vuxenutbildning på gymnasial nivå från och med den 1 juli 2012 ska trots första stycket ges ett siffervärde enligt punkt 4 i bilaga 3 i dess nya lydelse. Förordning (2019:276).
\n
4.Har upphävts genom förordning (2018:1503).
\n
2012:188 Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2012 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 december 2012.
\n
2012:584 1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2012.
\n
2.De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och med den 1 maj 2013.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden till och med utgången av april 2013.
\n
2013:32 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013 i fråga om bilaga 1 och i övrigt den 1 mars 2013. För försäkringar som har tecknats före den 1 mars 2013 gäller äldre bestämmelser under respektive försäkrings giltighetstid.
\n
2013:525 1. Denna förordning träder i kraft den 23 juli 2013.
\n
2.En försäkring enligt 1 kap. 11 c § ska tecknas så att den gäller från och med den 1 januari 2014.
\n
3.Bestämmelsen i 5 kap. 4 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om utbildning på forskarnivå som påbörjas efter den 31 december 2013.
\n
2013:1008 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
\n
2.Bestämmelserna i 7 kap. 18 § och bilaga 3 samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) i deras nya lydelse ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014.
\n
2013:1118 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2014.
\n
2.De äldre bestämmelserna ska tillämpas i fråga om förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen som utfärdas efter den 31 januari 2013, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan och studenten begär att få en sådan examen enligt de äldre bestämmelserna. Detta gäller till och med utgången av juni 2021.
\n
3.Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2021.
\n
2014:3 1. Denna förordning träder i kraft den 15 februari 2014.
\n
2.Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 31 december 2013.
\n
3.Den som före den 1 januari 2014 har påbörjat en utbildning till sjukgymnast enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av 2017.
\n
2014:37 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2014.
\n
2.De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 15 augusti 2014.
\n
2014:371 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
\n
2.De nya bestämmelserna ska tillämpas i fråga om helt eller delvis verksamhetsförlagda kurser inom sådana utbildningar till förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- eller yrkeslärarexamen som börjar efter utgången av december 2014. Förordning (2014:1096).
\n
2016:154 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas efter utgången av december 2016.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och folkhögskollärarexamina som utfärdas före den 1 januari 2017.
\n
4.Den som före den 1 januari 2017 har påbörjat en utbildning till en folkhögskollärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2020.
\n
2016:745 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2016.
\n
2.Äldre föreskrifter i 2 kap. 7 b § gäller fortfarande i fråga om de nomineringsgrupper som har utsetts före ikraftträdandet och när personer därefter utses för att fylla en vakans i en sådan nomineringsgrupp. Föreskrifterna gäller dock längst till dess att två nomineringspersoner enligt de nya bestämmelserna har utsetts för högskolan och fått i uppdrag att lämna förslag till ledamöter i styrelsen som ska utses av regeringen.
\n
2016:846 1. Denna förordning träder i kraft den 2 augusti 2016.
\n
2.De nya bestämmelserna i 21 § tillämpas första gången på deltagande i högskoleprov som sker efter ikraftträdandet.
\n
2017:284 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2017.
\n
2.För doktorander med utbildningsbidrag som lämnas senast den 30 juni 2022 gäller 5 kap. 4 § och 8-12 §§ i den äldre lydelsen.
\n
2017:844 1. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2017.
\n
2.De nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§ och bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i den nya lydelsen får tillämpas för anställningsförfaranden som påbörjas efter ikraftträdandet och ska tillämpas i anställningsförfaranden som påbörjas efter den 1 april 2018.
\n
3.Om de nya bestämmelserna i 4 kap. 4 a och 12 c §§ och bestämmelserna i 4 kap. 12 a och 13 §§ och 12 kap. 2 § i den nya lydelsen inte tillämpas för ett anställningsförfarande som påbörjas före den 1 april 2018, ska de äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § tillämpas för anställningen.
\n
4.De äldre bestämmelserna i 4 kap. 12 a § gäller fortfarande för en anställning som lärare för meritering, om läraren har anställts före den 1 oktober 2017.
\n
2017:893 1. Denna förordning träder i kraft den 2 juli 2018.
\n
2.Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en utbildning till ämneslärare enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till en tidpunkt efter ikraftträdandet med att påbörja utbildningen har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2024.
\n
2017:947 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om 1 kap. 11 c § och i övrigt den 1 juli 2018.
\n
2.De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 4 a §§ tillämpas i fråga om utbildning på forskarnivå som avses leda till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen som påbörjas efter den 1 juli 2018.
\n
2017:1111 1. Denna förordning träder i kraft den 3 juli 2018.
\n
2.Bestämmelserna i den äldre lydelsen ska tillämpas i fråga om speciallärarexamen och specialpedagogexamen som utfärdas före den 3 juli 2018, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dessförinnan. Detta gäller till och med utgången av juni 2025.
\n
3.Den som före den 3 juli 2018 har påbörjat en utbildning för att få en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en speciallärarexamen eller specialpedagogexamen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med utgången av juni 2025.
\n
2018:1131 1. Denna förordning träder i kraft den 1 september 2018.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången när ledamöter i en högskolas styrelse ska utses för tiden från och med den 1 maj 2020.
\n
2018:1135 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och tandhygienistexamina som utfärdas efter utgången av juni 2019.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och för tandhygienistexamina som utfärdas före den 1 juli 2019.
\n
4.Den som före den 1 juli 2019 har påbörjat en utbildning till en tandhygienistexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till sådan utbildning men fått anstånd med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en tandhygienistexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2023.
\n
2018:1503 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 7 kap. 8-11 §§ och i övrigt den 1 januari 2022.
\n
2.När Universitets- och högskolerådet eller en högskola med stöd av den nya 7 kap. 9 § eller 7 kap. 9 a-11 §§ i den nya lydelsen meddelar föreskrifter ska de föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
\n
3.Bestämmelserna i de nya 7 kap. 5 a § första stycket 1-5, 5 b, 12 a, 15 a och 21 a §§ och bestämmelserna i 7 kap. 5, 6, 8, 12, 14, 15, 18, 19, 21, 23, 24, 26 och 28 §§ i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. Bestäm- melserna i den nya 7 kap. 5 a § första stycket 6 ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av december 2022. Förordning (2021:929).
\n
4.Bestämmelserna i 7 kap. 21 § i den nya lydelsen ska tillämpas första gången vid prov som genomförs våren 2022.
\n
5.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.
\n
2019:161 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och läkarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2021.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och för läkarexamina som utfärdas före den 1 juli 2021.
\n
4.Den som före den 1 juli 2021 har påbörjat en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna har rätt att slutföra sin utbildning för att få en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av december 2029.
\n
5.Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de äldre bestämmelserna men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en läkarexamen enligt de nya bestämmelserna.
\n
2019:276 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2019.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
\n
3.Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om kompensation för att de som avses i punkt 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1020) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) inte kan få meritpoäng för områdeskurser från och med antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022. När Universitets- och högskolerådet meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten föreskriva att bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj 2022.
\n
2020:766 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2021.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som bedrivs och förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- och ämneslärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2021.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som bedrivs och förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- och ämneslärarexamina som utfärdas före den 1 juli 2021.
\n
4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- och ämneslärarexamina som utfärdas efter utgången av juni 2021, om den utbildning som examensbeviset omfattar har slutförts i sin helhet dess- förinnan.
\n
5.Den som före den 1 juli 2021 har påbörjat en utbildning till en förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna har rätt att slutföra sin utbildning för att få en sådan examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2025 när det gäller yrkeslärarexamen och längst till och med utgången av juni 2029 när det gäller förskollärar-, grundlärar- och ämneslärarexamen.
\n
6.Den som före den 1 juli 2021 har antagits till en utbildning till en förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning till en sådan examen enligt de nya bestämmelserna.
\n
2020:768 1. Denna förordning träder i kraft den 11 september 2020.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om prov som ska genomföras under det andra kalenderhalvåret 2020.
\n
2020:881 1. Denna förordning träder i kraft den 30 november 2020.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 1 augusti 2021.
\n
2021:216 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2021.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas efter utgången av december 2021.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 januari 2022.
\n
2022:1219 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
\n
2.Bestämmelsen i 12 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas inte på beslut av Universitets- och högskolerådet som har fattats före ikraftträdandet.
\n
2023:34 1. Denna förordning träder i kraft den 24 februari 2023.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2023.
\n
3.Om det, i fråga om en utbildning till sjuksköterska, finns synnerliga svårigheter att tillämpa bestämmelserna i 6 kap.
\n
17 a § och bilaga 4 första gången på utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2023, får Universitetskanslersämbetet besluta att bestämmelserna i fråga om den utbildningen ska tillämpas första gången på utbildningar som påbörjas senare, dock snarast möjligt och senast efter utgången av februari 2024. Universitetskanslersämbetet får fatta ett sådant beslut senast den 15 maj 2023 och bara om högskolan har ansökt om det senast den 31 mars 2023.
\n
4.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som har påbörjats före den 1 juli 2023.
\n
2023:83 1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2023.
\n
2.Bestämmelserna i 7 kap. 21 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om högskoleprovet som anordnas under hösten 2023.
\n
2023:575 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2024.
\n
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet.
\n
2024:914 1. Denna förordning träder i kraft den 13 november 2024.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för betyg som satts på kurser enligt de ämnesplaner som gäller utbildning som påbörjats före utgången av juni 2025.
\n
4.Vid uträkning av ett betygsvärde enligt bilaga 3 punkt 5 ska betyg på en kurs ersättas av betyg som den sökande får på en motsvarande nivå i samma ämne före den 1 juli 2030, om det sistnämnda betyget är högre samt omfattar minst samma antal gymnasiepoäng.
\n
5.Efter den 30 juni 2030 ska ett godkänt betyg som en elev har fått på en nivå i ett ämne, ersätta betyg på kurser i samma ämne som motsvarar någon eller några av de nivåer som omfattas av betyget i ämnet.
\n
6.Den som har avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning som utöver betyg i ämnen också innehåller betyg som satts på kurser, ska anses ha grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, om den sökande har lägst betyget E i de kurser eller nivåer i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan.
\n
7.Om en person utöver betyg i ämnen även har fått betyg som satts på kurser, gäller 7 kap. 18 § och bilaga 3 i den äldre lydelsen för meritvärderingen av kursbetygen.
\n
2024:1304 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2025.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 juli 2025.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för antagning till utbildning som börjar före den 1 augusti 2025.
\n
2025:1559 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2026.
\n
2.Förordningen tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2027.
\n
3.Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2027.
\n
2025:1560 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2028.
\n
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet. Rätten att slutföra sin utbildning och ansöka om en examen enligt äldre bestämmelser gäller dock längst till och med utgången av juli 2035.
\n
3.Den som före ikraftträdandet har påbörjat en utbildning till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 enligt äldre bestämmelser och avlägger examen efter ikraftträdandet, ska anses ha fullgjort en utbildning till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1-4.
\n
4.Den som före ikraftträdandet har påbörjat en utbildning till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 enligt äldre bestämmelser och avlägger examen efter ikraftträdandet, ska anses ha fullgjort en utbildning till en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5-7.
\n
5.Den som före ikraftträdandet har påbörjat en utbildning till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt äldre bestämmelser och avlägger examen efter ikraftträdandet ska anses ha fullgjort en utbildning till en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10.
\n
6.Den som före ikraftträdandet har antagits till en utbildning som leder till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt äldre bestämmelser men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, ska anses ha antagits till en utbildning enligt de nya bestämmelserna.
\n
2026:349 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2027.
\n
2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildningar som har påbörjats före ikraftträdandet.
\n
Bilaga 1 FÖRTECKNING ÖVER UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR SOM STATEN ÄR HUVUDMAN FÖR SAMT DERAS BENÄMNING I denna bilaga anges enligt 1 kap. 1 § de universitet och högskolor som staten är huvudman för samt deras benämning.
\n
Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet (universitet) Kungl. Tekniska högskolan (universitet) Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Mittuniversitetet Malmö universitet Mälardalens universitet Sveriges lantbruksuniversitet Blekinge tekniska högskola Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Stockholms konstnärliga högskola Södertörns högskola Förordning (2021:1223).
\n
Bilaga 2 EXAMENSORDNING 1. Innehåll I denna bilaga anges det enligt vad som sägs i 6 kap. 4 och
\n
5 §
\n
§, 1. vilka examina som får avläggas på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, och 2. vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen (examensbeskrivning).
\n
I förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan finns det bestämmelser om de examina som får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet respektive Försvarshögskolan.
\n
2.Gemensamma bestämmelser Examensbenämning En examensbenämning består av examen enligt vad som anges i denna examensordning och i förekommande fall ett för- eller efterled eller båda, som anger examens inriktning. Högskolan bestämmer vilka för- eller efterled som skall användas. För vissa examina skall, enligt vad som framgår av examensbeskrivningarna, högskolan bestämma en inriktning.
\n
Översättning En översättning av examensbenämningen ska återspegla examens omfattning och i förekommande fall inriktning samt på vilken nivå examen avläggs.
\n
Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om översättningen av examen till engelska. Högskolan beslutar om översättningen av examen i examensbeviset till andra språk än engelska efter samråd med Universitets- och högskolerådet i fråga om den rättsliga status som en översättning av examen kan ha i andra länder.
\n
Högskolan beslutar om översättning av de för- och efterled som högskolan använder. Högskolan ska till Universitets- och högskolerådet anmäla de för- och efterled på svenska som högskolan bestämt ska användas till varje examen samt översättningen av dem till engelska.
\n
Högskolan får också till Universitets- och högskolerådet anmäla översättningen av examensbenämningar till andra språk än engelska.
\n
3.Förteckning över examina Examina på grundnivå Generella examina Högskoleexamen Kandidatexamen Konstnärliga examina Konstnärlig högskoleexamen Konstnärlig kandidatexamen /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Biomedicinsk analytikerexamen Brandingenjörexamen Dietistexamen Folkhögskollärarexamen Fysioterapeutexamen Förskollärarexamen Högskoleingenjörsexamen Optikerexamen Ortopedingenjörexamen Receptarieexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Socionomexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Tandhygienistexamen Tandteknikerexamen Yrkeslärarexamen /Träder i kraft I:2028-07-01/ Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Biomedicinsk analytikerexamen Brandingenjörsexamen Dietistexamen Folkhögskollärarexamen Fysioterapeutexamen Förskollärarexamen Högskoleingenjörsexamen Optikerexamen Ortopedingenjörsexamen Receptarieexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptensexamen Socionomexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Tandhygienistexamen Tandteknikerexamen Yrkeslärarexamen Examina på avancerad nivå Generella examina Magisterexamen Masterexamen Konstnärliga examina Konstnärlig magisterexamen Konstnärlig masterexamen Yrkesexamina Apotekarexamen Arkitektexamen Barnmorskeexamen Civilekonomexamen Juristexamen Civilingenjörsexamen Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen Juristexamen Logopedexamen Läkarexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Sjukhusfysikerexamen Specialistsjuksköterskeexamen Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Tandläkarexamen Examina på grundnivå eller avancerad nivå Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Examina på forskarnivå Generella examina Licentiatexamen Doktorsexamen Konstnärliga examina Konstnärlig licentiatexamen Konstnärlig doktorsexamen 4. Examensbeskrivningar EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ GENERELLA EXAMINA Högskoleexamen Omfattning Högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
\n
Mål Kunskap och förståelse För högskoleexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området.
\n
Färdighet och förmåga För högskoleexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,
\n
-visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.
\n
Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.
\n
Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
\n
-visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
KONSTNÄRLIGA EXAMINA Konstnärlig högskoleexamen Omfattning Konstnärlig högskoleexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
\n
Mål Kunskap och förståelse För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets praktiska och teoretiska grund, samt kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
\n
Färdighet och förmåga För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom huvudområdet för utbildningen,
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen skapa, förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig högskoleexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig högskoleexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För konstnärlig högskoleexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Konstnärlig kandidatexamen Omfattning Konstnärlig kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer.
\n
Mål Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området.
\n
Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa förståelse av konstens roll i samhället, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För konstnärlig kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
YRKESEXAMINA Arbetsterapeutexamen Omfattning Arbetsterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För arbetsterapeutexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som arbetsterapeut.
\n
Kunskap och förståelse För arbetsterapeutexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För arbetsterapeutexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra arbetsterapeutiska åtgärder som förebygger, förbättrar och kompenserar nedsatt aktivitetsförmåga,
\n
-visa förmåga att identifiera och genomföra miljöinriktade åtgärder både på individ-, grupp- och samhällsnivå,
\n
-visa förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande arbete,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För arbetsterapeutexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För arbetsterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För arbetsterapeutexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Audionomexamen Omfattning Audionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom.
\n
Kunskap och förståelse För audionomexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om faktorer som påverkar hörselhälsan, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För audionomexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och utvärdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder,
\n
-visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälsovård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hörselskador,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För audionomexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För audionomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För audionomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Biomedicinsk analytikerexamen Omfattning Biomedicinsk analytikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som biomedicinsk analytiker.
\n
Kunskap och förståelse För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt planera och genomföra analyser och undersökningar och i samband med dessa samverka med patienten och närstående,
\n
-visa förmåga att utveckla, använda och kvalitetssäkra biomedicinska laboratorie- och undersökningsmetoder,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att samla, bearbeta och kritiskt tolka analys- och undersökningsresultat, uppmärksamma och hantera avvikelser samt muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera resultaten med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För biomedicinsk analytikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För biomedicinsk analytikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Brandingenjörsexamen Omfattning Brandingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
\n
Mål För brandingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som brandingenjör.
\n
Kunskap och förståelse För brandingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa fördjupad kunskap inom det brandtekniska området och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
\n
Färdighet och förmåga För brandingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och kritiskt utnyttja och utveckla metoder och tekniker avseende byggnadstekniskt brandskydd, samhällsplanering, risk- och krishantering samt räddningstjänst,
\n
-visa förmåga att förebygga olyckor och skador och att upprätta underlag för effektiva insatser inom räddningstjänst,
\n
-visa förmåga att självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
\n
-visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
\n
-visa förmåga att utforma och hantera processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För brandingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt i brandteknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljöaspekter, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För brandingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För brandingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Dietistexamen Omfattning Dietistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För dietistexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som dietist.
\n
Kunskap och förståelse För dietistexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För dietistexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka och bedöma näringsintag, näringstillstånd och näringsbehov,
\n
-visa förmåga att planera och hantera nutritionsbehov för olika grupper i samhället samt förmåga att utbilda och informera om kost och hälsa,
\n
-visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar,
\n
-visa förmåga att initiera och använda nya metoder inom området,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera vidtagna åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För dietistexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För dietistexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För dietistexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Folkhögskollärarexamen Omfattning Folkhögskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng.
\n
Mål För folkhögskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som lärare i folkhögskolan eller som ledare i annat folkbildningsarbete.
\n
Kunskap och förståelse För folkhögskollärarexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om forskning om folkbildning och om dess betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om statens mål för folkbildningen, inbegripet relevanta styrdokument,
\n
-visa kunskap om utbildningsformen folkhögskola och om folkhögskolans organisation, historia och roll i samhället,
\n
-visa kunskap om vuxnas lärande och om olika pedagogisk-didaktiska perspektiv,
\n
-visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap,
\n
-visa kunskap om inkludering och förståelse för den variation som förekommer när det gäller deltagares förutsättningar, förmågor och erfarenheter, och
\n
-visa kunskap om bedömning av deltagares lärande och utveckling.
\n
Färdighet och förmåga För folkhögskollärarexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och reflektera över processer som stöder deltagarnas bildning och lärande,
\n
-visa förmåga att uppmuntra till självständiga studier och samarbete och stödja deltagares planering av sina studier,
\n
-visa förmåga att använda praktiskt-estetiska uttrycksmedel, och
\n
-visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För folkhögskollärarexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att beakta frågor om demokrati och andra värdegrundsfrågor som jämställdhet och jämlikhet, mångfald och mänskliga rättigheter inom yrkesområdet, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För folkhögskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).
\n
Övrigt För folkhögskollärarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik.
\n
För folkhögskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensordning.
\n
Fysioterapeutexamen Omfattning Fysioterapeutexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För fysioterapeutexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.
\n
Kunskap och förståelse För fysioterapeutexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa,
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För fysioterapeutexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med individen genomföra fysioterapeutiska åtgärder samt förmåga att initiera och medverka i hälsofrämjande, behandlande, habiliterande och rehabiliterande arbete på individ-, grupp- eller samhällsnivå,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra vägledande uppgifter,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För fysioterapeutexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter eller patienter, deras närstående och andra grupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För fysioterapeutexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För fysioterapeutexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Förskollärarexamen Omfattning Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
\n
Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser.
\n
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
\n
Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper, inbegripet kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, som krävs för yrkesutövningen,
\n
-visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
\n
-visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling,
\n
-visa kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning,
\n
-visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa sådan kunskap om barns utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser,
\n
-visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
\n
-visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia.
\n
Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
\n
-visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
\n
-visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
\n
-visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose barns behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för barn med neuropsykiatriska svårigheter,
\n
-visa förmåga att observera, dokumentera och analysera barns allsidiga lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och informera och samarbeta med vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att kommunicera och förankra förskolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
\n
-visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn,
\n
-visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
\n
-visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
\n
-visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
\n
-visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten tillägna sig färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området.
\n
Övrigt För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Högskoleingenjörsexamen /Träder i kraft I:2028-07-01/ Förskollärarexamen Omfattning Förskollärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
\n
Mål För förskollärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som förskollärare i den verksamhet som utbildningen avser.
\n
Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning som en examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet till.
\n
Kunskap och förståelse För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa sådana kunskaper inom det förskolepedagogiska området och sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen,
\n
-visa sådana kunskaper i förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik samt kognitionsvetenskap som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
\n
-visa kunskap om skolväsendets organisation och styrdokument innefattande läroplaner, kursplaner samt förskolans värdegrund,
\n
-visa kännedom om vetenskapliga metoder, yrkesverksamhetens evidensbaserade vetenskapliga grund, kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
\n
-visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning inklusive fonologisk medvetenhet hos barn,
\n
-visa sådan kunskap om barns lärande, sociala och kognitiva utveckling, inlärning och minnets funktioner, behov och förutsättningar, samt specialpedagogik, som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
\n
-visa kunskap om grundläggande matematikinlärning, och
\n
-visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser.
\n
Färdighet och förmåga För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa fördjupad förmåga att möta barnens behov av omsorg och att skapa förutsättningar, inbegripet genom lek och skapande verksamhet, för alla barn att lära och utvecklas,
\n
-visa fördjupad förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik och metodik samt kunskaper i kognitionsvetenskap som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,
\n
-visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla den förskolepedagogiska verksamheten i syfte att på bästa sätt stimulera varje barns lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att utifrån vetenskaplig grund värdera och tillämpa aktuell evidensbaserad kunskap, egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att utveckla den förskolepedagogiska verksamheten, barnens lärande och förskolans pedagogiska utvecklingsarbete,
\n
-visa förmåga att använda och värdera läromedel och andra lärverktyg samt att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
\n
-visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose barns behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet insatser för barn med neuropsykiatriska svårigheter,
\n
-visa förmåga att observera och bedöma barns lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt att informera och samarbeta med barn,
\n
-visa fördjupad förmåga avseende ledarskap, konflikthantering, och sociala relationer för barngrupper och andra yrkesgrupper i verksamheten,
\n
-visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för barns språkutveckling och den pedagogiska verksamheten i övrigt,
\n
-visa förmåga att ta till vara barns kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje barns lärande och utveckling, och
\n
-visa förmåga att strukturerat utvärdera, bedöma och utveckla barns olika dimensioner och nivåer av fonologisk medvetenhet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För förskollärarexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn och deras vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att i yrkesutövningen tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt och förmedla förskolans värdegrund, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens inom lärarverksamheten.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För förskollärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området.
\n
Övrigt För förskollärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Högskoleingenjörsexamen Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.
\n
Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap.
\n
Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar,
\n
-visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar,
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
\n
-visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Optikerexamen Omfattning Optikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.
\n
Kunskap och förståelse För optikerexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För optikerexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
\n
-visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För optikerexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För optikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För optikerexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Ortopedingenjörsexamen Omfattning Ortopedingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För ortopedingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som ortopedingenjör.
\n
Kunskap och förståelse För ortopedingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om relevanta metoder inom området, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För ortopedingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genomföra ortopedtekniska åtgärder och verka som teknisk specialist inom hela habiliterings- och rehabiliteringsområdet,
\n
-visa förmåga att medverka i förebyggande arbete samt att initiera metodförbättringar och kvalitetssäkring av utrustning, arbetsmetoder och produkter,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För ortopedingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För ortopedingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För ortopedingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Receptarieexamen Omfattning Receptarieexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För receptarieexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som receptarie.
\n
Kunskap och förståelse För receptarieexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
\n
-visa kännedom om utveckling, prövning och användning av läkemedel, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För receptarieexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa läkemedelsrelaterade problem,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att informera om och diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För receptarieexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvårdsområdet med ett etiskt förhållningssätt och en helhetssyn på människan med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För receptarieexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För receptarieexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Röntgensjuksköterskeexamen Omfattning Röntgensjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som röntgensjuksköterska.
\n
Kunskap och förståelse För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om fysikaliska, biologiska och tekniska aspekter på bild- och funktionsdiagnostik,
\n
-visa kunskap i planering, ledning och samordning av vårdarbetet, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående planera och genomföra undersökningar och behandlingar utifrån patientens behov och förutsättningar,
\n
-visa förmåga att medverka till att all bestrålning av patienten skall vara optimerad med avseende på stråldoser och att strålskyddsföreskrifter följs i enlighet med relevanta författningar,
\n
-visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt och kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
\n
-visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För röntgensjuksköterskeexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För röntgensjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Sjuksköterskeexamen Omfattning Sjuksköterskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För sjuksköterskeexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska.
\n
Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet,
\n
-visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa,
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling,
\n
-visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar,
\n
-visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete,
\n
-visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring,
\n
-visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För sjuksköterskeexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För sjuksköterskeexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Sjöingenjörsexamen Omfattning Sjöingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För sjöingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjöingenjör.
\n
Kunskap och förståelse För sjöingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning svara för drift och underhåll av fartygs maskineri och eltekniska utrustning samt för brandsäkerheten.
\n
Färdighet och förmåga För sjöingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
\n
-visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
\n
-visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
\n
-visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjöingenjörsexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För sjöingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt Utbildning som leder till sjöingenjörsexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
\n
För sjöingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Sjökaptensexamen Omfattning Sjökaptensexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För sjökaptensexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som tillsammans med erforderlig praktik krävs för behörighet som sjökapten.
\n
Kunskap och förståelse För sjökaptensexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa sådant brett sjöfartstekniskt kunnande som krävs för att i ledande befattning operativt kunna ansvara för besättning, fartyg och last.
\n
Färdighet och förmåga För sjökaptensexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att planera och med adekvata metoder inom givna ramar genomföra uppgifter särskilt avseende sjösäkerhetsåtgärder samt förmåga att i all operativ verksamhet iaktta och verkställa för sjösäkerheten lämpliga åtgärder,
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information,
\n
-visa förmåga att hantera produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
\n
-visa förmåga till såväl sjösäkerhetsmässigt tänkande som lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
\n
-visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjökaptensexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom sjöfartsområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För sjökaptensexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt Utbildning som leder till sjökaptensexamen skall uppfylla de krav som ställs i den internationella konventionen om utbildning, träning, certifiering och vakthållning för sjöfolk 1978 i dess ändrade lydelse (STCW-konventionen). Dessa krav skall ses som minimikrav.
\n
För sjökaptensexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Socionomexamen Omfattning Socionomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 210 högskolepoäng.
\n
Mål För socionomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt socialt arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. /Upphör att gälla U:2027-07-01/ Kunskap och förståelse För socionomexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
\n
-visa kunskap om ledning av socialt arbete,
\n
-visa kunskap om och förståelse för barns behov och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, och
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
\n
Färdighet och förmåga För socionomexamen ska studenten
\n
-visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
\n
-visa förmåga att tillämpa relevanta författningar i synnerhet inom det sociala området,
\n
-visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
\n
-visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt /Träder i kraft I:2027-07-01/ /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Kunskap och förståelse För socionomexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och vetenskap och beprövad erfarenhet på området samt förståelse för sambandet mellan denna kunskap och dess praktiska betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
\n
-visa kunskap om ledning av socialt arbete,
\n
-visa mycket god kunskap om och förståelse för centrala rättsområden av relevans för socialt arbete,
\n
-visa kunskap om och förståelse för de särskilda behov som olika grupper, som exempelvis barn, unga, äldre, kvinnor, män, brottsoffer och personer med funktionsnedsättningar kan ha och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar deras levnadsvillkor,
\n
-visa kunskap om och förståelse för hur social utsatthet, socialt nedbrytande beteende och ungdomsbrottslighet kan förebyggas och hur återfall i brott kan motverkas,
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt våld mot personer som riskerar att hamna i utsatta situationer, som exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och
\n
-visa kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
\n
Färdighet och förmåga För socionomexamen ska studenten
\n
-visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
\n
-visa mycket god förmåga att inom områden av relevans för socialt arbete tillämpa juridisk kunskap samt att göra välgrundade bedömningar utifrån kunskapen,
\n
-visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
\n
-visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt /Träder i kraft I:2028-07-01/ Kunskap och förståelse För socionomexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och vetenskap och beprövad erfarenhet på området samt förståelse för sambandet mellan denna kunskap och dess praktiska betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om och förståelse för samspelet mellan individers och gruppers sociala situation, levnadsvillkor, fysiska och psykiska hälsa samt funktionsförmåga i förhållande till samhälleliga och andra bakomliggande faktorer,
\n
-visa kunskap om ledning av socialt arbete,
\n
-visa mycket god kunskap om och förståelse för centrala rättsområden av relevans för socialt arbete,
\n
-visa kunskap om och förståelse för de särskilda behov som olika grupper, som exempelvis barn, unga, äldre, kvinnor, män, brottsoffer och personer med funktionsnedsättningar kan ha och sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar deras levnadsvillkor,
\n
-visa kunskap om och förståelse för hur social utsatthet, socialt nedbrytande beteende och ungdomsbrottslighet kan förebyggas och hur återfall i brott kan motverkas,
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt våld mot personer som riskerar att hamna i utsatta situationer, som exempelvis barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och
\n
-visa kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
\n
Färdighet och förmåga För socionomexamen ska studenten
\n
-visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs,
\n
-visa mycket god förmåga att inom områden av relevans för socialt arbete tillämpa juridisk kunskap samt att göra välgrundade bedömningar utifrån kunskapen,
\n
-visa förmåga att förstå, utreda och analysera sociala processer och problem, och
\n
-visa förmåga att identifiera, strukturera, utreda och utvärdera insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För socionomexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt bemötande och förhållningssätt,
\n
-visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För socionomexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För socionomexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Studie- och yrkesvägledarexamen Omfattning Studie- och yrkesvägledarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet.
\n
Kunskap och förståelse För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa insikt i barns, ungdomars och vuxnas utveckling och lärande samt om individers och gruppers val och socialisation i ett perspektiv av livslångt lärande,
\n
-visa kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt, och
\n
-visa insikt om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i studie- och yrkesvalssituationen samt på arbetsmarknaden.
\n
Färdighet och förmåga För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att bidra till att förverkliga målen för skolväsendet,
\n
-visa förmåga att analysera och förstå individers och gruppers studie- och yrkesval samt utifrån denna förmåga identifiera deras behov av stöd och utveckling,
\n
-visa förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning utifrån individers och gruppers behov,
\n
-visa förmåga att inom sitt verksamhetsområde stödja övrig personal i deras studie- och yrkesorienterande insatser,
\n
-visa förmåga att i samarbete med andra planera och utveckla stödinsatser för människor med särskilda svårigheter och behov för att underlätta inträde till studier och arbetsmarknad,
\n
-visa förmåga att samla och kritiskt tolka information för att informera och vägleda ungdomar och vuxna inför framtida studier och arbete,
\n
-visa förmåga att skapa och utveckla kontakter med olika intressenter i samhället av betydelse för verksamheten, och
\n
-visa förmåga att såväl muntligt som skriftligt diskutera nya fakta inom studie- och yrkesvägledningsområdet med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att inom området studie- och yrkesvägledning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För studie- och yrkesvägledarexamen ska studenten ha fullgjort handledd praktik.
\n
För studie- och yrkesvägledarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Tandhygienistexamen Omfattning Tandhygienistexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För tandhygienistexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som tandhygienist.
\n
Kunskap och förståelse För tandhygienistexamen ska studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om och förståelse för den orala hälsans betydelse för individens välbefinnande och hälsa samt det allmänna hälsotillståndets inverkan på den orala hälsan,
\n
-visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers orala hälsa,
\n
-visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För tandhygienistexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete för såväl patienter som för grupper,
\n
-visa förmåga att självständigt utföra orala undersökningar samt att utreda och analysera behov av insatser,
\n
-visa förmåga att genomföra och utvärdera behandlingsinsatser,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt förmedla sin kunskap till olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandhygienistexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående samt andra grupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För tandhygienistexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För tandhygienistexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Tandteknikerexamen Omfattning Tandteknikerexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.
\n
Mål För tandteknikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som tandtekniker.
\n
Kunskap och förståelse För tandteknikerexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa kunskap om relevanta metoder inom området och om odontologiska behandlingsprinciper, och
\n
-visa kunskap om och förståelse för produkter och material som används inom tandvården och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön.
\n
Färdighet och förmåga För tandteknikerexamen skall studenten
\n
-visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att framställa olika typer av tandtekniska arbeten som används inom tandvården,
\n
-visa förmåga att bedöma och utvärdera kvaliteten på tandtekniska arbeten, och
\n
-visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För tandteknikerexamen skall studenten
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt och därmed värna om och respektera patientens behov,
\n
-visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För tandteknikerexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng.
\n
Övrigt För tandteknikerexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Yrkeslärarexamen Omfattning Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng.
\n
Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.
\n
Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande,
\n
-visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen,
\n
-visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
\n
-visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
\n
-visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.
\n
Färdighet och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
\n
-visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet,
\n
-visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt,
\n
-visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
\n
-visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
\n
-visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
\n
-visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
\n
-visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
\n
-visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
\n
-visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg,
\n
-visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
\n
-visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.
\n
Övrigt För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ /Träder i kraft I:2028-07-01/ Yrkeslärarexamen Omfattning Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng.
\n
Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning som en examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet till.
\n
Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa sådana kunskaper i didaktik och kognitionsvetenskap samt fördjupade kunskaper i ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kunskap om vuxnas lärande,
\n
-visa kunskap om skolväsendets organisation och styrdokument innefattande läroplaner, kursplaner, ämnesplaner samt skolans värdegrund,
\n
-visa kännedom om vetenskapliga metoder, yrkesverksamhetens evidensbaserade vetenskapliga grund, relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa fördjupad kunskap om bedömning av elevers lärande och utveckling samt i betygssättning,
\n
-visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, och
\n
-visa sådan kunskap om elevers lärande, sociala och kognitiva utveckling, inlärning och minnets funktioner, behov och förutsättningar, samt specialpedagogik, som krävs för den verksamhet som utbildningen avser.
\n
Färdighet och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa förmåga att tillämpa kunskaper i didaktik och kognitionsvetenskap samt sådan fördjupad förmåga att tillämpa kunskaper i ämnen, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser för att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
\n
-visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och övrig pedagogisk verksamhet i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
\n
-visa förmåga att utifrån vetenskaplig grund värdera och tillämpa aktuell evidensbaserad kunskap, egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att utveckla verksamheten, elevernas lärande och skolans pedagogiska utvecklingsarbete,
\n
-visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel, och andra lärverktyg samt att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna,
\n
-visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
\n
-visa förmåga att observera och bedöma elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål,
\n
-visa fördjupad förmåga avseende ledarskap, konflikthantering, och sociala relationer, och
\n
-visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för elevers språkutveckling och den pedagogiska verksamheten i övrigt.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
\n
-visa förmåga att i yrkesutövningen tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt och förmedla skolans värdegrund, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, och utveckla sin kompetens inom lärarverksamheten.
\n
Övrigt För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ GENERELLA EXAMINA Magisterexamen Omfattning Magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
\n
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
\n
Mål Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
\n
-visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Masterexamen Omfattning Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
\n
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
\n
Mål Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Färdighet och förmåga För masterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
\n
-visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
\n
-visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
\n
-visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
\n
Övrigt För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
KONSTNÄRLIGA EXAMINA Konstnärlig magisterexamen Omfattning Konstnärlig magisterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
\n
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
\n
Mål Kunskap och förståelse För konstärlig magisterexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa fördjupad eller breddad kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom området.
\n
Färdighet och förmåga För konstnärlig magisterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt att kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
\n
-visa förmåga att med ett personligt uttryck skapa och förverkliga egna idéer, att självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig magisterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt om konstens roll i samhället, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig magisterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.
\n
Övrigt För konstnärlig magisterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Konstnärlig masterexamen Omfattning Konstnärlig masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.
\n
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
\n
Mål Kunskap och förståelse För konstnärlig masterexamen skall studenten
\n
-visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa förtrogenhet med metod och processer för att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom området.
\n
Färdighet och förmåga För konstnärlig masterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att självständigt och kreativt kunna formulera nya frågor och bidra till kunskapsutvecklingen, lösa mer avancerade problem, utveckla nya och egna uttryckssätt samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen,
\n
-visa förmåga att med ett utvecklat personligt uttryck skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer, självständigt identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar,
\n
-visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt eller på annat sätt klart redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar i dialog med olika grupper, och
\n
-visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig masterexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter,
\n
-visa insikt om konstens roll i samhället, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
\n
Övrigt För konstnärlig masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
YRKESEXAMINA Apotekarexamen Omfattning Apotekarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
\n
Mål För apotekarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som apotekare.
\n
Kunskap och förståelse För apotekarexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
\n
-visa fördjupad kunskap om läkemedlens sammansättning, framställning, funktion och användning,
\n
-visa fördjupad kunskap om läkemedelsinformation, läkemedelsrådgivning och läkemedelsutvärdering för att därigenom bidra till en rationell och optimal läkemedelsanvändning,
\n
-visa kunskap om utveckling, prövning och användning av läkemedel i ett nationellt och internationellt perspektiv, och
\n
-visa kunskap om relevanta författningar.
\n
Färdighet och förmåga För apotekarexamen skall studenten
\n
-visa fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig dokumentation samt att söka, värdera och kritiskt tolka relevant information för att kunna analysera och lösa problem,
\n
-visa fördjupad förmåga att självständigt identifiera, analysera och lösa kvalificerade läkemedelsrelaterade frågeställningar samt att utvärdera detta arbete,
\n
-visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt att analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
\n
-visa förmåga att i både nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt informera om och diskutera läkemedels utveckling, nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därigenom bidra till utveckling av yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För apotekarexamen skall studenten
\n
-visa självkännedom och empatisk förmåga,
\n
-visa förmåga att verka inom såväl läkemedelsområdet som hälso- och sjukvården med en helhetssyn på människan och ett etiskt förhållningssätt med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
\n
-visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt,
\n
-visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För apotekarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng.
\n
Övrigt För apotekarexamen skall studenten ha fullgjort sex månaders apotekspraktik.
\n
För apotekarexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Arkitektexamen Omfattning Arkitektexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.
\n
Mål För arkitektexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som arkitekt.
\n
Kunskap och förståelse För arkitektexamen skall studenten
\n
-visa kunskap om områdets vetenskapliga och konstnärliga grund och insikt i relevant forsknings- och utvecklingsarbete, och
\n
-visa såväl brett kunnande om och förståelse av arkitekturens teori och historia som fördjupad kunskap om arkitektonisk gestaltning, planering och utveckling av bebyggelsemiljöer samt de processer, metoder och författningar som påverkar dessa.
\n
Färdighet och förmåga För arkitektexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att med helhetssyn och i komplexa sammanhang planera, gestalta, vårda och förnya bebyggelsemiljöer och byggnader med hänsyn till olika krav, särskilt samhällets mål för hållbar utveckling,
\n
-visa förmåga att med adekvat arkitektonisk metod och syntes kritiskt, självständigt och kreativt genomföra och utvärdera kvalificerade och skapande uppgifter inom givna ramar inom arkitekturens och samhällsbyggandets område,
\n
-visa förmåga att tillämpa kunskap om fysikaliska förhållanden och tekniska principer för uppförande och förändringar av byggnadsverk,
\n
-visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och
\n
-visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang i bild och modell muntligt, skriftligt och på annat sätt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för slutsatserna och därmed bidra till yrket och verksamheten.
\n
Värderingsförmåga och förhållningssätt För arkitektexamen skall studenten
\n
-visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön,
\n
-visa förutsättningar att basera sitt arbete på kravet på långsiktiga och funktionella lösningar av hög kvalitet och med god gestaltning, och
\n
-visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
\n
Självständigt arbete (examensarbete) För arkitektexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.
\n
Övrigt För arkitektexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.
\n
Barnmorskeexamen Omfattning Barnmorskeexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska.
\n
Mål För barnmorskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som barnmorska.
\n
Kunskap och förståelse