internationella oljeskadefonderna eller lagen (2018:1854) om den internationella fonden för farliga och skadliga ämnen, 3. omfattas av lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor, 4. orsakats av en väpnad konflikt, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som inte varit möjlig att skydda sig mot, eller 5. orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof. Lag (2022:605).
\nkapitel inte tillämpas i strid med den ansvarsbegränsningen.
\nLag (2007:660).
\nBemyndiganden
\nfår meddela föreskrifter om 1. vilka omständigheter som det ska tas särskild hänsyn till vid bedömningen av vad som är en allvarlig miljöskada, 2. vilka åtgärder för avhjälpande som ska vidtas i händelse av en allvarlig miljöskada, 3. undantag från 5 och 12-14 §§ om allvarliga miljöskador, 4. utredningen i ärenden om miljöriskområden samt tillfälliga inskränkningar och andra villkor enligt 17 § i samband med prövning av sådana ärenden, och 5. skyldighet att upprätta en statusrapport som redovisar föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom det område där en verksamhet bedrivs eller ska bedrivas.
\nFöreskrifter om undantag enligt första stycket 3 får meddelas endast 1. i fråga om verksamheter eller åtgärder som med hänsyn till sin art eller omfattning typiskt sett
\nKapitlets innehåll
\nvattenanläggningar. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns också i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
\nDefinitioner
\nvattenområde: ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, och markavvattning: en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Lag (2014:114).
\nLag (2014:114).
\nvattenanläggning: en anläggning, som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till en sådan anläggning, damm: en vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material, dammhaveri: ett okontrollerat utströmmande av det vatten eller den blandning av vatten och annat material som dammen är avsedd att dämma upp eller utestänga. Lag (2014:114).
\nvattentäkt: bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning, vattenreglering: ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, och vattenöverledning: vattenreglering genom överföring av ytvatten från ett vattenområde till ett annat.
\nLag (2014:114).
\navses i detta kapitel en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och 1. är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller 2. när verksamheten påbörjades, var avsedd för sådan produktion.
\nVerksamheter enligt första stycket ska anses utgöra en och samma verksamhet om de bedrivs med vattenanläggningar som direkt eller genom andra vattenanläggningar är tekniskt sammankopplade med varandra och har ett miljö- och verksamhetsmässigt samband. Lag (2018:1407).
\nSärskilda förutsättningar för vattenverksamhet
\nannan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt. Detta krav gäller om vattenverksamheten kan utföras på detta sätt utan oskälig kostnad.
\nfisket är skyldig att utan ersättning vidta och för framtiden underhålla behövliga anordningar för fiskens framkomst eller fiskets bestånd, släppa fram vatten för ändamålet samt iaktta de villkor eller förelägganden i övrigt som på grund av verksamheten kan behövas till skydd för fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller i angränsande vattenområde.
\nOm nyttan av en ifrågasatt anordning eller ett villkor eller ett föreläggande inte skäligen kan anses motsvara den kostnad som verksamhetsutövaren därigenom skulle förorsakas, kan verksamhetsutövaren befrias från en sådan skyldighet.
\nVad som i denna paragraf sägs om fisk skall gälla även vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur.
\nBestämmelser om särskilda fiskeavgifter som får bestämmas i stället för att det meddelas villkor eller förelägganden enligt första stycket finns i 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Lag (2005:571).
\nTillstånds- och anmälningsplikt för vattenverksamhet
\nFör vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.
\nDen som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten.
\nOavsett vad som följer av 11-15, 19 och 23 §§, kan det för en viss verksamhet eller åtgärd krävas tillstånd enligt 7 kap.
\n28 a §. Lag (2005:571).
\n9 a § Regeringen får meddela föreskrifter om 1. att det för vissa vattenverksamheter i stället för tillstånd ska krävas att verksamheterna har anmälts, 2. att tillsynsmyndigheten i vissa särskilt angivna situationer som omfattas av föreskrifter enligt punkt 1 ska förelägga den som har gjort en anmälan att ansöka om tillstånd, 3. när en anmälningspliktig verksamhet tidigast får påbörjas, och 4. att verksamheten inte får påbörjas innan tillsynsmyndigheten i ett beslut bedömt om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
\nÄven om anmälningsplikt har föreskrivits får tillsynsmyndigheten, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, i det enskilda fallet förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Lag (2025:770).
\n9 b § Ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen. Ansökan om tillstånd till markavvattning prövas dock av länsstyrelsen, om den inte ska prövas av mark- och miljödomstolen enligt 7 kap. 19 eller 20 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
\nAnmälan om vattenverksamhet ska, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, göras till försvarsinspektören för hälsa och miljö, länsstyrelsen eller kommunen.
\nEn anmälningspliktig vattenverksamhet får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte något annat anges i föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 a § första stycket 3 eller 4 eller i beslut som tillsynsmyndigheten i ett enskilt fall fattat med stöd av sådana föreskrifter. Lag (2025:770).
\n9 c § Regeringen får meddela föreskrifter om förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått för vattenverksamheter och för vattenanläggningar som vattenverksamheter bedrivs med och som 1. behövs för att skydda människors hälsa eller miljön och är mer ändamålsenliga än beslut i enskilda fall, eller 2. behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Lag (2018:1407).
\narbeten av större omfattning i anslutning till verksamheten inte påbörjas innan tillstånd har meddelats.
\nTillstånd enligt detta kapitel behövs inte för 1. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning, 2. utförande av anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur, eller 3. utförande av anläggningar för utvinning av värme, om åtgärden inte avser vattentäkt.
\nTillstånd enligt detta kapitel behövs inte för 1. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning, 2. utförande av anläggningar för vattenbruk, eller 3. utförande av anläggningar för utvinning av värme, om åtgärden inte avser vattentäkt. Lag (2025:765).
\nbehövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.
\nAv 13 § följer att första stycket inte gäller markavvattning eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, andra åtgärder för avvattning av mark. Lag (2005:571).
\nkrävs tillstånd, i den utsträckning regeringen föreskriver det, för andra åtgärder som utförs för att avvattna mark i de fall åtgärden kan förväntas få en bestående negativ effekt på växt- och djurlivet.
\nFör dränering av jordbruksmark genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 millimeter krävs det dock tillstånd endast om det är sannolikt att allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamheten.
\nEtt tillstånd till markavvattning eller annan åtgärd för att avvattna mark ska förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka skada på allmänna eller enskilda intressen. I tillståndet ska det anges inom vilken tid åtgärderna ska vara utförda. Lag (2016:991).
\ntillstånd enligt detta kapitel i områden där det är särskilt angeläget att våtmarkerna bevaras.
\nLänsstyrelsen får meddela dispens från ett förbud som meddelats enligt första stycket om det finns särskilda skäl.
\nOm dispens meddelas enligt andra stycket fordras för utförandet av markavvattningen att tillstånd söks enligt 9 §. Beslutet om dispens upphör att gälla om tillstånd till markavvattningen meddelas.
\nrensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.
\nOm arbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, skall fastighetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas.
\nOm fisket kan skadas, skall anmälan om de planerade arbetena göras till länsstyrelsen innan arbetena påbörjas.
\nföljd av en skada eller för att förebygga en skada är nödvändigt att tillståndspliktiga ändrings- eller lagningsarbeten utförs genast. Ansökan om godkännande av arbetena skall dock göras snarast möjligt.
\nÅtgärder som strider mot bestämmelser om innehållande och tappning av vatten får vidtas utan föregående tillstånd, om det är nödvändigt för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller av någon annan sådan orsak. Ansökan om godkännande av åtgärderna skall dock göras snarast möjligt.
\nUnderhållsansvar
\nden så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållandena. Om vattenanläggningen med stöd av en särskild rättighet utförts på någon annans mark och äganderätten till anläggningen övergått till markägaren till följd av att rättigheten upphört, kvarstår underhållsskyldigheten för den som var rättighetshavare.
\nDen som enligt 28 kap. 12 § har fått rätt att använda någon annans vattenanläggning är tillsammans med ägaren skyldig att underhålla anläggningen, om inte mark- och miljödomstolen bestämt något annat.
\nI 20 och 21 §§ samt i 24 kap. 4 § andra stycket finns bestämmelser om överflyttning av underhållsskyldigheten.
\nLag (2010:923).
\nvattenreglering ska ersätta skada som orsakas av att anläggningen inte ger avsett skydd mot dammhaveri. Detta gäller även om varken den underhållsskyldige eller någon som den underhållsskyldige svarar för har vållat skadan.
\nEn underhållsskyldig som visar att dammhaveriet orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror är dock fri från ansvar. Lag (2014:114).
\nUtrivning m.m.
\nutrivning av en vattenanläggning i ytvatten, om inte förordnande meddelas enligt 20 §.
\nvattenanläggning i ytvatten får mark- och miljödomstolen på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare skall övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms.
\nTill skydd för allmänna intressen får efter åtagande ett sådant förordnande också meddelas för staten, en kommun eller ett vattenförbund.
\nFörordnande får inte meddelas, om det kan antas att fastighetsägaren inte kan fullgöra skyldigheterna eller om det med hänsyn till den sökande eller till allmänna intressen anses mera angeläget att anläggningen rivs ut.
\nOm ägaren av en vattenanläggning vållas skada av att anläggningen bibehålls, skall den som övertar ansvaret för anläggningen betala skälig ersättning för skadan.
\nLag (2011:923).
\nägaren är underhållsskyldig efter övertagande enligt 20 § första stycket, svarar den nya ägaren för de skyldigheter som följer av övertagandet.
\nÖvertagandet enligt 20 § första stycket skall antecknas i fastighetsregistrets allmänna del. Lag (2000:228).
\nintressen genom att en anläggning för bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur bruk, skall anläggningens ägare hämta in mark- och miljödomstolens tillstånd.
\nSkälig ersättning skall betalas, om en sådan åtgärd medför skada på någon annans egendom genom bestående ändring i vattenförhållandena. Lag (2010:923).
\nViss vattenverksamhet som har prövats i annan ordning
\nTillstånd ska lämnas till följande vattenverksamheter, om inte något annat följer av 2 kap. 9 §:
\nLag (2016:991).
\nSäkerhetsklassificering av dammar
\nEn damm ska vara klassificerad i en dammsäkerhetsklass, om dammen vid ett dammhaveri kan medföra 1. förlust av människoliv, 2. förstörelse av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § andra stycket, 3. störning i elförsörjningen, 4. förstörelse av infrastruktur, 5. förstörelse av eller störning i samhällsviktig verksamhet, 6. miljöskada, eller 7. ekonomisk skada.
\nFörsta stycket gäller inte dammar som har uppförts för att tillfälligt torrlägga ett område i samband med ett bygg- eller anläggningsarbete.
\nFörsta stycket 1 gäller inte om risken för förlust av människoliv är försumbar. Första stycket 2-7 gäller inte konsekvenser som har liten betydelse från samhällelig synpunkt. Lag (2014:114).
\nklassificerad i 1. dammsäkerhetsklass A, om ett dammhaveri kan leda till en kris som drabbar många människor och stora delar av samhället samt hotar grundläggande värden och funktioner, 2. dammsäkerhetsklass B, om ett dammhaveri kan leda till stora regionala och lokala konsekvenser eller störningar och dammen inte ska vara klassificerad i dammsäkerhetsklass A, och 3. dammsäkerhetsklass C, om dammen inte ska vara klassificerad i dammsäkerhetsklass A eller B.
\nOm ett dammhaveri kan medföra förlust av människoliv och risken för detta inte är försumbar, ska dammen klassificeras i dammsäkerhetsklass A eller B. Lag (2014:114).
\nmyndighet som utövar tillsyn över dammens säkerhet.
\nLag (2014:114).
\nModerna miljövillkor
\nvattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt denna balk genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år. Om det i tillståndet för verksamheten har bestämts en annan tid för översyn av miljövillkoren, ska dock den tiden gälla.
\nTrots första stycket får en verksamhet bedrivas till dess en prövning är klar, om 1. verksamhetsutövaren har ansökt om tillstånd eller omprövning för att förse verksamheten med moderna miljövillkor, eller 2. verksamheten omfattas av en nationell plan för moderna miljövillkor enligt föreskrifter som regeringen meddelar och verksamhetsutövaren inte är försenad med att ansöka om prövning enligt planen. Lag (2018:1407).
\nsom avses i 27 §. Planen ska ange en nationell helhetssyn i fråga om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Planen ska beslutas av regeringen.
\nLag (2018:1407).
\nAnmälan för samråd
\ntillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det inom landet eller en del av landet alltid skall göras en anmälan för samråd i fråga om särskilda slag av verksamheter eller åtgärder som kan medföra skada på naturmiljön. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan skall innehålla.
\nVerksamhet eller åtgärd som skall anmälas för samråd får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat.
\nDen myndighet som avses i första stycket får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten.
\nBestämmelser om rätt till ersättning vid ett sådant föreläggande eller förbud finns i 31 kap.
\n6 a § Skyldigheten att göra en anmälan för samråd enligt 6 § gäller inte byggande av allmän väg eller byggande av järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller i en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.
\nLag (2012:441).
\n6 b § /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Skyldigheten att anmäla en skogsbruksåtgärd enligt skogsvårds-lagen (1979:429) för samråd enligt 6 § gäller endast om det följer av föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 c § 1. Lag (2026:1238).
\n6 c § /Träder i kraft I:2027-01-01/ Regeringen får meddela föreskrifter om 1. vilka skogsbruksåtgärder enligt skogsvårdslagen (1979:429) som ska anmälas för samråd enligt 6 §, och 2. vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.
\nLag (2026:1238).
\nMiljöhänsyn i jordbruket
\nbetesmark som ingår i fastighet som är taxerad som lantbruksenhet. Bestämmelserna i samma paragrafer ska dock inte tillämpas på jordbruksmark 1. som ingår i en fastighet, som har bildats för ett annat ändamål än jordbruk och som därefter inte har taxerats, eller 2. som i en detaljplan eller i områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900) är avsedd för ett annat ändamål än jordbruk. Lag (2010:902).
\nmeddela föreskrifter om den hänsyn till natur- och kulturvärden som skall tas vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning i jordbruket, såsom i fråga om skyddet av odlings- och kulturlandskapet samt djur- och växtlivet.
\nFöreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras.
\nföreskriva att jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion först efter anmälan till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön.
\nFörsta stycket gäller inte om marken tas i anspråk för verksamhet vars tilllåtlighet har prövats i särskild ordning.
\nfår meddela de föreskrifter som skäligen kan behövas från miljöskyddssynpunkt i fråga om 1. begränsningar av antalet djur i ett jordbruk, 2. försiktighetsmått för gödselhanteringen, och 3. växtodlingen. /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Miljöhänsyn i vattenbruket 10 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter om miljöhänsyn i vattenbruket som avser 1. begränsningar när det gäller vilka organismer som får födas upp eller odlas i olika vattenområden, eller 2. försiktighetsmått vid uppfödning eller odling.
\nLag (2025:765).
\nVilthägn
\npå områden där allmänheten får färdas fritt.
\nVid tillståndsprövningen skall behovet av skydd för friluftslivet och naturmiljön beaktas.
\nTillstånd till vilthägn inom ett strandskyddsområde får meddelas endast om det finns särskilda skäl.
\nFöreskrifter om tillståndsplikt
\nverksamheter eller åtgärder som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
\nTillämpningsområde
\ninnesluten användning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Bestämmelserna skall också tillämpas när produkter som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden.
\nSyftet med bestämmelserna är, utöver vad som sägs i 1 kap. 1 § första stycket, att säkerställa att särskilda etiska hänsyn tas vid sådan verksamhet som avses i första stycket.
\nkapitlets tilllämpning i fråga om organismer som har tagits fram med sådana beprövade metoder för genetisk modifiering som har visat sig inte medföra några risker från hälso- och miljösynpunkt.
\nDefinitioner
\neller föra över genetiskt material.
\ngenetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom parning eller naturlig rekombination.
\nLag (2003:232).
\ngenetiskt modifierade organismer i miljön utan användning av sådana inneslutningsåtgärder som avses i 5 §. Lag (2003:232).
\ntillhandahålla eller göra en produkt tillgänglig för någon annan.
\nKrav på utredning för bedömning av skaderisker
\nmodifierade organismer skall föregås av en utredning. Den skall kunna läggas till grund för en tillfredsställande bedömning av vilka hälso- och miljöskador som organismerna kan orsaka.
\nUtredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. En sådan utredning skall också göras innan en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden.
\nmeddela ytterligare föreskrifter om sådan utredning som avses i
\nanvändning och avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer liksom när en produkt som innehåller eller består av sådana organismer släpps ut på marknaden.
\nfår meddela särskilda föreskrifter om försiktighetsmått.
\nTillståndskrav och anmälningsskyldighet
\nutsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden.
\nförsvarbar.
\nfår meddela föreskrifter om vad som krävs till skydd för människors hälsa och miljön för att få tillstånd enligt 12 §.
\nföreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt 12 §.
\nfår meddela föreskrifter om krav på tillstånd till eller anmälan av innesluten användning av genetiskt modifierade organismer, om det behövs av hälso- eller miljöskäl.
\nmyndighet som regeringen föreskriver.
\nFrågor om tillstånd skall prövas inom den tid som regeringen föreskriver.
\nEtt tillstånd gäller i fem år, om inte något annat sägs i tillståndsbeslutet.
\nMärkning
\nfår föreskriva att den som släpper ut en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer på marknaden skall märka produkten.
\nGentekniknämnden
\nutvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användningen av gentekniken.
\nRegeringen meddelar föreskrifter om Gentekniknämndens uppgifter samt bestämmelser om nämndens sammansättning och arbetsformer.
\nKapitlets innehåll
\nBestämmelserna kompletterar EU-förordningar och genomför EU-direktiv inom kapitlets tillämpningsområde. Därutöver regleras frågor som inte omfattas av EU-förordningarna och EU-direktiven. Lag (2016:781).
\nOrdförklaringar
\nkemisk produkt: ett kemiskt ämne eller en blandning av kemiska ämnen som inte är en vara, blandning: en blandning eller lösning som består av två eller flera kemiska ämnen, vara: ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion, bioteknisk organism: en produkt som har framställts särskilt i bekämpningssyfte eller något annat tekniskt syfte och som helt eller delvis består av eller innehåller levande mikroorganismer, nematoder, insekter eller spindeldjur, hantering: en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande, införsel: att föra in en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara till Sverige, och utförsel: att föra ut en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara från Sverige. Lag (2020:601).
\nLag (2016:781).
\nHantering, införsel och utförsel m.m.
\nett bekämpningsmedel får användas i bekämpningssyfte endast om det är uppenbart att användningen inte medför risker för människors hälsa eller miljön. Lag (2016:781).
\nBekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly får inte spridas över skogsmark eller användas för att behandla enskilda trädstammar. Lag (2016:781).
\nfår meddela 1. föreskrifter om hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i frågor som avses i 2 kap. 2-4 §§, 2. föreskrifter som behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt om krav på tillstånd eller godkännande för hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 3. föreskrifter om särskilda villkor som behövs från hälso- eller miljöskyddssynpunkt för hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 4. föreskrifter om förbud som är av särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt mot hantering, införsel och utförsel av en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara, 5. föreskrifter om krav på anmälan innan ett bekämpningsmedel saluhålls eller används, 6. föreskrifter om sådana undantag från förbudet i 7 § första stycket att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg som det finns synnerliga skäl för, 7. föreskrifter om hantering, införsel, överlåtelse och förbränning av bränsle, handel med bränsle samt bränsles egenskaper och kvalitet som behövs för att motverka utsläpp i luften av ämnen som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön, 8. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor, 9. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om att på marknaden släppa ut, tillhandahålla eller ta i drift utrustning som är avsedd för hantering av kemiska produkter eller biotekniska organismer, och 10. föreskrifter som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen om kontroll av utrustning som är avsedd för spridning av bekämpningsmedel.
\nFöreskrifter om varor enligt första stycket 1, 2, 3, 4 eller 8 får meddelas endast i fråga om varor som på grund av sitt innehåll av en kemisk produkt eller på grund av att de har behandlats med en kemisk produkt kan befaras medföra skada på människor eller miljön eller andra intressen som skyddas genom denna balk.
\nRegeringen får överlåta åt en kommun att meddela sådana föreskrifter som avses i första stycket 7. Lag (2021:881).
\nfallet ge dispens från förbuden i 7 § andra stycket, om det 1. behövs för vetenskaplig prövning, eller 2. med hänsyn till skogsmarkens läge och beskaffenhet, skogsbeståndets sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och andra allmänna intressen inte rimligen går att genom röjning med mekaniska metoder tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 § skogsvårdslagen (1979:429).
\nEn dispens enligt första stycket 2 får inte ges i fråga om spridning i ett område som har betydelse för friluftslivet, naturvården, den lokala befolkningens trivsel eller något annat kommunalt intresse, om kommunen motsätter sig en dispens. Innan dispensfrågan avgörs, ska kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lag (2013:758).
\nProduktregister
\nin till Sverige ska registreras i ett produktregister enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Registret ska föras av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2016:781).
\norganismer och varor ska registreras i produktregistret eller i ett annat motsvarande register.
\nFöreskrifter om registrering av varor får meddelas endast i fråga om varor som på grund av sitt innehåll av en kemisk produkt eller på grund av att de har behandlats med en kemisk produkt kan befaras medföra skada på människor eller miljön eller andra intressen som skyddas genom denna balk.
\nLag (2016:781).
\nfår om det finns särskilda skäl 1. meddela föreskrifter om undantag från registreringsskyldigheten enligt 10 §, eller 2. i det enskilda fallet ge dispens från registreringsskyldigheten enligt 10 §. Lag (2017:419).
\nProduktinformation och uppgiftsskyldighet
\nfår meddela föreskrifter om skyldighet för 1. den som tillverkar, för in till Sverige eller på marknaden släpper ut en kemisk produkt eller bioteknisk organism att genom märkning eller på annat sätt tillhandahålla den information om produkten eller organismen som behövs till skydd för människors hälsa eller miljön, och 2. den som yrkesmässigt hanterar, för in till eller för ut från Sverige en kemisk produkt eller bioteknisk organism att till den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som behövs för att bedöma de hälso- eller miljörisker som är förknippade med produkten eller organismen och dess hantering, införsel eller utförsel. Lag (2016:781).
\n/Kapitlet upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2026:507)./
\nOrdförklaringar
\ninnehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.
\nEtt ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om 1. det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas, 2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, 3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och 4. den användning som avses i 1 inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Lag (2020:601).
\navfallsförebyggande åtgärder: åtgärder som vidtas innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden avfall, en minskning av innehållet av farliga ämnen i material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall kan ge upphov till, och återanvändning: att en produkt eller en komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Lag (2020:601).
\nhushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll, dock inte 1. avfall från tillverkning, 2. avfall från jord- och skogsbruk, 3. avfall från fiske, 4. avfall från septiktankar, avloppsnät och avloppsrening, 5. bygg- och rivningsavfall, och 6. uttjänta bilar.
\nLag (2020:601).
\ntill avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar avfallets art eller sammansättning. Lag (2020:601).
\n5 a § Med deponi avses i denna balk en upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden.
\nSom deponi räknas inte en plats där avfall 1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas, 2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker under en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker under en kortare period än ett år. Lag (2020:601).
\nbehandla avfall: återvinna eller bortskaffa avfall, återvinna avfall: att vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning, förbereda avfall för återanvändning: kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling, materialåtervinna avfall: upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial, bortskaffa avfall: göra sig av med eller förbereda för att göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det, och deponera avfall: bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi. Lag (2020:601).
\nLag (2016:782).
\nfastighetsinnehavare: den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare, uttjänt bil: en personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram och som är avfall, bilskrotare: den som bedriver yrkesmässig verksamhet som syftar till att behandla uttjänta bilar, och bygg- och rivningsavfall: avfall från bygg- och rivningsarbeten. Lag (2020:601).
\n8 a § Med producent avses i detta kapitel den som yrkesmässigt 1. utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar eller överlåter produkter, eller 2. för in produkter till Sverige. Lag (2021:881).
\nsystem för utökat producentansvar för avfallshantering: ett system som innebär att producenter ansvarar ekonomiskt eller organisatoriskt för hanteringen av avfallsledet i en produkts livscykel, och producentansvarsorganisation: en juridisk person som förebygger eller hanterar avfall från producenters produkter.
\nLag (2021:881).
\nNär avfall upphör att vara avfall 9 a § Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande upphör att vara avfall om 1. ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål, 2. det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, 3. ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och 4. användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.
\nLag (2020:601).
\n9 b § Den som för första gången släpper ut ett ämne eller föremål som har upphört att vara avfall på marknaden ska se till att ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning.
\nOm ett sådant ämne eller föremål används utan att ha släppts ut på marknaden, ska i stället den som för första gången använder ämnet eller föremålet se till att det uppfyller kraven. Lag (2020:601).
\n9 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om när avfall upphör att vara avfall enligt 9 a §. Lag (2020:601).
\nAvfallshierarkin
\navfallsförebyggande åtgärder finns i 2 kap. 5 §.
\nDen som är ansvarig för att avfall blir behandlat ska se till att det 1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning, 2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1, 3. återvinns på annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller 4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1-3.
\nDen behandling av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet ska anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig. Lag (2020:601).
\nHantering av avfall
\nskadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Särskild hänsyn ska tas till 1. den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur, 2. de olägenheter som hanteringen kan innebära genom buller eller lukt, och 3. den negativa påverkan som hanteringen kan ha på sådana särskilt skyddade områden som avses i 7 kap., på andra områden av särskild betydelse för miljön eller på landskapet i övrigt.
\nEn bestämmelse om att producenter kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 12 §. Bestämmelser om att kommuner har och kan ges skyldighet att hantera avfall finns i 20 och
\nDen ursprungliga avfallsproducentens ansvar 11 a § Om inte annat har avtalats eller är föreskrivet i lag eller annan författning, ansvarar den ursprungliga avfallsproducenten för 1. att avfallet genomgår en fullständig behandling i enlighet med 10 §, och 2. kostnaderna för att hantera det avfall som har producerats.
\nLag (2020:601).
\nProducentens och producentansvarsorganisationens ansvar
\navfallshantering får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att 1. se till att avfall hanteras i enlighet med 11 § och på ett sätt som möjliggör en lämplig behandling enligt 10 §, 2. betala avgifter för att täcka det allmännas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och information om nedskräpning, eller på annat sätt ansvara ekonomiskt för avfallshantering och information om hanteringen, 3. inrätta ett system för egenkontroll för att säkerställa att skyldigheter enligt denna balk, föreskrifter som är meddelade med stöd av balken och skyldigheter som följer av EU- förordningar inom balkens tillämpningsområde följs, och 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av avfall.
\nFöreskrifter enligt första stycket får endast avse avfall som utgörs av den typ av produkter som producenterna utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, överlåter eller för in till Sverige. Föreskrifter som avser sådant avfall, och som utgörs även av produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit eller fört in till Sverige får endast avse den del av avfallet som motsvarar producentens andel av marknaden för nya produkter av sådan typ eller som på annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2021:881).
\nfår, för att främja avfallsförebyggande åtgärder eller en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering, meddela föreskrifter om skyldighet för producenterna att 1. se till att produkter är märkta, 2. lämna information och uppgifter om vilka ämnen och material som en produkt innehåller samt om insamling, återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden, 3. se till att produkter har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet, 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter, och 5. vidta andra avfallsförebyggande åtgärder.
\nFöreskrifterna om skyldigheter för en producent att vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit eller fört in till Sverige får dock enbart avse den del av marknaden som motsvarar producentens andel av marknaden för sådana produkter eller som på annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2021:881).
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för en producent att utse någon som ska fullgöra skyldigheter som producenten har i ett annat medlemsland i Europeiska unionen, och 2. att det som gäller för en producent enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12, 13 eller 15 § också ska gälla den som på en producents uppdrag fullgör producentens skyldigheter. Lag (2016:782).
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för producenter att tillhandahålla eller anlita en producentansvarsorganisation, 2. förbud att yrkesmässigt överlåta eller saluföra produkter om produktens producent inte tillhandahåller eller har anlitat en producentansvarsorganisation, 3. tillstånd, godkännande eller anmälan för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation, 4. kriterier för hur ersättning som en producentansvarsorganisation tar ut från producenterna ska bestämmas, 5. att de intäkter som en producentansvarsorganisation för förpackningar har får användas endast för verksamhet som har samband med organisationens skyldigheter enligt 6 och 7 eller för att göra en utbetalning till de producenter som har anlitat organisationen, 6. skyldighet för en producentansvarsorganisation att fullgöra sådana skyldigheter som kan föreskrivas för producenter enligt 12 och 13 §§, och 7. skyldighet för en producentansvarsorganisation att hantera mer avfall än vad som motsvarar organisationens marknadsandel, under förutsättning att hanteringen avser avfall som producentansvarsorganisationen har rätt att få ersättning för.
\nLag (2022:1100).
\nfår meddela föreskrifter om att den som driver eller avser att driva ett yrkesmässigt system för återanvändning av förpackningar ska anmäla det. Lag (2021:881).
\n16 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som är etablerad i Sverige och yrkesmässigt förmedlar distansförsäljning av produkter som omfattas av ett system för utökat producentansvar till slutanvändare i Sverige 1. ska vara skyldig att registrera sig, och 2. endast får förmedla distansförsäljning från säljare som har uppfyllt skyldigheter enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 § 1. Lag (2021:881).
\n16 b § Om flera producentansvarsorganisationer för förpackningar har godkänts, men endast en av organisationerna ska ansvara för insamling av förpackningsavfall från verksamheter och för information om avfallshanteringen, ska de övriga producentansvarsorganisationerna betala skälig ersättning till den ansvariga organisationen för dess kostnader. Ersättningens storlek ska beräknas utifrån den ersättningsskyldiga organisationens marknadsandel.
\nDen myndighet som regeringen bestämmer får besluta hur stor en producentansvarsorganisations marknadsandel ska anses vara.
\nLag (2022:1100).
\nTillstånds- och anmälningsplikt för viss avfallshantering
\nfår meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd, anmälan eller registrering för att yrkesmässigt hantera avfall.
\nLag (2021:881).
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att det krävs en anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer eller till kommunen för att hantera avfall med stöd av 24 § andra stycket. Lag (2016:782).
\nKommunens ansvar
\nkommunen behandlas:
\n20 a § Kommunen ska transportera bort det avfall som avses i 20 § från den fastighet där avfallet finns, om 1. borttransport behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, eller 2. fastighetsinnehavaren begär att kommunen ska transportera bort avfallet och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna. Lag (2020:601).
\nfår meddela föreskrifter om 1. undantag från kommunens ansvar enligt 20 och 20 a §§ i fråga om avfall som ska samlas in eller behandlas av en producent eller en producentansvarsorganisation enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 eller 15 §, och 2. skyldigheter för kommuner att vidta de åtgärder som krävs för att avfallshanteringen ska fungera när ansvaret för hanteringen är uppdelat mellan kommunen och producenter eller producentansvarsorganisationer. Lag (2022:1100).
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommunen ska ansvara för att annat avfall än sådant som avses i 20 § behandlas och transporteras från den fastighet där avfallet finns.
\nFöreskrifterna får avse endast 1. avfall som av hälso- eller miljöskäl behöver hanteras av kommunen, eller 2. avfall som omfattas av producentansvar och som av samordningsskäl bör hanteras tillsammans med sådant avfall som kommunen ansvarar för enligt 20 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 1. Lag (2022:1100).
\nansvar enligt 20 och 20 a §§ eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 §, ska kommunen ta hänsyn till fastighetsinnehavarnas förmåga att själva hantera avfall på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och de behov som finns för olika slag av bebyggelse. Lag (2020:601).
\nföreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § ska ansvara för en viss hantering av avfall, får den hanteringen inte utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar.
\nFörsta stycket gäller inte en fastighetsinnehavare som på fastigheten återvinner eller bortskaffar avfallet, om det görs utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön.
\nEn åtgärd som avses i andra stycket kan kräva anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 19 §.
\nLag (2020:601).
\nFörbud mot nedskräpning
\nhar tillträde till eller insyn till. Lag (2016:782).
\nFörbud mot dumpning och förbränning
\nsjöterritorium och ekonomiska zon. På och över det fria havet får avfall inte heller dumpas från eller förbrännas på svenska fartyg eller luftfartyg. Avfall som är avsett att dumpas i eller förbrännas på det fria havet får inte föras ut ur landet eller ur den ekonomiska zonen.
\nDet som sägs i första stycket om dumpning gäller inte sådana utsläpp av skadliga ämnen från fartyg som regleras i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller sådana utsläpp av sediment från fartyg som regleras genom barlastvattenlagen (2009:1165) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen. Lag (2016:784).
\nförbudet mot dumpning i 27 § första stycket för geologisk lagring av koldioxid. Lag (2016:782).
\nfår i det enskilda fallet ge dispens från förbudet mot dumpning i 27 § första stycket, om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.
\nDen som har gett en dispens enligt första stycket får 1. förelägga den som har fått dispensen att avhjälpa en olägenhet som uppkommer genom dumpningen, om olägenheten inte förutsågs när dispensen gavs, och 2. återkalla dispensen, om ett villkor eller en föreskrift som gäller för dumpningen inte följs eller om en olägenhet som avses med ett föreläggande enligt 1 inte avhjälps.
\nLag (2016:782).
\nUppgifter om och hantering av avfall
\nfår meddela föreskrifter om att den som i yrkesmässig verksamhet producerar eller hanterar avfall ska lämna det till någon som har det tillstånd eller har gjort den anmälan som krävs för hanteringen av avfallet. Lag (2020:601).
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att dokumentera och lämna uppgifter om avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder.
\nLag (2020:601).
\nUttjänta bilar
\nfår meddela föreskrifter om att bilskrotare ska vara auktoriserade och om villkoren för auktorisation av bilskrotare. Lag (2016:782).
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för den som har förvärvat en uttjänt bil för skrotning att utfärda ett bevis om att bilen har mottagits för detta syfte (mottagningsbevis) och se till att bilen blir omhändertagen av en auktoriserad bilskrotare, 2. skyldighet för bilskrotare att lämna uppgifter om återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden som rör de uttjänta bilar som bilskrotaren har hanterat, 3. skyldighet för auktoriserade bilskrotare att utfärda ett intyg om att åtgärder har vidtagits för en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av en uttjänt bil (skrotningsintyg), och 4. utfärdandet av sådana bevis och intyg som avses i 1 och 3. Lag (2016:782).
\nAvfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter
\nfår meddela föreskrifter om att den som yrkesmässigt bedriver en verksamhet som syftar till att genom demontering, sortering eller på annat sätt förbehandla avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter ska ha personal eller kvalitetssystem som certifierats av ett organ som ackrediterats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.
\nFöreskrifter enligt första stycket får endast avse åtgärder som krävs av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller andra hälso- eller miljöskäl. Lag (2022:1108).
\nDeponering av avfall
\nav avfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet enligt 16 kap. 3 § för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten eller om verksamhetsutövaren vidtar någon annan lämplig åtgärd för sådant säkerställande.
\nKravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som omfattas av kravet i 36 a § på säkerhet vid utvinningsverksamhet. Lag (2022:1100).
\nska ta betalt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin.
\nI kostnadsberäkningen ska alla kostnader för att inrätta och driva deponin ingå samt, så långt det är möjligt, alla kostnader som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Lag (2016:782).
\nSäkerhet vid utvinningsverksamhet 36 a § Tillstånd enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till en verksamhet som omfattas av krav på en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten.
\nTillståndsmyndigheten får medge att säkerheten ställs efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Lag (2022:1100).
\n36 b § En säkerhet enligt 36 a § ska godtas av tillståndsmyndigheten om den, ensam eller tillsammans med andra säkerheter, visas vara betryggande för sitt ändamål.
\nLag (2022:1100).
\n36 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om säkerhet enligt 36 a och 36 b §§.
\nSådana föreskrifter får avse 1. hur säkerhetens storlek ska beräknas och vad underlaget för beräkningen av säkerhetens storlek ska innehålla, och 2. när och hur en säkerhet får tas i anspråk.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas enligt 36 b §.
\nLag (2022:1100).
\nGeologisk lagring av koldioxid
\ngiltighet göras beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar.
\nEn säkerhet får ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.
\nNär en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten.
\nSäkerheten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.
\nStaten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet. Lag (2020:1174).
\n37 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet ska kunna godtas. Lag (2019:295).
\nAnordningar för hantering av avfall
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om anordningar för hantering av avfall. Lag (2016:782).
\nYtterligare föreskrifter om avfall och avfallsförebyggande åtgärder
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur avfall ska hanteras som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Lag (2016:782).
\nfår meddela ytterligare föreskrifter om 1. avfall som behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 2. avfallsförebyggande åtgärder som har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.
\nLag (2017:419).
\nKommunal renhållningsordning
\nsom ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen ska innehålla en avfallsplan och de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av regeringens bemyndiganden enligt detta kapitel. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Lag (2016:782).
\nkommunen 1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av renhållningsordningen, och 2. ställa ut ett förslag till renhållningsordning för granskning under minst fyra veckor.
\nKommunen ska informera om utställningen på sin webbplats före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem som synpunkter ska lämnas. Lag (2016:782).
\nhänsyn till de synpunkter som har kommit fram i samrådet och granskningen enligt 42 §. Lag (2016:782).
\nändringar i en renhållningsordning.
\nEn kommun behöver inte ställa ut ett förslag till en ändring i renhållningsordningen som endast 1. gäller föreskrifter som kommunen får meddela med stöd av detta kapitel, och 2. berör ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars är liten. Lag (2017:955).
\nSkyldighet för kommunerna att informera
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för kommunerna att lämna information om avfallsförebyggande åtgärder och hantering av avfall, och 2. innehållet i avfallsplanerna. Lag (2020:601).
\nFöreskrifter för försvaret
\nfår meddela särskilda föreskrifter för Försvarsmaktens, Fortifikationsverkets, Försvarets materielverks och Försvarets radioanstalts verksamhet som avviker från det som annars sägs i detta kapitel. Lag (2016:782). /Kapitlet träder i kraft I:2026-07-01/
\nKapitlets syfte och tillämpningsområde
\nfrämja avfalls-förebyggande åtgärder, resurseffektiv avfallshantering och annan hushållning med material och råvaror så att en cirkulär ekonomi med minskade avfallsmängder uppnås. Lag (2026:507).
\nav kapitlet ska inte tillämpas på icke-förorenade schaktmassor, om det är säkerställt att materialet kommer att användas 1. i sitt naturliga tillstånd, 2. för byggnads- eller anläggningsändamål, 3. på den plats där arbetena utfördes, och 4. på ett sätt som inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön. Lag (2026:507).
\nOrd och uttryck
\ninne-havaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
\nEtt ämne eller föremål som uppkommit i en produktionsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om 1. det är säkerställt att ämnet eller föremålet kommer att fortsätta användas, 2. ämnet eller föremålet kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, 3. ämnet eller föremålet har producerats som en integrerad del av produktionsprocessen, och 4. den användning som avses inte strider mot lag eller annan författning och inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Lag (2026:507).
\nNär avfall upphör att vara avfall
\nupphör att vara avfall, om 1. ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål, 2. det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, 3. ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag eller annan författning, och 4. användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.
\nLag (2026:507).
\nfår meddela ytterligare föreskrifter om när avfall upphör att vara avfall. Lag (2026:507).
\nföremål som har upphört att vara avfall på marknaden ska se till att ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag eller annan författning.
\nOm ett sådant ämne eller föremål används utan att ha släppts ut på marknaden, ska i stället den som för första gången använder ämnet eller föremålet se till att det uppfyller kraven. Lag (2026:507).
\nHur avfall ska förebyggas och hanteras Avfallsförebyggande åtgärder
\nverksamhet eller vidtar en åtgärd att vidta avfallsförebyggande åtgärder. Lag (2026:507).
\nHantering av avfall
\nskadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Särskild hänsyn ska tas till 1. den risk som hanteringen kan innebära för skada på vatten, luft, mark, växter eller djur, 2. de olägenheter som hanteringen kan innebära genom buller eller lukt, och 3. den negativa påverkan som hanteringen kan ha på sådana särskilt skyddade områden som avses i 7 kap., på andra områden av särskild betydelse för miljön eller på landskapet i övrigt.
\nLag (2026:507).
\nAvfallshierarkin vid valet av behandlingsmetod
\ntill att avfallet 1. återvinns genom att det förbereds för återanvändning, 2. materialåtervinns, om det är lämpligare än 1, 3. återvinns på något annat sätt, om det är lämpligare än 1 och 2, eller 4. bortskaffas, om det är lämpligare än 1-3.
\nVid valet av behandlingsmetod för avfallet ska den behandling som bäst skyddar människors hälsa och miljön som helhet anses som lämpligast, om behandlingen inte är orimlig.
\nLag (2026:507).
\nAnsvar för hanteringen av avfall Kommuners ansvar för hantering av avfall
\navfall inom kommunen:
\nAnsvaret för all hantering gäller inte den sortering eller insamling som ska göras av avfallsproducenten eller avfallsinnehavaren innan avfallet lämnas över till kommunen.
\nAnsvaret enligt första stycket 1 gäller inte sådant kommunalt avfall som en avfallsproducent ansvarar för enligt 18 §.
\nLag (2026:507).
\n12 § från den fastighet där avfallet har producerats, om 1. borttransport behövs för att tillgodose såväl skyddet för människors hälsa och miljön som enskilda intressen, 2. fastighetsinnehavaren begär att kommunen ska transportera bort avfallet och det inte är oskäligt med hänsyn till omständigheterna, eller 3. det framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av detta kapitel.
\nNär kommunen planerar och beslutar hur den ska ta sitt ansvar för avfallshanteringen ska kommunen ta hänsyn till de behov som finns för olika slag av bebyggelse. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om 1. undantag från kommunens ansvar enligt 12 och 13 §§ i fråga om avfall som ska samlas in eller behandlas av en producent eller en producentansvarsorganisation, och 2. skyldigheter för kommuner att vidta de åtgärder som krävs för att avfallshanteringen ska fungera när ansvaret för hanteringen är uppdelat mellan kommunen och en producent eller en producentansvarsorganisation. Lag (2026:507).
\nsom regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att kommunen ska ansvara för att annat avfall än sådant som avses i 12 eller 13 § behandlas och samlas in från den fastighet där avfallet produceras.
\nFöreskrifterna får endast avse 1. avfall som av hälso- eller miljöskäl behöver hanteras av kommunen, och 2. avfall som omfattas av ett system för utökat producentansvar för avfallshantering och som av samordningsskäl bör hanteras tillsammans med sådant avfall som kommunen ansvarar för enligt 12 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 1. Lag (2026:507).
\nFörbud för andra än kommunen att hantera visst avfall
\ndetta kapitel, eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet, får inte hanteringen utföras av någon annan än kommunen eller den som kommunen anlitar.
\nOm det följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av balken får dock 1. en fastighetsinnehavare på fastigheten återvinna eller bortskaffa
\nAvfallsproducenters och avfallsinnehavares ansvar för hantering av avfall
\ndet avfall som den har producerat. Varje avfallsinnehavare är ansvarig för all hantering av det avfall som den har i sin besittning.
\nAnsvaret för avfallsproducenten och avfallsinnehavaren gäller inte, om 1. kommunen är ansvarig för avfallet enligt 12 eller 13 § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 14 eller 15 §, 2. det för avfallet har införts ett system för utökat producentansvar för avfallshantering eller det annars framgår av lag eller annan författning att avfallsproducenten eller avfallsinnehavaren inte är ansvarig, eller 3. avfallsinnehavaren endast transporterar avfall på uppdrag av någon annan. Lag (2026:507).
\nkommunala avfall som har producerats i 1. en detaljhandel, med undantag för torghandel, eller 2. en yrkesmässig verksamhet, om avfallet består av
\nFörsta stycket 1 gäller inte för det avfall som omfattas av ett system för utökat producentansvar för avfallshantering.
\nLag (2026:507).
\nKommuners andrahandsansvar för avfall som ska hanteras av en avfallsproducent
\nför all hantering av avfallsproducentens avfall som avses i
\natt 1. det finns ett bristande utbud av tjänster för avfallshanteringen, 2. transportavstånden är orimligt långa, eller 3. avfallshanteringstjänsterna erbjuds med oskäliga avtalsvillkor.
\nKommunens ansvar för att hantera avfallet ska vara tidsbegränsat och gälla för en period på fem år från den dag begäran godkänts. Lag (2026:507).
\nDispens från kommunens ansvar att hantera avfall
\nbedriver en yrkesmässig verksamhet, ge sökanden dispens från förbudet i 16 § första stycket att hantera det avfall som kommunen ansvarar för, om det finns särskilda skäl och den som ska hantera avfallet kommer att göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Lag (2026:507).
\nyrkesmässig verksamhet, ge verksamheten dispens från förbudet i 16 § första stycket att hantera det avfall som kommunen ansvarar för och som produceras i verksamheten, om avfallet kommer att 1. hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, och 2. behandlas på ett sätt som ger en materialåtervinning eller annan återvinning som är åtminstone likvärdig med den kommunala behandlingen i berörda kommuner.
\nOm en ansökan avser kommunalt avfall, ska den avse allt sådant avfall. En ansökan ska avse avfallshantering i en kommun eller i flera kommuner inom ett län.
\nFörsta stycket gäller inte avfall som omfattas av ett system för utökat producentansvar för avfallshantering eller som produceras av hushåll. Lag (2026:507).
\nansvarig för all hantering av det avfall som dispensen avser.
\nDispensen får förenas med villkor och ska begränsas i tiden.
\nLänsstyrelsen ska informera Naturvårdsverket och berörda kommuner om dispenser enligt 21 §. Lag (2026:507).
\ninte längre finns förutsättningar för beslutet. Lag (2026:507).
\nHandlares och mäklares ansvar
\nHandlare och mäklare, som inte är avfallsinnehavare, ansvarar för all hantering av det avfall som de köper, säljer eller på något annat sätt förmedlar. Lag (2026:507).
\nTransportörers ansvar
\nnågon annan ska 1. se till att avfallet hanteras i enlighet med 10 § i samband med transporten, och 2. transportera avfallet till den plats som uppdragsgivaren eller en myndighet har anvisat.
\nOm avfallet inte tas emot där, ska transportören lämna tillbaka avfallet. Den som har lämnat över avfallet är då skyldig att ta tillbaka det. Lag (2026:507).
\nVad ansvaret innebär
\noch 24 §§ innebär att den ansvarige ska 1. se till att avfallet hanteras i enlighet med 10 §, 2. se till att avfallshierarkin följs vid valet av behandlingsmetod, och 3. stå för kostnaderna för all hantering av avfallet.
\nBestämmelser om att en kommun kan ta ut avgifter för sin avfallshantering finns i 27 kap. 4 §. Lag (2026:507).
\nKrav på kontroll
\nverksamhet får endast lämna över avfallet till någon annan om det kontrollerats att den som tar emot avfallet har gjort de anmälningar eller har de tillstånd, godkännanden eller dispenser som krävs för hanteringen. Handlare och mäklare, som inte är avfallsinnehavare, ska i stället kontrollera den som avfallet säljs eller förmedlas till.
\nKontrollen av om kravet är uppfyllt ska göras på ett sätt som skäligen kan begäras. En kontroll behöver inte göras om den som tar emot avfallet är en kommun eller den som kommunen har anlitat.
\nOm avfallet lämnas över till någon som yrkesmässigt transporterar avfall, ska både den som transporterar avfallet och den nya avfallsinnehavaren kontrolleras. Den som yrkesmässigt transporterar avfall på uppdrag av någon annan behöver inte göra en kontroll av den som tar emot avfallet.
\nLag (2026:507).
\nNär ansvaret för att hantera avfall upphör eller övergår till någon annan
\nfullständigt behandlat och alla nödvändiga förfaranden har vidtagits så att 1. avfallet har upphört att vara avfall enligt 6 §, eller 2. inget avfall återstår. Lag (2026:507).
\nfår meddela ytterligare föreskrifter om när avfallet är fullständigt behandlat och vilka nödvändiga förfaranden som ska ha vidtagits för att ansvaret för att hantera avfallet ska upphöra. Lag (2026:507).
\navfallsinnehavare, om en kontroll enligt 27 § har gjorts och avfallet har lämnats över. Detta gäller dock inte om något annat har föreskrivits i lag eller annan författning.
\nOm en avfallsproducent eller annan avfallsinnehavare anlitar en transportör för att transportera avfallet, övergår ansvaret först när avfallet lämnas över till den nya avfallsinnehavaren. Om den nya avfallsinnehavaren anlitar en transportör, går ansvaret över till den nya avfallsinnehavaren när transportören har hämtat avfallet.
\nOm ingen kontroll enligt 27 § har gjorts, ansvarar både den nya och den föregående avfallsinnehavaren för avfallet.
\nLag (2026:507).
\navfallsinnehavare att hantera avfall övergår till den avfallsinnehavare som handlaren eller mäklaren har sålt eller förmedlat avfallet till, om en kontroll enligt 27 § har gjorts och avfallsinnehavaren har fått avfallet i sin besittning. Om ingen kontroll har gjorts, ansvarar både avfallsinnehavaren och handlaren eller mäklaren.
\nOm en sådan handlare eller mäklare, som inte är avfallsinnehavare, förmedlar eller säljer avfallet till en annan handlare eller mäklare, som inte heller är avfallsinnehavare, övergår ansvaret till den nya handlaren eller mäklaren, om en kontroll enligt 27 § har gjorts och försäljningen eller förmedlingen är slutförd. Om ingen kontroll har gjorts, ansvarar både den nya handlaren eller mäklaren och den föregående handlaren eller mäklaren.
\nLag (2026:507).
\nProducentens och producentansvarsorganisationens ansvar
\navfallshantering får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att 1. se till att avfall hanteras i enlighet med 10 § och på ett sätt som möjliggör en lämplig behandling enligt 11 §, 2. betala avgifter för att täcka det allmännas kostnader för hantering av avfall från nedskräpning och information om nedskräpning, eller på något annat sätt ansvara ekonomiskt för avfallshantering och information om hanteringen, 3. inrätta ett system för egenkontroll för att säkerställa att skyldigheter enligt denna balk, föreskrifter som är meddelade med stöd av balken och skyldigheter som följer av EU- förordningar inom balkens tillämpningsområde följs, och 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av avfall.
\nFöreskrifterna får endast avse avfall som utgörs av den typ av produkter som producenterna utvecklar, tillverkar, bearbetar, behandlar, överlåter eller för in till Sverige. Föreskrifter som avser sådant avfall, inklusive avfall som utgörs av produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit eller fört in till Sverige, får endast avse den del av avfallet som motsvarar producentens andel av marknaden för nya produkter av sådan typ eller som på något annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2026:507).
\nhälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet för producenter att 1. se till att produkter är märkta, 2. lämna information och uppgifter om vilka ämnen och material som en produkt innehåller samt om insamling, återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden, 3. se till att produkter har en viss sammansättning, återanvändbarhet och återvinningsbarhet, 4. vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter, och 5. vidta andra avfallsförebyggande åtgärder än de som avses i 1-4.
\nFöreskrifter om skyldigheter för en producent att vidta åtgärder som möjliggör en effektiv insamling av använda produkter som producenten inte utvecklat, tillverkat, bearbetat, behandlat, överlåtit eller fört in till Sverige får endast avse den del av marknaden som motsvarar producentens andel av marknaden för sådana produkter eller som på något annat sätt står i rimlig proportion till producentens verksamhet. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för producenter att tillhandahålla eller anlita en producentansvarsorganisation, 2. förbud att yrkesmässigt överlåta eller saluföra produkter om produktens producent inte tillhandahåller eller har anlitat en producentansvarsorganisation, 3. tillstånd, godkännande eller anmälan för yrkesmässig drift av en producentansvarsorganisation, 4. kriterier för hur ersättning som en producentansvarsorganisation tar ut från producenterna ska bestämmas, 5. skyldighet för en producentansvarsorganisation att fullgöra sådana skyldigheter som kan föreskrivas för producenter enligt 32 och 33 §§, 6. skyldighet för en producentansvarsorganisation att hantera mer avfall än vad som motsvarar organisationens marknadsandel, under förutsättning att hanteringen avser avfall som producentansvarsorganisationen har rätt att få ersättning för, och 7. att de intäkter som en producentansvarsorganisation för förpackningar har, får användas endast för verksamhet som har samband med organisationens skyldigheter enligt 5 och 6 eller för att göra en utbetalning till de producenter som har anlitat organisationen. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om 1. skyldighet för en producent att utse någon som ska fullgöra skyldigheter som producenten har i ett annat medlemsland i Europeiska unionen, och 2. att det som gäller för en producent enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 32, 33 eller 34 § också ska gälla den som på en producents uppdrag fullgör producentens skyldigheter. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om att den som driver eller avser att driva ett yrkesmässigt system för återanvändning av förpackningar ska anmäla det. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om att den som är etablerad i Sverige och yrkesmässigt förmedlar distansförsäljning av produkter som omfattas av ett system för utökat producentansvar till slutanvändare i Sverige 1. ska vara skyldig att registrera sig, och 2. endast får förmedla distansförsäljning från säljare som har uppfyllt skyldigheten att tillhandahålla eller anlita en producentansvarsorganisation. Lag (2026:507).
\nhar godkänts, men endast en av organisationerna ska ansvara för insamling av förpackningsavfall från verksamheter och för information om avfallshanteringen, ska de andra producentansvarsorganisationerna betala skälig ersättning till den ansvariga organisationen för dess kostnader. Ersättningens storlek ska för varje ersättningsskyldig organisation beräknas på grundval av organisationens marknadsandel.
\nDen myndighet som regeringen bestämmer får besluta hur stor en producentansvarsorganisations marknadsandel ska anses vara.
\nLag (2026:507).
\nFörbud mot viss hantering av avfall Förbud mot nedskräpning
\nhar tillträde eller insyn till. Lag (2026:507).
\nFörbud mot dumpning och förbränning till havs
\nsjöterritorium och ekonomiska zon. På och över det fria havet får avfall inte heller dumpas från eller förbrännas på svenska fartyg eller luftfartyg. Avfall som är avsett att dumpas i eller förbrännas på det fria havet får inte föras ut ur landet eller den ekonomiska zonen.
\nDet som anges i första stycket om dumpning gäller inte sådana utsläpp av skadliga ämnen från fartyg som regleras i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg eller sådana utsläpp av sediment från fartyg som regleras i barlastvattenlagen (2009:1165) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till den lagen. Lag (2026:507).
\nförbudet mot dumpning i 40 § första stycket för geologisk lagring av koldioxid. Lag (2026:507).
\nfår i det enskilda fallet ge dispens från förbudet mot dumpning i 40 § första stycket, om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.
\nDen som har gett en dispens enligt första stycket får 1. förelägga den som har fått dispensen att avhjälpa en olägenhet som uppkommer genom dumpningen, om olägenheten inte förutsågs när dispensen gavs, och 2. återkalla dispensen, om ett villkor eller en föreskrift som gäller för dumpningen inte följs eller om en olägenhet som avses med ett föreläggande enligt 1 inte avhjälps.
\nLag (2026:507).
\nNationell avfallsplan och avfallsförebyggande program
\nska besluta om en nationell avfallsplan och ett avfallsförebyggande program. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om vad en nationell avfallsplan och ett avfallsförebyggande program ska innehålla och att myndigheter, kommuner eller andra berörda ska lämna de uppgifter som behövs för att ta fram den nationella avfallsplanen och det avfallsförebyggande programmet.
\nLag (2026:507).
\nKommunal avfallsplan och kommunala avfallsföreskrifter
\navfallsplan som ska antas av kommunfullmäktige. Planen får samordnas med andra kommunala planer som tas fram inom miljö- och klimatområdet.
\nKommunfullmäktige ska minst vart sjätte år pröva om avfallsplanen är aktuell med hänsyn till kommunens ansvar som följer av detta kapitel och de föreskrifter som har meddelats med stöd av kapitlet. Vid behov ska kommunen uppdatera planen.
\nEn kopia av den beslutade avfallsplanen ska skickas till tillsynsmyndigheten. Lag (2026:507).
\nFöreskrifterna ska antas av kommunfullmäktige.
\nLag (2026:507).
\navfallsföre-skrifter ska kommunen 1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning ge de fastighetsinnehavare och myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av avfallsplanen eller avfallsföreskrifterna tillfälle att lämna synpunkter, och 2. låta ett förslag till avfallsplan eller en avfallsföreskrift granskas under minst fyra veckor.
\nEn kommun behöver inte låta en ändring i en avfallsplan eller avfallsföreskrifter granskas, om planen eller föreskrifterna har meddelats med stöd av detta kapitel och om ändringen endast berör ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars är av mindre betydelse.
\nKommunen ska före granskningstidens början informera på sin webbplats att förslagen finns tillgängliga för granskning.
\nInformationen ska innehålla uppgifter om 1. förslagets huvudsakliga innebörd, 2. var förslaget hålls tillgängligt för granskning, och 3. inom vilken tid och till vem som synpunkter ska lämnas.
\nLag (2026:507).
\nYtterligare föreskrifter om avfallsförebyggande åtgärder och avfallshantering
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter 1. om hur avfall ska hanteras som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, och 2. om att det krävs en anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer eller till kommunen för att få hantera avfall med stöd av 16 § andra stycket. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om skyldighet för kommuner att lämna information om 1. avfallsförebyggande åtgärder, 2. hantering av avfall, och 3. innehållet i de kommunala avfallsplanerna. Lag (2026:507).
\nfår meddela ytterligare föreskrifter om 1. avfall, om föreskrifterna behövs till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, och 2. avfallsförebyggande åtgärder som har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön. Lag (2026:507).
\nregeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. anordningar för hantering av avfall, 2. skyldighet att informera om avfallsförebyggande åtgärder och hantering av avfall, och 3. skyldighet att kontrollera, dokumentera och lämna uppgifter om avfall, avfallshantering och avfallsförebyggande åtgärder.
\nLag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd, godkännande, anmälan eller registrering för att yrkesmässigt få hantera avfall. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om att den som yrkesmässigt bedriver en verksamhet som syftar till att genom demontering, sortering eller på något annat sätt förbehandla avfall som utgörs av elektrisk eller elektronisk utrustning, ska ha personal eller kvalitetssystem som har certifierats av ett organ som ackrediterats enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.
\nFöreskrifterna får endast avse åtgärder som krävs av återanvändnings- eller återvinningsskäl eller av hälso- eller miljöskäl. Lag (2026:507).
\nfår meddela föreskrifter om 1. att bilskrotare ska vara auktoriserade och om villkoren för att de ska bli auktoriserade, 2. skyldighet för den som har förvärvat en uttjänt bil för skrotning att utfärda ett bevis om att bilen har mottagits för detta syfte (mottagningsbevis) och se till att bilen blir omhändertagen av en auktoriserad bilskrotare, 3. skyldighet för bilskrotare att lämna uppgifter om återanvändningsgrad, återvinningsgrad eller andra förhållanden som rör de uttjänta bilar som bilskrotaren har hanterat, 4. skyldighet för auktoriserade bilskrotare att utfärda ett intyg om att åtgärder har vidtagits för en hälso- och miljömässigt godtagbar hantering av en uttjänt bil (skrotningsintyg), och 5. utfärdandet av mottagningsbevis och skrotningsintyg.
\nLag (2026:507).
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för Försvarsmaktens, Fortifikationsverkets, Försvarets materielverks och Försvarets radioanstalts verksamhet meddela särskilda föreskrifter som avviker från det som annars anges i detta kapitel. Lag (2026:507).
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för Försvarsmaktens, Fortifikationsverkets, Försvarets materielverks, Försvarets radioanstalts och Totalförsvarets forskningsinstituts verksamhet meddela föreskrifter som avviker från det som annars anges i detta kapitel.
\nLag (2026:935).
\nEkonomisk säkerhet och andra kostnader Kostnader för deponering av avfall
\navfall ska ta betalt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin. I kostnadsberäkningen ska alla kostnader för att inrätta och driva deponin ingå och, så långt det är möjligt, alla kostnader som är nödvändiga för att fullgöra de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten.
\nLag (2026:507).
\nSäkerhet vid deponering
\nav avfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten eller villkor om att verksamhetsutövaren ska vidta någon annan lämplig åtgärd som säkerställer fullgörandet av skyldigheterna.
\nKravet på säkerhet gäller inte de delar av verksamheten som omfattas av kravet i 59 § på säkerhet vid utvinningsverksamhet. Lag (2026:507).
\nSäkerhet vid utvinningsverksamhet
\nhar meddelats med stöd av balken till en verksamhet som omfattas av krav på att ha en avfallshanteringsplan för utvinningsavfall får ges endast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten. Lag (2026:507).
\nSäkerhet vid geologisk lagring av koldioxid
\nendast om tillståndet förenas med en skyldighet att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser och de föreskrifter och tillståndsvillkor som har meddelats med stöd av dessa lagar, eller villkor om att verksamhetsutövaren ska vidta någon annan lämplig åtgärd som säkerställer fullgörandet av skyldigheterna. Lag (2026:507).
\nUndantag för staten, kommuner, regioner och kommunalförbund
\nKraven på säkerhet i 58-60 §§ gäller inte staten, kommuner, regioner och kommunalförbund.
\nEtt tillstånd som omfattas av undantag från krav på säkerhet får endast överlåtas till en verksamhetsutövare som inte är staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund om 1. tillståndet förenas med en skyldighet för den nya verksamhetsutövaren att ställa säkerhet för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för verksamheten, och 2. tillståndsmyndigheten godtar den ställda säkerheten.
\nLag (2026:507).
\nGodtagande av säkerhet
\ngodtas av tillståndsmyndigheten om den, ensam eller tillsammans med andra säkerheter, visas vara betryggande för sitt ändamål.
\nTillståndsmyndigheten får medge att säkerheten ställs efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Lag (2026:507).
\nRätt att meddela föreskrifter
\nfår meddela ytterligare föreskrifter om säkerheter enligt
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela ytterligare föreskrifter om vad som krävs för att en säkerhet enligt 59 eller 60 § ska kunna godtas.
\nLag (2026:507).
\nFJÄRDE AVDELNINGEN PRÖVNINGEN AV MÅL OCH ÄRENDEN
\nPrövningsmyndigheter
\nförvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. Vid prövningen av frågor om straff eller förverkande enligt
\nallmänhet och om hur frågor om förverkande ska prövas.
\nNärmare bestämmelser om vilka mål och ärenden som prövas av respektive prövningsmyndighet finns i 17 kap. 1-4 §§, 18 kap.
\n1-2 §§, 19 kap. 1-2 §§, 21 kap. 1 § och i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.
\nBeslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkännande och förbud mot fortsatt verksamhet samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten.
\nLag (2024:787).
\nTillstånd, godkännande och dispens
\neller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Lag (2018:1407).
\n2 a § Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet ska tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd).
\nEtt ändringstillstånd får dock inte meddelas om 1. ansökan avser tillstånd för hela verksamheten, eller 2. det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen av verksamheten. Lag (2024:963).
\n2 b § Vid ändring av en sådan vattenverksamhet som avses i
\nändringen (ändringstillstånd), om 1. verksamheten omfattas av en sådan nationell plan som avses i 11 kap. 28 § och den prövning av verksamheten som ska ske enligt planen inte har påbörjats, eller 2. det annars är lämpligt. Lag (2018:1407).
\n2 c § I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det med stöd av 2 § inte beslutas villkor om begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp.
\nFörsta stycket gäller inte villkor som i fråga om 1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller 2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174).
\n2 d § Tillståndsmyndigheten får inte med stöd av 2 § besluta villkor i fråga om omgivningsbuller enbart på grund av en bostadsbyggnad i omgivningen, om 1. bostadsbyggnaden ingår i ett område med detaljplan eller omfattas av ett bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och det i planbeskrivningen till planen eller i lovet har angetts beräknade bullervärden, och 2. villkoren skulle innebära strängare krav avseende omgivningsbuller än vad som följer av dessa värden.
\nTrots första stycket får villkor som innebär strängare krav beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.
\nSådana komplementbostadshus som avses i plan- och bygglagen får aldrig föranleda villkor i fråga om omgivningsbuller.
\nLag (2025:976).
\n2 e § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 §. Lag (2018:1407).
\nenligt föreskrifter meddelade med stöd av balken, får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som kan komma att behövas med anledning av verksamheten.
\nStaten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter.
\nEn säkerhet ska godtas av prövningsmyndigheten om den, ensam eller tillsammans med andra säkerheter, visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som innebär att säkerheten vid varje tidpunkt tillgodoser det aktuella behovet. Lag (2022:1100).
\n3 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En säkerhet som ställs enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken ska ställas till länsstyrelsen, om inte något annat anges i lag eller förordning.
\nSäkerheten får tas i anspråk av den myndighet den har ställts till. Lag (2026:507).
\nom den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det.
\nFörsta stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Lag (2009:652).
\ninte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd, godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökandens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning till den verksamhet där underlåtelsen har förekommit.
\nandra verksamheter eller särskilda anläggningar som kan komma att behövas för att verksamheten ska kunna komma till stånd eller bedrivas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2017:955).
\nen verksamhet kommer överens om att vidta åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i 2 § första stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något annat sätt.
\nFrågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor.
\nLag (2016:341).
\ndispens får förenas med skyldighet att utföra eller bekosta 1. särskild undersökning av berört område, 2. särskilda åtgärder för att bevara berört område, och 3. särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.
\nDenna paragraf innebär inte någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap.
\nLag (2007:660).
\nverksamhetsutövaren bevisskyldig i fråga om de förhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sattes i gång.
\ndispens till skilda verksamheter prövas samtidigt och verksamheterna på grund av att de berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte kan utövas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna, skall verksamheterna om möjligt jämkas så att de kan komma till stånd utan väsentlig nackdel för någon av dem. Om en sådan jämkning inte kan göras, skall företräde ges åt den verksamhet som bäst stämmer överens med 3 kap.
\nFörsta stycket gäller inte om en samfällighet för de särskilda verksamheterna bildas enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
\nKärntekniska anläggningar 11 a § En ansökan om tillstånd enligt 9 kap. för en kärnteknisk anläggning som omfattas av ett pågående ärende om godkännande enligt lagen (2026:585) om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar får tas upp till prövning och handläggas fram till den tidpunkt då domstolen enligt 21 kap.
\n7 § ska avge ett yttrande inför regeringens prövning av tillåtligheten enligt 17 kap. 1 §. Lag (2026:586).
\nRätt att överklaga
\nDenna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken.
\nLag (2010:898).
\nÖverklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande, 3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.
\nRätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
\nprövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.
\nDen som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2023:632).
\n/Upphör att gälla U:2027-01-01/ Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande, 3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.
\nRätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
\nprövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut.
\nDen som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2026:935).
\nÖverklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som 1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljö-skyddsintressen, 2. inte är vinstdrivande, 3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och 4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.
\nRätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller 13 a § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Totalförsvarets forskningsinstitut.
\nDen som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Om överklagandet avser ett beslut om en skogsbruksåtgärd, ska tiden räknas från den dag då beslutet meddelades. Lag (2026:1238).
\n13 a § En ideell förening eller annan juridisk person som avses i 13 § första stycket får överklaga överklagbara beslut enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken där tillsynsmyndigheten har bedömt om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om rätten att överklaga ett sådant beslut tillämpas 13 § andra och tredje styckena.
\nLag (2025:770).
\natt överklaga gäller i fråga om strandskydd också för en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen. Lag (2009:532).
\nObligatorisk tillåtlighetsprövning
\nföljande slag:
\nfall avstå från att pröva en verksamhet som sägs i 1 §.
\nTillåtlighetsprövning efter förbehåll
\ntillåtligheten av en verksamhet som inte omfattas av kravet på prövning enligt 1 §, om 1. verksamheten i betraktande av de intressen som denna balk enligt 1 kap. 1 § ska främja kan antas få betydande omfattning eller bli av ingripande slag, 2. verksamheten utanför ett område som har förtecknats enligt
\nområdet, eller 3. verksamheten omfattas av 4 kap. 6 § andra stycket.
\nRätten till förbehåll enligt första stycket 2 gäller enbart verksamhet som är tillståndspliktig enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken.
\nOm ett mål eller ärende enligt denna balk pågår om tillståndsprövning av verksamheten, ska regeringen omedelbart lämna besked om förbehållet till den tillståndsprövande mark- och miljödomstolen eller myndigheten. Lag (2022:1799).
\n3 § får regeringen förbehålla sig prövningen av tillåtligheten av en annan verksamhet, om ansökan avser tillstånd till båda verksamheterna och dessa hänger samman med varandra eller om det är fråga om jämkning eller företräde mellan verksamheterna enligt 16 kap. 11 §. För ett sådant förbehåll gäller 3 § tredje stycket.
\n4 a § På kommunfullmäktiges begäran ska regeringen förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av en ny verksamhet av något av följande slag, om ett sådant förbehåll är möjligt enligt 3 § och det inte finns särskilda skäl för att avstå från prövningen:
\n