← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(7)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060202 SLUTLIGT BESLUT 2026-06-22 Stockholm Mål nr ÖM 17821-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-11-18 i mål nr M 3214-25, se bilaga A PARTER Klagande Gabna sameby, 897300-1152 Box 89 981 22 Kiruna Ombud: J W K Motpart
  1. Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå
  2. Trafikverket 781 89 Borlänge SAKEN Avvisning m.m. ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens beslut och undanröjer Länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut den 22 augusti 2025 (dnr 113812025) såvitt avser servicevägen i Låktatjåkka samt återförvisar ärendet i den delen till länsstyrelsen för fortsatt behandling. ___________________ Dok.Id 2362028 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 2 ÖM 17821-25 BAKGRUND Trafikverket lämnade in en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbottens län avseende anläggning av servicevägar på tre platser längs Malmbanan i Kiruna och Gällivare kommuner. Servicevägarna ska anläggas i Kaitum, Krokvik och Låktatjåkka. Befintliga servicevägar i Kaitum och Krokvik ska förlängas inom järnvägsfastigheterna. I Låktatjåkka ska en ny serviceväg anläggas från väg E10 till ett av snögallerierna. Vägen kommer delvis att gå i terräng, men kommer även att nyttja befintlig grusväg och befintliga stigar. Länsstyrelsen beslutade att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan. I beslutet angavs att samråd bör ske med ordföranden i berörda samebyar för att undvika störningar på renskötseln. Länsstyrelsen erinrade också om att det enligt 94 § rennäringslagen (1971:437) kan vara straffbart att vidta vissa åtgärder som stör renskötseln. Något samråd genomfördes inte med berörda samebyar under handläggningen och det framgår inte av beslutet att frågor kopplade till renskötseln har beaktats. Gabna sameby överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade i första hand att markoch miljödomstolen skulle upphäva beslutet och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. Mark- och miljödomstolen beslutade i det överklagade beslutet att avvisa samebyns överklagande. YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Gabna sameby har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens beslut om avvisning och återförvisa ärendet till länsstyrelsen för ny handläggning och utredning. Länsstyrelsen i Norrbottens län har inte motsatt sig att ärendet återförvisas såvitt avser servicevägen till galleriet i Låktatjåkka, men motsatt sig klagandens yrkande såvitt avser servicevägarna i Kaitum och i Krokvik. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 3 ÖM 17821-25 Trafikverket har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens beslut såvitt avser åtgärderna i Kaitum och Krokvik. Om Mark- och miljööverdomstolen anser att servicevägen i Låktatjåkka riskerar att påverka renskötseln på ett sådant sätt att samebyn har ett enskilt intresse som sammanfaller med det allmänna har Trafikverket inga synpunkter på att målet återförvisas i den delen. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL Klagorätt Mark- och miljööverdomstolen har inledningsvis att pröva om Gabna sameby haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. Överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken). Enligt praxis ska rätten att vara part och att överklaga tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för någon annan olägenhet till följd av ett beslut, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig (se NJA 2004 s. 590 I och II). Vid bedömningen av klagorätt är det även av betydelse vilka intressen som tillämpliga bestämmelser är avsedda att skydda. I praxis har rätten att föra talan mot ett avgörande med åberopande av enbart allmänna intressen i regel inte tillkommit en enskild (se exempelvis MÖD 2013:32 och MÖD 2024:13). Av 12 kap. 6 § miljöbalken följer att en anmälan för samråd ska göras hos tillsynsmyndigheten för verksamheter och åtgärder som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt balkens bestämmelser, om åtgärden kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Tillsynsmyndigheten får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skador på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Genom bestämmelsen i 12 kap. 6 § miljöbalken skyddas allmänna intressen. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken ska vid prövning av verksamheter enligt 12 kap. 6 § miljöbalken bestämmelserna i 3 och SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 4 ÖM 17821-25 4 kap. miljöbalken tillämpas i de fall som avser ändrad användning av mark- eller vattenområden. Av 3 kap. 5 § första stycket miljöbalken följer att mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. I paragrafens andra stycke anges vidare att områden som är av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder. Mark- och miljööverdomstolen har nyligen utvecklat sin syn på frågor om samebyars klagorätt vid anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Domstolen har då funnit att en sameby under vissa förutsättningar kan ha klagorätt. I den mån den anmälda åtgärden ska vidtas inom ett område där en sameby har renskötselrätt och åtgärden kan påverka möjligheterna att utnyttja området för det ändamålet har samebyn som rättighetshavare ett enskilt intresse i anmälningsärendet. Inom ramen för anmälningsärendet prövas dock endast om åtgärderna strider mot de allmänna intressen som ett samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken syftar till att skydda. I anmälningsärendet ska emellertid prövningen även omfatta det allmänna intresset i 3 kap. 5 § miljöbalken, dvs. om den anmälda åtgärden kan påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. När det gäller renskötseln i ett område sammanfaller samebyns enskilda intresse i form av renskötselrätt med det allmänna intresset såsom det kommer till uttryck i 3 kap. 5 § miljöbalken. En sameby bör därmed under dessa förutsättningar ha rätt att föra talan avseende det allmänna intresset. (Se Mark- och miljööverdomstolens avgöranden den 9 december 2025 i mål nr ÖM 7186-25 och M 9402-24 samt den 8 april 2026 i mål nr ÖM 8441-25 och ÖM 9227-25.) Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömningar avseende anläggandet av de tre servicevägarna som omfattas av Trafikverkets anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Trafikverket har invänt att Gabna sameby inte har renskötselrätt inom det område där servicevägen i Kaitum ska anläggas och att det är en förutsättning för samebyns klagorätt. Gabna sameby har inte bemött Trafikverkets invändning i den delen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en förutsättning för att en sameby ska ha rätt att föra talan avseende det allmänna intresset i 3 kap. 5 § miljöbalken är att samebyns SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 5 ÖM 17821-25 enskilda intresse sammanfaller med detta allmänna intresse. Så kan inte vara fallet avseende åtgärder som vidtas i ett område där samebyn inte har renskötselrätt. Det saknas därför skäl att ändra mark- och miljödomstolens beslut såvitt avser servicevägen i Kaitum. Gabna sameby har renskötselrätt inom områdena för servicevägarna i Krokvik och Låktatjåkka. En förutsättning för att bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken ska vara tillämpliga är enligt 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken att det är fråga om ändrad användning av mark- eller vattenområden. Trafikverket har invänt att det inte är fråga om ändrad markanvändning vad gäller servicevägen i Krokvik, eftersom denna kommer att förläggas inom befintlig järnvägsfastighet och i direkt anslutning till järnvägen. Marken på järnvägsfastigheten utgör järnvägsmark och servicevägen syftar till att underlätta underhåll av järnvägen. Avseende servicevägen i Låktatjåkka har Trafikverket anfört att den delvis kommer att anläggas på befintlig väg och delvis på mark där det redan finns spår i terrängen. Det är därför inte självklart att det är fråga om ändrad markanvändning. Av Trafikverkets anmälan om samråd framgår att den befintliga servicevägen i Krokvik ska förlängas och att den nya servicevägen är beräknad att bli 400 m lång. Det är en ny sträcka där en väg ska anläggas och även om det av anmälan inte står helt klart i vilken utsträckning jungfrulig mark kommer att tas i anspråk får det, enligt Mark- och miljööverdomstolen, anses vara fråga om en ändrad markanvändning. Den omständigheten att servicevägen ska förlängas inom järnvägsfastigheten och användas för att underhålla järnvägen saknar betydelse för bedömningen. Avseende servicevägen i Låktatjåkka är det fråga om en ändrad markanvändning eftersom en ny väg ska anläggas. Att det redan finns stigar som delvis kommer att överlappa vägens sträckning saknar betydelse. Slutligen måste en bedömning göras av om de anmälda åtgärderna kan påverka möjligheterna för Gabna sameby att utnyttja området för renskötselrätt. Gabna sameby har härvid gjort gällande att åtgärderna påtagligt skulle försvåra renskötseln eftersom de riskerar att skapa barriärer för flytt och renarnas fria strövande, försämra betestillgången samt leda till störningar från trafik och plogvallar. Den risk för olägenheter för SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 6 ÖM 17821-25 renskötseln som Gabna sameby har beskrivit är inte enbart teoretisk eller helt obetydlig (jfr NJA 2004 s. 590 I och II). Gabna sameby har således haft rätt att överklaga länsstyrelsens beslut i delarna som avser åtgärderna i Krokvik och i Låktatjåkka. Ärendet ska återförvisas till länsstyrelsen avseende servicevägen i Låktatjåkka Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att mark- och miljödomstolens beslut varit felaktigt i de delarna Gabna samebys överklagande har avvisats såvitt avser åtgärderna i Krokvik och Låktatjåkka. Gabna sameby har inte yrkat att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen utan till länsstyrelsen för fortsatt beredning. Varken länsstyrelsen eller Trafikverket, under förutsättning att Gabna sameby bedöms ha klagorätt, har motsatt sig att ärendet avseende servicevägen i Låktatjåkka återförvisas till länsstyrelsen. Det framstår, mot bakgrund av parternas inställning, som mest ändamålsenligt att ärendet i den delen återförvisas till länsstyrelsen för fortsatt beredning. Avseende åtgärden i Krokvik har såväl länsstyrelsen som Trafikverket motsatt sig att ärendet återförvisas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har anfört att servicevägen kommer att gå längs järnvägen intill tågspåret och att vägen inte kommer att utgöra en ny barriär som blockerar flyttvägar för rennäringen, utöver vad järnvägen redan gör, eller på något annat sätt medföra en väsentligt negativ påverkan på rennäringen i området. Enligt länsstyrelsen hade det i praktiken inte haft någon betydelse för myndighetens ställningstagande om samebyn fått möjlighet att yttra sig inför beslutet. Gabna sameby har fått möjlighet att bemöta vad länsstyrelsen har anfört, men har inte inkommit med svar. Mot bakgrund av vad parterna har uppgett saknas det skäl att återförvisa ärendet såvitt avser servicevägen i Krokvik, utan Mark- och miljööverdomstolen prövar frågan i sak. Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det saknas skäl att ändra beslutet såvitt avser den anmälda åtgärden i Krokvik. I den delen ska länsstyrelsens beslut därför fastställas. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 7 ÖM 17821-25 Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Jonas Högström, tekniska rådet Torbjörn Johansson samt tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock, referent. Föredragande har varit Sofia Gunnarsson. Bilaga A Sida 1
(6)UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL Mark- och miljödomstolen 2025-11-18 Handläggning i parternas utevaro Aktbilaga 7 Målnummer M 3214-25 RÄTTEN Rådmannen Fredrik Henriksson PROTOKOLLFÖRARE Tingsnotarien Lykke Liljefeldt PARTER Klagande Gabna sameby Motparter
  1. Länsstyrelsen i Norrbottens län
  2. Trafikverket ÖVERKLAGAT BESLUT Beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 22 augusti 2025 i ärende 11381-2025 SAKEN Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken för anläggning av servicevägar längs Malmbanan i Kiruna och Gällivare kommuner; nu fråga om avvisning Mark- och miljödomstolen går igenom handlingarna i målet och antecknar följande. Trafikverket lämnade den 25 juni 2025 in en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken till Länsstyrelsen i Norrbottens län (länsstyrelsen). Anmälan gällde anläggning av servicevägar för malmbanan på tre olika platser i Gällivare och Kiruna kommun. I Kaitum på fastigheten Gällivare Dok.Id 533489 Killinge 100:1, i Krokvik på fastigheten Kiruna Jukkasjärvi Bandel 100:1 och i Besöksadress Nygatan 45 Telefon 090-17 21 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:00 Postadress Box 138 901 04 Umeå E-post mmd.umea@dom.se Webbplats Info om vår personuppgiftsbehandling: www.umeatingsratt.domstol.se Sida 2 UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3214-25 Mark- och miljödomstolen Låktatjåkka på fastigheterna Kiruna Jukkasjärvi Bandel 100:1 och Kiruna Jukkasjärvi Kronoöverloppsmark 1:
  3. I Kaitum och Krokvik handlade anmälan om att servicevägar skulle förlängas till befintlig bro över vattendrag och i Låktatjåkka skulle serviceväg byggas från väg E10 till ett av snögallerierna. Länsstyrelsen beslutade den 22 augusti 2025 att inte vidta någon åtgärd med anledning av anmälan. Gabna sameby (samebyn) har nu överklagat länsstyrelsens beslut till markoch miljödomstolen. Samebyn har i första hand yrkat att domstolen ska upphäva beslutet i sin helhet och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. I andra hand att domstolen ska upphäva beslutet i den del som avser servicevägen till snögalleriet i Låktatjåkka och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning med hänsyn till rennäringens intressen. I tredje hand att domstolen ska föreskriva försiktighetsåtgärder som säkerställer att rennäringens intressen, inte enkom men bland annat som en del av naturvården, skyddas i enlighet med 12 kap. 6 § samt 3 kap. 5 § miljöbalken. Samebyn har till stöd för sitt överklagande anfört sammanfattningsvis följande. Området för den beviljade åtgärden ligger inom riksintresse för rennäring. Sådana områden ska enligt 3 kap. 5 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Anmälan avseende Låktatjåkka innebär att ny väg ska anläggas i ett område ovan odlingsgränsen som redan belastas av malmbanan, väg E10 och kraftledningar. Den beviljade servicevägen skulle innebära en barriär som blockerar renarnas flyttväg mellan betesområden på norra sidan om väg E10 och södra sidan om malmbanan. Den skulle också genom ytan den tar i anspråk försämra betestillgången och dessutom leda in trafik i betesområdet som skulle göra området obrukbart för renskötselverksamheten. Renens fria strövning förbi den befintliga infrastrukturen skulle försämras. Det finns risk att renarna skräms, av aktivitet Dok.Id 533489 Sida 3 UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3214-25 Mark- och miljödomstolen på servicevägen, upp på väg E10 eller malmbanan med trafikolyckor och dödade eller skadade renar som följd. Även vintertid skulle plogvallar förhindra fri strövning som flytt genom området mellan betesområdena norr och söder om servicevägen. Möjligheterna att nyttja området för flytt av renar är redan idag begränsade och en serviceväg skulle skapa ytterligare en barriär. Rennäringsintresset är både ett allmänt intresse och ett enskilt intresse för medlemmarna i en sameby. Verksamheter som påtagligt skadar ett riksintresse ska i normalfallet inte tillåtas och om det finns flera oförenliga riksintressen ska företräde ges åt det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en god hushållning. Riksintresset för rennäringen är av nationell betydelse och även till synes begränsade åtgärder kan avsevärt försvåra renskötseln. Renskötseln omfattas av naturmiljöbegreppet och kan inte reduceras till ett enskilt intresse utan är en integrerad del av naturmiljöns funktion. Både Trafikverket och länsstyrelsen har identifierat att renskötsel bedrivs i området och enligt länsstyrelsen ska samråd hållas med berörd sameby vid genomförandet av åtgärden. Trots detta har vare sig länsstyrelsen, med ansvar att bevaka allmänna intressen som rennäring och dess riksintressen, eller Trafikverket samrått med eller informerat samebyn innan beslut togs i ärendet. Även om rätten att överklaga har tolkats snävt i praxis får enskilda i vissa fall överklaga mot bakgrund av Århuskonventionens krav på effektiv tillgång till rättslig prövning (se MÖD 2015:8). Att neka Gabna sameby klagorätt skulle strida mot Århuskonventionen och EU-rätten (se även EU-domstolen C240/09). Eftersom den aktuella anläggningen inte är tillståndspliktig kommer det inte att ske någon annan process där samebyn kan föra talan om försiktighetsåtgärder. Samrådsprocessen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken är därför den enda möjligheten till prövning. Samebyn har fått tillfälle att yttra sig innan domstolen prövar frågan om klagorätt, men har inte kommit in med något ytterligare. Dok.Id 533489 Sida 4 UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3214-25 Mark- och miljödomstolen Mark- och miljödomstolen meddelar SLUTLIGT BESLUT Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandet. SKÄL FÖR BESLUT Rättslig reglering Enligt 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken får överklagbara domar och beslut överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot. Enligt praxis gäller detta den som kan utsättas för en skada eller olägenhet, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig (se t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II). Enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ska anmälan för samråd göras när en verksamhet eller åtgärd, som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt, kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Enligt 3 kap. 5 § första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. I andra stycket, samma bestämmelse, framgår att områden av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder. I mål om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken har avgränsningen av vilka som har rätt att överklaga tolkats snävt i praxis. Avgörande betydelse har lagts vid vad som har bedömts vara det skyddsvärda intresset med rättsregeln. Eftersom syftet med reglerna inte är att skydda enskilda utan allmänna intressen har enskilda normalt inte ansetts ha rätt att överklaga beslut efter samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Av Århuskonventionen följer samtidigt att enskilda som är berörda av ett beslut avseende en viss verksamhet måste kunna komma till tals i något sammanhang där de frågor som har betydelse för deras rättsställning prövas. Om en prövning kan ske inom ramen Dok.Id 533489 Sida 5 UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3214-25 Mark- och miljödomstolen för t.ex. sedvanlig tillsynsverksamhet är det dock tillräckligt (se MÖD 2007:35, MÖD 2015:8 och MÖD 2024:13). Mark- och miljödomstolens bedömning Samebyn har anfört att rennäringen skadas av de planerade servicevägarna och redogjort för påverkan avseende vägen i Låktajåkka. Samebyn har också anfört att renskötseln är en integrerad del av naturmiljöns funktion och därför ska beaktas vid prövning enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken omfattar en prövning av den anmälda åtgärdens påverkan på naturmiljön. Domstolen anser att begreppet naturmiljö ska tolkas vidsträckt och att bestämmelsen i 3 kap. 5 § miljöbalken, som skyddar områden av betydelse för rennäringen, kan innefattas i prövningen vid samråd när det gäller fall av ändrad markanvändning (se även 2 kap. 6 § andra stycket miljöbalken). Regleringen i 12 kap. 6 § miljöbalken skyddar emellertid endast allmänna intressen och även 3 kap. 5 § miljöbalken avser endast att skydda det allmänna intresset av rennäring. Samebyn har inte rätt att företräda det allmänna intresset av rennäring och kan alltså inte grunda klagorätt mot beslutet på det allmänna intresset. Domstolen noterar att enskilda samebyars enskilda intresse av att bedriva rennäring i praktiken till stor del kan sammanfalla med det allmänna intresset av rennäring inom samebyns geografiska område. Det allmänna intresset av rennäring är dock rättsligt sett att se som skilt från samebyns enskilda intresse. Det överklagade beslutet innebär inte att Trafikverket får rätt att förfoga över marken och beslutet har därför ingen effekt direkt mot samebyn. Samebyns enskilda intresse av att bedriva rennäring med stöd av renskötselrätten kan därmed inte medföra att samebyn har rätt att överklaga länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Samebyn har visserligen anfört att anläggningarna inte är tillståndspliktiga och att det därför inte kommer att ske Dok.Id 533489 Sida 6 UMEÅ TINGSRÄTT PROTOKOLL M 3214-25 Mark- och miljödomstolen någon annan process där samebyn kommer kunna föra talan om försiktighetsåtgärder. Eventuella olägenheter som samebyn kan drabbas av till följd av de planerade servicevägarna kan dock göras gällande inom ramen för sedvanlig tillsynsverksamhet, som samebyn kan initiera. Mot den bakgrunden bedömer domstolen att samebyn saknar klagorätt avseende länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken och samebyns överklagande ska därför avvisas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-11) Överklagande senast den 9 december
  4. Lykke Liljefeldt Protokollet uppvisat/FH Dok.Id 533489 Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-11 _________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Om överklagandet kommit in i tid, skickar domstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka brev på detta sätt. Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från beslutets datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i beslutet. När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Så här gör du
  5. Skriv mark- och miljödomstolens namn och målnummer. Anvisningar för överklagande MMD-11 - Slutligt beslut • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen
  6. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
  7. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
  8. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
  9. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
  10. Skicka eller lämna in överklagandet till markoch miljödomstolen. Du hittar adressen i beslutet. Vad händer sedan? Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. Sida 1 av 1 www.domstol.se

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.