Mark- och miljööverdomstolen

(5)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060402 DOM Mål nr P 13322-25 2026-06-01 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätts dom 2025-09-09 i mål nr P 3140-25, se bilaga A PARTER Klagande Samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun 191 86 Sollentuna Motparter

1. M.V.
2. R.V.J. SAKEN Förhandsbesked på fastigheten X i Sollentuna kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Med ändring av mark- och miljödomstolens dom fastställer Mark- och miljööverdomstolen Samhällsbyggnadsnämndens i Sollentuna kommun beslut den 28 januari 2025, § 6, dnr SHBN 2024/00125, att ge negativt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus. ___________________ Dok.Id 2349011 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 13322-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun (nämnden) har yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked. M.V. och R.V.J. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Nämnden har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med följande tillägg. Mark- och miljödomstolens tolkning av begreppet lucktomt avviker från den praxis som utvecklats av Mark- och miljööverdomstolen. Tidigare avgöranden har utgått från de faktiska förhållandena och den befintliga bebyggelsestrukturen vid bedömningen av vad som utgör en lucktomt. Mark- och miljödomstolens tolkning av begreppet lucktomt innebär att flera fastigheter i området skulle kunna betraktas som lucktomter om befintliga byggnader rivs helt eller delvis, vilket inte kan anses vara förenligt med lagstiftningens syfte. Markområdet inom X kan inte betraktas som en naturlig lucktomt, eftersom den planerade bebyggelsen förutsätter rivning av befintliga byggnader. Områden med högt exploateringstryck bör som huvudregel prövas genom detaljplan. Det saknas skäl att frångå kravet på planläggning i aktuellt fall. M.V. och R.V.J. har i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen, med följande tillägg. Den tidigare tillbyggnaden till huvudbyggnaden har rivits och prövningen ska därför utgå från de faktiska förhållanden som nu råder på fastigheten. Den aktuella åtgärden överensstämmer med samtliga riktlinjer i gällande översiktsplan och ett positivt förhandsbesked skulle därför inte begränsa nämndens möjligheter att styra den framtida bebyggelseutvecklingen i området. Nämnden har under den pågående processen meddelat positivt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Y, vilken SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 13322-25 enligt mark- och miljödomstolen har likvärdiga förutsättningar som X. Det talar för att även den aktuella åtgärden är förenlig med nämndens syn på områdets utveckling. Ett nekat förhandsbesked i aktuellt ärende skulle därmed strida mot de objektivitetskrav och den likhetsprincip som gäller vid myndighetsutövning. Det bestrids att ett positivt förhandsbesked skulle medföra en oönskad prejudicerande effekt. Den påstådda prejudicerande effekten skulle i vart fall endast omfatta ett fåtal fastigheter. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Enligt 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL ska kommunen med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för bebyggelse när ett nytt byggnadsverk ska uppföras på en plats där det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked behövs dock ingen detaljplan (se 4 kap. 2 § tredje stycket PBL). Detta förutsätter att bedömningen av byggnadens lokalisering med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. PBL kan klaras av direkt vid tillståndsprövningen (se prop. 1985/86:1 s. 553.) Av 2 kap. 1 § PBL framgår att vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. De allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av markområden redovisas i kommunens översiktsplan (se 3 kap. 4 § PBL). Krav på detaljplan bör ställas om en helhetsbedömning av förhållandena i det enskilda fallet leder till att regleringen behöver ske i ett sammanhang. Eftersom kommunen har det s.k. planmonopolet bör kommunens uppfattning väga tungt vid bedömningen av om åtgärden förutsätter planläggning (se prop. 2017/18:167 s. 14). Även en aktuell och konkret översiktsplan som ger tydliga riktlinjer för markanvändningen kan utgöra ett viktigt underlag och ges särskild tyngd (se rättsfallet NJA 2021 s. 321 ”Radiomasten”). SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 13322-25 Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning. För Sollentuna kommun gäller översiktsplan 2040, antagen
3. Av översiktsplanen framgår bland annat följande. Lika viktigt som att utveckla den täta staden i de centrala delarna, är att Sollentuna bevarar den prägel av villastad som växte fram under nittonhundratalets första hälft. Områdenas struktur bedöms vara robust trots senare årtiondens avstyckningar och förtätningar. Samtidigt betonas att den gröna lummigheten som präglar områdena, särskilt under den ljusa tiden av året, kan påverkas negativt vid alltför omfattande bebyggelse. Det är därför av stor vikt att balansen mellan bebyggelse och grönska bibehålls samt att gatumiljöernas småskaliga karaktär värnas vid förtätning inom områden med villakaraktär. Det anges att tomter under 800 m² generellt inte bör tillkomma, men att sådana kan prövas vid detaljplaneläggning av ett större område eller kvarter intill huvudstråk, centrumbildningar och målpunkter. Av kommunens tjänsteutlåtande framgår att området Töjnan, vari aktuell fastighet är belägen, omfattas av ett uppdrag från nämnden att genom planläggning bevara villaområdenas karaktärer och motverka oönskad förtätning. Vidare framgår av kommunens sammanställning över prioriteringsordningen för detaljplaneläggning att hela Töjnan bedöms motiverat att planlägga, och att kvarter med lucktomter bör prioriteras i första hand. I likhet med underinstanserna anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte finns skäl att ifrågasätta att det råder ett stort bebyggelsetryck i det område där den aktuella fastigheten är belägen. Domstolen anser vidare att bedömningen bör utgå ifrån aktuella förhållanden på platsen dvs att tillbyggnaden är riven. Frågan om det aktuella markområdet ska anses utgöra en lucktomt är enligt Mark- och miljööverdomstolen inte av avgörande betydelse, eftersom även bebyggelse på en lucktomt kan behöva prövas genom detaljplan när omständigheterna i det enskilda fallet medför att regleringen bör ske i ett sammanhang. Kommunen har i översiktsplanen på ett konkret och nyanserat sätt redovisat de allmänna intressen som kräver hänsynstagande och också angett riktlinjerna för SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 13322-25 utvecklingen av bebyggelsen inom olika delar av kommunen. För villaområdena betonas vikten av att värna den gröna lummigheten och den småskaliga villakaraktären vid ny bebyggelse. Som nämnden anfört finns det inom området ett flertal fastigheter med liknande förutsättningar som den aktuella, vilket skulle kunna ge upphov till ytterligare bebyggelse och förtätning i strid med kommunens intentioner. En sådan utveckling riskerar att utöka bebyggelsestrukturen och försvåra en framtida detaljplaneläggning av området. Kommunen har därför ett berättigat intresse av att kunna styra tillkommande bebyggelse genom en detaljplan. Till skillnad från markoch miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att ett negativt förhandsbesked i aktuellt fall inte strider mot de objektivitetskrav som gäller vid myndighetsutövning, trots att positivt förhandsbesked tidigare har meddelats för fastigheten Y. Med hänsyn till de allmänna intressen som finns i området och den vägledning som översiktsplanen ger beträffande vilka värden som ska bevaras samt risken för prejudicerande effekter, bedömer Mark- och miljööverdomstolen att nämnden har haft tillräckliga skäl för att med stöd av 4 kap. 2 § PBL ge negativt förhandsbesked. Ett sådant beslut kan inte anses oproportionerligt vid en avvägning mellan de allmänna intressen som kommit till uttryck i översiktsplanen och M.V.s och R.V.J.s intresse av att bebygga fastigheten. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och nämndens beslut fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Maria L. McMurray, tekniska rådet Ewa Andrén Holst samt hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent. Föredragande har varit Erica Dahl. Bilaga A Sida 1

(5)NACKA TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Nacka 2025-09-09 Målnummer P 3140-25 PARTER Klagande

1. M.V.
2. R.V.J. Motpart Samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun 191 86 Sollentuna ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 28 mars 2025 i ärende nr 117082025, se bilaga 1 SAKEN Förhandsbesked på fastigheten X i Sollentuna kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut och återförvisar målet till Samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun för fortsatt handläggning i enlighet med vad som framgår av denna dom. Dok.Id 965941 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon 08-561 656 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:30 Postadress Box 69 131 07 Nacka E-post mmd.nacka@dom.se Webbplats www.nackatingsratt.domstol.se Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3140-25 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden i Sollentuna kommun (nämnden) beslutade den 28 januari 2025 att som förhandsbesked meddela att bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus och en carport på fastigheten X inte kommer att ges. M.V. och R.V.J. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen), som avslog överklagandet. M.V. och R.V.J. har nu överklagat länsstyrelsens beslut. YRKANDEN M.M. M.V. och R.V.J. har yrkat att mark och miljö-domstolen ska upphäva underinstansernas beslut och återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning. De har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Deras fastigheten är till sin utformning mycket lik andra fastigheter i området som har bedömts utgöra lucktomter och fått positivt förhandsbesked, bl.a. Y. Detta strider mot likhetsprincipen, och de ställer sig frågande till varför deras fastighet inte kan anses utgöra en lucktomt. Avstyckningen skulle följa översiktsplanen. De ifrågasätter att ett förhandsbesked i detta fall skulle försvåra en framtida planläggning. Eftersom rivningslov meddelats för tillbyggnaden är det i enlighet med praxis fullt möjligt att klassificera del av fastigheten som en lucktomt, och således godta en prövning utan att plankravet aktualiseras. Kommunen har i sin verksamhetsplan från 2024 och plan för samhällsbyggnadsprojekt beskrivit en starkt vikande bostadsutveckling i kommunen och vikten av att det ska byggas en mix av bostadstyper. De ifrågasätter därför att det skulle råda ett högt bebyggelsetryck inom området. Nämnden har bestritt ändring och har uppgett i huvudsak följande. I tjänsteutlåtande avseende X framgår att ”[h]uvudbyggnaden inom X är, i likhet med bebyggelsemönstret i närområdet, centralt placerad inom fastigheten. Den föreslagna ansökan om förhandsbesked innefattar rivning av befintlig huvudbyggnads östra del för att tillskapa ett lämpligt markområde för ny huvudbyggnad. Markområdet utgör därmed ingen naturlig lucka i den befintliga bebyggelsestrukturen och det är därför enligt bygglovsenhetens bedömning inte fråga om en så kallad lucktomt. En annan tolkning av definitionen ”lucktomt” innebär enligt enhetens bedömning att Dok.Id 965941 Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3140-25 Mark- och miljödomstolen ett flertal av fastigheterna i närområdet har samma förutsättningar till ny bebyggelse om befintliga byggnader rivs. Markområdet för föreslagen byggnad inom X kan därmed sammantaget inte ses som en lucktomt.” I tjänsteutlåtande avseende Y framgår att ”[d]et aktuella markområdet söder om befintlig huvudbyggnad saknar huvudbyggnad och är enligt bygglovsenhetens uppfattning på grund av sitt läge mellan andra markområden av liknande storlek ett sådant mindre markområde som omfattas av definitionen av lucktomt. Bygglovsenheten bedömer att även om det finns ytterligare ett fåtal fastigheter inom närområdet med en liknande fastighetsstorlek så har dessa en annan utformning än Y och är inte bebyggda på ett sådant sätt att det uppkommit naturliga lucktomter. Nya bostadshus skulle behöva placeras framför eller bakom befintliga bostadshus och således skapa en ny bebyggelsestruktur.” Även om de båda fastigheterna ligger belägna inom samma stadsdel råder det olika förutsättningar för de båda fastigheterna med dess närområden. Ärendena har inte handlagts på ett felaktigt sätt med hänsyn till likhetsprincipen eller plan- och bygglagen. DOMSKÄL För bakgrund och tillämpliga bestämmelser, se länsstyrelsens beslut, bilaga
3. Kommunen ska i regel med en detaljplan pröva ett områdes lämplighet för bebyggelse och reglera bebyggelsemiljöns utformning för ett nytt byggnadsverk, om byggnadsverket kräver bygglov och det råder stor efterfrågan på området för bebyggande (4 kap. 2 § första stycket 4 a § plan- och bygglagen). Såsom länsstyrelsen framfört har kommunen i och med sitt planmonopol en stor frihet att styra bebyggelseutvecklingen inom kommunen. Kommunens uppfattning vad gäller behov av detaljplaneläggning ska därför tillmätas stor betydelse. Det finns inte skäl att ifrågasätta vad nämnden har angett om att det råder stort bebyggelsetryck inom hela Sollentuna kommun. Utgångspunkten är alltså att detaljplaneläggning krävs, om inte undantag från kravet på detaljplan är uppfyllt genom att byggnadsverket kan prövas i samband med ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Av lagmotiven följer att undantag från plankravet är möjligt när det är fråga om enstaka nya byggnader, till exempel komplettering med byggnad på en obebyggd lucktomt (se prop. 1985/86:1, s 552 f.). En lucktomt definieras som en mindre fastighet eller ett mindre markområde, som saknar huvudbyggnad, och som ligger mellan andra bebyggda mindre fastigheter eller markområden (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 februari 2013 i mål nr P 8650-12). Dok.Id 965941 Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Nämnden har beviljat lov för att riva en tillbyggnad på befintlig byggnad på fastigheten X, vilket enligt fastighetsägarna är en förutsättning för projektet. Rivningslovet har vunnit laga kraft och startbesked har beviljats. Den omständigheten att en fastighet ska komma att delas innan uppförande av en ny byggnad utgör enligt praxis inte något hinder mot att bedöma ett markområde som lucktomt i och för sig (jfr Mark- och miljödomstolens avgöranden den 24 april 2013 i mål nr P 11217-12 samt den 11 januari 2018 i mål nr P 3331-17). På samma sätt bör, enligt mark- och miljödomstolen, frågan om markområdet utgör en lucktomt bedömas utifrån förutsättningen att den planerade rivningen utförs. Efter rivning av tillbyggnaden är det möjligt att iaktta gällande krav på bl.a. avstånd till fastighetsgräns och gata utan att ett nytt bostadshus inom markområdet skapar en ny bebyggelsestruktur inom området, se situationsplan nedan. Det aktuella markområdet motsvarar även i övrigt de förutsättningar som gäller för att kunna betraktas som en lucktomt. Utsnitt ur situationsplan för X (se aktbil. 1, mark- och miljödomstolens akt) Nämnden har i annat ärende avseende en fastighet i området (Y) fattat beslut om positivt förhandsbesked. Med utgångspunkt i de förhållanden som råder inom X – efter det att tillbyggnaden har rivits – bedömer domstolen att X och Y har likvärdiga förutsättningar för att kunna omfattas av definitionen för lucktomt. Dok.Id 965941 P 3140-25 Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3140-25 Mark- och miljödomstolen Som angetts ovan är förutsättningarna uppfyllda för att det utpekade markområdet inom X ska kunna betraktas som en lucktomt Det har inte framkommit något bärande skäl för att neka ett positivt förhandsbesked med hänvisning till att det skulle kunna medför en oönskad prejudicerande verkan. Att neka ett positivt förhandsbesked i detta fall skulle också strida mot de objektivitetskrav som gäller vid myndighetsutövning. Det anförda innebär sammantaget att nämnden borde ha beviljat ansökan. Underinstansernas beslut ska därför upphävas och målet återförvisas till nämnden för meddelande av positivt förhandsbesked. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 30 september
4. Inge Karlström Malin Danielsson I domstolens avgörande har rådmannen Inge Karlström, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson (skiljaktig). Föredragande har varit Nils Hjort Brandström. Skiljaktig mening, se bilaga
5. Dok.Id 965941 Bilaga 2 Sida 1

(1)NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Mål nr P 3140-25 Tekniska rådet Malin Danielsson är skiljaktig och anför följande. När det råder stor efterfrågan på området för bebyggande ska kommunen enligt 4 kap 2 § plan- och bygglagen pröva ett markområdes lämplighet för byggnadsverk samt reglera dess utformning genom en detaljplan. I större tätorters närområden föreligger så gott som alltid behov av detaljplaneläggning, oavsett byggnadsföretagets omfattning. Att frågorna prövas i bestämda former ger en garanti för att alla intressenter kommer till tals (jfr prop. 1985/86:1 sid. 555). Nämnden har i beslutet uppgett att det råder stort bebyggelsetryck inom hela Sollentuna kommun. Varken domstolen, länsstyrelsen eller jag finner skäl att ifrågasätta detta. Kommunens syn på behovet av detaljplaneläggning ska därtill tillmätas stor betydelse. Utgångspunkten är således att byggnation i det här fallet ska föregås av planläggning. Klaganden har i sitt överklagande hänvisat till ett annat beslut om förhandsbesked som nämnden fattat i närtid gällande en fastighet i området med i viss mån liknande förutsättningar (Y). I detta ärende meddelade kommunen dock ett positivt förhandsbesked utifrån en bedömning att tomten ifråga var en naturlig lucktomt, och att byggnation därmed kunde hanteras direkt genom bygglovsprövning utan krav på föregående planläggning. Kommunen har fått möjlighet att yttra sig över överklagandet. Kommunen poängterar därvid att det i förevarande fall, till skillnad från situationen i Y, inte är fråga om någon naturlig lucktomt eftersom byggnation på platsen förutsätter rivning av en del av huvudbyggnaden. Enligt min mening är kommunens resonemang rimligt. För att kunna tillståndspröva byggnation utan föregående planläggning i miljöer med högt exploateringstryck, bör tomten utgöra en obebyggd lucka i bebyggelsestrukturen. Krävs rivning av huvudbyggnader eller delar därav är det inte en naturlig lucktomt. Det finns därvid ingen anledning att frångå huvudregeln om planprövning. Överklagandet bör därför avslås. Malin Danielsson Dok.Id 858461 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon 08-561 656 40 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30