underhållsbidrag enligt 19 kap. 29 § och är den bidragsskyldiges underhållsbidrag fastställt med beaktande av att han eller hon till någon del fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande den del av underhållsskyldigheten som på detta sätt får anses ha beaktats.
\nOm det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbart understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhållsbidrag till barnet och detta kan läggas boföräldern till last, lämnas inte underhållsstöd med högre belopp än underhållsbidraget.
\nbelopp som ska lämnas enligt 20 § första stycket med avräkning för det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap. 10-17 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för den av föräldrarna som inte är boförälder.
\nLag (2017:995).
\nSärskilt förordnade vårdnadshavare
\nvårdnadshavare eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt 20 och 21 §§.
\nUnderhåll i form av engångsbelopp
\nföräldrabalken i form av ett engångsbelopp, ska avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per månad.
\nUnderhåll före beslutet om betalningsskyldighet
\ndelgetts beslutet om betalningsskyldighet enligt 19 kap., har betalat underhåll till barnet för en viss månad, ska motsvarande belopp dras av från underhållsstödet för den månaden.
\nUnderhåll vid umgänge med barnet
\nbetalningsskyldighet bestäms, enligt 19 kap. 22-25 §§ fått tillgodoräkna sig ett avdrag för barnets vistelse hos honom eller henne, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande avdraget. Lag (2015:755).
\nAvräkning för barnets inkomster
\ntillämpning som avser barnet av 19 kap. 10-15 §§, ska underhållsstödet minskas med hälften av inkomsten. I stället för den minskning som anges i 19 kap. 10 § ska inkomsten minskas med 60 000 kronor. Lag (2017:995).
\nFörskott, avrundning och lägsta utbetalning
\nOm det belopp som ska betalas ut för ett barn till en sökande en viss månad är lägre än 50 kronor, bortfaller det. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.
\nOmprövning vid ändrade förhållanden Grundläggande bestämmelse
\nunderhållsstöd, om något har inträffat som gör att underhållsstöd inte ska lämnas, eller att det ska lämnas med ett lägre belopp.
\nOmprövning vid nytt beslut om slutlig skatt och ny procentsats
\nomprövas när 1. det finns ett nytt beslut om slutlig skatt för den bidragsskyldige, eller 2. grunden för tillämplig procentsats enligt 19 kap. 16 och
\nFöranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhållsstödet, ska ändringen gälla från och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Vid ändring av grunden för tillämplig procentsats justeras underhållsstödets belopp från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.
\nLag (2011:1434).
\nnär det finns ett nytt beslut om slutlig skatt för barnet.
\nFöranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhållsstödet, ska ändringen gälla från och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Lag (2017:1123).
\nJämkning av underhållsstöd Grundläggande bestämmelser
\njämkas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt.
\nJämkningen gäller från och med månaden efter den då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.
\nLag (2011:1434).
\nSärskilda handläggningsbestämmelser
\nsökts ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.
\nMeddelandet ska innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap. 2-5, 10-16 och 21-27 §§.
\n22-25 §§ ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande till den andra föräldern. Meddelandet ska innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot begäran.
\n40 a § Inför Försäkringskassans prövning enligt 9 a § ska myndigheten sända meddelande till boföräldern och den bidragsskyldige och, vid förlängt underhållsstöd, även till den studerande. Meddelandet ska innehålla en uppmaning till mottagarna att inom en viss tid yttra sig muntligen eller skriftligen, om de har något att anföra i fråga om huruvida underhållsstöd ska lämnas fortsättningsvis. Försäkringskassan ska sända ett sådant meddelande även om myndigheten har bedömt att det finns sådana särskilda skäl som medför att underhållsstöd ändå ska lämnas. Lag (2015:755).
\nsökanden skriftligen underrättas om beslutet.
\nBeslut om att bevilja underhållsstöd, att fastställa betalningsskyldighet och beslut enligt 19 kap. 22-25 §§ eller
\noch att minska underhållsstödet enligt 29 § ska delges boföräldern.
\n42 a § När Försäkringskassan har fattat beslut med stöd av 9 a § ska boföräldern och den bidragsskyldige och, vid förlängt underhållsstöd, även den studerande skriftligen underrättas om beslutet. Lag (2021:991).
\nkungörelsedelgivning enligt 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932) inte användas. Lag (2010:1938).
\nFörsäkringskassan Innehåll
\nBetalningsskyldighet för underhållsstöd Grundläggande bestämmelse
\nbidragsskyldig förälder, ska föräldern i förskott för varje månad betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.
\nNär fastställs betalningsskyldighet?
\nsamtidigt som eller snarast efter det att ett beslut om underhållsstöd meddelas.
\nenligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp.
\nOm den bidragsskyldige är bosatt utomlands eller i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken och en tillämpning av bestämmelserna i 28 och 29 §§ därför övervägs, behöver betalningsskyldighet inte fastställas. Lag (2017:1123).
\ntillbaka än tre år före den dag då meddelande om en gjord ansökan sändes till den bidragsskyldige enligt 18 kap. 38 §.
\nBetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 29 §.
\nTillfälliga beslut om betalningsskyldighet
\nunderhållsstöd för tid till dess att slutligt beslut kan fattas, ska betalningsskyldighet fastställas för den bidragsskyldige för motsvarande tid.
\nfastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas betalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet. Ett beslut om betalningsskyldighet får dock inte meddelas om flera män är instämda i målet.
\nFörsta stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt
\nlägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt 6 eller 7 §, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga betalningsskyldigheten till ett högre belopp, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.
\nUpphävt faderskap eller föräldraskap
\nman och denne senare frias från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.
\nFörsta stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt
\nInkomstunderlag för betalningsskyldighet Grundläggande bestämmelse
\nett underlag som motsvarar den bidragsskyldiges inkomst enligt 11-15 §§ till den del den överstiger 120 000 kronor.
\nLag (2017:995).
\nInkomst enligt beslut om slutlig skatt
\nbeslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser och med utgångspunkt i 1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), 2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 13 §, och 3. överskott av en näringsverksamhet beräknad enligt 14 §.
\nLag (2011:1434).
\nska det beslut om skatt som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten avser läggas till grund för inkomstberäkningen. Lag (2011:1434).
\nInkomstslaget kapital
\ninkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med 1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och 2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad.
\nUnderskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2.
\nUppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap. 36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen. Lag (2011:1288).
\nInkomstslaget näringsverksamhet
\ninkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med 1. avdrag för underskott för tidigare beskattningsår enligt
\nUnderskottet av en näringsverksamhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som avses i första stycket 1-4 och ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.
\nStudiemedel
\nform av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395), utom den del som avser tilläggsbidrag.
\nLag (2025:1546).
\nBeräkning av betalningsbelopp Grundläggande bestämmelser
\ntill underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år (betalningsbelopp). Beloppet ska motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i 17 §.
\nNär procenttalet bestäms ska hänsyn tas till samtliga barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.
\nkap. 1 § föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet 14, 11,5 respektive 10 procent.
\nOm underhållsskyldigheten gäller fler än tre barn motsvarar procenttalet kvoten mellan
\nProcenttalet bestäms med högst två decimaler.
\nAvdrag för underhåll före beslut om betalningsskyldighet
\nbidragsskyldige har delgetts beslutet om betalningsskyldighet får, i den utsträckning som det svarar mot underhållsstödet, räknas av från vad som ska betalas till Försäkringskassan.
\nBeräkning efter skälighet
\nav 10-15 §§, bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldiges förvärvsförmåga väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.
\nAvdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal
\nsocialnämnden godkänt bestämts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst 30 hela dygn per kalenderår, ska på den bidragsskyldiges begäran ett avdrag tillgodoräknas när betalningsskyldigheten bestäms.
\nAvdrag ska för varje helt dygn göras med 1/40 av det belopp per månad som den bidragsskyldige annars skulle betala enligt 10-17, 21, 26 och 27 §§.
\näven det dygn då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphör som ett helt dygn. Detta gäller dock inte om vistelsen börjar och upphör under samma dygn.
\nfinns anledning att anta att umgänget i väsentlig mån understiger eller kommer att understiga det som fastställts i domen eller avtalet. Om det finns särskilda skäl får avdrag dock medges även i ett sådant fall.
\nmånad då anmälan om domen eller avtalet kom in till Försäkringskassan.
\nHögsta betalningsbelopp
\nsom betalas ut i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser.
\nAvrundning och lägsta betalningsbelopp
\nmånad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort.
\nNär den bidragsskyldige bor utomlands eller får lön från utlandet Inledande bestämmelse
\nbidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som avses i 7 kap. 1 § utsökningsbalken och som inte kan tas i anspråk genom utmätning på sätt som anges i samma kapitel gäller det som föreskrivs i 29-33 §§.
\nOm underhållsbidrag är fastställt
\nFörsäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd.
\nOm underhållsbidrag inte är fastställt
\nFörsäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Försäkringskassan kan också förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte uppenbart understiger vad den bidragsskyldige bör betala.
\nOm Försäkringskassan begär det ska boföräldern till Försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget.
\nboföräldern i 30 § i stället gälla barnet.
\nBetalning av underhållsbidrag m.m.
\n40-46 §§ samt 49 § första stycket och 110 kap. 48 §. Det som där föreskrivs om betalningsskyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till Försäkringskassan. Betalning till Försäkringskassan ska dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning. Lag (2015:755).
\nmöjlighet att i samband med Försäkringskassans krav på betalning av underhållsbidrag utkräva sådan del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.
\nOmprövning och ändring av betalningsskyldighet
\nomprövas 1. när det finns ett nytt beslut om slutlig skatt, 2. när grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändras, och 3. när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 7 eller 15 år.
\nEn ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 1 ska gälla från och med februari året efter det år då beslutet om slutlig skatt meddelades. En ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 2 ska gälla från och med månaden efter den då grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändrades, dock aldrig längre tid tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen. En ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 3 ska gälla från och med månaden efter den då barnet fyllde 7 eller 15 år.
\nLag (2021:1268).
\nviss tid kan på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av Försäkringskassan jämkas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. En fråga om jämkning på grund av ändrat beslut om skatt får dock aldrig tas upp till prövning efter utgången av sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser.
\nLag (2011:1434).
\nlägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Detsamma gäller betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kronor.
\nOm betalningsskyldigheten bestäms till ett högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.
\n16-21, 26 och 27 §§ får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Detsamma gäller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap. utsökningsbalken.
\nenligt 22-25 §§ är skyldig att till Försäkringskassan omgående anmäla de ändringar i umgänget som beslutas av allmän domstol eller görs i avtal som godkänts av socialnämnden.
\nNär en anmälan har gjorts ska Försäkringskassan omgående göra en omprövning av betalningsskyldigheten.
\nmeddelats med stöd av bestämmelser i 22-25 §§, om den bidragsskyldige begär det eller om något har inträffat som medför att betalningsskyldigheten inte längre bör vara fastställd med beaktande av dom eller avtal om umgänge.
\nHar ett beslut upphävts kan en ny begäran om beräkning enligt 22-25 §§ prövas tidigast två år från upphävandet.
\nAnstånd
\nhelt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten.
\nEtt beslut om anstånd gäller för högst ett år.
\ndet behövs för att den bidragsskyldige ska få behålla vad som behövs för sitt eget och familjens underhåll. Bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken ska då tillämpas. Försäkringskassan får vid denna prövning beakta också om den bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar.
\nAnstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.
\nföre belopp som avser senare tid.
\nav att han eller hon har haft anstånd ska, sedan anståndet har löpt ut, betala skulden månadsvis i delposter (avbetalning) med en tolftedel av ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det betalningsbelopp som följer av 2-5, 10-17 och 21-27 §§ eller, om betalningsskyldigheten för något barn har upphört, skulle ha fastställts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kronor per barn och månad. Den bidragsskyldige behöver dock inte betala större delposter än att den bidragsskyldige får behålla vad han eller hon behöver för sitt eget och familjens underhåll enligt bestämmelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken beräknat per månad.
\nFör belopp som överstiger det den bidragsskyldige är skyldig att betala enligt första stycket ska på ansökan av honom eller henne nytt beslut om anstånd meddelas.
\nOm en delpost enligt första stycket inte är betald på förfallodagen, ska den och de därpå följande fem delposterna vara betalda senast fem månader efter det att den förstnämnda delposten skulle ha betalats. Om inte samtliga sex delposter är betalda inom den angivna tiden förfaller hela skulden till omedelbar betalning. Lag (2012:896).
\nanstånd, om det inträffar något som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.
\nEftergift
\nav den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.
\nhelt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet, som avser tid före den dag då hans faderskap till ett barn har fastställts genom bekräftelse eller dom, om det finns synnerliga skäl.
\nRänta
\nbestämts enligt 16-27 §§ i rätt tid, ska han eller hon betala ränta på skulden.
\nDen årliga räntan enligt första stycket tas ut efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap.
\n7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om ränta enligt denna paragraf. Lag (2015:755).
\n48 § De belopp som den bidragsskyldige betalar in ska i första hand avräknas på upplupen ränta.
\nIndrivning
\natt driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin betalningsskyldighet.
\nBeslut om betalningsskyldighet enligt 16-27 och 43 §§ samt ränta enligt 47 och 48 §§ får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken. Lag (2012:896).
\nV Särskilda familjeförmåner
\nLag (2018:1265).
\nInnehåll
\nRätten till adoptionsbidrag
\nkostnader vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta här i landet när föräldrarna får dem i sin vård.
\nBidraget lämnas med 75 000 kronor för varje barn.
\nLag (2016:1294).
\nföräldrar som har adopterat enligt beslut av svensk domstol.
\nMed svensk domstols beslut likställs 1. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, och 2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer. Lag (2018:1290).
\nfyllt tio år när föräldrarna fick barnet i sin vård.
\nBidrag lämnas inte för adoption av en makes eller sambos barn. Lag (2018:1290).
\nen sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
\nVem av föräldrarna får adoptionsbidraget?
\ninte begär en annan fördelning.
\nInnehåll
\nLag (2018:1265).
\nPersoner som likställs med förälder
\ngäller omvårdnadsbidrag:
\nLag (2018:1265).
\nRätten till omvårdnadsbidrag Huvudregel
\nför ett försäkrat barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i sådan omfattning som anges i 4 §.
\nEn försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 § 1 eller 2 har rätt till omvårdnadsbidrag endast om föräldern inte har ansökt om eller beviljats bidraget. En försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 § 3 har rätt till omvårdnadsbidrag i stället för föräldern.
\nOmvårdnadsbidrag kan endast beviljas för högst två personer för samma barn och tid. Lag (2018:1265).
\nFörmånsnivåer
\nLag (2018:1265).
\ntillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid denna bedömning ska det även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Lag (2018:1265).
\nFlera barn
\nfunktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn, ska rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven.
\nFörsta stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en sådan bedömning. Lag (2018:1265).
\nDelad rätt till omvårdnadsbidrag
\ntill omvårdnadsbidrag, ska bidraget lämnas med hälften till vardera föräldern.
\nOm föräldrarna begär en annan fördelning av omvårdnadsbidraget än den som anges i första stycket, ska bidraget lämnas till dem enligt deras begäran. Om föräldrarna är oense om fördelningen av omvårdnadsbidraget, ska bidraget fördelas mellan dem i fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas. En tillfällig förändring av ett barns vistelse ska dock inte påverka fördelningen av bidraget.
\nLag (2018:1265).
\nFörmånstid Huvudregler
\nrätten till bidraget har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
\nOmvårdnadsbidrag lämnas inte retroaktivt för en sådan månad för vilken det redan har lämnats bidrag för barnet utom till den del det avser en ökning av bidraget. Lag (2018:1265).
\nbarnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör.
\nRätten till omvårdnadsbidraget får begränsas till att omfatta viss tid. Lag (2018:1265).
\nAvbrott i omvårdnaden
\nomvårdnad, lämnas omvårdnadsbidrag under avbrott i omvårdnaden som varar högst sex månader.
\nOm det finns särskilda skäl kan bidraget lämnas även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.
\nLag (2018:1265).
\nOm barnet avlider
\nför ett barn och barnet avlider, lämnas omvårdnadsbidraget till och med den åttonde månaden efter dödsfallet eller den tidigare månad när bidraget annars skulle ha upphört.
\nLag (2018:1265).
\nomvårdnadsbidrag som 1. halv förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som hel eller tre fjärdedels förmån, och 2. en fjärdedels förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som halv förmån.
\nOm bidraget före dödsfallet lämnades till barnets båda föräldrar, ska det fortfarande lämnas i enlighet med den fördelning som redan är beslutad för föräldrarna.
\nLag (2018:1265).
\nBeräkning av omvårdnadsbidrag
\nprocent av prisbasbeloppet. Partiell förmån motsvarar tillämplig nivå enligt 4 § av helt bidrag.
\nLag (2018:1265).
\nAnsökan
\nföräldrarna, av var och en av dem för sig eller av endast den ena föräldern. Lag (2018:1265).
\nOmprövning
\nOmprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar. Lag (2018:1265).
\nmånaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Gäller det ökning efter ansökan ska dock även 8 § beaktas. Lag (2018:1265).
\nUtbetalning
\nbidraget beräknas för månad ska det bidrag för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv. Lag (2018:1265).
\nAVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA I Inledande bestämmelser
\nInnehåll
\nsocialförsäkringsförmåner vid sjukdom eller arbetsskada.
\navdelning är
\nvid sjukdom och arbetsskada.
\nVidare finns bestämmelser om
\nFörsäkring och ansökan, m.m.
\nsom har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4-7 kap.
\nBestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).
\nhandläggs av Försäkringskassan.
\nII Sjukpenning m.m.
\nInnehåll
\nsjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i 25 kap.
\nVidare finns bestämmelser om
\nLag (2011:1513).
\nInledande bestämmelser
\narbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken dennes arbetsförmåga är nedsatt.
\nSjukpenning i särskilda fall enligt 28 a kap. kan dock lämnas även till en försäkrad för vilken det inte kan fastställas någon sjukpenninggrundande inkomst. Lag (2011:1513).
\ntill grund för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:
\ninkomst och årsarbetstid Innehåll
\nsjukpenninggrundande inkomst i 2-6 §§.
\nVidare finns bestämmelser om
\nLag (2018:670).
\nGrundläggande bestämmelser
\npengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen 1. som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning), eller 2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).
\nfastställas för en person krävs att han eller hon är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap.
\nFör att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastställas krävs dessutom att den försäkrades årliga inkomst 1. kommer från arbete i Sverige, 2. kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och 3. kan antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet.
\ninkomst ska det framgå hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten är och i vilken utsträckning denna avser inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete.
\nanställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig beräknas och avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
\nVid beräkningen ska det bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger 10,0 prisbasbelopp. Det ska därvid i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.
\nLag (2021:1240).
\nFörsäkringskassan, ska beräkningen av den försäkrades sjukpenninggrundade inkomst grundas på 1. de upplysningar som Försäkringskassan kan få av den försäkrade eller dennes arbetsgivare, eller 2. den uppskattning av den försäkrades inkomster som gjorts vid inkomstbeskattningen. Lag (2011:1434).
\nInkomst av anställning
\narbete för någon annans räkning ska räknas som inkomst av anställning. Detta gäller även om betalningsmottagaren inte är anställd av den som betalar ersättningen. Den som har betalat ut sådan ersättning ska då anses som arbetsgivare, och den som har utfört arbetet ska anses som arbetstagare. När utbetalningen avser statlig ersättning för arbete i etableringsjobb ska dock den för vars räkning arbetet har utförts anses som arbetsgivare.
\nDet som anges i första stycket gäller inte om 1. ersättningen betalas ut i form av pension, 2. ersättningen ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 10-15 §§, eller 3. ersättningen omfattas av undantag enligt 16-24 §§.
\nLag (2020:475).
\n7 a § För en försäkrad som har inkomst av anställning, bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform och som är företagare i den mening som avses i 2 kap. 6 och 7 §§ lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten av anställningen i aktiebolaget beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.
\nOm den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i en sådan företagsform som avses i 9 § första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av den paragrafen. Lag (2024:508).
\nInkomst av annat förvärvsarbete Näringsverksamhet
\nannat förvärvsarbete. Detsamma gäller sådan inkomst av arbete för egen räkning som utgör inkomst av tjänst.
\nDet som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i 9-17 och 19-24 §§.
\nförvärvsarbete och som bedriver näringsverksamhet i någon form ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då en anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten från näringsverksamheten beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. I det fall den försäkrade inte är skyldig att göra en anmälan för registrering, ska uppbyggnadsskedet räknas som om en sådan skyldighet hade funnits.
\nOm den försäkrade efter det att anmälan om registrering enligt första stycket gjordes, borde ha gjorts eller ska anses som gjord, börjar bedriva samma verksamhet i en annan sådan företagsform som avses i första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från det att den första näringsverksamheten påbörjades.
\nOm den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i aktiebolagsform ska uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av 7 a § första stycket.
\nLag (2018:670).
\nErsättning till den som är godkänd för F-skatt
\narbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som är godkänd för F-skatt när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.
\nOm mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap.
\n2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om godkännandet åberopas skriftligen. Lag (2024:1135).
\nuppdraget har lämnat uppgift om godkännande för F-skatt ska anses ha ett sådant godkännande om handlingen även innehåller följande uppgifter:
\nUppgiften om godkännande för F-skatt gäller även som sådant skriftligt åberopande av godkännandet som avses i 10 § andra stycket. Lag (2011:1434).
\nut ersättningen känner till att uppgiften om godkännande för F-skatt är oriktig.
\nBestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69). Lag (2011:1434).
\nViss ersättning från privatpersoner
\nSom inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som inte är godkänd för F-skatt eller är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), om 1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo, 2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren, 3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret kan antas bli mindre än 10 000 kronor, 4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och 5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken. Lag (2024:1135).
\nSom inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som inte är godkänd för F-skatt eller är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), om 1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo, 2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren, 3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret kan antas bli mindre än 10 000 kronor, 4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och 5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16-16 b §§ föräldrabalken. Lag (2026:491).
\nErsättning från handelsbolag till delägare, m.m.
\nför arbete om ersättningen betalas ut från 1. ett handelsbolag till en delägare i handelsbolaget, eller 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen.
\nErsättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter
\nannan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet. Lag (2024:536).
\nUndantag för vissa inkomster Ersättning understigande 1 000 kronor
\nkan antas uppgå till minst 1 000 kronor under året, räknas ersättningen från denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet.
\nSemesterlön och semesterersättning
\ntill den del lönen överstiger vad som skulle ha betalats i lön för utfört arbete under motsvarande tid. Motsvarande begränsning gäller för semesterersättning.
\nVissa utdelningar, kapitalinkomster och lån
\navses i 10 kap. 3 § 1-3 inkomstskattelagen (1999:1229).
\nMindre ersättning till idrottsutövare
\ninte ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett halvt prisbasbelopp.
\nLag (2013:949).
\nVissa avtalsförmåner som avses i lagen om särskild löneskatt
\nersättningar:
\nErsättning från vinstandelsstiftelse
\nfrån en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om följande förutsättningar är uppfyllda:
\nDetta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelse.
\nfåmanshandelsbolag gäller det som föreskrivs i 21 § inte ersättning som den juridiska personen lämnar till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem.
\nMed fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).
\nersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under något av åren 1988- 1991.
\nFörsäkrade som senast för juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning
\ngrund av förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.
\nÅrsarbetstid Allmänna bestämmelser
\nsjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en förmån.
\nsom en försäkrad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.
\nschablonberäknas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstiden.
\nLedighet som likställs med förvärvsarbete
\nlikställas med förvärvsarbete:
\nBeräkning av årsarbetstiden
\nhalv timme avrundas uppåt.
\nFörsäkringskassan ska beräkningen av årsarbetstiden grundas på upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.
\nbestämmelser om beräkning av årsarbetstid i vissa situationer.
\ninkomst samt beräkning av årsarbetstiden i vissa situationer Innehåll
\nI detta kapitel finns bestämmelser om
\nI detta kapitel finns bestämmelser om
\nLag (2026:1055).
\nNär bestäms sjukpenninggrundande inkomst?
\nsamband med att han eller hon begär att få en förmån som beräknas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst eller att det annars behövs för handläggningen av ett ärende.
\nden försäkrades sjukpenninggrundande inkomst även om något ersättningsärende inte är aktuellt.
\nÄndring av den sjukpenninggrundande inkomsten
\nFörsäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.
\nförsäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.
\ninkomsten ska gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkom.
\nDen ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.
\nändringen föranleds av att 1. sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats den försäkrade eller att sådan ersättning som redan lämnats har ändrats på grund av att den försäkrades arbetsförmåga har ändrats, 2. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. 13-15 §§ har upphört, 3. livränta enligt bestämmelserna i denna avdelning har beviljats den försäkrade eller sådan livränta som redan lämnas har ändrats, eller 4. tjänstepension har beviljats den försäkrade.
\nskulle ha fått sådan ersättning som avses där i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap. 4-7 och 11-15 §§ om försäkringstid. Lag (2024:1270).
\nSjukpenninggrundande inkomst vid avbrott eller inskränkning av förvärvsarbete (SGI-skyddad tid) Allmänna bestämmelser
\nSGI-skydd innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av något skäl som anges i 11-18 a §§ (SGI-skyddad tid) beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om den sjukpenninggrundande inkomsten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen.
\nDet som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig. Lag (2013:949).
\nSGI-skydd innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av något skäl som anges i 11-18 b §§ (SGI- skyddad tid) beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om den sjukpenninggrundande inkomsten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen.
\nDet som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig. Lag (2026:1055).
\nsjukpenninggrundande inkomsten under SGI-skyddad tid i vissa fall.
\nStudier
\nstudier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka studier som medför att skyddet är tillämpligt. Lag (2018:670).
\nPeriodiskt ekonomiskt stöd
\nperiodiskt ekonomiskt stöd enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om förutsättningarna för att avtalen ska medföra att skyddet är tillämpligt.
\nArbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela 1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, och 2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande.
\nLag (2017:585).
\nGraviditet
\noch avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.
\nFöräldraledighet
\ndelvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett år.
\nDet som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.
\nPlikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring
\ntjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt. Lag (2010:467).
\n16 a § Har upphävts genom lag (2017:585).
\nSjukpenning och rehabiliteringsersättning, m.m.
\nförvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av 1. sjukpenning, 2. ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning, 3. rehabiliteringsersättning, eller 4. ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38-42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1-3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.
\nOm det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.
\nFörsta och andra styckena gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension. Lag (2022:879).
\nKortare avbrott i förvärvsarbete
\nförsäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.
\nFörsta stycket gäller endast för tid före uppnådd riktålder för pension. Lag (2022:879).
\nKorttidsarbete 18 a § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.
\nLag (2013:949). /Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/ Karens i Finansinspektionen 18 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ SGI-skydd gäller under den tid då den försäkrade omfattas av karens enligt lagen (2026:1054) om karens för vissa befattningshavare i Finansinspektionen vid övergång till annan verksamhet. Lag (2026:1055).
\nSjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer Studier, periodiskt ekonomiskt stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder
\nför en försäkrad som 1. bedriver studier som avses i 11 §, 2. får periodiskt ekonomiskt stöd som avses i 12 §, eller 3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
\nUnder den tid som avses i första stycket ska sjukpenningen för den försäkrade beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten då helt eller delvis är inkomst av anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i det förvärvsarbetet under den aktuella tiden. Lag (2017:585).
\nPlikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring
\nvid sjukdom för en försäkrad som fullgör plikttjänstgöring eller militär utbildning inom Försvarsmakten som avses i 16 §.
\nDetta gäller dock endast vid utbildning som är längre än 60 dagar. Lag (2010:467).
\nBehandling eller rehabilitering
\nrehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller 29 kap. 2 § och då får livränta från arbetsskadeförsäkringen enligt 41 kap. eller motsvarande ersättning enligt annan författning, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.
\nUnder den tid som livräntan betalas ut ska sjukpenningen beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.
\nStudieuppehåll
\neller 2, eller i den paragrafens tredje stycke, och som under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin inte får studiesociala förmåner för studier som avses i 11 §, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.
\nUnder studieuppehållet ska sjukpenning beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av 4-7, 9 och 10 §§ om sjukpenningen då blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 19 §. Lag (2010:2005).
\nFörsäkrade som fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta 22 a § Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.
\nFörsta stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension, om inte annat anges i 22 b §. Lag (2022:879).
\n22 b § Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade uppnådde riktåldern för pension, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 69 år. Lag (2022:879).
\nFörsäkrade som vid vistelse utomlands ansetts bosatta i Sverige
\nSverige även under vistelse utomlands, ska den sjukpenninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart före utlandsresan.
\nDetsamma gäller för sådana medföljande familjemedlemmar som avses i 5 kap. 8 § och som vid tillämpning av 5 kap. 4 eller 6 § anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands.
\nLag (2025:1476).
\nFörsäkrade som får tjänstepension
\nålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad då han eller hon uppnår riktåldern för pension, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap. Lag (2022:879).
\n25 § är helt eller delvis arbetslös och är arbetssökande, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången.
\nsjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av lönen närmast före pensionsavgången. Om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, ska den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av den inkomst han eller hon kan antas få av arbete som svarar mot arbetsutbudet. Vid beräkningen ska det iakttas att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får överstiga 10,0 prisbasbelopp.
\nVid beräkningen ska den försäkrades inkomst minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte leda till att en försäkrad som är endast delvis arbetslös får lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkningen skulle ha gjorts enligt 25 §. Lag (2021:1240).
\nÅrlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid)
\nsjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 11-18 §§ och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 29-31 §§.
\nDet som anges i första stycket gäller även en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod.
\nminst ett år har förflutit från den tidpunkt när den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.
\nMed den tidpunkt när anställningen upphörde likställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd.
\nEfter omräkning enligt 22 a § likställs utgången av det senaste hela år för vilket omräkning skett med den tidpunkt när anställningen upphörde.
\nförvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 25 kap. 15 §, ska räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet.
\nOmräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit från ersättningsperiodens början. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.
\ndet allmänna prisläget räknad från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas.
\nDen sjukpenninggrundande inkomsten får aldrig fastställas till ett belopp som överstiger 10,0 prisbasbelopp. Lag (2021:1240).
\nInnehåll
\nLag (2026:40).
\nRätten till sjukpenning Allmänna villkor
\nsätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.
\nMed sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.
\nbortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.
\nfjärdedels förmån enligt 45 §.
\nErsättning för arbetsresor i stället för sjukpenning
\nanslutning till ett sjukdomsfall får, i stället för den sjukpenning som annars skulle ha lämnats, skälig ersättning lämnas för den försäkrades merutgifter för resor till och från arbetet.
\nErsättning lämnas endast om merutgifterna beror på att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter honom eller henne att utnyttja det färdsätt som han eller hon normalt använder för att ta sig till sitt arbete.
\nSjukpenning i förebyggande syfte m.m.
\nhon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att 1. förebygga sjukdom, 2. förkorta sjukdomstiden, eller 3. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.
\nSom villkor för att sjukpenning ska lämnas gäller att den medicinska behandlingen eller medicinska rehabiliteringen har
\nnedsatt i den utsträckning som den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.
\nFamiljehemsförälder
\nbarn som omfattas av uppdraget för tid när sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen.
\nArbetsprövning 8 a § En anställd försäkrad som är beviljad hel sjukpenning får genomföra arbetsprövning hos sin arbetsgivare enligt 8 b och 8 c §§ utan att det påverkar hans eller hennes rätt till sjukpenning. Lag (2026:40).
\n8 b § Arbetsprövning får, inom en ramtid om 365 dagar, pågå i två perioder om vardera 14 sammanhängande dagar. En ny period med arbetsprövning får påbörjas tidigast den trettionde dagen efter det att en tidigare period med arbetsprövning har avslutats.
\nEn period med arbetsprövning påbörjas den dag som har angetts i anmälan enligt 8 c §.
\nRamtiden enligt första stycket räknas från och med den första dagen i den första perioden med arbetsprövning. Lag (2026:40).
\n8 c § Den försäkrade ska, för varje period med arbetsprövning, anmäla till Försäkringskassan vilken dag som arbetsprövningen ska påbörjas. Anmälan ska vara undertecknad av den försäkrade och arbetsgivaren.
\nAnmälan ska ha kommit in till Försäkringskassan senast 14 dagar före den dag som arbetsprövningen ska påbörjas.
\nLag (2026:40).
\nSamordning med sjuklön
\nför tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare ska svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
\nSjukpenning lämnas inte heller på grundval av statlig ersättning för arbete i etableringsjobb för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare i etableringsjobbet ska svara för sjuklön enligt samma lag.
\nLag (2020:475).
\n9 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att ersättning i form av sjukpenning ska lämnas till en försäkrad som får ett karensavdrag enligt 6 § andra stycket lagen (1991:1047) om sjuklön. Sådana föreskrifter kan endast meddelas vid extraordinära händelser i fredstid. Lag (2020:189).
\nSjukpenning för anställda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m.
\nDe första fjorton dagarna
\nsjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk.
\nMed tid för förvärvsarbete enligt första stycket likställs tid som avses i 25 kap. 28 §.
\nförvärvsarbetat under sjukperiodens första 14 dagar gäller följande. Sjukpenningen får lämnas efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden, om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden.
\n11 a § Särskilda bestämmelser om rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod när denna förmån lämnas till en försäkrad som är helt eller delvis arbetslös finns i 28 kap.
\n6 § tredje stycket. Lag (2010:2005).
\nStudier
\nförsta 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som bedriver sådana studier som avses i 26 kap. 11 §.
\nPeriodiskt ekonomiskt stöd
\nförsta 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som får periodiskt ekonomiskt stöd enligt sådana särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i 26 kap. 12 §.
\nArbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.
\nförsta 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som, på det sätt som avses i 26 kap. 13 §, 1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller 2. står till arbetsmarknadens förfogande.
\nLag (2017:585).
\nBehandling och rehabilitering
\nförsta 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som får sådan behandling som avses i 6 § eller 31 kap. 3 § och som under denna tid får livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41-44 kap.
\nPlikttjänstgöring
\nförsta 14 dagarna för en försäkrad som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om tjänstgöringen avser grundutbildning som är längre än 60 dagar.
\nBehovsanställda 16 a § Med behovsanställd avses i detta kapitel en försäkrad som vid behov kallas in för att arbeta i en tidsbegränsad anställning eller som är anställd för att arbeta vid behov.
\nSjukpenning till en försäkrad i egenskap av behovsanställd lämnas under de första 90 dagarna i sjukperioden endast under förutsättning att det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk.
\nLag (2021:1240).
\nSjukanmälan
\nsju dagar före den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder mot att göra en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.
\nLag (2013:747).
\nsjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, ska sjukpenning som grundas på inkomst av anställning lämnas utan hinder av det som anges i 17 §.
\nErsättningsnivåer Inledande bestämmelser
\nSjukpenning på normalnivån beräknas på ett beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 1 och sjukpenning på fortsättningsnivån beräknas på ett beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 2.
\nFörmånstiden Inledande bestämmelse
\nlänge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till sjukpenning inom den tid som anges i 21-24 §§.
\nLag (2015:963).
\nFörmånstiden för sjukpenning på normalnivån
\nunder en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna. Om ett avdrag enligt 27 § ska göras och sjukperioden inleds med sjukpenning, ska den första dagen med sjukpenning inte räknas in i de 364 dagar som sjukpenning får lämnas för på normalnivån under ramtiden. Lag (2018:647).
\nsjukpenning för maximalt antal dagar på normalnivån, kan sjukpenning lämnas enligt bestämmelserna i 24 §. Vid beräkningen av antalet dagar med sjukpenning på normalnivån anses som sådana dagar även dagar med 1. sjukpenning på fortsättningsnivån, och 2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.
\nSom dagar med sjukpenning på normalnivån räknas vidare tretton dagar under sådana perioder som avses i 26 § andra stycket. Lag (2018:647).
\nsjukpenning på normalnivån trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för maximalt antal dagar under ramtiden. I sådant fall tillämpas inte bestämmelserna i 22 och 24 §§.
\nDet som föreskrivs i första stycket gäller när den försäkrades arbetsförmåga till minst en fjärdedel är nedsatt till följd av en allvarlig sjukdom. Lag (2018:647).
\nFörmånstiden för sjukpenning på fortsättningsnivån
\npå normalnivån inte kan lämnas på grund av det som föreskrivs i 21 §. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod.
\nLag (2015:963).
\n24 a § Har upphävts genom lag (2015:963).
\nLäkarintyg
\narbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukperiodens första dag genom att lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter dels om undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg enligt första stycket när ett sådant intyg inte behövs, dels om att skyldigheten enligt första stycket ska gälla från och med en annan dag. Lag (2013:747).
\nSjukperiod
\n2 och 3 §§, eller 4. får sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall enligt
\nOm rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en period med lön enligt 34 § sjömanslagen (1973:282), en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller en period när en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen har betalat ut lön vid sjukdom med stöd av sådant kollektivavtal som avses i 56 §, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sådana perioder. Lag (2017:1305).
\nKarensavdrag och karensdagar
\nmot inkomst av anställning och inte något annat följer av 27 a §, 28 §, 28 b §, 39 §, 39 a § eller 40-44 §§ ska ett karensavdrag göras från och med den första dagen med sjukpenning.
\nOm sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas under de första 14 dagarna i en sjukperiod, görs ett karensavdrag som motsvarar ersättningen för en hel dag med sjukpenning.
\nOm sjukpenningen ska arbetstidsberäknas under de första 14 dagarna i en sjukperiod, görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjukpenning som den försäkrade genomsnittligen beräknas få under en vecka.
\nLag (2018:647).
\n27 a § För sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete gäller att sjukpenning inte lämnas under de första sju dagarna i en sjukperiod (karensdagar) om inte karenstid har anmälts enligt 29 § första stycket.
\nBestämmelser om karenstid i stället för karensdagar finns i 29-31 §§. Lag (2018:647).
\nunder medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering enligt 6 § lämnas sjukpenning på normalnivån eller fortsättningsnivån utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§.
\nDetsamma gäller för den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 §, för den första dagen i en sjukperiod. Lag (2018:647).
\n28 a § Till en sjöman på fartyg som inte uteslutande går i inre fart lämnas sjukpenning utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§.
\nMed inre fart avses detsamma som i 64 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2018:647).
\n28 b § För en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 27 a § och som blir arbetslös, gäller i stället bestämmelserna om karensavdrag i 27 §. Detsamma gäller för en försäkrad som inte längre uppfyller villkoren för karenstid i 29-31 §§ på grund av att han eller hon är arbetslös.
\nTill en försäkrad som omfattas av första stycket lämnas sjukpenning utan beaktande av bestämmelserna om karens enligt 28 § första stycket. Lag (2018:647).
\nKarenstid för den som betalar egenavgift
\nförvärvsarbete och som betalar egenavgift har rätt att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar.
\nOm den som betalar egenavgift inte gör någon sådan anmälan, lämnas sjukpenning efter de karensdagar som anges i 27 a §.
\nLag (2018:647).
\nanges i 29 §, ska sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte lämnas för den första dagen, eller de första 14, 30, 60 eller 90 dagarna av varje sjukperiod, den dag sjukdomsfallet inträffade inräknad (karenstid).
\nLag (2012:932).
\nkarenstid enligt 29 § får efter uppsägningstid övergå till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid.
\nUppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas.
\nUppsägningstid enligt första stycket gäller även för en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 27 a § och som gör anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 §.
\nÄndringen börjar gälla efter det att uppsägningstiden löpt ut.
\nÄndringen får dock inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla. Lag (2024:1269).
\nÅterinsjuknande
\nen tidigare sjukperiod har avslutats ska bestämmelserna i 20-24, 27 och 27 a §§ tillämpas som om den senare sjukperioden är en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Lag (2018:647).
\nsjukperiods slut ska bestämmelsen i 30 § om karenstid för den som betalar egenavgift tillämpas på så sätt att de båda perioderna ska anses som en sjukperiod.
\nFör den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § gäller dock i stället 32 §.
\nLag (2012:932).
\n33 a § För en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 28 b § första stycket gäller 32 §. Lag (2012:932).
\nSjukpenning i samband med sjukersättning, aktivitetsersättning eller pension
\nhon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.
\nEn försäkrad har inte heller rätt till sjukpenning om han eller hon under månaden närmast före den då han eller hon började få hel ålderspension fick hel sjukersättning.
\naktivitetsersättning ska tillämpas även när den försäkrade skulle ha haft sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap. 4-7 och 11-15 §§ om försäkringstid.
\nLag (2024:1270).
\n35 a § Har upphävts genom lag (2015:963).
\nSjukpenning efter uppnådd riktålder för pension
\ningången av den månad när han eller hon uppnådde riktåldern för pension, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade. Lag (2022:879).
\nSjukpenning efter 71-årsdagen
\nfyllt 71 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.
\nLag (2022:878).
\nBeräkning av antalet dagar
\nvarje dag som sjukpenning har lämnats för räknas som en dag.
\nAllmänt högriskskydd
\nsvarar mot inkomst av anställning till följd av bestämmelsen i 27 § vid sammanlagt tio tillfällen under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas utan karensavdrag som avses i 27 § (allmänt högriskskydd). Om den försäkrade gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete till följd av bestämmelsen i 27 a § under fem sjukperioder under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas även för dagar som avses i 27 a § från och med den sjukperiod som inträder efter det att den försäkrade gått miste om sjukpenning för sammanlagt minst 21 dagar.
\nOm den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete till följd av bestämmelserna i 27 a § eller 30 § under minst tio sjukperioder under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas även för den första dagen i en sjukperiod.
\nLag (2018:647).
\n39 a § För en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 28 b § första stycket gäller, i fråga om allmänt högriskskydd, 39 § andra stycket. Lag (2012:932).
\nSärskilt högriskskydd
\nFörsäkringskassan besluta att sjukpenning kan lämnas utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§ (särskilt högriskskydd).
\nFörsäkringskassan får även efter ansökan av den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § besluta att sjukpenning kan lämnas även för den första dagen i en sjukperiod.
\nDetsamma gäller i förhållande till en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 28 b § första stycket. Lag (2018:647).
\nförsäkrade har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder.
\nför en sjukperiod när den försäkrade, som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m., har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.
\nfrån och med den kalendermånad när ansökan gjordes, om inte annat anges i beslutet.
\nHögriskskyddet ska gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare.
\nupphävas om det villkor som anges där inte längre är uppfyllt.
\nFörmånsnivåer och arbetsförmåga
\nBedömning av arbetsförmågans nedsättning - (Rehabiliteringskedjan) Grundläggande bestämmelse
\nbeaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.
\nOm den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen.
\nVid bedömningen av i vilken omfattning arbetsförmågan är nedsatt enligt 45 § 2-4 gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. Lag (2021:1240).
\nSärskilt om bedömningen efter 90 dagar
\nnedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om han eller hon kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.
\nBedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.
\nSärskilt om bedömningen efter 180 dagar
\nnedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det dessutom beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom 1. förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller 2. annat lämpligt arbete är tillgängligt för honom eller henne.
\nVid bedömningen tillämpas 47 § andra stycket.
\nDen försäkrades arbetsförmåga ska, trots det som sägs i första stycket, från och med den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar bedömas enligt 46 och
\nSärskilt om bedömningen efter 365 dagar
\nnedsatt arbetsförmåga under 365 dagar ska det beaktas om han eller hon har sådan förmåga som avses i 48 § första stycket.
\nVid bedömningen tillämpas 47 § andra stycket.
\nDen försäkrades arbetsförmåga ska, trots det som sägs i första stycket, från och med den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga under 365 dagar bedömas enligt 46 och 47 §§ om 1. det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå till arbete som avses i 46 och 47 §§ före den tidpunkt då han eller hon har haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar, eller 2. det kan anses oskäligt att bedöma den försäkrades arbetsförmåga enligt 48 § första stycket. Lag (2021:1240).
\n49 a § Har upphävts genom lag (2022:1854).
\nBedömningen för behovsanställda 49 b § För en behovsanställd försäkrad ska arbetsförmågan bedömas mot sådant arbete som avses i 46 § första stycket.
\nFrån och med den tidpunkt då den behovsanställde har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det dessutom beaktas om den behovsanställde har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom 1. förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller 2. annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
\nVid bedömningen tillämpas 47 § andra stycket. Lag (2022:939).
\n49 c § Om den behovsanställde omfattas av en överenskommelse om att utföra arbete under en särskilt angiven tid, gäller för den tiden bestämmelserna om bedömning av arbetsförmåga i 46-
\nUndantag för vissa försäkrade som har rätt till inkomstgrundad ålderspension 49 d § Bestämmelserna i 48 och 49 §§ gäller inte för en försäkrad som har ett förvärvsarbete och som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas.
\nFör en försäkrad som avses i första stycket gäller bestämmelserna om bedömning av arbetsförmåga i 46 och 47 §§.
\nFrån och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska det vid bedömningen dessutom beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
\nSjukpenning med stöd av andra stycket kan som längst lämnas fram till den tidpunkt då den försäkrade tidigast kan ta ut garantipension. Lag (2021:1240).
\n49 e § Den som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska omfattas av regleringen i 49 d § även om tidpunkten för uttag av sådan pension därefter skulle senareläggas genom en författningsändring.
\nLag (2021:1240).
\nBedömning av arbetsförmågan vid medicinsk behandling och rehabilitering
\nbehandling eller medicinsk rehabilitering som avses i 27 kap.
\n6 § eller rehabiliteringsåtgärd som avses i 29-31 kap., ska bedömningen enligt 46-49 §§ göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter en sådan åtgärd.
\nSammanläggning av sjukperioder
\nnedsatt arbetsförmåga enligt 46-49 §§ ska dagar i sjukperioder läggas samman om färre än 90 dagar förflutit mellan sjukperioderna. Lag (2015:963).
\nFöräldralediga
\nförsäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning, ska arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barn är nedsatt på grund av sjukdom.
\nFörsäkrade som får sjukersättning eller aktivitetsersättning m.m.
\nska det vid bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga bortses från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning till den försäkrade i form av 1. sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller 2. livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41-
\nförsäkrade skulle ha haft sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap. 4-7 och 11-15 §§ om försäkringstid. Lag (2024:1270).
\neller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap.
\n3 § ska nedsättningen av arbetsförmågan, om det inte går att avgöra till vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen hänför sig, i första hand anses hänföra sig till sådant förvärvsarbete som avses i den paragrafen.
\nFör en försäkrad som avses i första stycket ska bedömningen enligt 53 § alltid göras som om sjukersättning och livränta lämnas med oavkortade belopp.
\n55 a § Har upphävts genom lag (2020:427).
\nFörsäkrade som har genomfört arbetsprövning 55 a § Vid bedömningen av arbetsförmågan ska det bortses från arbetsförmåga som den försäkrade har uppvisat i arbetsprövning enligt 8 a §. Lag (2026:40).
\nFörsäkrade som lämnat arbetsmarknadspolitiska program 55 b § För en försäkrad som på grund av sjukdom har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program, och som har formell möjlighet att återinträda i ett sådant program, ska det vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan även beaktas den försäkrades förmåga att delta i ett sådant program.
\nArbetsgivarinträde m.m.
\nAllmänna bestämmelser
\nslutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det bestämmas att en arbetsgivare, som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom, har rätt till arbetstagarens sjukpenning. En arbetsgivare som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom enligt sjömanslagen (1973:282) har dock alltid rätt till ersättning i den utsträckning som följer av 61 §. Lag (2011:1075).
\nenligt 56 § får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.
\nYtterligare föreskrifter
\nmeddelar ytterligare föreskrifter om sjukpenningberäkning och hand-läggning av sjukdomsfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal som avses i 56 §.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar även föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i 56 §.
\nUtbetalning till arbetsgivare
\nut till en arbetsgivare ska minskas med sådan lön under sjukdom som arbetsgivaren lämnar till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av lönen under sjukdom som överstiger 1. 90 procent i fråga om sjukpenning på normalnivån, och 2. 85 procent i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.
\nVid beräkningen tillämpas bestämmelserna i 28 kap. 20 och 21 §§.
\nInträde av staten efter konsulärt bistånd
\nekonomisktstöd av utrikesförvaltningen kan förvaltningen få rätt till den försäkrades sjukpenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning sjukpenningen inte överstiger vad som lämnats som ekonomiskt stöd.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om utrikesförvaltningens rätt enligt första stycket.
\nFöreskrifter för arbetsgivare för sjömän
\nmeddelar föreskrifter om i vilken utsträckning ersättning som en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen (1973:282) har rätt till enligt 56-59 §§ ska lämnas för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbetsgivaren haft för den anställde.
\nInnehåll
\n2-6 §§.
\nVidare finns bestämmelser om
\nGrundläggande bestämmelser Beräkningsmetoder
\nveckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte.
\nArbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.
\nNär kalenderdagsberäknas respektive arbetstidsberäknas sjukpenningen?
\nav 5 §.
\n15 §, och 6. under plikttjänstgöring som avses i 27 kap. 16 §.
\nDet som föreskrivs i första stycket gäller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Om den försäkrade har inkomst även av annat förvärvsarbete, ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas i den delen. Lag (2010:2005).
\nförsäkrade 1. är helt eller delvis arbetslös, om inte annat följer av tredje stycket, 2. får sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller 3. är egenföretagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete.
\nOm sjukpenning till en familjehemsförälder ska beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för vården, ska sjukpenning som motsvarar denna ersättning kalenderdagsberäknas.
\nFör en försäkrad som avses i första stycket 1 lämnas kalenderdagsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod endast om den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad sjukpenning ändå lämnas under de första 14 dagarna i sjukperioden. Lag (2010:2005).
\nBeräkningsunderlag Allmänna bestämmelser
\n(beräkningsunderlag) som för 1. sjukpenning på normalnivån motsvarar 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97, och 2. sjukpenning på fortsättningsnivån motsvarar 75 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97.
\nBeräkningsunderlag vid sjuklön
\nsjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte heller omfatta statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb hos den arbetsgivare som ska svara för sjuklön.
\nÅrsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön. Lag (2020:475).
\nBeräkning för familjehemsförälder
\nför tid då sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar ersättningen.
\nKalenderdagsberäknad sjukpenning
\nkalenderdagsberäknad sjukpenning motsvarar kvoten mellan
\nSjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.
\nsjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 eller 16 a §.
\nLag (2021:1240).
\nArbetstidsberäknad sjukpenning
\ntillämpas
\nsjukpenning beräknas enligt följande:
\ndag, ska hel sjukpenning för dag beräknas för dessa dagar enligt följande:
\nen dag ska de timmar som avser samma nivå adderas var för sig. Sjukpenning ska beräknas för varje sådan period för sig.
\nenligt 13-15 §§ inte uppgår till ett helt timtal, ska avrundning göras till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.
\nSjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.
\nmotsvarar sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande:
\nmeddelar föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och motsvarande normal arbetstid.
\nSamordning av sjukpenning med samtidig lön
\nför samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat.
\nTill den del lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 25 kap.
\n5 § andra stycket, ska minskning dock endast göras med belopp som överstiger 1. 90 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på normalnivån, och 2. 85 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.
\nsom lämnas till den försäkrade på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.
\nDet belopp varmed minskning enligt 19 § ska göras, avrundas till närmast lägre hela krontal.
\nAvräkning ska i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen. Avräkningen får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning.
\n28 a kap. Sjukpenning i särskilda fall Innehåll
\nInledande bestämmelse
\nsjukpenning i särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel. Lag (2011:1513).
\nRätten till sjukpenning i särskilda fall
\nsjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till sjukpenning i särskilda fall. Detta gäller även för en försäkrad vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år. Lag (2011:1514).
\nbestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 230 kronor per kalenderdag, har rätt till sjukpenning i särskilda fall vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga.
\nMed sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap.
\n2 § andra stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Lag (2024:1269).
\nmed dagen efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning som avses i 3 § har upphört. Lag (2011:1514).
\nförsäkrade 1. bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd, eller 2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.
\nSjukpenning i särskilda fall lämnas inte heller när den försäkrade deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men är avstängd från rätt till aktivitetsstöd. Lag (2025:1546).
\nmånaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:879).
\nBedömning av arbetsförmågans nedsättning
\nbeaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom 1. förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller 2. annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.
\nBedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett heltidsarbete. Lag (2021:990).
\nErsättningsnivåer
\nLag (2024:1269).
\nBeräkning av sjukpenning i särskilda fall
\nvecka. Lag (2011:1513).
\nföljer av 12 eller 13 §, enligt följande:
\nLag (2011:1513).
\nsjukperiod med stöd av 27 kap. 10 eller 11 §, lämnas sjukpenning i särskilda fall endast till den del denna ersättning, sammanlagt under fjortondagarsperioden, överstiger vad som annars ska lämnas i sjukpenning under samma period.
\nLag (2011:1513).
\nSjukpenning i särskilda fall vid sjukersättning
\nsjukpenning i särskilda fall med högst
\nNär sjukpenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån, lämnas ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av beloppen i första stycket.
\nFör en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas, motsvarar sjukpenning i särskilda fall per dag differensen mellan
\nLag (2024:1269).
\nkap., minskas sjukpenning i särskilda fall per dag enligt följande.
\nNär sjukpenning i särskilda fall har beräknats enligt 11 §, ska det framräknade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livräntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat med 365. Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas nedåt.
\nDet som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den försäkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller 43 kap. Lag (2011:1513).
\nFörmånstiden
\npå normalnivån eller fortsättningsnivån, ska även sjukpenning i särskilda fall kunna lämnas. Lag (2015:963).
\nKarensavdrag och karensdagar
\ninkomst inte kan fastställas eller för vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot inkomst av anställning, tillämpas vad som föreskrivs om karensavdrag i 27 kap.
\ninkomst har fastställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot endast inkomst av annat förvärvsarbete, och som inte är arbetslös, tillämpas vad som föreskrivs om karensdagar i 27 kap. 27 a §. Lag (2018:647).
\nkarensavdrag eller avdrag för karensdagar i motsvarande fall som det enligt 27 kap. 28 § kan lämnas sjukpenning på normalnivån eller fortsättningsnivån. Lag (2018:647).
\nBehållande av rätten till sjukpenning i särskilda fall
\nsärskilda fall under tid då 1. han eller hon förvärvsarbetar, 2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 14-18 §§ som grund för SGI-skydd, eller 3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande.
\nRätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av 19 §.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela 1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, och 2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande.
\nLag (2015:119).
\nUpphörande av rätten till sjukpenning i särskilda fall
\nför den försäkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 115 400 kronor. Lag (2024:1269).
\nArbetsgivarinträde m.m.
\noch 61 §§ gäller inte sjukpenning i särskilda fall.
\nLag (2011:1513).
\nIII Rehabilitering och rehabiliteringsersättning
\nInnehåll
\nLag (2011:1513).
\nInledande bestämmelser
\nunderavdelning ska syfta till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (arbetslivsinriktad rehabilitering). Arbetsprövning enligt
\nLag (2026:40).
\npågår kan rehabiliteringsersättning lämnas enligt bestämmelserna i 31 och 31 a kap. Lag (2011:1513).
\nInnehåll
\n2-14 §§. Lag (2017:1306).
\nAllmänna bestämmelser Rehabiliteringsåtgärder
\nbestämmelserna i detta kapitel.
\nförsäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov.
\nmeddelar ytterligare föreskrifter om rehabilitering av försäkrade som inte är bosatta här i landet.
\nArbetshjälpmedel
\nmeddelar föreskrifter om bidrag till sådana arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetande försäkrad behöver som ett led i sin rehabilitering.
\nArbetsgivarens skyldigheter
\natt vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag när den försäkrades arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete. Om det har antagits att den försäkrades arbetsförmåga inte kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar och det senare framkommer att nedsättningen kan antas komma att fortgå under minst 60 dagar ska dock en sådan plan omgående upprättas.
\nEn plan för återgång i arbete behöver inte upprättas om det med hänsyn till den försäkrades hälsotillstånd klart framgår att den försäkrade inte kan återgå i arbete. Om hälsotillståndet senare förbättras ska dock en plan omgående upprättas. Planen ska i den utsträckning som det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.
\nArbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den.
\nLag (2017:1306).
\n6 a § Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.
\nBestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (2017:1306).
\nDen försäkrades skyldigheter
\nFörsäkringskassans skyldigheter
\ninsatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.
\natt
\narbetet med rehabiliteringen samverka med
\nFörsäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.
\nrehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl.
\nRehabiliteringsplan När en rehabiliteringsplan ska upprättas
\nvilken rehabiliteringsersättning kan lämnas, ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.
\nRehabiliteringsplanens innehåll
\nKontroll och uppföljning
\nrehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den.
\nInnehåll
\nErsättningsformer
\nRätten till rehabiliteringsersättning Allmänna bestämmelser
\nmed minst en fjärdedel har den försäkrade rätt till rehabiliteringsersättning under tid då han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att 1. förkorta sjukdomstiden, eller 2. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.
\nmånaden före den när den försäkrade uppnår riktåldern för pension. Lag (2022:879).
\nersättningen 1. vid kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt, 2. vid ledighet på grund av uppehåll i rehabiliteringen enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, och 3. när den försäkrade på grund av sjukdom är helt eller delvis ur stånd att delta i rehabiliteringen.
\nRehabiliteringsersättningen får lämnas enligt första stycket 3 för högst 30 kalenderdagar i följd. Efter den sjunde dagen lämnas ersättningen endast om den försäkrade genom att lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan styrker nedsättningen av förmågan att delta i rehabiliteringen på grund av sjukdom.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter dels om undantag från kravet att lämna ett läkarintyg enligt andra stycket när ett sådant intyg inte behövs, dels om att kravet ska gälla för ersättning från och med en annan dag än den som följer av andra stycket. Lag (2020:427).
\nRehabiliteringsersättning vid utbildning
\nmeddelar ytterligare föreskrifter om rehabiliteringsersättning vid utbildning.
\nFamiljehemsförälder
\nbarn som omfattas av uppdraget för tid när rehabiliteringspenning kommer i fråga, bedöms rätten till rehabiliteringspenning med bortseende från ersättningen.
\nRehabiliteringspenning Förmånsnivåer och arbetsförmåga
\nförmånsnivåer:
\nArbetsförmågan ska under tiden för rehabiliteringsåtgärden anses nedsatt i den utsträckning den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att förvärvsarbeta.
\nfrån sådan arbetsförmåga som den försäkrade utnyttjar i