Skolstyrelsen får även godta anställning hos företag utanför detta område.
\nföreträde ges åt dem som är under 18 år eller fyller 18 år det kalenderhalvår utbildningen startar. Skolstyrelsen får dock göra undantag till förmån för en äldre sökande, om speciella omständigheter föreligger.
\nI övrigt bestäms företrädet mellan de sökande enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.
\nUtbildningens förläggning m.m.
\nredovisningsåret, fördelade på två terminer som normalt skall sammanfalla med höstterminen och vårterminen av läsåret i gymnasieskolan.
\nVerksamhet i anställningen utanför terminerna utgör inte gymnasial lärlingsutbildning.
\nnormalt till omfattning och förläggning sammanfalla med den ordinarie arbetstiden i anställningen. Det förutsätts därvid att anställningen avser heltid.
\n§§ gäller inte elever i gymnasial lärlingsutbildning.
\nUtbildningens innehåll m.m.
\nGymnasial lärlingsutbildning meddelas i form av grundutbildning, som syftar till att ge eleven de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna börja utöva yrket i fråga.
\nUtbildning utöver grundutbildningen (färdigutbildning) kan inte meddelas i form av gymnasial lärlingsutbildning.
\nspecialkurserna.
\nViss gymnasial lärlingsutbildning kan även ingå som en del av utbildningen på en linje eller specialkurs, om skolöverstyrelsen medger det för studievägen i fråga. Beträffande sådan gymnasial lärlingsutbildning meddelar skolöverstyrelsen de särskilda föreskrifter som behövs med hänsyn till samordningen med studievägens övriga delar. Sådana föreskrifter får innebära avvikelser från bestämmelserna i detta kapitel.
\nstycket endast om utbildning för yrket normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs.
\nutifrån ramkursplaner för olika yrkesområden eller motsvarande.
\nOm inte särskilda skäl föranleder annat, skall utbildningen, förutom nödvändig arbetsteknik och fackteori för yrket, innehålla vissa kompletterande utbildningsinslag.
\nskall ombesörjas av företaget.
\nSkolstyrelsen kan dock låta en elev få viss sådan utbildning på annat sätt, om särskilda skäl föreligger.
\nutbildningsinslag skall bestämmas av skolstyrelsen med hänsyn till elevens behov och intresse samt till de praktiska förutsättningarna.
\nInnehållet skall normalt bestå i förkovran i ett allmänt ämne, såsom svenska, engelska eller matematik, studier i ett yrkesämne eller arbetslivs- och samhällsorientering eller en kombination av flera sådana moment.
\nKompletterande utbildningsinslag får för ett utbildningsår räknat inte ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i allmänna ämnen under en årskurs på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.
\nDe kompletterande utbildningsinslagen kan förläggas till skola eller företag eller anordnas på annat sätt.
\nanordnas i form av vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan inom ramen för redan tillgängliga timresurser för sådan undervisning. De får anordnas i form av en kurs i komvux, om eleven kan få plats i en redan befintlig undervisningsgrupp eller i en kurs som genom elever i gymnasial lärlingsutbildning når upp till det antal elever som krävs för att undervisning skall få starta.
\nSådana utbildningsinslag får slutföras även efter det att utbildningen hos företaget har avslutats.
\nRamkursplaner och individuella kursplaner
\nav regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av skolöverstyrelsen.
\nSkolöverstyrelsen skall före sitt beslut samråda med arbetsmarknadens parter.
\nskall ges att utforma lärlingsutbildningen med hänsyn till lokala förhållanden och till de enskilda företagen och enskilda eleverna.
\nskolstyrelsen en individuell kursplan. Förslag till sådan skall utarbetas i samverkan mellan företrädare för skolan, företaget, den lokala fackliga organisationen och andra som har kompetens på yrkesområdet i fråga. Skolstyrelsen skall i ärendet inhämta yttrande från berört yrkesråd, om sådant finns.
\nI den individuella kursplanen skall med utgångspunkt i ramkursplanen anges 1. utbildningens mål med närmare uppgifter om vilka kunskaper och färdigheter utbildningen skall ge, 2. utbildningens längd, 3. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen.
\nUtbildningsbevis och betyg
\nlärlingsutbildning.
\nUtbildningsbeviset skall innehålla uppgifter om den gymnasiala lärlingsutbildningens längd och art. I utbildningsbeviset skall också anges i vilket företag eleven har fått utbildning. Vidare skall kompletterande utbildningsinslag anges.
\nI utbildningsbeviset skall ingå betyg från företaget enligt 28 §. Om eleven har deltagit i utbildning utanför företaget med stöd av 21 § andra stycket eller 22 § skall i utbildningsbeviset också ingå de betyg som kan ha meddelats enligt föreskrifterna för sådan utbildning.
\nkunskaper och färdigheter som eleven har uppnått i lärlingsutbildning hos företaget.
\nSom betyg används någon av siffrorna 1--5. Högsta betyg är siffran 5.
\nSiffran 3 anger normal prestation.
\nOm en elev inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen hos företaget syftar till, sätts inte betyg.
\nTillsyn m.m.
\nkontaktperson.
\natt arbetsmiljön för eleven är tillfredsställande.
\nlärlingsutbildningen hos företagen och skall även i övrigt följa hur denna utbildning bedrivs och utfaller.
\nSkolstyrelsen skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och de företag som tar emot elever för gymnasial lärlingsutbildning. Därvid skall beaktas att de som handleder eleverna i företagen bör beredas möjligheter till kontakter med skolan och lärarna där.
\nPersonal
\nfråga om gymnasial lärlingsutbildning som skolstyrelsen bestämmer. Den omedelbara ledningen från skolans sida skall dock alltid ankomma på rektor för den skolenhet till vilken den gymnasiala lärlingsutbildningen har knutits.
\ni fall där utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket eller 22 § inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning i gymnasieskolan eller inom ramen för en kurs i komvux.
\nOm den som är anställd på en statligt reglerad tjänst som syofunktionär eller som lärare i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i kommunen åtar sig att medverka i ett sådant fall, inräknas medverkan i tjänsten.
\nElevs frånvaro
\nden gymnasiala lärlingsutbildningen där.
\nFrån gymnasial lärlingsutbildning utanför företaget får eleven beviljas ledighet av rektor.
\ndagar av den tid som är avsatt för utbildningsåret, skall företaget anmäla detta till skolan i den ordning som skolstyrelsen bestämmer.
\nSkolstyrelsen bestämmer efter samråd med företaget om och i vad mån frånvarotid skall tas igen genom förlängning av utbildningstiden.
\nUtbildningens upphörande i förtid
\nupphör.
\natt elevens gymnasiala lärlingsutbildning skall upphöra om 1. eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller missköter sig i denna eller 2. företaget inte fullgör sitt åtagande i fråga om utbildningen gentemot skolstyrelsen.
\nSkolstyrelsens beslut enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i en sådan fråga får inte överklagas.
\nStatsbidrag
\ntill statsbidrag.
\nBidraget beräknas med utgångspunkt i det belopp per elev och lärotimme hos företaget, som skolöverstyrelsen för varje redovisningsår bestämmer för gymnasial lärlingsutbildning för berörda yrke med ledning av det belopp som fastställs för närmast jämförliga inbyggda utbildning enligt 18 kap. 7 §.
\nFör varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår har kommunen rätt att få bidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar.
\nföretaget för utbildningsplatsen där.
\nUpp till en tiondel av bidraget får dock användas för 1. utbildningsinslag som avses i 21 § andra stycket och 22 § och som inte anordnas på sätt som avses i 23 §, 2. samverkan mellan gymnasieskolan eller, i fall som avses i 2 § andra stycket, komvux och företag med gymnasial lärlingsutbildning samt 3. tillsyn över och uppföljning av den gymnasiala lärlingsutbildningen.
\nlärlingsutbildning månadsvis i efterskott. Rekvisition skall göras senast den 1 september närmast efter redovisningsårets slut.
\nRekvisitionerna skall ges in till länsskolnämnden som beslutar om bidraget. Nämndens beslut får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut får inte överklagas.
\nBidraget betalas ut av skolöverstyrelsen.
\nInterkommunal ersättning
\nelev som inte är kyrkobokförd i kommunen och för elevens deltagande har haft kostnader som inte täcks av statsbidrag, är kommunen berättigad till ersättning för sådana kostnader. Detta gäller dock inte om eleven skall kyrkobokföras i kommunen, men det inte hunnit ske.
\nErsättningen skall betalas av den kommun i vilken eleven är kyrkobokförd.
\neller om ersättningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden i det län dit den kommun som anordnar utbildningen hör.
\nLänsskolnämndens beslut i ärenden enligt denna paragraf får överklagas hos skolöverstyrelsen. Dennas beslut i sådana ärenden får inte överklagas.
\nTimresurser
\ngrundval av det faktiska antalet även i fall där länsskolnämnden med stöd av 3 kap. 26 § tredje stycket har medgett undantag från föreskrift om lägsta antal elever för start av viss undervisning och i fall där styrelsen för skolan med stöd av 3 kap. 27 § har beslutat att undervisningen skall fortsätta trots att antalet elever har sjunkit under det tal som gäller för start av undervisningen enligt föreskrift eller länsskolnämndens medgivande.
\ntill ytterligare resurser.
\nfrån att ingen elev har vare sig utökad eller mindre studiekurs.
\nbildas för att ge undervisning i ett visst ämne åt elever i förlängd undervisning enligt 7 kap. 29 § eller för elever i gymnasial lärlingsutbildning.
\nStatsbidrag
\nkommer in för sent, får rekvisitionen ändå prövas, om det finns särskilda skäl.
\nutbildning och motsvaras av särskilt statsbidrag till sådan utbildning redovisas särskilt. Detsamma gäller i fråga om gymnasial lärlingsutbildning.
\nlämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för nämndens granskning i fråga om statsbidrag.
\nLänsskolnämnder och skolhuvudmän är skyldiga att på begäran av skolöverstyrelsen eller riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för myndighetens granskning i fråga om statsbidrag.
\nförfattning åligger skolhuvudmannen i fråga om gymnasieskolan, får skolöverstyrelsen efter anmälan av länsskolnämnden besluta, att högst tio procent av statsbidrag som avses i denna förordning skall hållas inne i avvaktan på rättelse. Vinns inte rättelse, får skolöverstyrelsen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget. Ett sådant beslut får överklagas hos regeringen.
\nTill 5 och 7 kap.
\n9 § De timplaner, som har fastställts av skolöverstyrelsen, länsskolnämnden eller styrelsen för skolan före utgången av juni 1987 enligt då gällande bestämmelser, skall av samma myndighet snarast anpassas till de bestämmelser som gäller från och med den 1 juli 1987.
\nFöreskrifter om klass- och gruppdelningar i timplanerna saknar verkan efter utgången av juni 1987, om inte annat följer av 13 §. Förordning (1987:71).
\nen länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får intill utgången av juni 1989 anordnas i sin utformning vid utgången av juni 1986 utan hinder av 5 kap. 15 § första stycket och 7 kap. 8 och 19 §§.
\nFörordning (1987:71).
\nTill 9 kap.
\neller en länsskolnämnd har fastställt före den 1 juli 1986, får utan hinder av 9 kap. 9 i § för undervisning intill utgången av juni 1989 beräknas allmänna timresurser som motsvarar timunderlaget, inbegripet timmar för delning av klass, enligt timplanen i dess utformning vid utgången av juni 1986. Förordning (1987:71).
\nårskursen av en treterminskurs har startat i början av vårterminen 1987, skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i elevantal och andra förhållanden den 15 september 1987 enligt 9 kap. 12 b § 1--4.
\nOm i annat fall en årskurs av en helårig specialkurs eller första årskursen av en treterminskurs har startat före den 1 juli 1987 och avslutas under redovisningsåret 1987/88 skall beräkning av allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen under redovisningsåret enligt 9 kap. 12 c §. Detsamma gäller om tredje terminen av en treterminskurs, en halvlång specialkurs eller en enterminskurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987.
\nOm en kort specialkurs har startat före och avslutas efter den 1 juli 1987, skall allmänna timresurser för undervisning under redovisningsåret 1987/88 göras med utgångspunkt i förhållandena den femte undervisningsdagen redovisningsåret enligt 9 kap. 17 §. Förordning (1987:71).
\nTill 14 kap.
\nefter den 1 juli 1987, skall de vid kursens början gällande bestämmelserna om timunderlag för undervisning och statsbidrag tillämpas på hela kursen. Förordning (1987:71).
\nBilaga 1 Resurser som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna A Skolhuvudmän som tillämpar reguljära timplaner För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
\nGrundresurs 25,7 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,1 lärarveckotimmar) Tilläggsresurser 1,32 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,38 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,35 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3 B Skolhuvudmän som tillämpar alternativa timplaner För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
\nGrundresurs 25,9 lärarveckotimmar för var och en av årskurserna 1, 2 och 3 oberoende av antalet linjer (totalt 77,7 lärarveckotimmar) Tilläggsresurser 1,29 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 1,41 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 1,37 lärarveckotimmar per elev i årskurs 3 Förordning (1987:71).
\nBilaga 2 Resurser som beräknas för årskurs 1 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
\nA För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Grundresurs 13,7 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per elev Ek 1,48 Mu 4,11 So 1,53 Te 1,63 Ba 0,47 Be 0,47 Dk 0,47 Du 0,58 Ep 1,06 Et 0,47 Fo 0,47 Hk 0,70 Jo 0,50 Ko 0,67 Li 0,47 Pr 0,47 Sb 0,48 Ss 0,53 Td 0,49 Tr 0,47 Ve 0,47 Vd 0,51 B För linjespecifika ämnen på vissa linjer Grundresurser linje lärarveckotimmar per klass Ba 27 Be 27 Dk 26 Du 23 Ep 12 Et 27 Fo 27 Hk 21 Jo 27 Ko 21 Li 27 Pr 27 Sb 27 Ss 15 Td 27 Tr 27 Ve 27 Vd 13 gren för barna- och ungdomsvård (Bu) 14 gren för hälso- och sjukvård (Hs) 14 gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård (Hv) Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar för 30-klasser Dk 8 per klass med minst 17 elever Du 4 per klass med 12--16 elever 16 per klass med 17--24 elever 20 per klass med minst 25 elever Ep 12 per klass med minst 17 elever Hk 10 per klass med minst 17 elever Jo 13 per klass med 16--23 elever 26 per klass med minst 24 elever Ko 13 per klass med minst 17 elever på konsumentekonomisk gren (Kg) 15 per klass med minst 17 elever på textil gren (Tx) Sb 15 per klass med 12--16 elever 20 per klass med 17--18 elever 35 per klass med 19--27 elever 50 per klass med minst 28 elever Ss 9 per klass med minst 17 elever Td 13 per klass med 16--23 elever 26 per klass med minst 24 elever Vd 4 per klass med minst 17 elever på gren Bu 4 per klass med 17--22 elever på gren Hs 7,5 per klass med minst 23 elever på gren Hs 6 per klass med 17--22 elever på gren Hv 8 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71).
\nBilaga 3 Resurser som beräknas för årskurs 2 av de tvååriga linjerna när undervisningen startar på höstterminen För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser enligt följande.
\nA För linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Grundresurs 12,0 lärarveckotimmar oberoende av antalet linjer Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per elev Ek 1,48 Mu 4,72 So 1,50 Te 2,07 Ba 0,36 Be 0,36 Dk 0,37 Du 0,60 Ep 0,87 Et 0,36 Fo 0,36 Hk 0,44 Jo 0,40 Ko 0,58 Li 0,36 Pr 0,36 Sb 0,46 Ss 0,42 Td 0,38 Tr 0,36 Ve 0,36 Vd 0,38 B För linjespecifika ämnen på vissa linjer Grundresurser linje lärarveckotimmar per klass Ba 32 Be 32 Dk 9 Du 24 Ep 15 Et 32 Fo 32 Hk 12 Jo 32 Ko 23 Li 32 Pr 32 Sb 32 Ss 14 Td 32 Tr 32 Ve 32 Vd 15 Tilläggsresurser linje lärarveckotimmar för 30-klasser Dk 6 per klass med minst 17 elever på gren för distribution (Di) 2 per klass med minst 17 elever på gren för kontor (Kt) utan variant 3 per klass med minst 17 elever på gren Kt siffervarianten (Si) 1 per klass med minst 17 elever på gren Kt skrivvarianten (Sk) Du 6 per klass med 12--16 elever på gren för eldriftteknik (Ed) eller gren för fartygsteknik (Ft) 17 per klass med 17--24 elever på gren Ed eller Ft 23 per klass med minst 25 elever på gren Ed eller Ft 7 per klass med 12--16 elever på gren för energiteknik (En) 19 per klass med 17--24 elever på gren En 26 per klass med minst 25 elever på gren En Ep 15 per klass med minst 17 elever Fo 32 per klass med minst 9 elever på gren för transportteknik (Ts) Hk 4 per klass med minst 17 elever Jo 19 per klass med 16--23 elever 38 per klass med minst 24 elever Ko 14 per klass med minst 17 elever på gren Kg 15 per klass med minst 17 elever på gren Tx Sb 17 per klass med 12--16 elever 26 per klass med 17--18 elever 43 per klass med 19--27 elever 60 per klass med minst 28 elever Ss 8 per klass med minst 17 elever Td 17 per klass med 16--23 elever 34 per klass med minst 24 elever Vd 2 per klass med minst 17 elever på gren Bu 2,5 per klass med 17--22 elever på gren Hs 6 per klass med minst 23 elever på gren Hs 6 per klass med 17--22 elever på gren Hv 7 per klass med minst 23 elever på gren Hv Förordning (1987:71).
\nBilaga 4 Resurser som beräknas för B-klasser på tvååriga linjer För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för linjespecifika ämnen på linjerna Ba, Be, Et, Fo, Ko, Pr, Ss, Tr och Ve enligt följande.
\nGrund- och tilläggsresurser linje lärarveckotimmar per B-klass Ba 37 Be 37 Et 41 Fo 37 Ko gren Kg 36 Pr 50 Ss 23 Tr 36 Ve 37 Förordning (1987:71).
\nBilaga 5 Resurser som beräknas för sociala servicelinjen och vårdlinjen när undervisningen i en årskurs startar på vårterminen För varje skolhuvudman beräknas resurser för varje termin enligt följande.
\nA Linje Ss A 1 För gemensamma ämnen tilläggsresurser 0,36 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,33 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 A 2 För linjespecifika ämnen grundresurser 7,5 lärarveckotimmar per klass i årskurs 1 7 lärarveckotimmar per klass i årskurs 2 tilläggsresurser för 30-klasser 4,5 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 1 4 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever i årskurs 2 B Linje Vd B 1 För gemensamma ämnen tilläggsresurser 0,30 lärarveckotimmar per elev i årskurs 1 0,24 lärarveckotimmar per elev i årskurs 2 B 2 För linjespecifika ämnen grundresurser årskurs 1 6,5 lärarveckotimmar per klass av gren Bu 7 lärarveckotimmar per klass av gren Hs eller Hv årskurs 2 7,5 lärarveckotimmar per klass tilläggsresurser för 30-klasser årskurs 1 2 lärarveckotimmar per klass med minst 17 elever på gren Bu 2 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hs 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 4 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv årskurs 2 1 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren Bu 1 lärarveckotimme per klass med 17--22 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hs 3 lärarveckotimmar per klass med 17--22 elever på gren Hv 3,5 lärarveckotimmar per klass med minst 23 elever på gren Hv 0,5 lärarveckotimme per klass med minst 17 elever på gren för psykiatrisk vård (Ps) Förordning (1987:71).
\nBilaga 6 Grunder för beräkning av resurser för årskurserna 1 och 2 av helåriga specialkurser För varje skolhuvudman och redovisningsår beräknas resurser för årskurserna 1 och 2 av andra helåriga specialkurser än påbyggnadsutbildningar och LA-kurser enligt följande, om undervisningen i årskursen startar i början av höstterminen.
\nA För årskurs 1 Samläsbara ämnen För årskurs 1 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande. timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen 1--4 0,1 5--8 0,3 9--12 0,5 lägst 13 0,7 Kursspecifika ämnen För varje klass av årskurs 1 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen.
\nDessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 1 av tvååriga linjer i bilaga 2.
\nB För årskurs 2 Samläsbara ämnen För årskurs 2 i specialkurser med samläsbara ämnen beräknas dels 2 lärarveckotimmar för varje klass, dels lärarveckotimmar per elev enligt följande. timplanens veckotimmar lärarveckotimmar per elev i samläsbara ämnen 1--4 0,13 5--8 0,35 lägst 9 0,57 Om timplanen har minst 3 veckotimmar i ämnet svenska i årskursen beräknas ytterligare 0,04 lärarveckotimme per elev.
\nKursspecifika ämnen För varje klass av årskurs 2 av en specialkurs beräknas för kursspecifika ämnen lärarveckotimmar som motsvarar antalet kursspecifika timmar för eleverna enligt timplanen för denna årskurs av specialkursen.
\nDessutom skall vid behov beräknas ett antal ytterligare lärarveckotimmar för möjlighet till delning av klassen för viss undervisning. En utgångspunkt skall därvid vara principerna för beräkning av tilläggsresurser för linjespecifika ämnen i årskurs 2 av tvååriga linjer i bilaga 3.
\nFörordning (1987:71).
\nBilaga 7 Uppdelning på timmar av olika slag A Tre- och fyraåriga linjer Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna enligt bilaga 1 skall fördelas enligt följande. a-timmar 86 procent b-timmar 1 procent d-timmar 13 procent B Linjerna Ek, Mu, So och Te samt gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer Det sammanlagda antalet lärarveckotimmar som beräknas för linjerna Ek, Mu, So och Te samt för gemensamma ämnen på andra tvååriga linjer enligt p kt A i bilagorna 2 och 3 eller r enligt p punkterna A 1 och B 1 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande. a-timmar 78 procent b-timmar 1 procent c-timmar 3 procent d-timmar 18 procent C Linjespecifika ämnen på vissa linjer De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen på angivna tvååriga linjer enligt punkt B i bilagorna 2 och 3 eller punkterna A 2 och B 2 i bilaga 5 skall fördelas enligt följande. linje procent a-timmar b-timmar c-timmar d-timmar Ba -- -- -- 100 Be -- -- -- 100 Dk 24 -- 60 16 Du -- 86 -- 14 Ep -- -- 100 -- Et -- -- -- 100 Fo -- -- -- 100 Hk 4 81 -- 15 Jo 22 -- -- 78 Ko gren Kg 3 -- 90 7 gren Tx -- -- 22 78 Li -- -- -- 100 Pr -- -- -- 100 Sb 5 -- -- 95 Ss 8 -- 92 -- Td 24 -- -- 76 Tr -- -- -- 100 Vd gren Bu 15 3 76 6 gren Hs 3 19 78 -- gren Hv 7 19 68 6 Ve -- -- -- 100 D B-klasser på tvååriga linjer De lärarveckotimmar som beräknas för linjespecifika ämnen i B-klasser enligt bilaga 4 skall för linjerna Ko och Ss anses som c-timmar och för övriga linjer anses som d-timmar.
\nE Specialklasser på linjer De lärarveckotimmar som beräknas för specialklasser på linjer skall fördelas enligt grunderna i punkterna A--C.
\nF Speciella ändamål De lärarveckotimmar som beräknas för angivna ändamål skall anses som timmar av följande slag. ändamål timslag stödundervisning m. m. i vissa specialkurser enligt 9 kap.
\n9 k § a-timmar lågfrekventa moderna språk och grekiska enligt 9 kap.
\n10 § a-timmar specialidrott enligt 9 kap. 11 § c-timmar frivillig undervisning i idrott enligt 9 kap. 11 a § d-timmar Förordning (1987:71).