frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.
\nKöparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 16 a § första stycket även om auktionen överklagas.
\nKöparen får komma i besittning av skeppet trots att auktionen överklagas, om inte något annat har beslutats enligt 18 kap.
\n12 eller 19 § innan denne har fått rätt att komma i besittning av det. Får köparen på grund av ett sådant beslut inte komma i besittning av skeppet och är hindret inte hävt inom tre månader från utsatt dag för köpeskillingens fördelning, får köparen frånträda köpet och återfå det som har betalats med upplupen ränta, om en anmälan om det görs hos Kronofogdemyndigheten medan hindret finns kvar. Lag (2026:854).
\nSärskild bestämmelse beträffande allmänna mål
\n/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
\n/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
\nintecknade reservdelar till luftfartyg tillämpas 10 kap., om ej annat föreskrivs nedan.
\nI fråga om vissa främmande luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådana luftfartyg skall även tillämpas lagen (1955:229) i anledning av Sveriges tillträde till 1948 års konvention rörande internationellt erkännande av rätt till luftfartyg.
\nBestämmelserna i detta kapitel gäller ej försäljning av andel i eller villkorlig rätt till luftfartyg eller reservdelar.
\ni stället gälla luftpanträtt.
\nKungörandet av auktion enligt 10 kap. 6 § skall ske minst sex veckor i förväg. Underrättelser enligt 10 kap. 7 § skall sändas i rekommenderade brev minst en månad före auktionen. Innehåller inskrivningsregistret för luftfartyg uppgift om adress, skall den användas.
\nVad som sägs i 10 kap. 8 § är tillämpligt även när bestämmelse i andra stycket har åsidosatts. Lag (2004:84).
\n2 a § Det som sägs om innehavare av fordran i 10 kap. 6 och
\nvid auktionen. Det som sägs i 10 kap. 7 § om underrättelser ska även gälla kända innehavare av rättigheter som ska iakttas vid auktionen.
\nI sakägarförteckningen upptas, förutom det som anges i
\nvilken inskrivning sökts.
\nI stället för det som föreskrivs i 10 kap. 11 § första och tredje styckena ska 12 kap. 26 § första och tredje styckena tillämpas. Rättighet upptas utan att något belopp anges.
\nSom innehavare av rättighet enligt denna paragraf ska även avses innehavare av en rättighet enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker. Lag (2015:861).
\nVad som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och 15 §§ skall i stället gälla intecknat skuldebrev och ränta som anges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket upptas, i stället för tio procents tillägg, ett belopp motsvarande ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.
\nOm reservdelar skall säljas på begäran av borgenär som ej har inteckning för sin fordran, får skyddsbelopp enligt 10 kap. 13 § 1 ej i något fall bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har åsatts reservdelarna av sakkunniga som kronofogdemyndigheten har anlitat.
\nI fall som avses i andra stycket får, vid fördelning av influtna medel, den som har inteckning i reservdelarna ej till skada för borgenär som ej har inteckning göra sin rätt gällande till högre belopp än som svarar mot två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. Därvid skall i fall som avses i 10 kap. 22 § handpenning för reservdelarna läggas till köpeskillingen, i den mån den ej skall tillkomma inroparen.
\nDet som sägs om pantbrev och tillägg i 10 kap. 12 och
\nanges i 19 a § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg. I fall som avses i 10 kap. 12 § andra stycket ska, i stället för tio procents tillägg, ett belopp tas upp som motsvarar ett års ränta enligt det intecknade skuldebrevet.
\nOm reservdelar ska säljas på begäran av en borgenär som saknar inteckning för sin fordran, får skyddsbeloppet enligt 10 kap.
\n13 § 1 inte bestämmas högre än till två tredjedelar av det värde som i målet har fastställts för reservdelarna av sakkunniga som Kronofogdemyndigheten har anlitat.
\nI fall som avses i andra stycket får, vid fördelningen av inbetalda pengar, den som har inteckning i reservdelarna inte till skada för en borgenär som saknar inteckning göra sin rätt gällande till ett högre belopp än vad som motsvarar två tredjedelar av köpeskillingen minskad med förrättningskostnaderna. I fall som avses i 10 kap. 22 § ska även handpenningen för reservdelarna läggas till köpeskillingen i den utsträckning som handpenningen inte ska tillkomma den som har vunnit budgivningen. Lag (2026:854).
\n3 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.
\nOm sakägarförteckningen upptar en rättighet som inte enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek inte täcks, utgör inte hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.
\nUpptar sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i andra stycket, skall luftfartyget först ropas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.
\nNär ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.
\nOm rättighetshavaren i fall som avses i tredje stycket är villig att betala enligt vad som sägs i fjärde stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, inte ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall luftfartyget ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.
\nOm en borgenär vars fordran inte har blivit täckt genom ett visst bud godtar budet, skall fordringen vid tillämpningen av andra-femte styckena anses täckt.
\nOm en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla. Lag (2004:84).
\n3 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En nyttjanderätt är skyddad utan särskilt förbehåll om den har bättre rätt än exekutionsfordran. Lag (2026:854).
\n3 b § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om sakägarförteckningen tar upp en nyttjanderätt som enligt 3 a § inte är skyddad utan särskilt förbehåll, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid den föregående budgivningen, har budet vid den senare budgivningen företräde.
\nAtt ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas.
\nOm sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska luftfartyget först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte medför sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.
\nNär ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. Lag (2026:854).
\n3 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en rättighetshavare vill betala enligt 3 b § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt, eller i förening med annat tillskott som erbjuds, är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska luftfartyget bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.
\nOm en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid tillämpningen av första stycket och 3 b § anses vara täckt.
\nOm en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det. Lag (2026:854).
\nVid försäljning av flera luftfartyg skall varje luftfartyg ropas ut för sig. Luftfartyg som är i samma ägares hand och svarar för samma fordringar skall dock ropas ut gemensamt, om ägaren eller borgenär ej begär särskild försäljning av visst eller vissa luftfartyg. Särskild sakägarförteckning skall upprättas för egendom som ropas ut för sig.
\nBeträffande fordran för vilken flera luftfartyg svarar skall i förteckningen anmärkas att mindre belopp än som anges i förteckningen kan komma att falla på egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom lämnar tillgång till betalning av fordringen eller del därav.
\nBestämmelserna i första stycket gäller också i fråga om försäljning av luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock ej ropas ut gemensamt, om fordran har bevakats av borgenär som ej har inteckning i reservdelarna.
\nReservdelar som ej ropas ut gemensamt med luftfartyg kan på begäran av ägaren eller borgenär ropas ut i skilda poster, med förbehåll att försäljning av sådan post sker endast om försäljningen med hänsyn även till de bud som avges för andra poster kan godtagas enligt 10 kap. 19 §.
\nVid försäljning av flera luftfartyg ska varje luftfartyg bjudas ut separat. Luftfartyg som tillhör samma ägare och som ansvarar för samma fordringar ska dock bjudas ut gemensamt, om ägaren eller en borgenär inte begär särskild försäljning av ett visst eller vissa luftfartyg. En särskild sakägarförteckning ska upprättas för egendom som bjuds ut för sig. Beträffande en fordran för vilken flera luftfartyg ansvarar ska det i förteckningen anges att ett mindre belopp än det som anges i förteckningen kan komma att betalas ur egendomen till följd av att köpeskillingen för annan egendom kan ge täckning för hela eller delar av fordran.
\nFörsta stycket gäller även vid försäljning av både luftfartyg och intecknade reservdelar. Luftfartyg och reservdelar får dock inte bjudas ut gemensamt, om fordran har bevakats av en borgenär som inte har inteckning i reservdelarna.
\nReservdelar som inte bjuds ut gemensamt med ett luftfartyg får, på begäran av ägaren eller en borgenär, bjudas ut i skilda poster, med villkoret att försäljning av en sådan post endast sker om försäljningen, med hänsyn även till de bud som avges för andra poster, kan godtas enligt 10 kap. 19 §.
\nLag (2026:854).
\nOmfattar inteckning flera luftfartyg eller luftfartyg och reservdelar, får fordringen innestå enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs vid gemensamt utrop.
\nI stället för 10 kap. 16 § sjätte stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.
\nOm en inteckning omfattar flera luftfartyg eller både luftfartyg och reservdelar, får fordran avräknas från köpeskillingen enligt 10 kap. 15 § endast om all den intecknade egendomen har blivit utmätt och säljs i ett gemensamt budgivningsförfarande.
\nI stället för 10 kap. 16 a § tredje stycket gäller 33 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg.
\nLag (2026:854).
\nInledande bestämmelser
\nav 15 eller 57 §.
\ngäller även fordran för vilken fast egendom har tagits i anspråk enligt
\nkapitlet, rätt till betalning på grund av ägarhypotek.
\nFörberedande åtgärder
\nlämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör skall anges i beskrivningen och värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde eller av annan orsak.
\nOm fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet skall säljas och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av dem värderas.
\nVid behov får sakkunnig person anlitas för beskrivning och värdering.
\nvisar hans äganderätt eller tjänar till upplysning om rättigheter som besvärar fastigheten eller om tillbehör till denna och uppge vilka som har fordran eller rättighet som bör iakttagas vid egendomens försäljning. Kronofogdemyndigheten skall även på annat sätt söka införskaffa utredning i dessa hänseenden samt om den belastning som rättighet utgör och det vederlag som utgår.
\ntas i förvar av Kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det inte pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.
\nI fråga om datapantbrev ska Kronofogdemyndigheten i stället begära att den statliga lantmäterimyndigheten beslutar om att sådana registreringsåtgärder som anges i 7-8 §§ lagen (1994:448) om pantbrevsregister inte får vidtas. När ett sådant beslut har meddelats, får pantbrevet inte användas för pantsättning utan Kronofogdemyndighetens tillstånd.
\nLag (2008:542).
\nFörvaltning av utmätt fastighet
\növerlåta tillbehör eller genom att annat än till husbehov avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångarna eller förändra fastigheten. Om ej annat följer av 8 eller 9 §, får han i övrigt tillgodogöra sig vanlig avkastning till dess fastigheten har sålts och skall tillträdas av köparen. Sådan rätt föreligger dock ej i fråga om växande gröda eller annan avkastning som har förklarats ingå i försäljningen.
\nÄgaren får ej upplåta rättighet som går utöver vad som är medgivet enligt första stycket. Kronofogdemyndigheten kan förbjuda honom att upplåta rättighet som kan försvåra fastighetens försäljning.
\nPå begäran av ägaren kan kronofogdemyndigheten medge undantag från första eller andra stycket i den mån det kan ske utan intrång i utmätningssökandens rätt och i övrigt är lämpligt.
\nom tillbehör till fastigheten.
\nbetalning under förfarandets gång skall, om borgenär begär det och skäl föreligger, uppbäras av kronofogdemyndigheten eller syssloman som myndigheten förordnar. Kronofogdemyndigheten skall i sådant fall utan dröjsmål meddela den betalningsskyldige förbud att betala till annan än myndigheten eller sysslomannen.
\nden i strid med 6 § eller att egendomen på annat sätt försämras i större mån, kan kronofogdemyndigheten på begäran av borgenär förordna syssloman att omhändertaga och förvalta fastigheten.
\nredovisas till kronofogdemyndigheten vid tidpunkt som myndigheten bestämmer.
\nTidsfrist för försäljning
\neller, i fall som avses i 4 kap. 27 § eller 8 kap. 1 § tredje stycket, från det att begäran om försäljning kom in till kronofogdemyndigheten, om ej hinder möter eller anstånd beviljas enligt 8 kap. 3 §. Anstånd får ej utan synnerliga skäl medges utöver ett år från nämnda tidpunkt.
\nUtlösnings- och anslutningsrätt
\nförsäljning får utlösa sökanden. Han träder därigenom i sökandens ställe.
\nDen som vill utlösa sökanden skall, innan fastigheten har sålts, till kronofogdemyndigheten betala exekutionsfordringen och uppkomna förrättningskostnader.
\nBorgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran, om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.
\nFörvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten.
\nFörvaltaren kan också begära att fastigheten säljs för hans fordran avseende arvode och sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som skall utgå ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.
\nVill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han anmäla det hos kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet.
\nOm borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen, har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.
\nI fråga om rätt att lösa ut den som har anslutit sig enligt första eller andra stycket tillämpas bestämmelserna i 12 §. Lag (1994:444).
\nEn borgenär vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) får begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, om borgenärens rätt till betalning är ostridig eller styrks. Om fastigheten tillhör ett konkursbo har en borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten motsvarande möjlighet.
\nEn konkursförvaltare får begära att fastigheten ska säljas för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. Förvaltaren får också begära att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran på arvode och för sådana kostnader för fastighetens vård under konkursen som ska betalas ur fastigheten, om konkursgäldenären är en juridisk person.
\nEn borgenär som vill ansluta sig enligt första stycket ska anmäla det hos Kronofogdemyndigheten senast två veckor före bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, två veckor före den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.
\nLag (2026:854).
\n13 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen (1970:979), har begärt att fastigheten ska säljas för hans eller hennes fordran, får förfarandet inte avbrytas på grund av att frågan om försäljning för en annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.
\nI fråga om rätten att lösa ut den som har anslutit sig enligt 13 § första eller andra stycket gäller 12 §. Lag (2026:854).
\nFörsäljning av fastighetstillbehör
\nsamtidig försäljning av fastigheten i övrigt, skall kronofogdemyndigheten sätta ut sammanträde för prövning av frågan. Till sammanträdet skall kronofogdemyndigheten kalla sökanden, fastighetens ägare och envar för myndigheten känd innehavare av panträtt i fastigheten eller av annan rättighet som kan påverkas av försäljningen.
\nBlir vid sammanträdet närvarande sakägare ense om att tillbehör bör säljas för sig, förordnar kronofogdemyndigheten i enlighet därmed, om ej särskilda skäl föranleder annat. Uppnås ej enighet om särskild försäljning, får kronofogdemyndigheten förordna därom endast om synnerliga skäl föreligger.
\nRåder tvist om tillbehör, tillämpas vad som sägs i 8 kap. 5 §.
\nförsäljning av utmätt lös egendom i allmänhet.
\nTillbehör som säljs för sig upphör att höra till fastigheten, även om det ej skiljs från denna.
\nVad som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör tillkommer dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det företräde mellan dem som gäller enligt lag. Den som har fordran med panträtt i fastigheten kan avstå från betalning utan att det minskar hans rätt i fastigheten i övrigt. Innehavare av fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock ej avstå från betalning ur tillbehörsmedel under annan förutsättning än att samtycke till avståendet har lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter som innehavare av panträtt vilken gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.
\nAvstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion skall ske senast vid bevakningssammanträdet och kan därefter ej återkallas.
\nEn betalning som skett efter en särskild försäljning av tillbehör tillfaller dem som har fordringar med rätt i fastigheten med det inbördes företräde som gäller enligt lag.
\nDen som har en fordran med panträtt i fastigheten får avstå från betalning utan att det minskar hans eller hennes rätt i fastigheten i övrigt. En innehavare av en fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får dock inte avstå från betalning från försäljningen av tillbehör, annat än om samtycke till avståendet har lämnats av både ägare till övriga fastigheter som omfattas av inteckningen och innehavare av panträtt som gäller i en eller flera av fastigheterna med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.
\nEtt avstående som inverkar på villkoren vid fastighetens försäljning på auktion ska ske senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Efter den tidpunkten kan ett avstående inte återkallas. Lag (2026:854).
\nförslår att förnöja sökanden samt dem som har bättre rätt och ej har avstått från betalning, skall förfarandet avbrytas, såvida ej egendomen är avträdd till konkurs och förvaltaren begär att förfarandet skall fortgå.
\nÅtgärder före försäljning på auktion
\nTid och plats för auktion på fastighet bestäms av kronofogdemyndigheten.
\nFastighetens ägare och innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid.
\nKronofogdemyndigheten ska bestämma en tid för auktionen och hur bud ska lämnas. Om auktionen ska hållas på en viss plats, ska myndigheten bestämma platsen.
\nSökanden, gäldenären och andra kända sakägare vars rätt berörs av försäljningen ska ges möjlighet att inkomma med synpunkter på budgivningsförfarandet senast när sakägarförteckningen har upprättats.
\nFastighetens ägare och en innehavare av nyttjanderätt till fastigheten är skyldiga att låta fastigheten visas på lämplig tid. Lag (2026:854).
\nFör förhandling om försäljningen skall bevakningssammanträde hållas antingen samma dag som auktionen eller lämplig dag före denna.
\nFör en förhandling om försäljningen får Kronofogdemyndigheten besluta att ett bevakningssammanträde ska hållas. Sammanträdet ska då hållas samma dag som auktionen eller en lämplig dag före denna.
\nOm ett bevakningssammanträde inte ska hållas, ska Kronofogdemyndigheten bestämma en tidpunkt då en fordran eller rättighet senast ska anmälas. Lag (2026:854).
\nAuktionen skall kungöras i god tid och på lämpligt sätt.
\nKungörelsen skall innehålla uppgift om bevakningssammanträde och sammanträde för fördelning av köpeskillingen.
\nInnehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall i kungörelsen uppmanas att anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet.
\nHar kronofogdemyndigheten förordnat om särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen ej utfärdas förrän försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.
\nEn auktion ska kungöras i god tid och på lämpligt sätt.
\nKungörelsen ska innehålla information om 1. bevakningssammanträdet eller den tidpunkt som bestämts enligt 19 § andra stycket, och 2. fördelningssammanträdet eller den tillträdesdag som bestämts enligt 36 § första stycket.
\nI kungörelsen ska en innehavare av en fordran eller rättighet som bör beaktas vid auktionen uppmanas att anmäla sin rätt till Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.
\nOm Kronofogdemyndigheten har beslutat om en särskild försäljning av tillbehör, får kungörelsen inte ske förrän försäljningen har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats eller frågan om sådan försäljning har förfallit.
\nLag (2026:854).
\nrättigheter som bör iakttagas vid auktionen skall i god tid särskilt underrättas om denna.
\nHar anslutning enligt 13 § ägt rum, skall underrättelse därom ske enligt första stycket.
\noch 21 §§, skall de inställas och nya tider sättas ut, om bristen är väsentlig och ej kan avhjälpas på annat sätt.
\nBevakningssammanträde
\nkortfattad redogörelse för innehållet i handlingarna och för vidtagna åtgärder. Innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttagas vid auktionen skall uppmanas att anmäla den. Har sådan fordran eller rättighet anmälts hos kronofogdemyndigheten före sammanträdet, skall det meddelas.
\nNärvarande sakägare skall beredas tillfälle att yttra sig om anmälda anspråk och de villkor som skall gälla för försäljningen.
\nOm tillbehör har sålts för sig, behandlas särskilt hur den behållna köpeskillingen för tillbehöret skall användas, i den mån det inverkar på villkoren för fastighetens försäljning.
\nSakägarförteckning
\nNär förhandlingen vid bevakningssammanträdet har avslutats, upprättas sakägarförteckning.
\nKronofogdemyndigheten ska upprätta en sakägarförteckning senast när bevakningssammanträdet har avslutats eller, om ett bevakningssammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Lag (2026:854).
\nOm fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen. Lag (1994:480).
\nenligt lag. Ränta och annan biförpliktelse upptas före fordringens kapitalbelopp, om ej borgenären yrkar annat.
\nFörrättningskostnaderna upptas närmast före exekutionsfordringen.
\nFordran eller rättighet upptas även om den är beroende av villkor eller tvistig. Är panträtt för fordran beroende av att sökt inteckning beviljas eller är inskrivning av rättighet sökt men ännu ej beviljad, upptas fordringen eller rättigheten med det företräde som tillkommer den om inteckningen eller inskrivningen beviljas.
\nNär försäljning har begärts av förvaltaren i konkurs, anses konkursboet som sökande utan förmånsrätt, om ej anslutning har skett enligt 13 §.
\nuppgå på tillträdesdagen, dock med den begränsning som kan följa av att panträtt ej får åtnjutas för mer än pantbrevets belopp jämte tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken. Understiger fordringen pantbrevets belopp, upptas återstoden som ägarhypotek.
\nOm i fastigheten gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg.
\nÄgarhypotek upptas utan tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken.
\nOm ett pantbrevs belopp är bestämt i utländsk valuta skall, vid tillämpningen av första och andra styckena, pantbrevets belopp jämte tillägg räknas om till svenska kronor. Före omräkningen skall det göras ett påslag om fem procent på pantbrevets belopp jämte tillägg. Påslaget skall dock inte föranleda någon ökning av det belopp som upptas som ägarhypotek. Lag (2004:448).
\nAv fordran som gäller endast i andel i fastigheten skall vid tillämpning av första stycket 1 medräknas så mycket som med hänsyn till andelens storlek och fordringens läge täcks, när övriga fordringar med bättre rätt än exekutionsfordringen samt förrättningskostnaderna är fullt täckta.
\nKöpeskilling för tillbehör får ej tagas i anspråk för betalning av fordran inom skyddsbeloppet i vidare mån än som har angivits i sakägarförteckningen.
\nOm försäljningen enligt 37 § skall ske på avvikande villkor, upprättas sakägarförteckningen i enlighet därmed.
\nVillkor för försäljning på auktion
\nfastigheten, behållen köpeskilling för tillbehör i den mån den enligt sakägarförteckningen skall användas till betalning av fordringar inom skyddsbeloppet, behållen avkastning och andra medel som finns att tillgå.
\nTomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Annan nyttjanderätt samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordringen.
\nI andra fall än som avses i första stycket skall nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning antaga att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för innehavare av fordran med bättre rätt. Härvid skall rätt till betalning på grund av ägarhypotek ej anses som fordran.
\nBestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap.
\nRättighet som ej enligt första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har förbehållits enligt andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 §.
\nEn tomträtt som har inskrivits är vid försäljningen skyddad utan särskilt förbehåll. Andra nyttjanderätter samt servitut och rätt till elektrisk kraft är skyddade utan särskilt förbehåll, om rättigheten har bättre rätt än exekutionsfordran.
\nI andra fall ska nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft särskilt förbehållas, om det saknas anledning att anta att rättigheten belastar fastigheten till beaktansvärd skada för en innehavare av en fordran med bättre rätt. Vid bedömningen ska en rätt till betalning på grund av ett ägarhypotek inte anses utgöra en fordran.
\nBestämmelser om inskränkningar i rätten att föra talan mot ett beslut angående förbehåll som avses i andra stycket finns i 18 kap. Lag (2026:854).
\n33 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En rättighet som inte enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket kan skyddas genom förbehåll vid auktionen enligt 39 och 39 a §§. Lag (2026:854).
\nI avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och ej enligt sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Detta gäller dock ej, om 1. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har yrkat kontant betalning, 2. fordringen är sådan som avses i 26 § tredje stycket eller 3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastigheten.
\nFör ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas.
\nI den mån avräkning ej skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att han har avtalat annat med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.
\nVid avräkning på köpeskillingen för fastigheten ska kapitalbeloppet av en fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med panträtt och som enligt sakägarförteckningen inte ska betalas med köpeskillingen för tillbehör omfattas. Detta gäller dock inte, om fordran är 1. förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären har begärt kontant betalning, 2. sådan som avses i 26 § tredje stycket, eller 3. förenad med panträtt endast i en andel i fastigheten.
\nFör ett ägarhypotek ska betalning alltid ske kontant, även om det faller inom skyddsbeloppet.
\nI den utsträckning avräkning inte ska ske enligt första stycket ska köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen visar att något annat har avtalats med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen inte kan fastställas vem som är berättigad till ett belopp, får det inte avräknas. Lag (2026:854).
\nDen som ropar in fastigheten är skyldig att efter inropet lämna handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte mer än som enligt 34 § ska betalas kontant eller mindre än de förrättningskostnader som ska utgå ur fastigheten.
\nHandpenningen ska betalas kontant, om inte inroparen ställer säkerhet för beloppet. Som säkerhet får godtas även fordran som är förenad med panträtt i fastigheten, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.
\nStaten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning men blir i fall som avses i 43 § ersättningsskyldiga intill motsvarande belopp.
\nObetald del av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid det sammanträde som enligt 20 § har kungjorts för köpeskillingens fördelning. Lag (2019:841).
\nDen som har vunnit budgivningen är skyldig att betala en handpenning som motsvarar en tiondel av köpeskillingen, dock inte med mer än det belopp som enligt 34 § ska betalas kontant och inte mindre än de förrättningskostnader som ska tas ur köpeskillingen för fastigheten.
\nHandpenningen ska betalas kontant, om inte den som har vunnit budgivningen ställer säkerhet för beloppet. En fordran som är förenad med panträtt i fastigheten får godtas som säkerhet, om den täcks av köpeskillingen och kan anses betryggande.
\nStaten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte lämna handpenning. I ett fall som avses i 43 § är de dock ersättningsskyldiga med ett belopp som motsvarar den handpenning som annars skulle ha betalats. Lag (2026:854).
\n35 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Den obetalda delen av den kontanta köpeskillingen ska betalas senast vid fördelningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, vid den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten bestämmer, dock senast på den tillträdesdag som har bestämts enligt 36 § första stycket.
\nLag (2026:854).
\nSom tillträdesdag räknas den dag då enligt kungörelse fördelningssammanträdet skall äga rum. Kronofogdemyndigheten kan dock medge inroparen att taga vård om fastigheten eller del därav före tillträdesdagen.
\nKronofogdemyndigheten får förordna att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § har skolat betalas till myndigheten eller syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, skall tillkomma denne. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, skall denne redovisa därför till kronofogdemyndigheten.
\nHar förre ägaren ej annan bostad, kan kronofogdemyndigheten tillåta honom att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.
\nTillträdesdagen är den dag då fördelningssammanträdet ska hållas eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den dag som Kronofogdemyndigheten bestämmer. Kronofogdemyndigheten får medge den som har vunnit budgivningen att vårda och bruka hela eller delar av fastigheten före tillträdesdagen.
\nKronofogdemyndigheten får besluta att obetald avkastning av fastigheten, som enligt 8 eller 9 § skulle ha betalats till myndigheten eller en syssloman och som har förfallit under tiden till och med den dag köparen har tillträtt fastigheten, ska tillfalla köparen. Om sådan avkastning i annat fall betalas till köparen, ska denne redovisa detta till Kronofogdemyndigheten.
\nOm den tidigare ägaren saknar annan bostad får Kronofogdemyndigheten tillåta honom eller henne att bo kvar på fastigheten högst tre månader efter tillträdesdagen.
\nLag (2026:854).
\nPå begäran av de sakägare vilkas rätt beror därav kan försäljningen, såvitt avser annat än erläggande av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde, ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Skyddsbeloppet får höjas även om borgenär som ej själv har begärt försäljning motsätter sig det.
\nBegäran som avses i första stycket skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.
\nPå begäran av de sakägare vars rätt är beroende av försäljningen kan den ske på andra villkor än som anges i detta kapitel. Villkoren för betalning av handpenning och den återstående kontanta köpeskillingen samt tiden för tillträde kan dock inte ändras. Skyddsbeloppet får höjas även om en borgenär som inte själv har begärt försäljning motsätter sig det.
\nEn begäran ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket. Lag (2026:854).
\nAuktion
\nVid auktionen skall, i den mån det är påkallat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av annan orsak, anges vilken egendom som skall följa fastigheten och i vad mån egendom som framstår som tillbehör ej skall följa den. Vad sålunda har angivits är avgörande för vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår i försäljningen vad som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Råder tvist om tillbehör, skall det anmälas.
\nRedogörelse skall lämnas för innehållet i sakägarförteckningen.
\nUpplysning skall lämnas om att fastigheten ropas ut med förbehåll att inrop skall prövas enligt 40 §.
\nI den utsträckning det är motiverat med hänsyn till värdet av fastighetens tillbehör eller av någon annan orsak, ska det vid auktionen anges vilken övrig egendom som ska ingå i fastighetsköpet och i vilken utsträckning egendom som framstår som tillbehör inte ska ingå. Det som har angetts är avgörande för vad försäljningen omfattar i den delen. I övrigt ingår det som enligt lag utgör tillbehör till fastigheten. Om det råder tvist om tillbehör ska detta anmälas.
\nEn redogörelse för innehållet i sakägarförteckningen ska lämnas. Det ska även lämnas en upplysning om att fastigheten bjuds ut med förbehåll att bud ska prövas enligt 40 §.
\nLag (2026:854).
\nOm sakägarförteckningen upptager rättighet som ej enligt 33 § första stycket är skyddad utan särskilt förbehåll och ej heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll om rättighetens bestånd och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid det senare utropet bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet vid det föregående utropet, har budet vid det senare utropet företräde. Att ägarhypotek ej täcks utgör ej hinder mot att bud med förbehåll för rättigheten godtas.
\nUpptager sakägarförteckningen två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, skall fastigheten först ropas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Bud som skyddar flera rättigheter än annat bud har företräde framför detta, om det ej leder till sämre täckning av fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.
\nNär bud med förbehåll för rättighet ej täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt.
\nOm rättighetshavare i fall som avses i andra stycket är villig att betala enligt vad som sägs i tredje stycket men det sålunda erbjudna beloppet, till följd av att flera tillskott behövs, ej ensamt eller i förening med annat tillskott som bjuds är tillräckligt för att hans rättighet skall skyddas, skall fastigheten ropas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som bjuds.
\nOm borgenär vars fordran ej har blivit täckt genom visst bud godtager budet, skall fordringen vid tillämpning av första-fjärde styckena anses täckt.
\nOm rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, skall det gälla.
\nOm sakägarförteckningen tar upp en rättighet som enligt 33 § första stycket inte är skyddad utan särskilt förbehåll och inte heller har förbehållits enligt 33 § andra stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll om rättighetens fortsatta giltighet och därefter med sådant förbehåll. Uppnås vid den senare budgivningen ett bud som täcker fordringar med bättre rätt än rättigheten eller som, utan att täcka dem, är lika högt som eller högre än budet i det föregående budgivningsförfarandet, har det senare budet företräde. Att ett ägarhypotek inte täcks hindrar inte att ett bud med förbehåll för rättigheten godtas.
\nOm sakägarförteckningen tar upp två eller flera sådana rättigheter som avses i första stycket, ska fastigheten först bjudas ut utan förbehåll för någon av rättigheterna och därefter med förbehåll, först endast för den rättighet som har bästa rätt och efter hand för ökat antal rättigheter enligt deras inbördes ordning. Ett bud som skyddar fler rättigheter än ett annat bud har företräde framför detta, om det inte leder till sämre täckning av en fordran som har bättre rätt än någon av rättigheterna.
\nNär ett bud med förbehåll för en rättighet inte täcker fordringar med bättre rätt, kan rättighetshavaren skydda sin rättighet genom att betala skillnaden mellan det budet och ett bud utan förbehåll för rättigheten eller så stor del av skillnaden som behövs för att täcka fordringar med bättre rätt. Lag (2026:854).
\n39 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Vill en rättighetshavare i ett fall som avses i 39 § andra stycket betala enligt 39 § tredje stycket men det erbjudna beloppet inte ensamt eller i förening med ett annat tillskott som erbjuds är tillräckligt för att hans eller hennes rättighet ska skyddas, ska fastigheten bjudas ut med förbehåll för rättigheten och den eller de rättigheter som är skyddade genom tidigare bud och annat tillskott som erbjuds.
\nOm en borgenär vars fordran inte har täckts genom ett visst bud godtar budet, ska fordran vid tillämpning av första stycket och 39 § anses vara täckt.
\nOm en rättighetshavare i stället för att betala ställer säkerhet, gäller det. Lag (2026:854).
\nInnan inrop godtas skall kronofogdemyndigheten pröva, om det i 32 § angivna villkoret för försäljning är uppfyllt. Även om detta är förhållandet får inropet ej godtagas, om det är sannolikt att avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
\nUtan hinder av första stycket skall inrop godtagas, om samtliga berörda sakägare medger det. Sökanden kan medge att inrop godtas fastän förrättningskostnaderna ej har blivit täckta.
\nInrop får ej mot sökandens bestridande godtagas, om exekutionsfordringen ej täcks.
\nInnan ett bud godtas ska Kronofogdemyndigheten pröva om villkoret för försäljningen i 32 § är uppfyllt. Även om villkoret är uppfyllt får budet inte godtas om det är sannolikt att en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås.
\nBudet ska trots det godtas om alla berörda sakägare medger det. Sökanden får medge att ett bud godtas även om förrättningskostnaderna inte har blivit täckta.
\nOm exekutionsfordran inte täcks får budet inte godtas om sökanden motsätter sig det. Lag (2026:854).
\nSedan inrop har godtagits skall inroparen omedelbart lämna föreskriven handpenning. Kronofogdemyndigheten kan dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att bereda inroparen tillfälle att anskaffa handpenning, om uppehållet ej kan antagas medföra beaktansvärd olägenhet. Lämnas ej handpenning, skall fastigheten ropas ut på nytt.
\nI fall som avses i 39 § skall handpenning lämnas för varje inrop, även om fastigheten skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.
\nFullgör ej inroparen sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, är inropet ogiltigt.
\nHandpenningen ska betalas genast efter det att ett bud har godtagits. Kronofogdemyndigheten får dock på begäran göra ett kort uppehåll i handläggningen för att ge den som har vunnit budgivningen tillfälle att få fram handpenning, om uppehållet inte kan antas medföra beaktansvärd olägenhet. Om handpenning inte betalas ska fastigheten bjudas ut på nytt.
\nI fall som avses i 39 och 39 a §§ ska handpenning betalas för varje vunnen budgivning, även om fastigheten ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla, ska handpenningen återbetalas.
\nOm den som har vunnit budgivningen inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt 35 a § är budet ogiltigt.
\nLag (2026:854).
\nSker ej inrop som godtas och fullföljs genom att handpenning lämnas, skall nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har inrop blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall nytt försäljningsförsök göras, om ej sökanden avstår därifrån.
\nHar två auktioner hållits utan att fastigheten har blivit såld och saknas anledning antaga att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får kronofogdemyndigheten avvisa begäran om nytt försäljningsförsök.
\nOm ny auktion skall hållas, gäller vad som sägs i 18-41 §§. Anmälan av fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för senare auktion.
\nSkall nytt försäljningsförsök ej göras, skall utmätningen hävas. Detta gäller dock ej medel som har influtit eller inflyter med anledning av redan vidtagna åtgärder.
\nOm det inte lämnas ett bud som godtas och fullföljs genom att handpenning betalas, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om sökanden begär det inom en vecka från auktionen. Har ett bud blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska ett nytt försäljningsförsök göras, om inte sökanden avstår från det.
\nOm två auktioner har hållits utan att fastigheten har blivit såld och det saknas anledning att anta att fastigheten kan säljas inom rimlig tid, får Kronofogdemyndigheten avvisa en begäran om ett nytt försäljningsförsök.
\nOm en ny auktion ska hållas gäller 18-41 §§. Anmälan av en fordran eller rättighet som har skett för en auktion gäller även för en senare auktion. Lag (2026:854).
\n42 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Utmätningen ska hävas om ett nytt försäljningsförsök inte ska göras. Detta gäller dock inte för pengar som har betalats in eller som betalas in med anledning av redan vidtagna åtgärder. Lag (2026:854).
\nNär ny auktion hålls sedan inrop har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, skall handpenningen tagas i anspråk i den mån det behövs för att sammanlagt samma belopp skall uppnås som vid den förra auktionen jämte ränta därå, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen skall täckas.
\nDetta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för rättighet som ej har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas när den nye inroparen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Blir fastigheten ej såld vid den nya auktionen, är hela handpenningen förverkad.
\nHålls ej ny auktion, skall handpenningen användas till betalning av förrättningskostnader som har blivit onyttiga. Vad som ej behöver tagas i anspråk skall återlämnas.
\nNär en ny auktion hålls sedan ett bud har blivit ogiltigt enligt 41 § tredje stycket, ska handpenningen tas i anspråk i den utsträckning som krävs för att sammanlagt samma belopp ska uppnås som vid den förra auktionen med ränta på beloppet beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från tillträdesdagen till och med den nya tillträdesdagen och för att även förrättningskostnaderna med anledning av den nya auktionen ska täckas. Detta gäller även om fastigheten säljs med förbehåll för en rättighet som inte har förbehållits vid den förra auktionen eller ändrade förhållanden har inträtt.
\nDen del av handpenningen som inte behöver tas i anspråk ska återlämnas när den som har vunnit den nya auktionen har fullgjort sin betalningsskyldighet. Om fastigheten inte blir såld vid den nya auktionen är hela handpenningen förverkad.
\nOm en ny auktion inte hålls ska handpenningen användas till att betala de förrättningskostnader som har blivit onyttiga.
\nDet som inte behöver tas i anspråk ska återbetalas.
\nLag (2026:854).
\nSedan auktion som har lett till försäljning av fastigheten har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.
\nVisar inroparen att han har bjudit för annans räkning, skall köpebrev utfärdas till denne.
\nKronofogdemyndigheten ska utfärda köpebrev när en auktion, som har lett till försäljning av fastigheten, har fått laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a §.
\nOm den som har vunnit budgivningen visar att han eller hon har bjudit för någon annans räkning ska köpebrevet utfärdas till denne. Lag (2026:854).
\nVissa rättsföljder av auktion
\nSedan fastigheten har sålts svarar den ej för fordran som avses i 25 § första stycket 1.
\nBorgenär som har pantbrev kan ej efter fastighetens försäljning mot köparen göra gällande panträtt i fastigheten för större fordran än som har avräknats på köpeskillingen jämte utfäst ränta därå från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.
\nKöparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har gjort inropet betalningsskyldig.
\nNär fastigheten har sålts ansvarar den inte längre för en fordran som avses i 25 § första stycket 1.
\nEn borgenär som har pantbrev kan inte, efter att fastigheten har sålts, göra gällande panträtt i fastigheten mot köparen för en större fordran än som har avräknats på köpeskillingen med utfäst ränta på beloppet från tillträdesdagen samt framtida skadestånd och kostnad som föranleds av fordringsförhållandet.
\nKöparen blir personligen betalningsskyldig och den förre ägaren blir fri från ansvar för det som enligt överenskommelse har avräknats på den kontanta köpeskillingen. I fall som avses i 44 § andra stycket blir även den som har vunnit budgivningen betalningsskyldig. Lag (2026:854).
\nKöpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket får tillträda fastigheten på den dag som har bestämts för köpeskillingens fördelning. Han svarar därefter för ägares skyldigheter i den mån de skall fullgöras efter tillträdesdagen.
\nVill köparen att i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som ej är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, skall upphöra, åligger det honom att inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet. I annat fall gäller avtalet mot honom. Beträffande den tidpunkt vid vilken arrende- eller hyresavtal skall upphöra med anledning av uppsägning gäller vad som är föreskrivet i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av fastighet.
\nOm rätt i vissa fall för arrendator eller hyresgäst att begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning finns särskilda föreskrifter.
\nEn köpare som har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 35 a § får tillträda fastigheten på den dag som anges i 36 § första stycket. Köparen ansvarar därefter för de skyldigheter som ägaren har i den utsträckning de ska fullgöras efter tillträdesdagen.
\nKöparen ska inom en månad från tillträdesdagen säga upp avtalet om denne vill att en i sakägarförteckningen upptagen arrende- eller hyresrätt, som inte är skyddad enligt 33 § första stycket eller har förbehållits enligt 33 § andra stycket eller vid auktionen, ska upphöra. I annat fall gäller avtalet mot köparen. Beträffande den tidpunkt då ett arrende- eller hyresavtal ska upphöra med anledning av en uppsägning gäller detsamma som i fråga om uppsägning efter frivillig överlåtelse av en fastighet.
\nDet finns särskilda föreskrifter om rätten för en arrendator eller hyresgäst att i vissa fall begära förlängning av avtalet eller att få ersättning vid uppsägning. Lag (2026:854).
\nfastighetens försäljning gäller följande bestämmelser.
\nPå arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten som förfaller till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett år efter tillträdesdagen får rättighetshavaren ej avräkna fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning som rättighetshavaren har erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse med denne.
\nFordran som rättighetshavare har förvärvat eller förskottsbetalning eller uppgörelse som har skett efter det att fastigheten har utmätts får ej åberopas mot köparen, om rättighetshavaren ägde eller hade bort äga kännedom om utmätningen.
\nAngående rättighetshavares rätt till ersättning av tidigare ägare, om rättigheten upphör med anledning av fastighetens försäljning, finns bestämmelser i 7 kap. 19 och 20 §§ jordabalken.
\nUnderlåter köpare att fullgöra tidigare ägares skyldigheter mot rättighetshavare enligt 46 § första stycket, gäller i fråga om skyldighet för tidigare ägare att ersätta rättighetshavaren dennes skada vad som sägs i 7 kap. 20 § första och tredje styckena jordabalken.
\nKöparen skall fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 § fjärde stycket även om auktionen överklagas.
\nUtan hinder av att auktionen överklagas får köparen tillträda fastigheten på den bestämda dagen, om ej dessförinnan annat har förordnats enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Får han på grund av sådant förordnande ej tillträda fastigheten och är hindret ej hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får han frånträda köpet och återfå vad han har betalat jämte upplupen ränta, om han gör anmälan därom hos kronofogdemyndigheten medan hindret alltjämt består.
\nKöparen ska fullgöra sin betalningsskyldighet enligt 35 a § även om auktionen överklagas.
\nKöparen får tillträda fastigheten på den bestämda dagen trots att auktionen överklagas, om inte något annat har beslutats före tillträdet enligt 18 kap. 12 eller 19 §. Om köparen på grund av ett sådant beslut inte får tillträda fastigheten och är hindret inte hävt inom tre månader från den bestämda tillträdesdagen, får köparen frånträda köpet och återfå det som betalats med upplupen ränta. Det gäller dock endast om frånträdet anmäls till Kronofogdemyndigheten medan hindret fortfarande består. Lag (2026:854).
\nGemensamt intecknade fastigheter
\nNär någon av flera gemensamt intecknade fastigheter skall säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen rätt att indraga annan av de intecknade fastigheterna i försäljningen, om den svarar för det intecknade beloppet eller del av detta före den fastighet som skall säljas. Skall denna säljas för panträttshavarens fordran eller för fordran som har lika eller bättre rätt, får han även indraga fastighet som svarar för inteckningen först efter den fastighet som skall säljas.
\nYrkande om indragning skall framställas hos kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet. Fastighetens ägare skall beredas tillfälle att yttra sig över yrkandet. Bevakningssammanträde och auktion skall inställas och nya tider sättas ut, om det behövs för att yrkandet skall hinna prövas.
\nBifalls yrkandet, anses den indragna fastigheten utmätt när beslutet meddelas. Den får ej säljas innan beslutet har vunnit laga kraft.
\nNär en av flera gemensamt intecknade fastigheter ska säljas på auktion, har den som har fordran med panträtt enligt den gemensamma inteckningen rätt att begära att även en annan fastighet som omfattas av samma inteckning ska dras in i försäljningen. Det krävs då att den andra fastigheten ansvarar för hela eller delar av det intecknade beloppet före den fastighet som ska säljas. Om försäljningen sker för panträttshavararens fordran eller för en fordran med lika eller bättre rätt, får han eller hon även dra in en fastighet som ansvarar för inteckningen först efter den fastighet som ska säljas.
\nEtt yrkande om indragning ska framställas hos Kronofogdemyndigheten senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.
\nFastighetens ägare ska ges tillfälle att yttra sig över yrkandet. En auktion och i förekommande fall ett bevakningssammanträde ska ställas in och sättas ut på nytt, om det behövs för att yrkandet ska hinna prövas.
\nOm yrkandet bifalls anses den indragna fastigheten utmätt från och med den dag då beslutet meddelas. Fastigheten får inte säljas innan beslutet har fått laga kraft. Lag (2026:854).
\nauktion, skall fordran med panträtt på grund av den gemensamma inteckningen upptagas i sakägarförteckningen med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Beloppet skall betalas kontant, om ej annat avtalas mellan köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad.
\nOm samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall säljas på auktion och förhållande som anges i 52 § andra stycket ej föreligger, upprättas gemensam sakägarförteckning för fastigheterna.
\nRättighet i någon av fastigheterna skall härvid anses upplåten i dem alla. Vid auktionen ropas fastigheterna ut gemensamt.
\nOm samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas på auktion och omständigheterna inte är sådana som anges i 52 § andra stycket, ska en gemensam sakägarförteckning upprättas för fastigheterna. En rättighet som är upplåten i någon av fastigheterna ska vid en sådan försäljning anses gälla i samtliga fastigheter. Vid auktionen ska fastigheterna bjudas ut gemensamt. Lag (2026:854).
\nSkall flera av gemensamt intecknade fastigheter men ej alla säljas på auktion, gäller 53-55 §§.
\nNär samtliga fastigheter som besväras av gemensam inteckning skall säljas, gäller likaledes 53-55 §§, om 1. fastigheterna har olika ägare, 2. någon av fastigheterna med stöd av 49 § har indragits i försäljningen, 3. någon av fastigheterna endast i andra hand svarar för gemensam inteckning, 4. någon av fastigheterna besväras av särskild inteckning, 5. någon fastighets ansvar för gemensam inteckning ej avser inteckningens hela belopp, 6. det yrkas av innehavare av sådan rättighet i någon av fastigheterna som ej skall bestå oavsett om fastigheten säljs, eller 7. det i annat fall yrkas av ägare eller borgenär vars rätt kan bero därav.
\nYrkande som avses i andra stycket 6 eller 7 skall framställas senast vid bevakningssammanträdet.
\nNär flera men inte alla fastigheter som omfattas av en gemensam inteckning ska säljas på auktion, gäller 53-55 a §§.
\nBestämmelserna i 53-55 a §§ gäller också när samtliga fastigheter som besväras av en gemensam inteckning ska säljas, om 1. fastigheterna har olika ägare, 2. någon av fastigheterna har dragits in i försäljningen med stöd av 49 §, 3. någon av fastigheterna ansvarar endast i andra hand för den gemensamma inteckningen, 4. någon av fastigheterna besväras av en särskild inteckning, 5. någon fastighets ansvar för den gemensamma inteckningen inte omfattar inteckningens hela belopp, 6. det yrkas av en innehavare av en rättighet i någon av fastigheterna, som inte ska bestå oavsett om fastigheten säljs, eller 7. det i något annat fall yrkas av en ägare eller borgenär vars rätt kan bero av försäljningen.
\nEtt yrkande enligt andra stycket 6 eller 7 ska framställas senast vid bevakningssammanträdet eller, om ett sådant sammanträde inte ska hållas, den tidpunkt som Kronofogdemyndigheten har bestämt enligt 19 § andra stycket.
\nLag (2026:854).
\nskall säljas. Förteckningen upprättas som om försäljningen hade begärts på grund av den bästa gemensamma inteckningen, om ej exekutionsfordringen har bättre rätt. Fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning upptas för varje fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar i förhållande till de andra fastigheterna. Kan ansvaret komma att vid försäljningen vidgas härutöver, skall det anmärkas. Beträffande fastighet som svarar endast i andra hand anges om sådant ansvar kan ifrågakomma.
\nNär fastighet har indragits i försäljningen enligt 49 §, skall vid beräkning av tillägg enligt 6 kap. 3 § jordabalken anses som om fastigheten hade utmätts samtidigt med den ursprungligen utmätta fastigheten.
\nVid auktionen skall fastigheterna ropas ut var för sig. Därefter skall de ropas ut gemensamt, om de har samma ägare. Efterföljande gemensamt utrop skall även eljest äga rum, om full betalning ej har uppnåtts för fordran för vilken samtliga fastigheter svarar eller fastigheternas ägare är ense om att de skall ropas ut gemensamt.
\nUppnås vid gemensamt utrop högre bud än summan av buden vid de särskilda utropen, skall budet vid det gemensamma utropet ha företräde. Den köpeskilling som har bjudits vid det gemensamma utropet skall fördelas på fastigheterna efter de värden som har åsatts dem i målet. Fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen utgör dock minst vad som har bjudits för den fastigheten vid särskilt utrop. Har någon av fastigheterna ropats ut med tillbehör som ej ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen skall beräknas eller ropats ut utan tillbehör som omfattades av nämnda värde, skall den fastighetens värde vid tillämpningen av det sagda jämkas efter vad som påkallas av nämnda förhållande. Uppgår i fråga om någon av fastigheterna dess andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel ej till skyddsbeloppet och skall därför frågan om den fastighetens försäljning förfalla, skall de övriga fastigheterna ropas ut gemensamt.
\nUppnås ej bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får ej någon av fastigheterna säljas.
\nHar fastighet indragits i försäljningen med stöd av 49 §, skall den ursprungligen utmätta fastigheten ropas ut först. Om därvid ej uppnås bud som förslår till betalning av någon del av exekutionsfordringen, får fastigheten ej säljas. Blir den ej såld, skall ej heller den indragna fastigheten säljas.
\nFastighet som endast i andra hand svarar för fordran med panträtt på grund av gemensam inteckning får ej säljas för den fordringen innan det har visat sig att betalning ej kan utgå ur den fastighet som svarar i första hand. I andra hand ansvarig fastighet får ej heller säljas, om dess ägare eller annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten skall svara eller ställer säkerhet för beloppet. Gemensamt utrop av fastigheterna behöver ej ske annat än om särskilda skäl föreligger.
\nVid auktionen ska fastigheterna bjudas ut var för sig.
\nDärefter ska de bjudas ut gemensamt, om de har samma ägare.
\nEtt efterföljande gemensamt budgivningsförfarande ska även ske om full betalning inte har uppnåtts för en fordran för vilken samtliga fastigheter ansvarar eller om fastigheternas ägare är överens om att de ska bjudas ut gemensamt.
\nOm det i ett gemensamt budgivningsförfarande uppnås ett högre bud än summan av buden i de särskilda budgivningsförfarandena ska budet i den gemensamma budgivningen ha företräde. Den köpeskilling som har erbjudits i det gemensamma budgivningsförfarandet ska fördelas på fastigheterna efter de värden som har fastställts för dem i målet. Varje fastighets andel i den gemensamma köpeskillingen ska dock minst motsvara det bud som har lämnats för fastigheten i det särskilda budgivningsförfarandet. Har någon av fastigheterna bjudits ut med tillbehör som inte ingick i det värde efter vilket dess andel i köpeskillingen ska beräknas eller bjudits ut utan tillbehör som omfattades av det värdet, ska den fastighetens värde jämkas med hänsyn till detta förhållande. Om någon av fastigheternas andel i köpeskillingen och andra tillgängliga medel inte uppgår till skyddsbeloppet och fastigheten därmed inte ska säljas, ska de övriga fastigheterna bjudas ut gemensamt.
\nOm det inte lämnas ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får inte någon av fastigheterna säljas.
\nLag (2026:854).
\n54 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Har en fastighet dragits in i försäljningen med stöd av 49 § ska den ursprungligen utmätta fastigheten bjudas ut först. Om det då inte uppnås ett bud som täcker någon del av exekutionsfordran, får fastigheten inte säljas. Blir den inte såld, ska inte heller den indragna fastigheten säljas.
\nEn fastighet som endast i andra hand ansvarar för en fordran med panträtt på grund av en gemensam inteckning får inte säljas för den fordran innan det har visat sig att betalning inte kan tas ur den fastighet som ansvarar i första hand. En fastighet som ansvarar i andra hand får inte heller säljas om dess ägare eller någon annan sakägare betalar den brist för vilken fastigheten ska ansvara eller ställer säkerhet för beloppet. Ett gemensamt budgivningsförfarande för fastigheterna ska endast genomföras om det finns särskilda skäl. Lag (2026:854).
\nOm rättighet har förbehållits vid särskilt utrop, skall förbehållet gälla även vid efterföljande gemensamt utrop. Har rättigheten ej förbehållits vid det särskilda utropet, tillämpas 39 § även vid det gemensamma utropet.
\nVid tillämpning av 40 § skall prövningen huruvida avsevärt högre köpeskilling kan uppnås avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter som har ropats in vid auktionen.
\nHandpenning skall lämnas efter varje inrop, även om inropad fastighet skall ropas ut på nytt. Om inropet ej skall bestå, återlämnas handpenningen.
\nFordran som på grund av gemensam inteckning är förenad med panträtt i såld fastighet betalas kontant, om ej köparen och den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad avtalar annat.
\nOm en rättighet har förbehållits i ett särskilt budgivningsförfarande, ska förbehållet även gälla i ett efterföljande gemensamt budgivningsförfarande. Har rättigheten inte förbehållits gäller 39 och 39 a §§ även i det gemensamma budgivningsförfarandet.
\nVid prövningen av om en avsevärt högre köpeskilling kan uppnås enligt 40 § ska bedömningen avse den sammanlagda köpeskillingen för samtliga fastigheter där bud har lämnats.
\nEn handpenning ska betalas efter varje vunnen budgivning, även om en fastighet ska bjudas ut på nytt. Om budet inte ska gälla, ska handpenningen återbetalas. Lag (2026:854).
\n55 a § /Träder i kraft I:2026-07-01/ En fordran som på grund av en gemensam inteckning är förenad med panträtt i en såld fastighet ska betalas kontant, om inte köparen och den som enligt sakägarförteckningen ska få betalt avtalar om något annat. Lag (2026:854).
\nFortsatt inteckningsansvar
\ninteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köparen.
\nHar fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen.
\nBegäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid sammanträdet för köpeskillingens fördelning eller, vid försäljning under hand, innan kronofogdemyndigheten utfärdar köpebrev. Därvid skall pantbrevet ges in, om det inte redan är tillgängligt för kronofogdemyndigheten eller om kronofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag. Lag (1994:444).
\nFörsäljning under hand
\nsådan ordning bedöms vara mer ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten. Vid bedömningen av om en försäljning under hand är mer ändamålsenlig skall särskilt beaktas förutsättningarna för att därigenom erhålla en högre köpeskilling för fastigheten än vid försäljning på auktion.
\nFastigheten får inte säljas under hand om en inskriven rättighet har sämre rätt än en fordran som är förenad med panträtt om fordringen inte täcks av köpeskillingen. Försäljning får dock ske om innehavare av sådan fordran samtycker till en sådan försäljning. En fastighet som är gemensamt intecknad med annan fastighet får inte säljas under hand. Lag (1994:444).
\nupprättas. Därvid tillämpas 25 och 26 §§, 27 § första, tredje och fjärde styckena, 28 §, 29 § första stycket 1-3, 29 § andra och tredje styckena samt 31 §.
\nI fråga om försäljningen och villkoren för denna tillämpas 32 och 34 §§, 37 § första stycket, 38 § första stycket samt 40 §.
\nFöre försäljningen upplåten rättighet som grundas på skriftlig handling skall förbehållas. Förbehåll skall också göras för varje upplåten hyresrätt till en bostadslägenhet i en fastighet, som är taxerad som hyreshusenhet, om hyresgästen har tillträtt lägenheten. I fråga om sådana rättigheter gäller
\nsenast tio veckor efter det att köpehandlingen upprättades.
\nFörsummas det, är köpet ogiltigt.
\nBlir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om handpenning. Vad som sägs om auktion i 43 § första stycket gäller även försäljning under hand.
\nBestämmelserna i 45 § om vissa rättsföljder och 56 § första stycket om fortsatt inteckningsansvar gäller även vid försäljning under hand. Lag (2004:448).
\nägaren och sökanden ges tillfälle att yttra sig. Innehavare av sådana fordringar och rättigheter som avses i 25 § första stycket skall delges en underrättelse om försäljningen och samtidigt uppmanas att inom viss tid anmäla sin rätt till kronofogdemyndigheten.
\nEn borgenär vars fordran är förenad med panträtt i fastigheten skall, om fordringen inte blir täckt av erbjuden köpeskilling, ges tillfälle att köpa fastigheten till ett pris som överstiger den erbjudna köpeskillingen. Lag (1994:444).
\nbestämmer kronofogdemyndigheten köpevillkoren.
\nFörsäljningen sker genom att en särskilt upprättad köpehandling skrivs under av kronofogdemyndigheten och köparen.
\nÄgaren skall genast underrättas om försäljningen.
\nNär köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 58 § fjärde stycket och försäljningen vunnit laga kraft, skall kronofogdemyndigheten utfärda köpebrev.
\nBestämmelserna i 48 § gäller också i fråga om försäljning under hand. Lag (1994:444).
\npå auktion, om ej sökanden avstår därifrån.
\nFörsäljning av villkorlig rätt till fastighet eller av andel i fastighet m. m.
\nutmätning av fast egendom har skett medan gäldenärens rätt är villkorlig och när utmätning av fast egendom ej har avsett hel fastighet, om ej annat följer av 63-68 §§.
\nHar, i fall då överlåtelse av fastighet är beroende av villkor, fastigheten blivit utmätt för fordran hos överlåtaren, får försäljning ej ske förrän det visar sig om villkoret uppfylls.
\nVad som sägs i första stycket gäller också om del av fastighet genom överlåtelse har kommit i särskild ägares hand och fastigheten har blivit utmätt för fordran hos överlåtaren innan fastighetsbildning som enligt lag utgör villkor för överlåtelsens giltighet har kommit till stånd.
\nSkulle det medföra betydande tidsutdräkt att avvakta huruvida fastighetsbildningen kommer till stånd, får dock fastigheten säljas med förbehåll för den rätt som tillkommer förvärvaren. Försäljningen omfattar då även gäldenärens rätt mot förvärvaren. Köparen svarar för gäldenärens skyldigheter mot förvärvaren.
\nberoende av villkor, egendomen blivit utmätt för fordran hos förvärvaren, skall kronofogdemyndigheten bjuda ut gäldenärens rätt till egendomen till försäljning i den ordning som gäller för exekutiv försäljning av utmätt rättighet. Kommer försäljning till stånd, svarar köparen för gäldenärens skyldigheter mot sin fångesman. Ansökan om inteckning, som har gjorts samma dag som utmätningen eller senare, förfaller genom försäljningen, om ej kronofogdemyndigheten på begäran av köparen förordnar annat.
\nKan det utan betydande tidsutdräkt avvaktas om det för förvärvet gällande villkoret uppfylls, kan anstånd med försäljningen medges tills det visar sig om så blir fallet. Uppfylls villkoret, sker försäljning i den ordning som i allmänhet gäller för exekutiv försäljning av fast egendom.
\nNär försäljning som har skett enligt första stycket har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpehandling.
\nutmätning har skett var förenad med särskild förmånsrätt i fastigheten.
\ngår åter i fall som avses i 64 § andra stycket, skall kronofogdemyndigheten driva in eller bjuda ut till försäljning vad som därefter tillkommer gäldenären och omfattas av utmätningen. Härvid tillämpas den ordning som enligt 8 och 9 kap. gäller i fråga om utmätt fordran eller rättighet.
\n8 § hela fastigheten säljas på auktion, skall av sakägarförteckningen framgå vilka fordringar och rättigheter som belastar varje särskild andel. Skyddsbeloppet skall bestämmas så att fordringar, som gäller i den först utmätta andelen enbart eller i nämnda andel jämte annan andel och som har bättre rätt än exekutionsfordringen, samt förrättningskostnaderna blir fullt täckta.
\nÄr någon av delägarna i konkurs, får borgenär utöva anslutningsrätt enligt 13 § även om han har förmånsrätt endast i andel av fastigheten.
\nförsäljningen har vunnit laga kraft samt köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet, utfärdar kronofogdemyndigheten köpebrev.
\nSärskild bestämmelse beträffande allmänna mål
\n/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
\n/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
\nAllmänna bestämmelser om redovisning
\nutmätning skall redovisas så snart som möjligt. Är influtet belopp ringa och kan det antas att ytterligare medel kommer att flyta in i målet, får myndigheten avvakta med redovisningen.
\nVid utmätning för ej förfallet underhållsbidrag enligt 7 kap. 6 § andra stycket får redovisning ske tidigast i nära anslutning till den tidpunkt då bidraget förfaller till betalning. Lag (1995:298).
\nutgår på medlen till och med den i 6 § angivna fördelningsdagen. Ränta på belopp som innestår därefter tillkommer den som är berättigad till beloppet.
\nbetalas inom föreskriven tid, skall kronofogdemyndigheten taga säkerheten i anspråk, om det behövs för betalning av vad köparen har att svara för. Motsvarande gäller, när annan sakägare enligt 12 kap. 39 eller 54 § har ställt säkerhet för belopp som skall redovisas.
\nFördelning
\nFör fördelning av influtna medel skall kronofogdemyndigheten hålla fördelningssammanträde, när det är föreskrivet i balken eller när det i annat fall är oklart hur medlen skall fördelas.
\nSammanträde som ej har blivit utsatt i samband med kungörande av auktion skall kungöras särskilt, om det är behövligt med hänsyn till okända sakägare eller av annat skäl. Kungörande skall ske i god tid och på lämpligt sätt. Sökanden, gäldenären och andra kända sakägare skall kallas till sammanträdet.
\nKronofogdemyndigheten ska hålla ett fördelningssammanträde när det är oklart hur pengar ska fördelas eller om myndigheten av något annat skäl anser att det behövs.
\nEtt sammanträde som inte har satts ut i samband med kungörandet av auktionen ska kungöras särskilt, om det behövs med hänsyn till okända sakägare eller av något annat skäl.
\nKungörelsen ska göras i god tid och på ett lämpligt sätt.
\nSökanden, gäldenären och andra kända sakägare ska kallas till sammanträdet. Lag (2026:854).
\nvad som skall fördelas och för de fordringar som har anmälts eller skall beaktas utan anmälan.
\nsom den uppgår till på fördelningsdagen.
\nVid bedömningen av om en fordran är förenad med särskild förmånsrätt i en fastighet skall ett pantbrev vars belopp är bestämt i utländsk valuta räknas om till svenska kronor enligt den kurs som gäller på fördelningsdagen. Pantbrevets belopp får dock inte sättas högre än det belopp som har bestämts vid omräkning enligt 12 kap. 27 § fjärde stycket.
\nSom fördelningsdag anses den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om det då finns något hinder mot att verkställa fördelningen. Om det inte hålls något sammanträde, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas som fördelningsdag.
\nVid fördelning räknas som fordran i ett mål även sådan förrättningskostnad som avser endast det målet.
\nBegär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid, skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.
\nLag (2004:448).
\nvillkor eller tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan på att villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om inteckning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fall då tvist skall prövas enligt tredje stycket.
\nBorgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk faller bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot borgenären.
\nKan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten själv pröva tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap. 22 och 23 §§. Lag (1994:480).
\ndet skall förfaras med dem om fordringen faller bort helt eller delvis.
\nfördelningen ske i enlighet därmed.
\nSärskilda bestämmelser beträffande registrerat skepp, registrerat luftfartyg m. m. och fast egendom
\nreservdelar till luftfartyg eller fastighet har sålts på auktion, skall behållen avkastning av egendomen, ersättning som har influtit med anledning av misslyckat försök att sälja egendomen och tillskott som någon har betalat för att bevara sin rätt vid försäljningen fördelas tillsammans med köpeskillingen för egendomen. Medel som har influtit genom särskild försäljning av tillbehör till fastighet skall fördelas samtidigt som köpeskillingen för fastigheten.
\nFördelningen skall ske i enlighet med sakägarförteckningen, om det ej framgår att fordran understiger vad som anges i förteckningen. Angående begränsning av inteckningshavares rätt vid försäljning av intecknade reservdelar till luftfartyg finns föreskrift i 11 kap. 3 § tredje stycket.
\nUtdelning för fordran som ej har tagits upp i förteckningen utgår endast av överskott, om sådant uppkommer.
\nsålts under hand. Medlen skall fördelas i första hand enligt köpevillkoren och i övrigt enligt de grunder som gäller för upprättande av sakägarförteckning.
\negendomen har blivit såld, skall influtna medel fördelas enligt vad som sägs där, om sakägarförteckning har upprättats, och i annat fall enligt de grunder som gäller för upprättande av sådan förteckning. Annan borgenär än sökanden har dock ej rätt att få betalning ur medlen för annat än ränta och kostnader, om hans fordran är förenad med panträtt på grund av inteckning.
\nNär tillbehör till fastighet har sålts för sig, skall borgenär, som ej har avstått från betalning, få utdelning med tillämpning av 12 kap.
\n16 §, även om fastigheten ej säljs.
\nAvräkning
\nbiförpliktelse före fordrans kapitalbelopp, om ej borgenären har yrkat annat före fördelningen eller, om fördelning ej äger rum, före utbetalningen.
\nOm ordningen mellan fordrans kapitalbelopp och biförpliktelser när registrerat skepp, registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg eller fastighet har utmätts finns bestämmelser i 10 kap. 11 § första stycket, 11 kap. 1 § och 12 kap. 26 § första stycket.
\nUtbetalning
\nLag (1994:1038).
\n14 a § Vid utmätning av lön för underhållsbidrag med företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § tillämpas inte 14 § 3 eller 5. Om det finns särskilda skäl, skall dock 14 § 5 tillämpas. Lag (1995:298).
\nhar tvisten prövats av domstol, får den vinnande parten mot säkerhet lyfta medlen utan hinder av att avgörandet ej har vunnit laga kraft. I annat fall får medel som har avsatts enligt 7 § första stycket, om skäl föreligger, mot säkerhet betalas ut till den borgenär för vilken de har avsatts eller, om denne ej vill lyfta medlen, till den som i andra hand är berättigad till dem.
\nsom inte berörs av överklagandet betalas ut. Lag (1994:1038).
\ngäller om skyldighet för borgenär att förete eller återställa fordringsbevis eller säkerhet som har lämnats för fordran.
\nPantbrev i skepp eller fastighet eller företagsinteckningsbrev, vilket utgör säkerhet för fordran på vilken betalning har utfallit, skall företes även om borgenären ej är skyldig att återställa handlingen, om ej kronofogdemyndigheten finner skäl att medge undantag. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i annan egendom, när skyldighet att förete eller återställa skuldebrevet ej följer redan av första stycket.
\nNär köparen åberopar att den som enligt sakägarförteckning är berättigad till betalning har medgivit honom avräkning på köpeskillingen, gäller vid kronofogdemyndighetens prövning av överenskommelsen vad som föreskrivs i första och andra styckena. Lag (2003:531).
\ndet att fördelningen har vunnit laga kraft företer fordringsbevis eller i övrigt fullgör vad som krävs enligt 17 § för att han skall få lyfta medlen, får dessa mot säkerhet betalas ut till den som i andra hand är berättigad till dem, om ej särskilda skäl föreligger.
\nnär sådan annars krävs, skall det ske.
\nkronofogdemyndigheten på begäran utsöka vad som skall betalas tillbaka.
\nHärvid får ställd säkerhet tagas i anspråk. Motsvarande gäller, om medel som någon har fått lyfta enligt 14 eller 15 § skall tillkomma annan sakägare eller om borgenär har fått lyfta medel enligt 18 § och den som har bättre rätt till medlen anmäler sig och fullgör vad som krävs för betalning till honom.
\n20 a § Skall influtna medel fördelas mellan flera mål och understiger det belopp som skall betalas ut i något av dessa 100 kronor, skall beloppet, om särskilda skäl inte föranleder något annat, i stället fördelas mellan övriga mål där fordringen inte fått full täckning.
\nKronofogdemyndigheten är inte skyldig att betala ut belopp som understiger 25 kronor. Om beloppet inte betalas ut, tillfaller det staten. Lag (1993:1650).
\nSärskilda bestämmelser beträffande allmänna mål
\nBestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller ej i fråga om sökanden i allmänt mål. I sådant mål gäller ej heller 4-6 §§, 7 § första-tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning skall ske med enskild borgenär eller om det är särskilt föreskrivet att fördelningssammanträde skall hållas. Bestämmelsen i 7 § tredje stycket får ej tillämpas i allmänt mål, om sökandens fordran berörs av tvisten.
\nBestämmelserna i 1, 13, 14 och 20 §§ gäller inte för sökanden i ett allmänt mål. För ett sådant mål gäller inte heller 4-6 §§, 7 § första-tredje styckena, 8 och 9 §§ annat än om fördelning ska ske med en enskild borgenär eller om det ska hållas ett fördelningssammanträde. I ett sådant mål gäller inte 7 § tredje stycket, om sökandens fordran berörs av tvisten. Lag (2026:854). /Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
\n/Rubriken träder i kraft I:2026-07-01/
\nsom frivillig försäljning, om ej annat följer av vad som sägs i detta kapitel.
\negendomen, gäller det till förmån även för den som förvärvar egendomen vid exekutiv försäljning. Detsamma gäller, när tredje man efter föreläggande enligt 4 kap. 20 § eller 26 § jämförd med 20 § har förlorat sin rätt mot sökanden.
\nHar exekutiv försäljning av registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i luftfartygsregistret vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats skall, om gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv dock gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
\nNär exekutiv försäljning av fast egendom har vunnit laga kraft och köpeskillingen har erlagts, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon hans företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.
\nLag (2004:84).
\nOm en exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller ett registrerat luftfartyg har fått laga kraft och köpeskillingen betalats ska¸ såvida gäldenären inte var rätt ägare, köparens förvärv ändå gälla, om gäldenärens åtkomst var inskriven när försäljningen ägde rum.
\nNär en exekutiv försäljning av fast egendom har fått laga kraft och köpeskillingen har betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen. Även den som åberopar att gäldenärens eller någon av hans eller hennes företrädares åtkomst var ogiltig eller av annat skäl inte gällde mot den rätte ägaren har förlorat sin rätt mot köparen, om lagfart var beviljad för gäldenären när den exekutiva försäljningen ägde rum.
\nOm en exekutiv försäljning eller en tvångsförsäljning enligt
\nlaga kraft och köpeskillingen betalats, har den som åberopar annat förvärv av egendomen från gäldenären eller någon av hans eller hennes företrädare förlorat sin rätt mot köparen.
\nLag (2026:487).
\nvar rätt ägare, är gäldenären skyldig att ersätta köparen dennes skada med sammanlagda beloppet av vad som har gått till betalning av fordran mot gäldenären och har betalats ut till denne. Har gäldenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.
\nBorgenär, som ej var i god tro när han mottog betalning, är skyldig att solidariskt med gäldenären ersätta köparen dennes skada med det belopp som han har erhållit i betalning. Har borgenären uppsåtligen eller av vårdslöshet vållat köparen skada, är han skyldig att ersätta skadan utan sådan begränsning.
\näganderätt till den sålda egendomen, gäller i fråga om tredje mans rätt till ersättning för liden skada vad som sägs i 4 § om köpares rätt till ersättning av gäldenären och borgenär. Motsvarande gäller, när indrivning av utmätt fordran medför att tredje man förlorar sin rätt till fordringen.
\ntill här i landet registrerat skepp eller luftfartyg som registrerats i inskrivningsregistret för luftfartyg, är han berättigad till ersättning av staten enligt samma bestämmelser som gäller när sådan ersättning skall betalas med anledning av att ägarens rätt har gått förlorad genom frivillig försäljning.
\nMotsvarande gäller, när tredje man enligt 3 § andra stycket andra meningen har förlorat sin rätt till fast egendom.
\nHar staten utgivit ersättning enligt första stycket, inträder staten i tredje mannens rätt enligt 5 §. Lag (2004:84).
\nAvhysning
\neller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad.
\nLag (2006:672).
\nyttra sig. Saknar svaranden känt hemvist och har det inte kunnat klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får avhysning dock ske utan hinder av att han eller hon inte har beretts tillfälle att yttra sig.
\nI fråga om delgivning av handling varigenom svaranden bereds tillfälle att yttra sig gäller delgivningslagen (2010:1932).
\nHar delgivningsmottagaren känt hemvist inom riket men träffas varken han eller någon som handlingen kan lämnas till enligt 34-37 §§ delgivningslagen och kan det inte klarläggas var han eller hon uppehåller sig, får kungörelsedelgivning användas eller handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist.
\nÄr svaranden bosatt utomlands får handlingen sändas till honom eller henne med posten under hans eller hennes utländska adress. Lag (2010:1937).
\nsökandens intresse som svarandens situation.
\nOm möjligt skall avhysning ske inom fyra veckor från det att behövliga handlingar kom in till kronofogdemyndigheten.
\nAvhysning får ske tidigast en vecka från det att svaranden bereddes tillfälle att yttra sig eller, om svaranden är bosatt utomlands, två veckor från det att underrättelse sändes till honom.
\nmedge anstånd med avhysningen under högst två veckor från utgången av den tid som anges i 3 § andra stycket. Föreligger synnerliga skäl får anståndet utsträckas till högst fyra veckor, om skälig ersättning betalas för hela den anståndstid som har medgivits av myndigheten.
\nHar på grund av 3 § tredje stycket hinder mött att genomföra avhysningen inom den tid som anges i 3 § andra stycket, skall anståndstiden räknas från den dag då förrättningen tidigast hade kunnat äga rum.
\nsex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen, om det inte finns särskilda skäl att godta ytterligare uppskov.
\nLag (1995:298).
\nKronofogdemyndigheten skall vid behov ombesörja transport av egendom som skall bortföras, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidtaga andra liknande åtgärder som föranleds av avhysningen.
\nInnan åtgärd enligt första stycket vidtas, skall parterna underrättas, om det kan ha betydelse för dem.
\nDen som har mottagit egendom för förvaring i fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen.
\nHar egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har mottagit egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, bortskaffa den. Innan egendomen säljs eller bortskaffas skall svaranden, om han kan nås, anmanas att hämta egendomen. Anmaningsskyldigheten anses fullgjord genom att anmaningen har sänts i rekommenderat brev till svarandens kända adress. I övrigt tillämpas 5--7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser skall vad som sägs om beställaren avse svaranden och vad som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring. Lag (1985:983).
\nKronofogdemyndigheten ska vid behov ordna transport av egendom som ska föras bort, hyra utrymme för förvaring av egendomen och vidta andra liknande åtgärder som behövs för avhysningen.
\nEgendom som uppenbart saknar värde får kastas eller förstöras i samband med avhysningen. Detsamma gäller egendom som av något annat skäl inte bör förvaras, om egendomens värde inte kan antas vara betydande.
\nParterna ska underrättas innan en åtgärd enligt första eller andra stycket vidtas, om det kan ha betydelse för dem.
\nDen som har mottagit egendom för förvaring i ett fall som avses i första stycket har rätt till skälig ersättning av svaranden för förvaringen. Har egendomen inte hämtats tre månader efter avhysningen, får den som har tagit emot egendomen sälja den och ta ut sin fordran ur köpeskillingen eller, om egendomen uppenbarligen saknar försäljningsvärde, kasta eller förstöra den. Innan egendomen säljs, kastas eller förstörs ska svaranden uppmanas att hämta egendomen, om han eller hon kan nås. Svaranden anses uppmanad om uppmaningen har sänts i rekommenderat brev till hans eller hennes kända adress. I övrigt tillämpas 5-7 §§ samt 10 § första och andra styckena lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska det som sägs om beställaren avse svaranden och det som sägs om näringsidkaren avse den som har mottagit egendomen för förvaring. Lag (2026:854).
\natt ta hand om egendomen och kan ej heller lämpligt förvaringsutrymme anskaffas, får kronofogdemyndigheten förordna att egendomen skall säljas. Kan egendomen antagas sakna försäljningsvärde, får i stället förordnas att den skall förstöras. Egendom som tillhör tredje man får säljas eller förstöras endast om denne underlåter att själv ta hand om egendomen.
\nInnan förordnande enligt första stycket meddelas skall svaranden och, om egendomen tillhör tredje man, denne beredas tillfälle att yttra sig.
\nHärvid tillämpas 2 §.
\nFörsäljning äger rum i den ordning som gäller för utmätt lös egendom i allmänhet. Bestämmelsen i 9 kap. 4 § första stycket gäller dock ej.
\nsom hindrar sökanden i utövningen av hans rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. När anledning föreligger skall kronofogdemyndigheten om möjligt i förväg underrätta tredje mannen om avhysningen.
\nAnstånd som sägs i 4 § får meddelas, om det behövs av hänsyn till tredje mannen.
\nmyndigheten förelägga svaranden att själv fullgöra sin förpliktelse att flytta. Därvid tillämpas 2 §, 3 § första och tredje styckena samt 5 och 8 §§.
\nAvlägsnande
\nrubbat sökandens besittning att, i annat fall än som anges i 1 §, flytta från fast egendom, en bostadslägenhet eller något annat utrymme i en byggnad eller i annan lös egendom.
\nLag (2017:467).
\n10 a § Innan ett avlägsnande sker ska svaranden underrättas.
\nAvlägsnandet får ske tidigast fem dagar från det att svaranden underrättades. Detta gäller dock inte vid verkställighet av ett beslut enligt 63 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2017:467).
\n10 b § Om det är möjligt ska ett avlägsnande ske inom tre veckor från det att de handlingar som behövs kom in till Kronofogdemyndigheten.
\nOm det behövs av hänsyn till svaranden får Kronofogdemyndigheten medge anstånd med avlägsnandet under högst en vecka från utgången av den tid som anges i första stycket eller den tid som anges i 10 a § andra stycket, om den inträffar senare. Lag (2017:467).
\n10 c § Vid ett avlägsnande tillämpas 3 § första stycket, 5 och 6 §§ och 7 § första och tredje styckena.
\nOm det är möjligt ska svaranden underrättas innan ett beslut enligt 7 § första stycket meddelas. Lag (2017:467).
\n10 d § Ett avlägsnande kan verkställas även mot en tredje man som hindrar sökanden i utövningen av hans eller hennes rätt, om det är uppenbart att tredje mannen saknar fog att motsätta sig verkställigheten. För en sådan tredje man gäller vad som är föreskrivet om avlägsnande för svaranden. Lag (2017:467).
\nVerkställighet i annat fall
\nsäkerhetsåtgärd sker skall svaranden underrättas. Om saken är brådskande, får dock kronofogdemyndigheten genast vidtaga behövlig åtgärd. Så snart som möjligt skall prövas om åtgärden skall bestå.
\nkronofogdemyndigheten förelägger svaranden att fullgöra vad som åligger honom eller att iakttaga förbud eller annan föreskrift eller genom att myndigheten själv vidtar behövlig åtgärd. På framställning av sökanden kan kronofogdemyndigheten, om det anses lämpligt, överlämna åt sökanden att efter myndighetens anvisning utföra behövlig åtgärd.
\nBeträffande genomförandet av verkställigheten tillämpas 6 §.
\nFöreskrift i exekutionstiteln som avser verkställigheten hindrar ej att denna genomförs på annat sätt, om det behövs.
\n12 a § Medger sökanden uppskov med verkställighet och varar uppskovet över sex månader från dagen för ansökan, är ansökan förfallen. Detsamma gäller om sökanden medger uppskov fler än två gånger.
\nKronofogdemyndigheten får bevilja anstånd med handräckning för återtagande av en vara, om det finns särskilda skäl med hänsyn till köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas för mer än fyra månader från dagen för ansökan om handräckning.
\nKronofogdemyndigheten får besluta om villkor för anståndet och, om det finns anledning till det, förklara att anståndet skall upphöra att gälla. Lag (1995:298).
\nSärskilda bestämmelser om kvarstad
\nBeträffande verkställighet av beslut om kvarstad för fordran tillämpas vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2-7, 9 och 13-19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33-35 §§, 5 och 6 kap. samt
\nKvarstad för fordran får ej läggas på lön eller annan förmån som avses i
\nFör verkställighet av ett beslut om kvarstad för en fordran tillämpas det som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 2- 7, 9 och 13-19 §§, 22 § första och tredje styckena, 24, 25 och 33-35 b §§, 5 och 6 kap. samt 12 kap.
\n3-5 §§.
\nKvarstad för en fordran får inte läggas på lön eller en annan förmån som avses i 7 kap. innan den har betalats ut och kan utmätas. Lag (2026:854).
\növerlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl.
\nI fråga om verkan av kvarstaden i övrigt gäller vad som föreskrivs om utmätning i 4 kap. 29 § andra stycket och 31 § samt 12 kap. 6-10 §§.
\nOm lös egendom, som har belagts med kvarstad för fordran, hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran av part säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.
\nbeläggs med kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, skall dock denna tagas i anspråk i första hand, om ej den fordran för vilken utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den kvarstadsbelagda egendomen.
\nOm egendom som har belagts med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran vilken ej är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, skall egendomen anses samtidigt utmätt för kvarstadsborgenärens fordran. Sådan utmätningsverkan förfaller, om den sökta utmätningen hävs. Lag (1994:480).
\nbättre rätt tillämpas 6 kap. och 12 kap. 5 §.
\nI fråga om verkan av sådan kvarstad gäller 14 §. Pantbrev som gäller i egendomen får dock ej pantsättas, om ej kronofogdemyndigheten efter hörande av sökanden medger det av särskilda skäl. Detsamma gäller skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg.
\nInledande bestämmelse
\nallmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut ersättning för statens kostnader för förfarandet hos Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader).
\nRegeringen får meddela föreskrifter om när ersättning skall tas ut och om ersättningens storlek. Lag (2007:277).
\nSökandens ansvar för förrättningskostnader
\nmålet, om inte något annat följer av 3 eller 4 § eller av särskild föreskrift. Betalar sökanden inte en grundavgift inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten avskriva målet.
\nI fråga om kostnader för en åtgärd som har begärts av någon annan än sökanden i målet skall den som har begärt åtgärden anses som sökande. När en fastighet enligt 12 kap. 49 § har indragits i försäljning av en gemensamt intecknad fastighet, skall dock sökanden i målet ansvara även för kostnader som föranleds av indragningen, om han har sämre rätt än den som har begärt indragning. Lag (2007:277).
\nutmätning enligt 7 kap. 21 § eller för sådan handräckning enligt 8 kap. 18 § som behövs för att komma i besittning av lös egendom eller bostad.
\nSökanden ansvarar inte heller för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 §.
\nVid avhysning och avlägsnande ansvarar sökanden inte för kostnader för förvaring av svarandens egendom eller för andra åtgärder som väsentligen avser att skydda svaranden mot förlust. Detsamma gäller kostnader för försäljning enligt 16 kap. 7 §. Lag (2017:467).
\nfrån skyldigheten att betala förrättningskostnaderna, om det finns särskilda skäl.
\nÅterstår endast ett obetydligt belopp att betala i ett allmänt eller enskilt mål om utmätning, får Kronofogdemyndigheten betala beloppet till sökanden genom att jämka förrättningskostnaderna i motsvarande mån. Lag (2008:216).
\nförskotteras av denne, om Kronofogdemyndigheten begär det.
\nStaten, kommuner, regioner och kommunalförbund är dock inte skyldiga att lämna sådant förskott.
\nOm sökanden inte betalar förskottet inom förelagd tid, får Kronofogdemyndigheten ställa in verkställigheten och häva vidtagna åtgärder. Om förskottet avser en grundavgift, får myndigheten i stället avskriva målet. Lag (2019:841).
\nUttagande av förrättningskostnader
\nsärskild begäran. Preskription av en huvudfordran omfattar även förrättningskostnad. En förrättningskostnad som avser ett mål om utmätning för underhållsbidrag preskriberas vid utgången av kalenderåret fyra år efter det att avgiften debiterades.
\nLag (1995:298).
\nköpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos gäldenären.
\nFörrättningskostnader som är gemensamma för flera mål har företräde framför kostnader som endast avser ett mål.
\nFörrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits. Lag (1996:130).
\nkap. får genast utsökas hos svaranden, om inte annat följer av exekutionstiteln. Detta gäller dock inte verkställighet av beslut om kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd.
\nVid ett avlägsnande får förrättningskostnader endast utsökas hos en svarande som anges i den ansökan som ligger till grund för exekutionstiteln.
\nOm egendom i samband med avhysning eller avlägsnande säljs enligt 16 kap. 7 §, tas förrättningskostnader för försäljningen ut ur köpeskillingen.
\nNär förrättningskostnader för avhysning eller avlägsnande tas ut hos svaranden, har kostnader som avses i 3 § tredje stycket företräde framför andra förrättningskostnader.
\nLag (2017:467).
\nannan säkerhetsåtgärd, vilken alltjämt består när verkställighet äger rum för det anspråk som har föranlett åtgärden, anses som förrättningskostnad för sistnämnda verkställighet.
\nOm egendom som är belagd med kvarstad för fordran utmäts för annan fordran, anses förrättningskostnad för verkställighet av kvarstaden som förrättningskostnad i målet om utmätning.
\n14 § tredje stycket eller 16 § andra stycket, tas förrättningskostnad för försäljningen ut ur köpeskillingen.
\nHar kronofogdemyndigheten med anledning av kvarstad på fast egendom förordnat om åtgärd som avses i 12 kap. 8 eller 9 §, tas kostnad för åtgärden ut ur behållen avkastning.
\nsvaranden gäller ej kostnad som till följd av exekutionstitelns upphävande, ansökningens återkallande eller annan särskild anledning bör betalas av sökanden.
\nOm sökanden ej har förskotterat förrättningskostnad för vilken han ansvarar och kostnaden ej får eller har kunnat i målet tagas ut hos svaranden, får den genast utsökas hos sökanden.
\nKostnader i tvist vid fördelning
\nkap. 7 § tredje stycket prövas av kronofogdemyndigheten tillämpas 18 kap. rättegångsbalken.
\nBeslut, varigenom kronofogdemyndigheten har ålagt ersättningsskyldighet enligt första stycket, verkställs såsom dom som avses i 3 kap. 6 §.
\nSärskild bestämmelse beträffande allmänna mål
\nsökandens ansvar för förrättningskostnader gäller inte i allmänt mål. Lag (2008:216).
\nInledande bestämmelser
\ntingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svaranden har sitt hemvist.
\nMed svarandens hemvist förstås den ort där svaranden är bosatt.
\nBeträffande dödsbo förstås den ort där den döde senast var bosatt och beträffande annan juridisk person förstås den ort som enligt 10 kap. rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.
\nI den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsökningsmål. Kronofogdemyndigheten skall dock inte vara part i domstolen. Lag (2006:672).
\nÖverklagande av kronofogdemyndighetens beslut
\nbeslutet angår, om det har gått honom emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt.
\nEtt beslut, genom vilket en rättighet har förbehållits enligt 12 kap.
\n33 § andra stycket, får överklagas endast av den som har bestritt att sådant förbehåll görs. Lag (1993:516).
\nFöljande beslut får inte överklagas:
\nFöljande beslut får inte överklagas:
\növerklagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats, får dock prövning av föreläggandets giltighet påkallas.
\nEtt beslut som innefattar endast förberedelse till senare beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls genom beslutet.
\nEn sakägarförteckning får överklagas endast i samband med att den exekutiva försäljningen eller beslutet om fördelningen av influtna medel överklagas. Lag (1994:444).
\nutan inskränkning till viss tid.
\nEtt beslut om annan utmätning ska överklagas av sökanden eller svaranden inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande. Tredje man får överklaga en sådan utmätning utan inskränkning till viss tid. Ett beslut som avses i 8 kap. 9 § första stycket eller 12 kap. 49 § tredje stycket ska dock överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.
\nEn exekutiv försäljning ska överklagas inom tre veckor från försäljningen. Ett beslut om fördelning eller utbetalning av medel ska överklagas inom tre veckor från beslutet. Svaranden får dock överklaga ett sådant beslut inom den tid inom vilken utmätningsbeslutet enligt andra stycket första meningen ska överklagas, om den tiden löper ut senare.
\nEtt sådant överklagande som avses i 6 § andra stycket andra meningen får göras utan inskränkning till viss tid.
\nKronofogdemyndighetens beslut i andra fall ska överklagas inom tre veckor från det att beslutet delgavs den klagande.
\nLag (2015:683).
\nEtt överklagande som inte har kommit in i rätt tid skall avvisas av kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till tingsrätten inom tiden för överklagande, skall den omständigheten att överklagandet har kommit in till kronofogdemyndigheten först därefter inte föranleda att det avvisas.
\nOm den som vill överklaga ett beslut visar laga förfall innan tiden för överklagande gått ut, skall kronofogdemyndigheten sätta ut ny tid. Lag (1993:516).
\nså snart som möjligt sända detta och övriga handlingar i målet till tingsrätten. Lag (1993:516).
\ninnehålla sådana uppgifter om motparten som avses i 5 § tredje stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden i de fall uppgifterna saknas i målet hos Kronofogdemyndigheten.
\nLag (2017:467).
\nVissa bestämmelser om förfarandet i tingsrätten
\ntillfälle att yttra sig över överklagandet, förordna att någon åtgärd för verkställighet tills vidare inte skall vidtas eller, om det finns synnerliga skäl, att en redan vidtagen åtgärd skall hävas. Vid utmätning av lön för underhållsbidrag får förordnandet inskränkas till att avse att influtna medel inte skall betala ut.
\nTingsrätten får också omedelbart förordna att åtgärd för verkställighet skall genomföras och bestå till dess annat förordnas.
\nLag (1995:298).
\nDen omständigheten att ett beslut har meddelats av en jävig förrättningsman skall inte föranleda att beslutet hävs, om jävet uppenbarligen inte har inverkat på beslutet. Lag (1993:516).
\nEtt beslut av en jävig förrättningsperson ska inte upphävas på grund av jävet, om det är uppenbart att jävet inte har påverkat beslutet. Lag (2026:854).
\nett senare beslut i målet hävas när det kan ske, om detta beslut har samband med det förra beslutet och inte hade vunnit laga kraft mot klaganden när han överklagade det första beslutet. Lag (1993:516).
\nbifalls, gäller det till förmån även för den som inte själv har överklagat beslutet. Lag (1993:516).