15 b § En fristående skola som avses i 8 § ska tillämpa de bestämmelser i lag eller förordning om betyg, intyg och gymnasieexamen som gäller för gymnasieskolor med kommunal huvudman. Lag (2009:1038).
\ngymnasiesärskolan, om styrelsen för särskolan i hemkommunen har bedömt att de är utvecklingsstörda. Lag (1993:1478).
\n16 a § Ingen som är eller har varit verksam i en fristående skola som avses i detta kapitel får obehörigen röja 1. vad han eller hon i den elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga förhållanden, 2. uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Lag (1996:1044).
\n16 b § Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 §§ om behörighet och anställningsvillkor för lärare, förskollärare och fritidspedagoger gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket. Lag (2002:159).
\n16 c § Den som vill överta verksamheten vid en godkänd fristående skola eller en fristående skola som har förklarats berättigad till bidrag enligt 8 eller 8 b §, ska ansöka om fortsatt godkännande respektive förklaring om fortsatt rätt till bidrag. En sådan ansökan ska bifallas, om den som vill överta verksamheten uppfyller kraven i 9 kap. 2 § första stycket 2, 8 § första stycket 2 respektive 8 b § första stycket 2.
\nÄrenden enligt första stycket prövas av Statens skolinspektion.
\nOm ärendet avser en fristående skola som motsvarar specialskolan prövas dock ärendet av styrelsen för specialskolan. Lag (2008:220).
\n16 d § Bestämmelserna i 2 kap. 2 a § om kommuners och landstings skyldighet att se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna gäller också för huvudmän för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §. Lag (2009:1521).
\nallmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller
\nBeslut av styrelsen för utbildningen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i ärenden som gäller
\nBeslut av kommunen i ärenden om bidrag till en fristående skola enligt 6, 6 a, 8 a eller 8 c § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
\nBeslut av styrelsen för utbildningen i ärenden som avses i 3, 4 och 16 §§ får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
\nBeslut som avses i 3 § får överklagas endast av barnets vårdnadshavare. Beslut som avses i 16 § får överklagas endast av eleven eller företrädare för denne.
\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
\nLag (2009:670).
\nföremål gäller också för fristående skolor som är godkända enligt 2 § eller har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §.
\nLag (2007:378).
\nställning av riksinternatskola genom beslut av regeringen.
\nKommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor.
\nEn riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand utlandssvenska elever.
\nFör fristående skolor som har getts ställning av riksinternatskola gäller inte bestämmelserna i 9 kap. om inte annat följer av 1 c §. Lag (1996:60).
\n1 a § I den del som en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikten där anses vara en fristående skola som godkänts enligt 9 kap. 1 § första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem. Lag (1996:60).
\n1 b § Regeringen får medge att en riksinternatskola vid sidan av den utbildning som motsvarar gymnasieskolan anordnar utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Lag (1996:60).
\n1 c § En kommun ska lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som utlandssvensk.
\nBestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor ska då tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och bestämmelserna i 9 kap. 8 a och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB) ska bestämmelserna i 5 kap. 55 § tillämpas.
\nLag (2009:1038).
\n(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall skolpliktiga barn, som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra den genom att delta i utbildning vid hemmet. Sådan utbildning skall anordnas genom huvudmannens försorg. Den skall med nödvändiga avvikelser motsvara utbildningen i grundskolan.
\nInte längre skolpliktiga som vistas i hem som avses i första stycket skall genom huvudmannens försorg ges möjlighet att få sådan utbildning som de behöver och inte lämpligen kan få på annat sätt.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om utbildningens närmare innehåll, dess organisation och tillsynen över den.
\noch sameskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på annan lämplig plats.
\nSärskild undervisning anordnas av skolhuvudmannen. Denne får överlåta åt sjukvårdshuvudman eller någon annan att anordna sådan undervisning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
\nSärskild undervisning skall stå öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
\n3 a § Har upphävts genom lag (2008:403).
\npå annat sätt än som anges i denna lag, om det framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt lagens föreskrifter. Behov av insyn i verksamheten skall kunna tillgodoses.
\nMedgivande kan lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid skall prövas hur verksamheten utfaller.
\nMedgivandet skall återkallas med omedelbar verkan, om nödvändig insyn i verksamheten inte ges eller om det av annat skäl inte kan antas att förutsättningar för godkännande fortfarande föreligger.
\nbarnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt. Om barnet har sådant funktionshinder som enligt 3 kap. 3 § kan vara grund för mottagande i särskolan eller specialskolan, skall styrelsen höra Socialstyrelsen innan ett medgivande lämnas eller återkallas. Lag (1995:1248).
\nannat sätt än som anges i denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
\nPrövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
\nLag (1995:63).
\nGemensamma bestämmelser
\ngymnasial vuxenutbildning.
\nUtbildningen i komvux ska anordnas i form av kurser.
\nLag (2009:129).
\nsådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier.
\nGymnasial vuxenutbildning syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Lag (2009:129).
\nundervisning motsvarande den obligatoriska eller frivilliga särskolans. Beträffande sådana vuxna gäller i stället lagens bestämmelser om särvux. Lag (1992:598).
\nutformas.
\nUtbildningen i komvux skall vara avgiftsfri för eleverna, om inte annat följer av 21 a § eller 15 kap. 6 §.
\nSåvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.
\nI övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen. Lag (1992:599).
\nanordna komvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
\nOm en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att anordna komvux, får kommunen eller landstinget till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).
\neller ett landsting gäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.
\nLag (1991:1684).
\n7 a § Den som har påbörjat utbildning på en kurs i komvux har rätt att fullfölja kursen.
\nUndervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
\nDen för vilken grundläggande vuxenutbildning har upphört enligt andra stycket skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Den för vilken annan komvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).
\nGrundläggande vuxenutbildning Huvudmannens ansvar
\nenligt 10 § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det.
\nsom har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen.
\nRätt att delta
\nvuxenutbildning från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan och är bosatt i landet.
\nRegeringen får föreskriva att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta.
\nDen som har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning har rätt att delta i sådan undervisning i en annan kommun om utbildningen finns där.
\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt.
\nAnmälan
\nanmäla detta till styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.
\nOm anmälan avser en utbildning som en annan kommun anordnar eller låter anordna, skall styrelsen omedelbart sända anmälan vidare till den kommunen.
\nUndervisning på annat språk än svenska
\nbristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisning meddelas på elevens eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket.
\nStyrelsens uppgifter
\nvuxenutbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.
\nÖverklagande
\nSkolväsendets överklagandenämnd av eleven.
\nInterkommunal ersättning
\ntagit emot en elev som kommer från en annan kommun, har rätt till ersättning för kostnaderna för elevens utbildning från elevens hemkommun.
\nGymnasial vuxenutbildning Huvudmannens ansvar
\nskall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov.
\nLandstingen får anordna gymnasial vuxenutbildning inom områdena naturbruk och omvårdnad.
\nEfter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna gymnasial vuxenutbildning även inom andra områden. Lag (1996:566).
\ngymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning.
\nvuxenutbildning om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor, 1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller 2. när han eller hon slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet ska vara behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och att behörighet enligt första stycket ska inträda tidigare än vad som anges i första stycket 1.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och urval mellan behöriga sökande.
\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2009:1038).
\ngymnasiala vuxenutbildning ta emot en behörig sökande från en annan kommun, om 1. hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, eller 2. det är fråga om en sådan utbildning eller utbildningsplats för vilken kommunen eller landstinget har rätt till ersättning enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 24 §.
\nLag (2009:129).
\nAnsökan
\nansöka om detta hos styrelsen för utbildningen i sin hemkommun.
\nOm ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna, ska styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till en sådan ansökan ska styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om när ett yttrande inte behöver fogas till en ansökan.
\nEtt åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas, om den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala vuxenutbildning. I ett sådant fall ska 5 kap. 63 § tillämpas på motsvarande sätt för ungdomar fram till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år.
\nLag (2009:1038).
\nKostnader 21 a § Huvudmannen får, när det gäller gymnasial vuxenutbildning, ta ut ansökningsavgift av den som ansöker om att få delta i utbildningen.
\nAvgiften skall vara skälig.
\nAnsökningsavgift, som har tagits ut enligt första stycket, skall betalas tillbaka 1. om den sökande inte kommer in på den kurs som avgiften avser, eller 2. om den sökande slutför och får betyg från den kurs som avgiften avser. Lag (1992:599).
\nStyrelsens uppgifter
\noch om intagning till sådan utbildning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.
\nIntagningsorganisationen får vara gemensam för flera kommuner samt för gymnasial vuxenutbildning och gymnasieskolan. Lag (1993:1478).
\nÖverklagande
\nen elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.
\nBeslut om intagning får inte överklagas. Lag (1993:1478).
\nInterkommunal ersättning
\nfår meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att betala ersättning för gymnasial vuxenutbildning till den kommun eller det landsting som anordnar utbildningen.
\nHemkommunen ska i sådana fall lämna stöd till inackordering enligt 5 kap. 63 § till ungdomar fram till och med första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller 20 år.
\nLag (2009:1038).
\nAllmänna bestämmelser
\nUtbildningen i särvux skall anordnas i form av kurser.
\nLag (2006:528).
\n1 a § Grundläggande särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan.
\nGymnasial särvux syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Lag (2006:528).
\nutformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras förutsättningar.
\nGrundläggande särvux Huvudmannens ansvar 2 a § Varje kommun ansvarar för att de kommuninnevånare som enligt 2 c § har rätt till utbildningen och önskar delta i den, får det. Lag (2006:528).
\n2 b § Varje kommun skall aktivt verka för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande särvux och att motivera dem att delta i utbildningen. Lag (2006:528).
\nRätt att delta 2 c § Varje kommuninnevånare som är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvux från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han eller hon 1. är bosatt i landet, 2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till att ge, och 3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet skall ha rätt att delta.
\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528).
\nUndervisning på annat språk än svenska 2 d § Om en elev i grundläggande särvux har bristfälliga kunskaper i svenska språket, får undervisningen ges på elevens eget språk. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning eller träning i svenska språket. Lag (2006:528).
\nGymnasial särvux Huvudmannens ansvar
\nsträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot behov och efterfrågan.
\nEfter överenskommelse med en kommun får ett landsting anordna gymnasial särvux som motsvarar den utbildning som ges på nationella och specialutformade program i gymnasiesärskolan.
\nLag (2006:528).
\ngymnasial särvux och verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. Lag (2006:528).
\nBehörighet
\natt delta i gymnasial särvux, om han eller hon är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor 1. från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, eller 2. när han eller hon har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan.
\nRegeringen får meddela föreskrifter om att också den som inte är bosatt i landet skall vara behörig att delta.
\nFöreskrifter om ytterligare behörighetsvillkor och om urval mellan behöriga sökande meddelas av regeringen.
\nBestämmelserna i denna paragraf gäller inte den som är intagen i kriminalvårdsanstalt. Lag (2006:528). \"Sökande från annan kommu
\nsärvux ta emot en sökande som kommer från en annan kommun, om hemkommunen har åtagit sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning. Lag (1996:566).
\nKostnader
\nSåvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg, skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel som varje elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får huvudmannen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.
\nI övrigt skall hjälpmedel som används i särvux tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.
\nUppdrag att anordna utbildning
\nanordna särvux. Regeringen får meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
\nOm en kommun eller ett landsting uppdrar åt någon annan att anordna särvux, får kommunen eller landstinget till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).
\ngäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§. Lag (1992:598).
\nAnsökan
\nstyrelsen för utbildningen i sin hemkommun. Om ansökan avser en utbildning som en annan kommun eller ett landsting anordnar eller låter anordna skall styrelsen skyndsamt sända ansökan vidare till styrelsen för utbildningen där. Till ansökan skall styrelsen foga ett yttrande av vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för kostnaderna för elevens utbildning, såvida det inte på grund av tidigare överenskommelse är onödigt. Lag (1996:566).
\nRätt att slutföra en kurs
\nrätt att fullfölja kursen.
\nUndervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg.
\nDen för vilken särvux har upphört enligt andra stycket får på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1993:1478).
\nStyrelsens uppgifter
\nintagning till sådan utbildning prövas av styrelsen för utbildningen. Styrelsen beslutar även om utbildningen för en elev skall upphöra och om att på nytt bereda en elev utbildning.
\nÖverklagande
\nen elev skall upphöra och beslut om att inte på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven.
\nBeslut om intagning får inte överklagas.
\nAllmänna bestämmelser
\nkunskaper i svenska språket.
\nSfi syftar också till att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Läs- och skrivinlärningen får ske på elevens modersmål eller annat språk.
\nUtbildningen anordnas som kurser. Lag (2006:528).
\nutformas.
\nHuvudmannens ansvar
\nVarje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 §.
\nUndervisningen skall finnas att tillgå så snart som möjligt efter det att rätt till sfi inträtt. Om inte särskilda skäl finns, skall undervisningen kunna påbörjas inom tre månader.
\nLag (1994:517).
\nVarje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds de personer som anges i 6 §.
\nUndervisningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till sfi inträtt. Om det inte finns särskilda skäl, ska undervisningen kunna påbörjas inom tre månader.
\nVarje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare kan påbörja undervisningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen. Lag (2010:199).
\nsom har rätt till sfi och för att motivera dem att delta i utbildningen.
\n4 a § Sfi ska i genomsnitt under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.
\nLag (2010:252).
\n4 b § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter som
\nHuvudmannen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Lag (2010:252).
\n4 c § Sfi skall kunna kombineras med förvärvsarbete.
\nLag (2006:528).
\nden lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares deltagande i undervisningen och undervisningens förläggning.
\nLag (2010:252).
\nRätt att delta
\nföljer av 7 §, följande personer från och med det andra kalenderhalvåret det år de fyller 16 år:
\n6 a § Den som enligt 6 § har rätt att delta i en kommuns sfi har rätt att i stället delta i en folkhögskolas utbildning som motsvarar sfi om 1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 8 § har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och 2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande till utbildningen. Lag (2010:252).
\n6 b § Det som anges i detta kapitel om sfi gäller också en folkhögskolas sfi som en person är behörig att delta i enligt 12 § första stycket, om inte något annat framgår.
\nLag (2010:252).
\n6 c § Den som vill delta i en folkhögskolas sfi enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till sin hemkommun. Lag (2010:252).
\nspråket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, har inte rätt att delta i sfi. Lag (1994:517).
\nKostnader
\nskall utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
\nUppdrag att anordna utbildning
\nfår meddela föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om villkor för det.
\nOm en kommun uppdrar åt någon annan att anordna sfi, får kommunen till denna överlämna endast den myndighetsutövning som hör till rektorns och lärarnas uppgifter.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Lag (2010:252).
\ngäller inte bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§.
\nUndervisningens upphörande
\nkursen.
\nUndervisningen för en elev skall dock upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg.
\nDen för vilken sfi har upphört enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit utbildningen skall på nytt beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för detta. Lag (1994:517).
\nStyrelsens uppgifter
\nstyrelsen för utbildningen. Styrelsen ska i samband med ett beslut om mottagande förklara eleven behörig att delta i sfi i folkhögskola om 1. de villkor som anges i 6 a § är uppfyllda, och 2. anmälan har lämnats enligt 6 c §.
\nNär det gäller annan sfi än sfi i folkhögskola beslutar styrelsen även i frågor om att utbildningen för en elev ska upphöra och att en elev på nytt ska beredas utbildning.
\nEn folkhögskola blir huvudman för sfi enligt bestämmelserna i detta kapitel och i förhållande till eleven när styrelsen har lämnat en sådan förklaring som avses i första stycket.
\nLag (2010:252).
\nÖverklagande
\nStyrelsens beslut enligt 12 § i fråga om mottagande, upphörande av utbildning och att på nytt bereda en elev utbildning får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd av eleven. Lag (2010:252).
\nErsättning för sfi i folkhögskola
\nhar förklarats behörig att delta i utbildningen enligt 12 § första stycket, har rätt till ersättning för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun.
\nErsättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen sfi.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under vilken tid som ersättning får lämnas. Lag (2010:252).
\nförskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2002:158).
\nutveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem.
\nSkolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. För elever i särskolan och specialskolan skall i skolhälsovården också ingå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder.
\nFör skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.
\nLag (1993:800).
\natt genomgå minst tre allmänna hälsokontroller, jämnt fördelade under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Om en elev deltar i utbildning i förskoleklassen skall den första kontrollen i stället äga rum då eleven går där.
\nEleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsokontrollerna, erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.
\nOm skolläkaren på förekommen anledning anser att en viss elev i grundskolan eller sameskolan behöver undersökas särskilt, skall eleven genomgå sådan undersökning.
\nEleverna i de delar av särskolan och specialskolan som motsvarar grundskolan skall när det behövs erbjudas att genomgå särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. I övrigt gäller bestämmelserna i första och andra styckena även för dessa elever. Lag (2002:158).
\nberedas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll.
\nEleverna i gymnasiesärskolan skall också erbjudas särskilda undersökningar som föranleds av deras funktionshinder. Lag (1993:1478).
\nskolhälsovården utöver vad som följer av 3 och 4 §§. Lag (1993:800).
\nkostnadsfri för dem.
\nHuvudmannen för skolan skall även anordna skolhälsovården, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
\n7 a § För elever i sådana skolor som avses i 9 kap. skall skolan erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges åt eleverna inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. Detsamma gäller för elever i sådan utbildning som motsvarar förskoleklassen och som bedrivs av någon annan än en fristående skola.
\nVad som sägs i första stycket gäller inte sådana skolor som avses i 9 kap. 5 §. Lag (2002:158).
\n14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde
\nmotverka kränkande behandling av barn och elever.
\nBestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571).
\nDiskriminering
\nmed verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571).
\nDefinitioner
\nelev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
\nTvingande bestämmelser
\nkapitel är utan verkan. Lag (2008:571).
\nAnsvar för personalen
\nskyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).
\nAktiva åtgärder Målinriktat arbete
\nsärskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).
\nSkyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
\nförebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571).
\nÅrlig plan
\nmed en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
\nFörbud mot kränkande behandling
\neller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).
\nSkyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
\nbarn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
\nLag (2008:571).
\nFörbud mot repressalier
\neller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
\nLag (2008:571).
\nSkadestånd
\nskyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
\nOm det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).
\nTillsyn
\nföljs.
\nHuvudmannen och rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion i verksamheten är skyldiga att på uppmaning av Statens skolinspektion lämna de uppgifter om förhållandena i verksamheten som kan vara av betydelse för tillsynen.
\nLag (2008:571).
\nRättegången
\nenligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten.
\nI sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Lag (2008:571).
\nBevisbörda
\nför kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt 11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.
\nLag (2008:571).
\nRätt att föra talan m.m.
\nskolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Statens skolinspektion för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande.
\nBestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Statens skolinspektion för talan enligt detta kapitel såvitt gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen.
\nNär ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Statens skolinspektion inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. Lag (2008:571).
\ntalan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.
\nNär rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Statens skolinspektion.
\nLag (2008:571).
\nmeddela ytterligare föreskrifter om organisationen av det offentliga skolväsendet samt om kommuners och landstings befattning i övrigt med utbildning som avses i denna lag.
\nI fråga om organ för samverkan eller annan liknande verksamhet inom det offentliga skolväsendet får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om att ledamöter i organet eller andra företrädare utses och entledigas av enskilda. Med enskilda avses även omyndiga elever och sammanslutningar av sådana. Lag (1991:1684).
\nenskilda och andra utomstående svara för enstaka inslag i verksamheten inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
\nNär det gäller utbildning i form av ett individuellt program får regeringen föreskriva att enskilda och andra utomstående får anordna mer av utbildningen än som följer av första stycket.
\nBestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ gäller inte sådan utbildning som med stöd av första eller andra styckena anordnas genom annan än huvudman för det offentliga skolväsendet.
\nmeddela föreskrifter om möjligheter att inom det offentliga skolväsendet bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika skolformer inom det offentliga skolväsendet eller mellan en sådan skolform och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.
\nfår meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.
\nUndantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella eller individuella program. Lag (2009:1038).
\nmeddela föreskrifter om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i Sverige.
\nDetsamma gäller mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Lag (2001:799).
\n52 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen.
\nLag (2009:1038).
\nanpassad utbildning och specialskolor, samt vid viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Lag (2010:431).
\nrörelsehindrade elevers utbildning i gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 §. I sådana föreskrifter får undantag göras från de allmänna regler om gymnasieskola som finns i denna lag.
\nbestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap.
\n17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ är skyldiga att lämna till enskilt bedriven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Detsamma gäller skyldighet för en kommun att lämna sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående skolor och om hur bidraget till en fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.
\nRegeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för en fristående skola att lämna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning över verksamheten. Lag (2010:699).
\nbeaktas vid urval av sökande till anställning som lärare.
\ninom det offentliga skolväsendet eller annars genomgår utbildning med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3 kap. 12 § är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 3 kap. 12 § andra och tredje styckena. Lag (1996:1044).
\nfår i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss utbildning.
\nskyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen.
\nHar staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av första stycket, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten eljest skulle ha betalt ut till kommunen. Lag (1992:886).
\nBilaga 1 Nationella program Yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Lag (2009:1038).
\nBilaga 2 Poängplan för nationella program i gymnasieskolan Ämne gymnasiepoäng De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de nationella programmen(gymnasiegemensamma ämnen).
\nYrkesprogram Svenska eller svenska som andraspråk 100 Engelska 100 Matematik 100 Idrott och hälsa 100 Historia 50 Samhällskunskap 50 Religionskunskap 50 Naturkunskap 50 Högskoleförberedande program Svenska eller svenska som andraspråk 300 Engelska 200 Matematik 100/200/300* Idrott och hälsa 100 Historia 50/100/200** Samhällskunskap 100/200*** Religionskunskap 50 Naturkunskap 100**** Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär Yrkesprogram 1 600 Högskoleförberedande program 950/1 050/1 100***** Individuellt val 200 Gymnasiearbete 100 Summa gymnasiepoäng 2 500 *Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300. **Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200. ***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100. ****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi. *****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050.
\nLag (2009:1038).
\nBilaga 3 Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
\nÄmnen Bild 230 Hem- och konsumentkunskap 118 Idrott och hälsa 500 Musik 230 Slöjd 330 Svenska 1 490 Engelska 480 Matematik 900 Geografi 885 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi 800 Fysik Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 382 Totalt garanterat antal timmar 6 665 Därav skolans val 600 Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.
\nLag (2000:445).
\nÖvergångsbestämmelser Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985:1101) om införande av skollagen (1985:1100).
\n1989:120 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.
\n1989:256 1. Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2 kap. 3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli 1989.
\n1990:294 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.
\n1990:1477 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
\nBeslutar kommunen eller landstingskommunen om en sådan förändring, skall fullmäktige också entlediga ledamöter och suppleanter i den lokala styrelse som upphör. Ledamöter och suppleanter i den eller de nya nämnderna får utses för tiden intill utgången av år 1991.
\n1991:1107 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
\nGenom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
\nHuvudmannen får för sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
\nSom elevområde för grenar och varianter som börjar i högre årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
\nI fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och tredje styckena.
\nHar elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
\nBestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.
\nEn kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1995/96.
\nBestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser mottagande av sökande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning, tilllämpas beträffande utbildning på specialkurser som anordnas enligt fjärde stycket om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1995:356).
\nEn kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
\nEtt landsting som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.
\nEtt landsting som i sin särvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun som ingår i ett annat landsting eller som inte ingår i något landsting. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens hemlandsting eller, om eleven kommer från en kommun som inte ingår i något landsting, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en kommun som inte ingår i något landsting. Lag (1991:1684).
\nBeslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
\nÖverklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform,
\nupphörande, 3 kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om mottagande av en elev från en annan kommun prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
\nÄven överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §,
\noch 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
\nBeslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.
\nÖverklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från undervisning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av kammarrätten.
\nÖvriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av regeringen.
\nI fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan överklagade ärendet.
\n1992:598 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
\nFram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande bestämmelser i sin äldre lydelse, nämligen
\nVid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som avses där utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.
\nOm det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.
\nFöreskrifterna om ekonomiska bidrag i 6 kap. 5 § andra stycket i sin äldre lydelse får tillämpas även efter den tidpunkt då huvudmannaskapet överlåtits, dock längst till utgången av år 1995.
\nVid överlåtelse av huvudmannaskapet för särvux får bidrag lämnas mellan landsting och kommuner och mellan kommuner inbördes enligt samma grunder som avses i femte stycket, dock längst till utgången av år 1995. Lag (1993:326).
\nRegeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets befattning med sådan utbildning som avses i denna punkt. Lag (1993:800).
\nVad som där sägs om styrelsen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvudmannen för särskolan.
\n1992:599 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
\n1992:1431 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
\nOm en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, startar sin verksamhet senare under bidragsåret än den 15 september, skall bidrag utgå för den del av bidragsåret som återstår. Tilldelningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början. Bidrag för de två första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.
\n1993:370 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
\n1993:800 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§,
\nden 1 januari 1994.
\n1993:1478 1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 juli 1994.
\n1993:1679 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
\n1994:517 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
\n1994:739 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
\n1995:63 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
\n1995:356 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
\n1995:816 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna om ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första stycket och 9 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om bidrag som skall utgå under bidragsåret 1997/98.
\n1995:877 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
\n1996:60 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
\n1996:1044 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
\n1996:1046 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, om inte annat föreskrivs nedan.
\n2.Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkänt betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk skall inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
\n1997:1212 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.
\n1999:180 1. Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 januari 2000, och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
\n1999:321 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
\n1999:886 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
\nutbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
\n1999:887 Denna lag träder i kraft den 2 januari 2000. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
\n2000:1375 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 6 a § och den 1 januari 2002 i fråga om 6 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
\n2000:1438 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
\n2002:137 Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagningen till läsåret 2002/03.
\n2002:159 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i 2 b kap. 10 b och 10 d §§ samt 9 kap. 6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12 och 14 §§ i sin nya lydelse tilllämpas första gången i fråga om beräkning av bidrag och om avgifter för kalenderåret 2003.
\n2004:871 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ den 1 januari 2005. Förordning (2006:1278).
\n2004:1368 Denna lag träder i kraft den 1 februari 2005 i fråga om 9 kap.
\n8 a § och i övrigt den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 9 kap.
\n8 a § tillämpas första gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2006.
\n2006:392 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. För beslut som fattas före denna tidpunkt skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas.
\n2006:528 1. Denna lag träder i kraft i fråga om 11 kap. 6, 20, 21 och
\n8 § den 1 juli 2006 och i övrigt den 1 januari 2007.
\n2006:1447 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007. Bestämmelserna i 9 kap. 7 a, 7 b, 8 d, 8 e, 11, 13, 14 och 17 §§ tillämpas i fråga om utbildning och bidrag som avser den 1 juli 2007 och senare.
\nLag (2008:223).
\n2007:304 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ och i övrigt den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna i 5 kap. 11, 24, 24 a och 33 skall tillämpas för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
\n2008:403 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
\nÄldre bestämmelser ska tillämpas på sådan utbildning.
\n2009:129 1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.
\n2009:337 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
\n13 § i dess nya lydelse. Ett tidsbegränsat tillstånd gäller som ett godkännande för den återstående giltighetstiden.
\n2009:670 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
\n2009:1038 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser alltjämt tillämpas, om inte annat följer av 2.
\ngenom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till bidrag enligt bestämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.
\n2009:1521 Denna lag träder i kraft den 15 mars 2010 och tillämpas på anställningar som tillträds efter ikraftträdandet.
\n2010:431 Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010. Tillsynsärenden som inte har avslutats vid ikraftträdandet ska överlämnas för handläggning hos Socialstyrelsen.
\n2010:699 1. Denna lag träder i kraft den 28 juli 2010.
\n