eleven ska undvika svårigheter i sin skolsituation.
\nBestämmelser om särskilt stöd finns i 3 kap.
\nFör en resursskola gäller inte 18 §. Om det inte finns plats för alla sökande till en viss resursskola ska ett urval göras.
\nVid urval ska de elever som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder prioriteras.
\nHuvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för eleven enligt 21 § andra stycket. Lag (2022:1104).
\nUrval
\nskolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på grunder som är förenliga med 17 § första stycket och som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av ett beslut som har fattats med stöd av 6 a §.
\nRegeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever. Lag (2016:911).
\nBidrag från hemkommunen
\nelev vid skolenheten.
\nBidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §.
\nGrundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass.
\nomfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov.
\nHemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Lag (2016:550).
\nSkolskjuts 21 a § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i en fristående förskoleklass inom kommunen under samma förutsättningar som enligt 15 b § andra stycket andra meningen gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem. Lag (2017:1115).
\nInsyn
\ntill insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).
\nKapitlets innehåll
\nLag (2024:410).
\nAllmänna bestämmelser Utbildningens syfte
\nutveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.
\nUtbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning.
\nUtbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.
\nÅrskurser, stadier, läsår och terminer
\nGrundskolan ska ha nio årskurser, som indelas i lågstadium, mellan-stadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-3, mellanstadiet av årskurs 4-6 och högstadiet av årskurs 7-9.
\nUtbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.
\nI grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas 1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller 2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2022:730).
\nGrundskolan ska ha tio årskurser, som indelas i lågstadium, mellanstadium och högstadium. Lågstadiet består av årskurs 1-4, mellanstadiet av årskurs 5-7 och högstadiet av årskurs 8-10.
\nUtbildningen i varje årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.
\nI grundskolan ingår även lovskola i de fall sådan anordnas 1. enligt 23 a § första stycket eller 23 b § första och andra styckena, eller 2. i syfte att den tid som en elev deltagit i lovskola ska kunna avräknas från ett erbjudande om lovskola enligt 23 a § andra stycket eller 23 b § fjärde stycket.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om när läsåret ska börja och sluta. Lag (2025:729).
\nÄmnen
\nHärutöver ska det som ämnen finnas moderna språk som ska erbjudas varje elev inom ramen för språkval och, för elever som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.
\nVidare ska det finnas skolans val. Skolans val får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har godkänt en plan för undervisningen.
\nAv 6 § 2 och 23 g § framgår att undervisningen i vissa fall får omfatta ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner.
\nLag (2024:411).
\nUndervisningstid
\nDen totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 6 890 timmar.
\nFör en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap.
\n12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap.
\n12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden (timplan). Lag (2017:620).
\n/Upphör att gälla U:2028-07-02/ Den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar.
\nFör en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om fördelning av undervisnings-tiden (timplan). Lag (2025:729).
\nDen totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan ska vara minst 7 424 timmar.
\nFör en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c § andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen under den kvarvarande skoltiden. Lag (2026:1243).
\nExtra studietid 5 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Elever i årskurs 4-9 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör.
\nExtra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. Lag (2022:730).
\n5 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Elever i årskurs 5-10 ska erbjudas att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka. Undervisningen ska anordnas under eller i direkt anslutning till skoldagen vid den skolenhet eleven tillhör.
\nExtra studietid ska inte räknas in i den minsta totala undervisningstiden enligt 5 §. Lag (2025:729).
\nYtterligare bemyndiganden om undervisningens innehåll och omfattning
\nfår meddela föreskrifter om 1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, 2. avvikelser från 4 § och från timplanen för särskilda riksrekryterande utbildningar där undervisningen fördjupas eller breddas i ett eller flera ämnen eller bedrivs i ett eller flera ämnen enligt gymnasieskolans ämnesplaner (riksrekryterande spetsutbildningar), för fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning och för andra särskilda utbildningar, 3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om det finns särskilda skäl, och 4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.
\nLag (2024:411).
\n6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i grundskolan.
\nFöreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag.
\nLag (2010:1997).
\nModersmålsundervisning
\nän svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.
\nEn elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).
\nIntegrerad samisk undervisning 7 a § En huvudman för grundskola får i sin grundskola anordna samisk undervisning för elever som får fullgöra en del av sin skolplikt i sameskolan, om huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.
\nMed samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den undervisning som anordnas som modersmålsundervisning i samiska. Lag (2020:605).
\n7 b § Utbildningen för de elever som avses i 7 a § ska integreras med motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.
\nDen samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den i 5 § garanterade undervisningstiden. Lag (2020:605).
\nKursplaner
\nFör varje ämne ska en kursplan gälla.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om kursplaner.
\nFör varje ämne ska en eller i vissa fall flera kursplaner gälla.
\nVarje kursplan ska innehålla 1. syfte, 2. ämnets bidrag till skolans mål, 3. mål och innehåll, 4. undervisningsstrategier, och 5. betygs- och bedömningskriterier.
\nFör ämnet svenska som andraspråk ska det finnas två kursplaner och den ena av dessa, kursplanen för grundläggande svenska, ska endast innehålla det som anges i andra stycket 1-4.
\nAv 1 kap. 11 § framgår att kursplanerna ska ingå i läroplanen för grundskolan. Lag (2026:1243).
\nPraktisk arbetslivsorientering 8 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.
\nPrao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105).
\n8 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 9. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval.
\nPrao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2025:729).
\nTester och prov
\nTester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.
\nTester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.
\nLag (2014:1013).
\nTester och prov får inte utgöra villkor för antagning eller grund för urval till eller inom en skolenhet.
\nTester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär undantag från första och andra styckena för utbildning från och med årskurs 8 och, om det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med årskurs 5. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.
\nLag (2025:729).
\n9 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots vad som anges i 9 § första stycket, besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2 eller 3 vid eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes vid antagning eller urval till utbildningen i de årskurser som ansökan avser före utgången av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.
\nNär färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
\nOm huvudmannen har tagit emot en elev i förskoleklassen efter färdighetsprov enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 vid samma skolenhet eller inom samma elevgrupp. Lag (2014:1013).
\n9 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Efter ansökan från en huvudman, får regeringen med undantag från 9 § första stycket besluta att färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och grund för urval till utbildning i en årskurs i lågstadiet vid eller inom en skolenhet, om
\nBeslutet ska avse en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.
\nNär färdighetsprov används som grund för urval till en viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
\nLag (2025:729).
\nAvgifter
\nEleverna ska utan kostnad ha tillgång till läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg som behövs för en god kunskapsutveckling i enlighet med utbildningens mål.
\nEleverna ska utan kostnad erbjudas näringsriktiga skolmåltider.
\nAvgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.
\nLag (2023:951).
\nmedföra en obetydlig kostnad för eleverna.
\nI samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. /Rubriken upphör att gälla U:2028-07-02/ Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan
\nMinst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen och betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper i de ämnen som eleven får undervisning i.
\nUtvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2022:146). /Rubriken träder i kraft I:2028-07-02/ Utvecklingssamtal och plan för kunskapsutveckling
\nMinst en gång varje läsår ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska dels tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll, dels i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till läroplanen.
\nUtvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2026:1243).
\nI årskurs 1-5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
\nDen individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
\nSkriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
\nOm ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 6.
\nOm en elev ges betyg i årskurs 4 och 5 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.
\nLag (2022:146).
\n/Upphör att gälla U:2028-07-02/ I årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7 och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
\nDen individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.
\nSkriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.
\nOm ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att uppfylla kriterierna för bedömning av kunskaper eller betygskriterierna för årskurs 7.
\nOm en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.
\nLag (2025:729).
\nI årskurs 1-6 ska läraren en gång per läsår, vid ett utvecklingssamtal, i en skriftlig plan för kunskapsutveckling 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll i de ämnen som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.
\nÖverenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska dokumenteras i planen för kunskapsutveckling. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i den planen.
\nSkriftlig information om elevens skolgång får ges även vid andra till-fällen än vid ett utvecklingssamtal.
\nOm ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga planen för kunskapsutveckling innehålla en sammanfattning av vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för att tillgodogöra sig de kunskaper som i ämnenas kursplaner anges i den del som avser mål och innehåll.
\nOm en elev ges betyg i årskurs 5 och 6 gäller inte skyldigheten enligt första stycket i de aktuella årskurserna.
\nLag (2026:1243).
\nBetyg Tillämpliga bestämmelser
\ni 3 kap. 13-21 §§.
\nBetygssättning
\nBetyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.
\nOm undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Lag (2017:620).
\nBetyg ska sättas i grundskolans ämnen i slutet av varje termin från och med årskurs 7 i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.
\nOm undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 7. Lag (2025:729).
\nOm betyg sätts i årskurs 4 och 5 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.
\nOm undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2021:191).
\nOm betyg sätts i årskurs 5 och 6 ska betyg sättas i slutet av varje termin i de årskurserna i de ämnen som eleven har fått undervisning i under terminen.
\nOm undervisningen i naturorienterande ämnen och samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av aktuell årskurs, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i den årskursen. Lag (2025:729).
\n16 a /Träder i kraft I:2028-07-02/ § Betyg ska inte sättas för en elev i ämnet svenska som