Sid 1 (6) SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060205 SLUTLIGT BESLUT 2026-06-22 Stockholm Mål nr M 18478-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom (rätteligen

§ miljöbalken ska meddelas med avseende på Natura 2000-området Ära- och Rullamossen. I andra hand har bolaget yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska återförvisa målet till mark- och miljödomstolen. A.A. m.fl. (de enskilda) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska avvisa alternativt avslå ansökan. För det fall Mark- och miljööverdomstolen anser att det finns skäl att återförvisa målet till miljöprövningsdelegationen har de yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av punkten 3 i mark- och miljödomstolens dom ska återförvisa ärendet i sin helhet. I tredje hand har de enskilda yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra tillståndstiden till 35 år, ändra igångsättningstiden till fem år och att villkor 2 ska ändras på visst närmare angivet sätt. De enskilda har även yrkat att miljöprövningsdelegationens beslut att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen upphävs. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle anse att det finns skäl att pröva ansökan om dispens respektive tillstånd har de enskilda yrkat att målet återförvisas till mark- och miljödomstolen för ny prövning. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har hänvisat till sin tidigare framförda inställning i målet. Bolaget har motsatt sig de enskildas yrkanden. För det fall Mark- och miljööverdomstolen skulle anse det motiverat att begränsa vindkraftverkens placering i syfte att hindra att rotorblad sveper in inom flygkorridoren för smålom har bolaget yrkat att villkor 2 ska kompletteras i enlighet med vad bolaget yrkade vid miljöprövningsdelegationen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 5 M 18478-25 De enskilda har motsatt sig bolagets yrkanden och att målet återförvisas till mark- och miljödomstolen. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Bolaget har i fråga om rättegångsfel i mark- och miljödomstolen anfört i huvudsak följande. Utgångspunkten i dessa mål är att rätten utöver en lagfaren domare och ett tekniskt råd även ska bestå av två särskilda ledamöter. Mark- och miljödomstolen har uppenbarligen också funnit att målet är så pass komplicerat att det inte varit tillräckligt med två ledamöter vid avgörandet i sak. Om bestämmelsen tolkas så snävt att den endast tillämpas vid själva avgörandet får hela rätten inte del av samma processmaterial. I detta fall föredrog experter inom bl.a. fågel, fladdermus, natur och buller såväl genomförda utredningar, inventeringar och påverkansbedömningar vid sammanträdet. Mark- och miljödomstolen har också uppenbarligen missuppfattat vad som föredrogs vilket haft en direkt påverkan på avgörandet. Bolaget har inte underrättats om rättens utvidgning innan mark- och miljödomstolen meddelade sin dom. De enskilda och länsstyrelsen har yttrat sig över bolagets överklagande. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL Målet har avgjorts av mark- och miljödomstolen i sammansättningen en lagfaren domare, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter (se 2 kap. 4 § tredje stycket lagen [2010:921] om mark- och miljödomstolar). Mark- och miljödomstolen höll under målets handläggning sammanträde eftersom det antogs vara till fördel för såväl utredningen av ärendet som till främjande av ett snabbt avgörande (se 13 § andra stycket lagen [1996:242] om domstolsärenden, ÄL). De särskilda ledamöterna deltog inte vid sammanträdet. Den fråga som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om det var rätt av mark- och miljödomstolen att avgöra målet i en annan sammansättning än den domstolen hade vid sammanträdet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 6 M 18478-25 Domstolens beslut ska grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt har förekommit i ärendet (27 § ÄL). En grundläggande princip är alltså att rätten, när den avgör ett mål, har fått del av allt processmaterial inklusive vad som förekommit vid ett eventuellt sammanträde. I rättspraxis har avgörandet av mål i en annan sammansättning än den som deltog vid en muntlig förhandling bedömts utgöra ett rättegångsfel även om rätten vid avgörandet varit domför. (Se RH 2014:57 och RÅ 1997 ref. 10.) I detta fall har målet avgjorts i en annan sammansättning än den domstolen hade vid sammanträdet. Sammanträde i den här typen av mål fyller, inte minst när sammanträdet genomförs i syfte att vara till fördel för utredningen, en viktig funktion som kan jämföras med den huvudförhandling som hålls i ansökningsmål. Vid det aktuella sammanträdet har enligt uppgift frågor berörts som har bäring på huvudfrågorna i målet. Det har inte framkommit att mark- och miljödomstolen innan målet avgjordes hade kommunicerat med parterna att målet skulle avgöras i en annan sammansättning än den domstolen hade vid sammanträdet. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar mot denna bakgrund att det har förekommit ett grovt rättegångsfel vid mark- och miljödomstolens handläggning. Felet kan antas ha inverkat på målets utgång och kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling. Beslutet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Ulf Wickström, tekniska rådet Torbjörn Johansson och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo. Bilaga A Sida 1

§ miljöbalken för vindkraftverken. Med tanke på att smålommen enligt Natura 2000-beslutet ska bevaras inom området kan Natura 2000-tillstånd inte ges (jfr 7 kap. 28 b § punkten 2 miljöbalken). Placeringen av vindkraftverken strider också mot 4 § artskyddsförordningen genom risk för avsiktligt dödande och avsiktliga störningar vid födosök. Det finns en uppenbar risk att artens lokala och regionala bevarandestatus påverkas om vindkraftverken får byggas. Skäl för ändring av beslutet För det fall beslutet inte upphävs eller ansökan avvisas ska beslutet ändras med stöd av följande. Tillståndstiden Tillståndet ska enligt beslutet gälla i 52 år. Med dagens kunskap är den tekniska livslängden för vindkraftverk högst 30 år. Merparten av de landbaserade vindkraftverken når för övrigt inte upp till den livslängden utan monteras ner inom kortare tid. Det finns påståenden i branschen (och i ansökan) att vindkraftverk i framtiden ska kunna livstidsförlängas upp till 40 år men något underlag som visar att det är möjligt har inte presenterats. Tillstånd ska inte ges för längre tid än som kan motiveras utifrån dagens kunskap. Tillståndet ska därför begränsas till 35 år i vilket ingår tid för byggnation och avveckling. Dok.Id 731159 Sida 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Igångsättningstiden Enligt tillståndet är den s.k. igångsättningstiden bestämd till tio år. Den normala igångsättningstiden i tillstånd är fem år och det finns inget i ärendet som säger att det inte går att uppföra vindkraftsparken inom den tidsramen. Enligt förarbeten och praxis ska igångsättningstiden inte sättas längre än vad som är nödvändigt för att områden inte i onödan ska vara låsta till en senfärdig exploatör. För dem är det också av stor vikt att igångsättningstiden begränsas eftersom den tiden påverkar deras möjligheter att t.ex. bygga på och utveckla sina egna fastigheter. Det handlar om betydande inskränkningar i deras möjlighet att förfoga över deras egendom och osäkerheten påverkar även deras fastighetsvärden. De vill därför att igångsättningstiden ändras till fem år. Villkor 2: flyttmån I villkor 2 ges möjlighet att flytta verken upp till 100 meter från den koordinatbestämda placeringen. Utgångspunkten är att koordinaterna utgår från verkens centralpunkt varför flyttmånens påverkan från fundament och vingar går långt över 100 meter. Viss begränsning av flyttmånen finns i kartbilagan till beslutet men likväl är flyttmånen högst avsevärd och går utöver vad som kan anses rimligt. Ett beslut ska vara så preciserat att det går att bedöma konsekvenserna och som bekant är den s.k. boxmodellen inte längre tillåten. Att tillåta 100 meters flyttmån är inte rimligt och de vill att den ändras till 25 meter. Villkor 4; tid för vattenarbeten I villkor 4 föreskrivs en tid inom vilket arbeten inte för utföras i vatten men det gäller bara om det på platsen finns grodlek eller grodrom. Inom vattenområdena är det inte bara grodor som kan påverkas utan även ett stort antal andra skyddsvärda djur- och växtarter. Det finns därför ingen anledning Dok.Id 731159 Sida 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen att begränsa villkoret till att bara skydda groddjur. Vidare bör villkoret omfatta ”vattenområde” och inte bara ”vatten”. Villkor 7; buller I första stycket i villkor 7 föreskrivs att buller ska mätas ”vid bostadshus”. Begreppet ”vid bostadshus” bör enligt Naturvårdsverkets riktlinjer tolkas som att det omfattar hela bostadstomten dock max 30 meter från bostadshusets fasad (se sidan 11 i Naturvårdsverkets ”Vägledning om buller från vindkraftverk” från 2020-12-01). Men för att det ska vara tydligt att bostadstomten omfattas bör villkoret ändras i enlighet med yrkandet. Formuleringen är hämtad från prövningen i Mark- och miljööverdomstolens dom meddelad 2017-01-23 i mål nr M 3724-

1. Villkor 11; ”Batstop” I villkor 11 regleras ”batstop” och det finns i skrivningen ett förhållandevis stort utrymme till undantag då verken inte behöver stoppas och en möjlighet för tillsynsmyndigheten att helt ta bort ”batstop”. Vid genomgång av praxis och andra beslut med villkor om ”batstop” kan konstateras att det finns en förhållandevis stor variation i utformningen. Det gäller både vad gäller tider och temperatur. Vissa arter är aktiva vid temperaturer under 14 o och det finns också en osäkerhet när temperaturen mäts i navhöjd och inte vid marken. Som bekant är temperaturen normalt högre vid marken än 180 meter upp i luften. Mest rimligt är därför att helt utelämna temperaturen som en faktor och sätta stopptiden så att den gäller en timme före solens nedgång och en timme efter solens uppgång. Vidare är det svårt att tillåta drift vid kraftig nederbörd eftersom det är svårkontrollerat. Nederbörden kan vara lokal och det går inte att använda data i realtid från SMHI som MPD argumenterar kring. Den formulering som de yrkar är fastställd av Mark- och miljööverdomstolens i dom meddelad 2014-08-27 i mål nr M 9473-
2. Det saknas också anledning att tillåta tillsynsmyndigheten att ge undantag från ”batstop”. Prövningen mot Dok.Id 731159 Sida 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen artskyddsförordningen sker i detta mål och då ska inte annan myndighet kunna ”runda” beslutet. Villkor 11 ska därför ändras i enlighet med yrkandet. Eolus AB Villkor 8; lågfrekvent buller Bolaget instämmer med MPD i att utgångspunkten ska vara att de verk som uppförs ska klara av att innehålla de föreskrivna värdena för lågfrekvent ljud. Som framgår av den till ansökan hörande miljökonsekvensbeskrivningen visar genomförda ljudberäkningar för Marbäck också att så bedöms vara fallet för denna vindkraftspark. För det fall värdena ändå överskrids bör dock inte utgångspunkten vara att åtgärder i första hand ska vidtas på vindkraftverken. Åtgärder på vindkraftverk är typiskt sett mycket kostsamma. Sådana åtgärder är också förenade med minskad elproduktion vilket inte bara påverkar verksamhetsutövaren utan även miljön då den positiva klimatnyttan av förnybar elproduktion minskar. Summan av den uteblivna energiproduktionen kommer årligen att uppgå till 1 Gwh om man utformar villkoret på det sätt som länsstyrelsen förespråkar. Å andra sidan är bullerdämpande åtgärder vid bostäder vanligen betydligt enklare att vidta och möjliggör en högre elproduktion, vilket vore förenligt med resurshushållningsprincipen (2 kap. 5 § miljöbalken). I de fall värden överskrids beror detta i många fall vidare på bristfällig isolering av den specifika bostaden och därmed är tilläggsisolering av bostaden både till gagn för husägaren och vindkraftsparken. Vid vissa enskilda fall kan ett eller flera vindkraftverk inneha en mindre teknisk variation som kan vara tekniskt utmanande att åtgärda efter att vindkraftverken är installerade, en åtgärd på enskilda bostäder är då avsevärt mindre tekniskt krävande och mer resurseffektivt. En eventuell åtgärd på vindkraftverk kan vidare innebära behov av kranar och ökad trafik som skapar olägenhet för närboende medan åtgärden utförs. Dok.Id 731159 Sida 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Bolaget delar sammanfattningsvis MPD:s inställning till viss del, men anser att verksamhetsutövaren, om bullerbegränsande åtgärder behövs, ska erbjuda ägaren till den aktuella fastigheten att utföra sådana åtgärder på eller vid aktuella bostäder och/eller vidta bullerbegränsande åtgärder på vindkraftverken. Ett villkor med den innebörden är även förenligt med Mark- och miljööverdomstolens praxis (se M 4596-15 och M 9616-14). Villkoret bör mot den bakgrunden formuleras enligt bolagets yrkande. Villkor 9; skuggor Det är inte motiverat med en begränsning om 30 minuter per dygn. MPD noterar att det inte är ovanligt att villkor om rörliga skuggor omfattar både 8 timmar per år och 30 minuter per dygn och hänvisar till information på branschorganisationen Svensk Vindenergis hemsida och menar att vindkraftsbranschen delar den uppfattningen. Det stämmer att det inte är ovanligt att en sådan begränsning föreskrivs som villkor. Det är dock också vanligt att skuggvillkor inte innehåller en begränsning om 30 minuter per dygn (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar i mål M 3359-22 och M 459615). Begränsningen skulle medföra ett icke obetydligt bortfall av produktionen av förnybar el vilket vore negativt ur ett resurshushållningsperspektiv. Det innebär också att den förväntade klimatnyttan av vindkraftparken minskar. Genomförda produktionsförlustberäkningar visar att ett villkor om max 8 timmar skugga per år, skulle medföra att verken behöver stängas av 69 timmar per år per verk. Om kravet däremot skulle omfatta både max 8 timmar per år och max 30 minuter per dygn, behöver verken i stället stängas av under ca 95 timmar per år. Skillnaden är alltså 26 timmar per verk per år. Detta motsvarar Dok.Id 731159 Sida 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen en produktion på ca 0,6 GWh/år (0,3 % x 200GWh/år). Redan av den anledningen kan det konstateras att orimliga olägenheter uppkommer (2 kap. 7 § första stycket miljöbalken). Därtill kommer emellertid även till följd av ökade start och stopp av vindkraftverken ökade kostnader på grund av ökat slitage. Även det innebär orimliga olägenheter, särskilt med hänsyn tagen till kravets avsaknad av miljönytta. Sammantaget saknas miljömässigt behov av att föreskriva ett skuggvillkor med en begränsning om 30 minuter per dygn. Med beaktande av resurshushållningsprincipen (2 kap. 5 § miljöbalken) och tillämpning av rimlighetsavvägningen (2 kap. 7 § miljöbalken) bör villkor föreskrivas i enlighet med vad bolaget har yrkat. Villkor 11; skyddsåtgärder för fladdermöss Det vidhålls att driftreglering endast behövs avseende verk 6, 7 och
3. Skälen till det är som framgår i den till ansökan hörande miljökonsekvensbeskrivningen att risken för kollision bedöms främst kunna uppkomma vid östra delen av verksamhetsområdet, som gränsar i sydost till det våtmarksområde där aktivitet av nordfladdermus registrerats. Östra delen av verksamhetsområdet har viss funktion för fladdermöss nära främst vattendragen samt några våtmarksområden. Av Naturvårdsverkets senaste forskningsrapport beträffande vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar (”Vindkraft i skogsmiljö – beräknad dödlighet hos fladdermöss och fåglar”, 2024) framgår att driftreglering utanför “region 1” (Kalmar län, Blekinge och Skåne) saknar betydelse eftersom det inte påvisats någon överdödlighet vid verk som inte är driftreglerade. Både vid oreglerade och driftreglerade är, som framgår av forskningsrapporten, dödligheten mycket låg. Dok.Id 731159 Sida 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Villkoret bör vidare omfatta att driftreglering inte behöver ske vid dimma. Skälet till det är att fladdermöss inte är aktiva vid dimma (se t.ex. Naturvårdsverkets forskningsrapport 6740 “Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss”, s. 116 vari framgår att stoppreglering inte behövs vid dimma). Det saknas därför miljömässigt behov av att driftreglera verken vid dimma. MPD motiverar villkoret med att det saknas tillförlitliga möjligheter att på ett automatiskt sätt kontrollera och definiera förekomst av dimma på samma sätt som för regn. Bolaget får framhålla att det i dagsläget finns teknik som detekterar dimma som ger vattenutfällning. Med hänsyn till pågående teknikutveckling kan det framöver finnas teknik som även detekterar dimma som inte ger vattenutfällning. Bolaget motsätter sig därför att tillgänglig teknik skulle vara skäl för att formulera villkoret på annat sätt än enligt bolagets förslag. Det får även hänvisas till tillstånden för de havsbaserade vindkraftparkerna Kattegatt Syd, Galene och Poseidon vari regeringen föreskrev villkor med innebörd att vindkraftverken inte behövde driftregleras till skydd för fladdermöss vid kraftigt regn eller dimma (KN 2023/00991, KN2023/01060 & KN2023/01077). Rådande praxis är således att driftreglering till skydd för fladdermöss inte behöver ske vid dimma. Det saknas skäl att avvika från den praxisen. Villkoret bör vidare formuleras så att det framgår uttryckligen vad driftregleringen innebär, dvs att vingarna ska hållas stillastående eller med rotor ställd i idlat läge. Av MPD:s beslutsskäl framgår att detta även är myndighetens avsikt (se s. 44) och villkoret bör till undvikande av oklarheter formuleras på detta sätt. En formulering med innebörd att verken ska ”stängas av” riskerar medföra oklarheter och bör undvikas. Dok.Id 731159 Sida 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Begränsningarna som det av MPD beslutade villkoret innebär kommer att medföra bortfall av elproduktion vilket i sig medför både kostnader och utebliven positiv klimatpåverkan. Det ska vägas mot dess miljönytta, vilken bolaget bedömer vara obefintlig. Sammanfattningsvis saknas miljömässigt behov både vad gäller att driftreglera samtliga verk och att undanta dimma från driftregleringsvillkoret. Med beaktande av rådande praxis, resurshushållningsprincipen (2 kap. 5 § miljöbalken) och tillämpning av rimlighetsavvägningen (2 kap. 7 § miljöbalken) bör villkor föreskrivas i enlighet med vad bolaget har yrkat. För att beräkna hur ofta verken skulle behöva stängas av till följd av villkoret om BAT-mode har i beräkningarna använts för Marbäck representativ statistik över temperatur och vindhastighet. Statistiken visar hur ofta det förekommer att vindhastigheten är under 6 m/s, samtidigt som temperaturen är över 14 o C, alltså vid de förhållanden som villkoret skulle aktualiseras. Produktionsförlusten för BAT-mode på samtliga verk beräknas under sådana förhållanden uppgår till ca 286 MWh/år, vilket innebär 36 MWh/år per vindkraftverk. Totalt för de fem vindkraftverk som utredningen visar att det saknas miljömässigt behov av driftreglering blir produktionsförlusten ca 180 MWh/år. Liksom vid reglering enligt villkor 9 uppkommer utöver produktionsförlusten slitage på verken varje gång de stannas och startas, vilket innebär en förkortad teknisk livslängd på verken. Därmed uppkommer även på det viset ett sämre resursutnyttjande än om villkoret utgår. Dok.Id 731159 Sida 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen GRUNDER FÖR BEMÖTANDE AV TALAN Parterna har anfört bl.a. följande till bemötande av talan. Eolus AB Påstådda brister i miljökonsekvensbeskrivningen Bullerutredningen har genomförts av ovanligt välmeriterad akustiker och i enlighet med de krav som uppställs på sådana utredningar. Fladdermusinventeringens omfattning är i linje med praxis och Naturvårdsverkets rekommendationer. Artkarteringen har utförts under av Naturvårdsverket rekommenderad period, med kompletterande artkartering i september och med autoboxar som med råge varit uppsatta under den tid som framgår av Naturvårdsverkets vägledning. Fråga har alltså inte varit om någon korttidig eller i förhållande till nämnda vägledning avvikande inventering. I fråga om fåglar har inventeringar utförts i området under ett femtontal år och innefattat samtliga noterbara arter. Även migration har ingående utretts och redovisats. Miljökonsekvensbeskrivningen är sammantaget sådan att den kan ligga till grund för en prövning. Se i fråga om påstådda brister i miljökonsekvensbeskrivningen även vad som framgår under rubrikerna boendemiljö, fladdermöss och fåglar. Kommunal tillstyrkan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken Det framgår inte av JUNO att en förutsättning för tillstånd är att det av kommunen lämnade tillstyrkandet till ansökan vunnit laga kraft. Dessutom framgår av 13 kap. 14 § kommunallagen att ett tillstyrkande gäller utan hinder Dok.Id 731159 Sida 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen av att det vunnit laga kraft förutsatt att en överinstans inte sagt någonting annat. Det krävs inte något nytt tillstyrkande till etableringen eftersom omgivningspåverkan kommer att vara oförändrad och knappat noterbar i förhållande till vad som ursprungligen framgick av ansökan. Inte heller ändringstillstånd hade krävts för det fall tillstånd hade beviljats med den ursprungliga positionen och om bolaget därefter önskat ändra koordinaterna. Kommunstyrelsen har dessutom i svar på länsstyrelsens förfrågan om bekräftelse av alternativ position av vindkraftverk i Marbäck ansett att ett nytt tillstyrkande inte varit nödvändigt och att ärendet inte behövde komma på återremiss och att något separat tillstyrkande av den nya placeringen inte heller avsågs att tas upp för beslut i kommunfullmäktige. Om tillstyrkande trots allt skulle krävas bör mark- och miljödomstolen genom föreläggande ge kommunen möjlighet att enligt 16 kap. 4 § miljöbalken inkomma med sådant tillstyrkande. Det ska också uppmärksammas att inte heller Försvarsmakten har haft något att invända mot den justerade positionen. Boendemiljön Slutsatsen av utförd bullerutredning är att ljudberäkningarna är utförda i enlighet med praxis och att det finns tekniska och faktiska möjligheter att innehålla villkoren vid samtliga bostäder. Att så sker säkerställs även genom villkor 6 och 7 i tillståndet. Dessutom har alla moderna vindkraftverk regleringsinställningar som gör att ljudnivån kan sänkas. Beräkningar visar också att det finns goda förutsättningar att klara ljudnivån inomhus. Det avviker från praxis att specificera i bullervillkor var på fastigheten som bullervillkoret ska innehållas. Vad gäller den av klagandena påstådda närheten till gällande riktvärden för buller och att den påstådda närheten skulle medföra krav på större marginal i villkorens utformning kan det konstateras att det följer av Mark- och miljööverdomstolens etablerade praxis att sådan marginal inte ska föreskrivas. Dok.Id 731159 Sida 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Här kan t.ex. MÖD:s avgöranden den 24 januari 2013 i mål M 8236-12 och den 9 maj 2019 i mål 4293-18 nämnas. Fladdermöss Av Naturvårdsverkets rapport Vindkraft i skogsmiljö framgår att i princip ingen risk för dödlighet föreligger för fladdermöss i nu aktuellt område och att det därför inte ens generellt sett bedöms finnas behov av BAT-mode i detta område. Inventeringen har gjorts med hjälp av autoboxar som registrerat frekvenser av fladdermusljud i form av ljudfiler. Ju fler rörelseindikationer som registreras desto fler ljudfiler uppstår. En registrering av fladdermusljud kan också användas för att artbestämma. En användning av autoboxar brukar resultera i att man efter endast två nätter har funnit alla arter. Det har för varje enskild art i Marbäck uppmätts en låg aktivitet. Fåglar Bolaget har med stöd av sekretessavtal haft tillgång till inrapporterade artskyddsobservationer som gjorts inom Ulricehamns kommun. Det har då kunnat konstateras att det inte gjorts några som helst fynd av nattskära i eller i anslutning till projektområde Marbäck enligt uttag från Artportalen inklusive skyddsklassade observationer. Dessutom har inga nattskäror observerats inom vindkraftsområdet under de år som inventeringar genomförts 2021-
4. Området saknar också de förutsättningar i form av bl.a. myrmarker, glesa hällmarksskogar, som nattskäran kräver, varför en sådan inventering ändå inte skulle ha resulterat i några konsekvenser för projektet. Vad gäller observationer av ugglor har inga observationer gjorts i samband med genomförda inventeringar 2021-
5. Därutöver, utdrag från Artportalen, inklusive skyddsklassade observationer, finns endast ett fåtal observationer av de vanligaste förekommande arterna (pärluggla, sparvuggla och kattuggla) inom Dok.Id 731159 Sida 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen eller i anslutning till projektområdet. Av ugglor är det i Vindvals syntesrapporter endast berguv som lyfts fram som en art med behov för skyddsavstånd gentemot häckningslokaler. På senare tid har även lappuggla fått viss uppmärksamhet i och med att den under senare tid har etablerat sig som sällsynt häckfågel i södra Sverige. I Artportalen, inkluderat skyddsklassade observationer, finns inga observationer av berguggla eller lappuggla inom projektområdet eller i angränsande områden. Häckningsplatser för berguv i Ulricehamns kommun är dessutom väl kända och ligger på betryggande avstånd från vindkraftsområdet. Dessutom saknas förutsättningar för häckande berguv inne i projektområdet eftersom det saknas branta och tillräckligt höga klippbranter som dessa är beroende av. Vad gäller de genomförda inventeringarna av smålom visar de rätteligen att Åsunden är den fiskesjö som främst nyttjas av smålom. Det fanns tidigare enstaka indikationer på att arten tillfälligtvis kunde nyttja även sjön Tolken som fiskesjö. Flygvägar som identifierades redan 2009-2010 gick således främst i öst-västerled mellan Äramossen och Åsunden, men med indikationer på att fåglar ibland även kan röra sig i mer sydvästlig riktning till och från Åsunden samt att det även förekommer rörelser mellan Äramossen och Komossen som utgör häckningsområden. Slutsatsen är dock nu, mot bakgrund av befintligt kunskapsunderlag och de särskilda inventeringarna, att smålommen nyttjar Åsunden som fiskesjö och att de mellan Äramossen och Åsunden främst flyger den rakaste och kortaste vägen, även om det förekommer viss variation med enstaka flygningar indikerade i en mer sydvästlig riktning mellan mossen och sjön Åsunden. Smålom är en häckfågel på landskapsnivå. På Äremosse häckar 1-2 par och lite längre österut på Komosse ytterligare 1-4 par. Smålom syns regelbundet fiska i Åsunden, som enligt vad provfisken utvisar, också utgör en lämplig sjö för artens födosök. En inventering av smålom gjordes i området under åren 20092010 och man studerade då smålommens flygvägar. Vid inventeringen framkom att smålommen vid sidan av Åsunden nyttjar flera sjöar och att Dok.Id 731159 Sida 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen flygvägarna gick i flera riktningar. Slutsatserna av denna inventering och vad som framkommit vid inventering i samband med två andra vindkraftsprojekt inom kommunen är att smålommen inte väljer att ta den rakaste vägen till Åsunden. Ytterligare en slutsats var att smålommen rörde sig i huvudstråk, men också att den hade andra rörelsemönster. En förutsättning för inventering av smålom är att man kan fastställa en position och vilken flygriktning den har. Utgångspunkter vid den nu genomförda inventeringen har varit att samla in tillförlitliga data, att genomförda observationer ska vara gjorda i så nära anslutning till vindkraftsområdet som möjligt och att flera observationer ska genomföras i syfte att få dem oberoende av varandra. Totalt har under tidiga morgnar och sena kvällar gjorts 19 olika fältbesök under 75 timmars arbetstid. Utifrån gjorda observationer har beräknats en genomsnittlig flygriktning som har legat till grund för den flygväg som fastställts i vindvalsrapporten. Totalt har åtta observationer gjorts av smålom och då vid stranden av Åsunden och Äremossen. Att två av observationerna gjorts vid Åsunden visar att smålommen rör sig inom denna. Gjorda observationer stärker riktigheten av den flygkorridor som bolaget utlagt. Med den utlagda flygkorridoren bedöms risken för kollisioner som liten. Storleken på den utlagda flygkorridoren överensstämmer med Vindvals rekommendationer om en bredd på minst en kilometer. Att lommar är stora, tunga fåglar, med sämre manövreringsförmåga och som väjer på ganska långt håll när de ser ett uppdykande hinder i vägen kan vara en anledning till att man sett så få olyckor mellan vindkraftverk och smålom. Endast en olycka med smålom vid vindkraftverk har dokumenterats mellan 2002 och 2025 i tyska undersökningar. Inventering av smålom har visat att lom typiskt sett inte flyger utanför den flygkorridor om en kilometers bredd som bolaget i enlighet med Vindvals rekommendation tillsett finns mellan observerade flygvägar mellan häckningsoch fiskevatten och närmast beläget vindkraftverk (Naturvårdsverkets rapport 6740, Vindkraftverkens påverkan på fåglar och fladdermöss, s. 51). Det kan i Dok.Id 731159 Sida 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen anledning av vad klagandena försöker göra gällande konstateras att rekommendationen alltså inte innebär att det ska stå klart att ingen lom någonsin flyger utanför flygkorridoren. Det ska också erinras om att det norr om flygkorridoren finns många kilometer breda flygvägar, på vägen mot den sjö där lommen primärt söker föda. Sammanfattningsvis är rätteligen kunskapsunderlaget ovanligt gott såvitt avser påverkan på fågel. Bolaget har också genomfört en generell häckfågelinventering och en inventering baserad på linjetaxering. Samråd har även hållits med länsstyrelsen under projektets gång Vad gäller Natura 2000-områden ska påverkansbedömningen som bekant ske utifrån vad som anges i bevarandeplanerna. Det främsta bevarandesyftet med Ära- och Rullamossen är ”att bevara de olika våtmarkstyperna hydrologiskt intakta och utan ingrepp” samt att bevara förutsättningarna för områdets rika fågelfauna”. Skyddet är således primärt avsett att bevara de fysiska förutsättningarna inom Natura 2000-området. Vidare anges i bevarandeplanen under rubriken ”Vad kan påverka negativt?” att ”Alla typer av ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet och som påverkar vattenförhållandena i våtmarken. Sådana ingrepp kan vara: (…) – Vindkraftverk i smålommarnas flygvägar”. I förevarande mål har vindkraftparken, efter omfattande inventeringar genomförda under många års tid, utformats på sådant sätt att inga vindkraftverk finns i smålommens flygvägar. Av Vindval rekommenderas flygkorridor upprätthålls. Avståndet mellan närmast belägen del av projektområdet och Natura 2000-området är ca 1,6 kilometer. Det är alltså inte fråga om något ingrepp ”på eller i anslutning till våtmarksområdet”. Som redovisats redan i miljökonsekvensbeskrivningen finns det alltså inte någon sådan risk för betydande påverkan på vad som skyddas av Natura 2000- Dok.Id 731159 Sida 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen området att tillstånd enligt 7 kap.

§ miljöbalken krävs. Tillsynsmyndigheten för Natura 2000-området instämmer också i denna bedömning. Vad därefter gäller Komosse är området uppdelat i två Natura -2000-områden, Komosse västra och Komosse. Av bevarandeplanen för Komosse framgår att de prioriterade bevarandevärdena utgörs av ”den storslagna öppna högmossen med dråg, bäckar, laggkärr, myrsjöar, skogklädda myrholmar och randskog. Vid eventuella målkonflikter inom Natura 2000-området har naturtypen öppen högmosse högst prioritet. Prioriterade fåglar är våtmarksarter knutna till högmossens olika naturtyper. Vid eventuella målkonflikter prioriteras bevarande av våtmarksarter. Området har mycket höga värden knutna till en storslagen öppen högmossen med dess olika naturtyper och rika fågelliv. Komosse bidrar på bästa sätt till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för förekommande naturtyper och arter. Prioriterade åtgärder: Komosse södra ingick under åren 2010 till 2015 i ett Life+projekt för våtmarksrestaurering. Hydrologisk återställning och vegetativ restaurering genomfördes i ett område som tidigare var utdikat. I och med att detta restaureringsarbete nu är färdigt finns inga planerade skötselåtgärder inom Komosse i Jönköpings län”. Det kan således konstateras att skyddet även här avser fysiska förhållanden inom Natura 2000-området. Vidare kan det konstateras att vindkraft inte utpekas som särskild verksamhet som kan påverka negativt, endast ”störning, buller, skapande av barriärer och fragmentering” nämns. Det kan konstateras att vindkraftverken inte riskerar att ge någon sådan påverkan, vilket visas av genomförda inventeringar av flygvägar och det stora avståndet till Komosse. Dok.Id 731159 Sida 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen På samma sätt som för Ära- och Rullamosse och som redovisats redan i miljökonsekvensbeskrivningen, finns det alltså inte någon sådan risk för betydande påverkan på vad som skyddas av Natura 2000-området att tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken krävs. Tillsynsmyndigheten för Natura 2000området instämmer också i denna bedömning även såvitt avser detta Natura 2000-område. Vad sist gäller Natura 2000-området Komosse västra, framgår följande av bevarandeplanen såvitt avser prioriterade bevarandevärden. ”Prioriterade bevarandevärden: Att bevara ett stort och till stor del orört mossekomplex med en karaktäristisk våtmarksflora och ett rikt fågelliv med bland annat en rad häckande och rastande våtmarksfåglar samt skogshöns. Prioriterade fågelarter för området är ljungpipare, grönbena, tana, smålom, orre och tjäder. Prioriterade naturtyper i området är högmossar, öppna mossar och kärr, skogsbevuxen myr, taiga och myrsjöar. Arealen skogbevuxen myr får inte öka på bekostnad av arealen öppna mossar och kärr”. Under rubriken ”Vad kan påverka negativt” anges inledningsvis att ”Risken för negativ påverkan på områdets naturtyper och arter bedöms vara förhållandevis låg då många av de faktorer som kan påverka naturtyperna negativt är reglerade i naturreservatens föreskrifter” Vindkraftverk nämns endast som exempel på vad som kan utgöra risk för negativ påverkan om det är fråga om ”vindkraftverk(…) i anslutning till området”. Avståndet mellan projektområdets gräns och Natura 2000-området är som ovan nämnts som kortast 8,6 kilometer. Det är ”inte i anslutning till området”. Vindkraftparken har alltså utformats på sådant vis att risk för betydande påverkan på vad som skyddas av Natura 2000-området Komosse västra också utesluts. Dok.Id 731159 Sida 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Sammanfattningsvis föreligger inte heller såvitt avser Komosse västra någon sådan risk för påverkan som innebär krav på Natura 2000-tillstånd. Det har redovisats redan i miljökonsekvensbeskrivningen, bl.a. baserat på bedömningar gjorda av filosofie doktor och ornitolog. Tillsynsmyndigheten instämmer även i denna del i bolagets bedömning, liksom tidigare miljöprövningsdelegationen. Sammantaget strider inte heller ansökan mot 4 § artskyddsförordningen (2007:845). Tillståndstid Tillstånd ska inte begränsas om det inte finns särskilt miljömässigt motiv och rimlighet av begränsningen. Att så är fallet följer av de allmänna hänsynsreglerna och gäller som bekant för alla sorters begränsningar i tillstånd. Vid bedömningen av giltighetstidens längd ska särskild hänsyn tas till den tekniska livslängden (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 augusti 2014 i mål M 9473-13). Den tekniska livslängden för vindkraftsanläggningar ökar och bedöms innebära att yrkad giltighetstid är vad som faktiskt krävs för att verksamheten i Marbäck inte ska behöva avslutas före anläggningens tekniska livslängd löpt ut. Det vore alltså resursmässigt skadligt att inte medge så pass lång giltighetstid som miljöprövningsdelegationen gjort, liksom det skulle innebära att fossilfri energi inte kan levereras under anläggningens fulla tid. Det vore dåligt för bl.a. klimatet och energiförsörjningen. Det finns alltså inte några miljömässig skäl för en annan tillståndstid än den bestämda. En kortare tidsbegränsning skulle även innebära uppkomst av olägenheter, både i form av utebliven produktion av fossilfri el och ekonomiska. Igångsättningstid Vad gäller igångsättningstiden hänvisar bolaget till vad som anförts i yttrande till MPD den

ugusti

1. Sammanfattningsvis behövs den tioåriga Dok.Id 731159 Sida 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen igångsättningstiden för att bolaget med säkerhet ska ha möjlighet att sätta igång verksamheten. Villkor 2 Det är inte fråga om boxmodellen i detta mål. Det är rätteligen fråga om tillstånd med flyttmån om högst 100 meter från angiven koordinat. Miljöeffekterna av en sådan placering har utretts, utifrån worst case, och bedömts vara acceptabla med föreslagna skyddsåtgärder. Det finns alltså inte något miljömässigt skäl till, eller rimlighet, av den av klagandena yrkade begränsningen. Redan av den anledningen ska flyttmånen inte ändras till 25 meter. En sådan ordning vore för övrigt också oförenlig med Mark- och miljööverdomstolens etablerade praxis, såsom den framgå av t.ex. MÖD 2019:
2. Villkor 4 Verksamheten berör inte något skyddsvärt i vatten på det sätt som innebär att det kunde vara motiverat med ytterligare inskränkning av tillåten tid för arbetena. Det visar utredningen i målet, som grundas på bl.a. genomförda inventeringar. Eftersom det inte finns sådant motiv för skärpning, eller rimlighet, ska villkoret inte ändras på det sätt som klagandena yrkat. Villkor 7 Det finns ingen noterbar skillnad i buller på det avstånd som klagandena hänvisar till, eller för den delen heller på ett betydligt större avstånd. Yrkandet bestrids eftersom det saknas miljömässigt behov, rimlighet och stöd i praxis och Naturvårdsverkets vägledningar. Villkor 11 Dok.Id 731159 Sida 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Det saknas miljömässigt behov, rimlighet och stöd i praxis av klagandenas krav. De bestrids därför redan mot den bakgrunden. Vad gäller behovet av BAT-mode kan åter för fullständighetens skull hänvisas till Vindvals senaste rapport från november
3. Där anges som ovan redovisats att generellt behov av BAT-mode helt bör saknas i aktuellt område. Detsamma framgår av utredningen som tagits fram specifikt för detta mål. Länsstyrelsen Villkor 8 - Lågfrekvent ljud Enligt rådande kunskapsläge är risken liten för att riktvärdena för lågfrekvent ljud inomhus överskrids så länge riktvärdet 40 dBA utomhus inte överskrids. Så länge verksamhetsutövaren klarar villkoret för buller utomhus, kan det alltså övervägas om det krävs något ytterligare villkor för att reglera lågfrekvent buller. Ett sådant villkor har ändå för tydlighetens skull ofta föreslagits av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser inte att det ska regleras i villkoret vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av överskridande. Att begränsa omgivningspåverkan ska åligga verksamhetsutövaren som en prioriterad skyldighet. Om överskridanden ändå sker bör det vara en tillsynsfråga vilka åtgärder som är mest lämpliga att vidta i det enskilda fallet. Det av länsstyrelsen föreslagna villkoret öppnar upp för att åtgärder kan genomföras antingen på verken eller på/vid berörda fastigheter. Formuleringen är i linje med de föreskrivna villkoren om lågfrekvent buller i domarna från Mark- och miljööverdomstolen som bolaget har tagit upp i sitt överklagande (se M 4596-15 och M 9616-14). Dok.Id 731159 Sida 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Villkor 9 - Skuggor Endast en av de domar som bolaget nämner (M 4596-15) tar upp skuggvillkoret i domskälen, och i det fallet hänvisar mark- och miljööverdomstolen till ett tidigare avgörande, mål M 3554-02 (med avgörandedatum 2003-09-16). I denna dom skriver MÖD: ”Boverket har i handboken Planering och prövning av vindkraftsanläggningar anfört att en lämplig utgångspunkt vid prövningen kan vara att utgå från den faktiska skuggeffekten på en störningskänslig plats och att den får vara högst åtta timmar per kalenderår. Miljööverdomstolen delar den bedömningen”. I själva verket skriver Boverket i sina rekommendationer 1 att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Det saknas en motivering i domen i mål M 3554-02 av varför MÖD har utelämnat en del av rekommendationen. I brist på ett tydligt ställningstagande från domstolen anser Länsstyrelsen att det fortsatt är Boverkets rekommendationer som ska vara vägledande för prövningen. En utgångspunkt för villkoret är att minimera olägenheten för boende i närheten av en vindkraftpark. En avvägning behöver också göras mot det produktionsbortfall som verksamhetsutövaren drabbas av vid en eventuell driftsreglering. Bolaget har i sitt överklagande framhållit att produktionsbortfallet skulle vara icke obetydligt, men har dock inte presenterat någon beräkning av omfattningen. Länsstyrelsen vill påminna om att det produktionsbortfall som avses kommer från den ytterligare driftsreglering som eventuellt behövs utöver den redan accepterade driftsregleringen för att inte överskrida 8 timmar per år. I brist på data som visar annat, bedömer Länsstyrelsen att det inte är för betungande för 1 Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden (Boverket, 2009). Dok.Id 731159 Sida 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen verksamhetsutövaren att begränsa driften så att störningen från skuggor inte heller överstiger 30 minuter per dag. Villkor 11 – Skyddsåtgärder för fladdermöss Länsstyrelsen anser att slutsatserna i Vindvals rapport 7169 främst är att se som en generell vägledning som måste vägas mot förutsättningarna i varje enskilt projektområde. Det saknas data från Västra Götaland i studien och det kan därför inte uteslutas att åtminstone migrationsstråk i närhet till de större vattendragen och dalgångar i länet kan uppvisa hög aktivitet under varma höstar. Studien ger inte heller några tydliga svar på varför resultaten ser olika ut mellan region 1 och 2, trots att det finns likheter i exempelvis klimatfaktorer. Länsstyrelsen bedömer att underlaget till tillståndsansökan (fladdermusinventering, artskyddsutredning och miljökonsekvensbeskrivning) inte visar på ett tillräckligt tydligt sätt att risken för dödande av fladdermöss är så liten att det går att bortse från bestämmelserna i 4a § artskyddsförordningen. Vidare vill Länsstyrelsen förtydliga att regeringens beslut gällande de havsbaserade vindkraftsparkerna Kattegatt Syd, Galene och Poseidon inte kan anses utgöra vägledande praxis vad gäller landbaserad vindkraft. Bolaget har inte redovisat någon definition av dimma, men det framgår av överklagandet att det finns minst två olika sorter, sådan dimma som ger vattenutfällning och sådan som inte gör det. I dagsläget finns enligt bolaget teknik som detekterar dimma som ger vattenutfällning. För övrig dimma finns det idag ingen teknik för detektion. Att sådan teknik kan komma att utvecklas i framtiden anser Länsstyrelsen inte är grund för att ge undantag från driftregleringen idag. Vid villkorsskrivning bör en avvägning ske mellan miljönyttan och det eventuella produktionsbortfallet som villkoret kan leda till. För att undantaget Dok.Id 731159 Sida 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen från driftreglering för dimma ska träda i kraft måste samtliga dessa förhållanden råda: • Det ska vara mellan solnedgång och soluppgång. • Det ska vara mellan den 15 juli och den 15 september. • Det ska blåsa minst 3 m/s men mindre än 6 m/s. • Temperaturen ska vara högre än 14 o C. • Det ska vara dimma, och den ska gå att detektera. Länsstyrelsen efterfrågar en redogörelse från bolaget för den statistiska förekomsten av detta scenario och hur stort det medföljande produktionsbortfallet skulle vara om undantag från driftsreglering vid dimma inte medges i villkoret. DOMSKÄL Målets handläggning Av 5 kap. 1 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar (LOM) följer att ifråga om mål som överklagats till mark- och miljödomstol tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen), om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag. Av 13 § ärendelagen följer att huvudregeln är att förfarandet är skriftligt vilket innebär att rättegångsbalkens muntlighetsprincip inte gäller. Vidare anges att det i förfarandet bör ingå sammanträde när detta kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet. Domstolen har i målet hållit sammanträde som en kompletterande del av handläggningen eftersom det antogs såväl vara en fördel för utredningen av ärendet som främjande för ett snabbt avgörande. Av 2 kap. 4 § tredje stycket följer att vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska även två särskilda ledamöter ingå i rätten, om det inte med hänsyn till målets eller ärendets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt med en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Dok.Id 731159 Sida 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Vid sammanträdet deltog endast en lagfaren domare och ett tekniskt råd. Under sammanträdet blev det emellertid uppenbart att tillståndsfrågan var av sådan svårighetsgrad att även två särskilda ledamöter måste ingå i rätten vid avgörande i sak. Efter sammanträdet har domstolen därför haft en föredragning av målet då särskilda ledamöter ingått i rätten. Klagandenas förstahandsyrkande; avvisa eller upphäva tillstånd Avvisningsyrkandet Klagandena har som grund för avvisningsyrkandet anfört att miljökonsekvensbeskrivningen är så bristfällig att ansökan inte kan ligga till grund för en prövning. Domstolen instämmer här i miljöprövningsdelegationens bedömning att miljökonsekvensbeskrivningen kan ligga till grund för prövningen. Eventuella osäkerheter får i stället beaktas när behovet av försiktighetsmått eller andra åtgärder övervägs. Yrkandet om att avvisa ansökan ska därför avslås. Yrkandet om att upphäva beslutet pga bristande kommunal tillstyrkan Kommunal tillstyrkan gäller direkt utan hinder av laga kraft (13 kap. 14 § KL) och vad gäller tillstyrkan av det flyttade verk nummer 5 har Kommunstyrelsen i svar på länsstyrelsens förfrågan om bekräftelse av alternativ position av vindkraftverk i Marbäck ansett att ett nytt tillstyrkande inte varit nödvändigt och att ärendet därför inte behövde komma på återremiss. Domstolen anser mot bakgrund av ovanstående att ett kommunalt tillstyrkande för närvarande föreligger vilket är tillräckligt. Yrkandet om att upphäva tillståndet på denna grund ska därför avslås. Dok.Id 731159 Sida 42 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Yrkandet om att upphäva beslutet pga försämrad boendemiljö Mark- och miljödomstolen anser inte att det föreligger hinder för tillståndet utifrån vad som gjorts gällande med avseende på buller och påverkan på landskapsbilden. Mark- och miljödomstolen instämmer här i miljöprövningsdelegationens bedömning. Yrkandena om att upphäva tillståndet kan således inte bifallas heller på dessa grunder. Yrkandet om att upphäva beslutet pga inverkan på vissa fågelarter För en verksamhet ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att syftet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 6 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden anfört att artskyddsförordningen (2007:845) är att se som en precisering av vad som kan följa av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex. MÖD 2013:13). Det innebär att domstolen med tillämpning av relevanta fridlysningsbestämmelser i artskyddsförordningen har att bedöma hur skyddade arter påverkas av den planerade verksamheten. Fåglar skyddas av 4 § artskyddsförordningen. Bestämmelsen innebär ett förbud att avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon, samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån. Domstolen anser, vad gäller andra fågelarter än arten smålom, att utredningen i målet visar att den sökta vindkraftparken inte är belägen så att den medför oacceptabel risk för störning av betydelse, skada eller dödande av vilda fåglar Dok.Id 731159 Sida 43 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen samt inte heller är belägen inom eller alltför nära kända flyttstråk för migrerande vilda fåglar på ett sätt som omfattas av 4 § artskyddsförordningen. Särskilt om smålom Ära- och Rullamossen ligger i södra utkanten av smålommens utbredningsområde. Arten har av Artdatabanken hotkategoriserats som nära hotad (NT), på gränsen till sårbar (VU), då populationen är vikande och antas fortsätta minska framgent till bl.a. följd av försurning av födosöksvatten, igenväxning av häckningsvatten och störningar i häcknings- och övervintringsmiljöer till havs. Smålom uppges vid flyttning avvika från sin flygrutt då den möter vindkraftsparker och sökanden har redovisat att endast ett fåtal lommar förolyckats i en tysk undersökning. Hur fågeln beter sig under flygning mellan häckningsplats och födosöksvatten är emellertid oklart. Mot bakgrund av att smålom observerats undvika kollisioner under flyttning bedömer domstolen att risken för dödande på grund av kollisioner under dessa flygningar får anses vara så liten att förbudet mot att döda inte utmanas av sökt vindkraftspark. Emellertid omfattar förbudet också att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån Eftersom smålom är en art med lång generationstid och låga reproduktionstal riskerar också en mindre störning (t.ex. förlängd sträcka mellan häcknings- och födosöksvatten) få en avgörande betydelse för ett pars häckningsframgång. Av samma skäl som beskrivits nedan, i avsnittet om Natura 2000, bedömer domstolen att det inte har visats att fåglarna inte störs på ett sätt som negativt påverkar deras häckningsframgång. Mot bakgrund av områdets belägenhet, i Dok.Id 731159 Sida 44 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen södra utkanten av artens utbredningsområde, samt Artdatabankens bedömning av den framtida utvecklingen av artens hotstatus2 bedömer domstolen att också en liten negativ påverkan på berörda lommars häckningsframgång har inverkan på artens populationsnivå på ett sätt som kan vara oförenligt med artskyddet. Domstolen finner därför att risken för otillåten störning av smålom påkallar ytterligare utredning, vilken bör ägnas att läka samma brister som domstolen bedömer föreligga gällande påverkan på Natura 2000-området (se avsnittet Natura 2000-frågan, nedan). Domstolen finner sammanfattningsvis att parken inte kommer att hamna i konflikt med något av förbuden i 4 § artskyddsförordningen när det gäller andra vilda fåglar än fågelarten smålom. Beslutet ska, i fråga om vilda fåglar, smålom undantaget, således inte upphävas heller på denna grund. Vad gäller arten smålom aktualiseras emellertid förbudet att störa arten under häckning samt också Natura 2000-reglerna. Domstolen anser att dessa frågor ska hanteras på samma sätt, se nedan under rubrik Natura 2000-frågan. Klagandenas yrkande rörande tillståndstiden Miljöprövningsdelegationen har beslutat om 52 års tillståndstid. Klagandena har yrkat att tillståndstiden ska begränsas till 35 år. När det gäller tillstånd till vindkraft framgår av praxis att ett tillstånd normalt bör tidsbegränsas. Motiven till detta är bland annat att den tekniska utvecklingen och ökade kunskaper kan komma att leda till ändrade miljökrav och att det därför bör finnas en möjlighet att skärpa villkoren vid en förnyad tillståndsprövning efter att ett tillstånds giltighetstid har löpt ut. Vid bedömningen av giltighetstiden bör, vid sidan av anläggningens tekniska 2 Dok.Id 731159 smålom-Rödlistning 2020-Artfakta från SLU Artdatabanken Sida 45 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen livslängd, beaktas värdet av att den plats om tagits i anspråk för verksamheten utnyttjas på ett sätt som är effektivt ur energianvändningssynpunkt och ur ett hushållningsperspektiv (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 augusti 2014 i mål M 9473-13). Anläggningens förväntade livslängd kan i det här fallet rimligen inte förväntas uppgå till mer än 35 år. Efter en så lång drifttid kan det inte anses oskäligt att fortsatt drift underställs en ny tillståndsprövning, varvid miljökraven kan anpassas till då rådande kunskaper om miljö och teknik. Domstolen anser mot denna bakgrund och med hänsyn till omständigheterna i övrigt att föreskriven tillståndstid ska ändras på sätt som klagandena yrkat. Klagandenas yrkande rörande igångsättningstid Miljöprövningsdelegation har beslutat att igångsättningstiden ska vara 10 år från lagakraft. Klagandena har yrkat att ingångsättningstiden ska bestämmas till fem år. Samma argument beträffande bästa möjliga teknik kan göras gällande här. Emellertid anser domstolen att en igångsättningstid på tio år är fullt rimlig. Yrkandet om att ändra igångsättningstiden ska därför avslås. Villkor 2: vindkraftsverkens placering Enligt miljöprövningsdelegationens villkor 2 ska vindkraftverken placeras inom en radie av högst 100 meter från positionerna i tabell, inom de områden som benämns som flyttmån i bilaga till detta beslut. För verk 5 gäller att det ska placeras enligt antingen 5a eller 5b. Klagandena har i korthet yrkat att vindkraftverken ska placeras inom en radie av högst 25 meter från positionerna i tabell. Domstolen instämmer i miljöprövningsdelegationens bedömning av hur flyttmånen ska anpassas och ser inte något skäl att ändra detta villkor. Dok.Id 731159 Sida 46 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Villkor 4: grodlek Miljöprövningsdelegationen har i villkor 4 föreskrivit att arbete i vatten inte får utföras under perioden 1 april – 31 juli om det på platsen för arbetena sker grodlek eller finns grodrom. Klagandena har yrkat att villkoret ska ändras så att det inte är beroende av om det på platsen för arbetena sker grodlek eller finns grodrom. Domstolen anser att det kan vara svårt att avgöra huruvida det finns grodlek eller grodrom på varje särskild plats under pågående arbeten. Villkoret brister således i tydlighet. Det finns därför fog för att överväga en ändring av villkoret i den riktning som klagandena yrkat. Domstolen anser emellertid att det är orimligt att begränsa allt arbete i alla vatten under en viss tidsperiod. Enligt vad som framgår av naturvärdesinventeringen finns ett antal områden med småvatten som saknar betydelse för grodors överlevnad. Villkoret ska därför utformas så att arbete i vatten inte får utföras under perioden 1 april – 31 juli om platsen för arbetena hyser vatten som enligt naturvårdsinventeringen kan utgöra livsmiljö av betydelse för groddjur. För att tillgodose kravet på tydlighet ska till villkoret knytas en precisering av vilka vatten som avses, se karta, domsbilaga
4. Genom 4 a § artskyddsförordningen åtnjuter också skyddade arters fortplantningsområden och viloplatser skydd. Villkor 4 om skydd mot skada på groddjurslek ska därför kompletteras på sätt framgår av domslutet. Domstolen påpekar i sammanhanget att villkor 4 inte fråntar bolaget ansvaret att också inom andra områden inom projektet tillse att artskyddsförordningens förbud inte kränks. Villkor 7: ljudnivån från vindkraftverken Enligt länsstyrelsens beslut får ljudnivån från vindkraftverken som begränsningsvärde inte överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA utomhus Dok.Id 731159 Sida 47 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen vid bostäder. Den ljudnivå som inte får överskridas avser enligt fast praxis nivå utomhus vid husfasad. Det faktum att ljudimmissionerna av bolaget har beräknats för husmitt saknar betydelse för bedömningen av bolagets förutsättningar att klara villkorets begränsningsvärde som avser utomhus vid bostäder. Domstolen ser inte skäl att ändra villkorets formulering i enlighet med klagandenas yrkande. Yrkandet ska därför avslås. Villkor 11: Batmode Enligt miljöprövningsdelegationens beslut ska vindkraftverken stängas av när medelvindhastigheten under 10 minuter är lägre än 6 m/s vid verkens nav och om temperaturen samtidigt är högre än 14 oC vid navet. Detta gäller från solnedgång till soluppgång under perioden 15 juli – 15 september. Avstängning behöver dock inte ske om det vid tillfället råder kraftigt regn. Klagandena har yrkat att vindkraftverken ska stängas av när medelvindhastigheten under 10 minuter är lägre än 6 m/s vid verkens nav (oavsett temperatur). Detta ska, enligt klagandenas yrkande, gälla från en timme före solnedgång till en timme efter solnedgång under perioden from den 15 juli tom den 30 september. Undantag ska enligt klagandenas yrkande inte kunna göras. Bolaget har i sin tur yrkat att villkoret ska utformas enligt följande. Vindkraftverken 6,7 och 8 ska driftregleras genom att rotorbladen hålls stillastående eller med rotor inställd i idlat läge när medelvindhastigheten under 10 minuter är lägre än 6 m/s vid verkens nav och om temperaturen samtidigt är högre än 14 o C vid navet. Detta gäller från solnedgång till soluppgång under perioden 15 juli – 15 september. Avstängning behöver dock inte ske om det vid tillfället råder kraftigt regn eller dimma. Dok.Id 731159 Sida 48 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Tillsynsmyndigheten får besluta om undantag från första stycket om verksamhetsutövaren efter parkens uppförande och idrifttagande genom uppföljningsprogram kan visa att kollissionsrisken mellan fladdermöss och vindkraftverk är obetydlig vid något eller flera verk. Länsstyrelsen har medgett att ”stängas av” ersätts med att vingarna ska hållas stillastående eller med rotor ställd i idlat läge. Domstolen anser inledningsvis att villkoret ska formuleras så att vingarna ska hållas stillastående eller med rotor ställd i idlat läge när medelvindhastigheter under 10 minuter är längre än 6 m/s vid verkens nav. Bolaget har yrkat att kravet på idlat läge inte ska gälla vid kraftigt regn eller dimma samt yrkat kravet inte ska gälla vindkraftverken 1 –
5. Verken får enligt denna dom drivas under mycket lång tid och förhållanden som styr förekomst av fladdermöss är föränderliga. Krav på fladdermusavstängning bör ställas så snart det finns anledning att anta att fladdermöss kan skadas under tillståndets giltighetstid. Mark- och miljödomstolen finner därför inte skäl att göra en annan bedömning än miljöprövningsdelegationen i fråga om vilka verk som ska omfattas av krav på fladdermusavstängning. Domstolen finner heller inte tillräckliga skäl att, på sätt anfört av klagandena, utsträcka tider på året och under dygnet då krav på fladdermusavstängning ska gälla. Emellertid anser domstolen att undantaget avseende tillfällen med kraftigt regn ska preciseras, baserat på den definition av kraftigt regn som ges av SMHI, på sätt framgår av domslutet. Domstolen finner däremot inte att kriteriet dimma uppfyller tillräckliga krav på precision samt att det är i det närmaste omöjligt att kontrollera på ett förutsebart sätt. Behovet av undantag från kravet på fladdermusavstängning kan aktualiseras först om det kan visas vara strängare än nödvändigt. De skäl bolaget menar ska kunna läggas till grund för att tillsynsmyndigheten ska medge undantag är desamma som gäller för mildring av villkor enligt 24 kap. 13 § miljöbalken. Dok.Id 731159 Sida 49 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Bolagets förslag är således obehövligt och av redovisningen i målet finns inte stöd för att öppna för en sådan mildring i villkor. Vad bolaget har anfört är inte tillräckligt för att nu låta en sådan fråga prövas inom ramen för tillsynen. Villkor 11 ska därför ges den utformning som framgår av domslutet. Bolagets yrkanden Villkor 8: lågfrekvent ljud Bolaget har yrkat att villkor 8 ska ha följande lydelse. Om lågfrekvent ljud från vindkraftverken överstiger följande värden inomhus i bostadsrum mer än vid enstaka tillfällen och vid mer än fem enskilda dygn per år ska verksamhetsutövaren erbjuda ägaren till den aktuella fastigheten att utföra bullerbegränsande åtgärder på eller vid aktuella bostäder. I stället för eller i tillägg till sådana åtgärder kan verksamhetsutövaren vidta bullerbegränsande åtgärder på vindkraftverken. Länsstyrelsen har hänvisat till Mark- och miljööverdomstolens dom i mål M 4596-
6. Länsstyrelsen anser inte att det ska regleras i villkoret vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av överskridande. Villkorsförslaget öppnar dock upp för att åtgärder kan genomföras antingen på verken eller på/vid berörda fastigheter. Länsstyrelsen har yrkat på följande lydelse. Om lågfrekvent ljud från vindkraftverken överstiger värden enligt tabell inomhus i bostadsrum mer än vid enstaka tillfällen och mer än fem dygn per år, ska bolaget genomföra bullerbegränsande åtgärder. Målet för åtgärderna ska vara att uppnå en ljudnivå inomhus som inte överskrider dessa värden. Åtgärderna ska vidtas endast om kostnaderna är rimliga med hänsyn till bostadens standard, värde och användning samt med hänsyn till den effekt som uppnås. Åtgärderna ska utformas och utföras i samråd med fastighetsägaren. Dok.Id 731159 Sida 50 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen Tillsynsmyndigheten bemyndigas att vid oenighet mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren bestämma vilka åtgärder som ska vidtas för respektive fastighet. Åtgärderna ska vidtas inom två år efter det att förhållandena som motiverar åtgärderna inträtt. Vid förekommande tvistighet ska åtgärderna vara vidtagna inom ett år från det att avgörandet har vunnit laga kraft. Domstolen anser att den av länsstyrelsen föreslagna lydelsen är rimlig och väl avvägd. Det står bolaget fritt att vidta åtgärder på vindkraftverken så att krav på åtgärder på bostadshus inte aktualiseras. Tidpunkten för åtgärder som avses i villkoret bör dock lämpligen bestämmas för varje enskilt fall, men utgångspunkten är att åtgärder ska vidtas utan onödigt dröjsmål och därutöver anpassas till vad fastighetsägarens önskemål. Villkor 9: Rörliga skuggor Bolaget har yrkat att villkor 9 ska ha följande lydelse. Rörliga skuggor från vindkraftsanläggningen får inte överstiga 8 timmar per år på störningskänslig plats. Som störningskänslig plats räknas uteplats, eller en yta på maximalt 25 kvadratmeter, som används för t.ex. rekreation, vila eller arbete, i anslutning till bostäder. Länsstyrelsen har avstyrkt ändring. Skuggning på en störningskänslig plats, vilken preciserats i villkoret, kan orsaka olägenheter för människors välbefinnande. Den avvägning som miljöprövningsdelegationen gjort motsvarar vad som skäligen får tålas i fråga om störningar för omkringboende liksom om kostnader för verksamhetsutövaren. De av bolaget åberopade avgörandena kan inte med erforderlighet tydlighet läggas till grund för att en ändring av praxis är avsedd. Det av bolaget Dok.Id 731159 Sida 51 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen redovisade energibortfallet vid en formulering av villkoret på det av miljöprövingsdelegationen föreskrivna sättet är inte heller tillräckligt för att motivera en ändring av villkoret på sätt som bolaget yrkat. Mark- och miljödomstolen finner därför att skäl för att ändra villkoret inte föreligger. Natura 2000-frågan Vad gäller fågelarten smålom aktualiseras, förutom 4 § artskyddsförordningen, också Natura 2000 bestämmelserna (7 kap.

och 28b §§ miljöbalken). Domstolen gör följande överväganden utifrån de utredningar som redovisats i målet. Av 7 kap.

§ miljöbalken följer att tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000 område (s.k. Natura 2000-tillstånd). Också en till synes liten inverkan på ett Natura 2000-områdes allmänna miljöförhållanden som kan leda till att bevarandet av livsmiljöer och arter i området försvåras ska, enligt mark- och miljödomstolen, anses betydande och medföra tillståndsplikt enligt 7 kap.

§ miljöbalken. Detta gäller även om störning och skada på en art och dess livsmiljöer sker utanför det utpekade Natura 2000-området om det kan påverka förutsättningarna att bevara dem inom området (se MÖD 2012:34). Bedömningen av huruvida tillståndsplikt föreligger ska, enligt domstolens mening, avse huruvida vindkraftsparkens påverkan på fågelarten smålom kan leda till att bevarandet av arten och dess långsiktiga överlevnad i Natura 2000området Ära- och Rullamossen försvåras. Om så är fallet måste vindkraftsparken tillståndsprövas enligt miljöbalkens Natura 2000-bestämmelser. Vindkraftsparken ligger mellan sjön Åsunden och Natura 2000 området Äraoch Rullamossen. Av bevarandemålen för Natura 2000-området framgår att Dok.Id 731159 Sida 52 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen arten smålom ska häcka i området. Enligt utredningen häckar ett

§ får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas och inte heller medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. För att kunna ge ett sådant tillstånd måste det vara klarlagt så långt att det, utan rimligt vetenskapligt tvivel, kan antas att den population av smålom som utnyttjar Äraoch Rullamossen för häckning inte begränsas eller helt störs bort av ansökt vindpark. Förutom yrkande härom (vilket domstolen förvisso kunnat läka genom processledning, se MÖD 2015:23) saknar domstolen emellertid tillräcklig utredning för att kunna hantera frågan och med beaktande av instansordningsprincipen och vikten av tillgång till prövning i flera instanser anser domstolen att frågan om Natura 2000-tillstånd måste hanteras av miljöprövningsdelegationen i första instans. Den utredning och de bedömningar som saknas i målet ska göras inom ramen för en tillståndsprövning enligt 7 kap.

och b §§ miljöbalken. En fullständig utredning måste klargöra, inte bara huruvida och i vilken omfattning flygningar Dok.Id 731159 Sida 55 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 1494-25 Mark- och miljödomstolen förekommer inom det tilltänkta vindparkområdet, utan också vilka alternativa vatten för födosök som nyttjas av de par av smålom då de häckar i Natura 2000-området. Sammanfattningsvis finner domstolen att tillståndet ska undanröjas och återförvisas endast för utredning och prövning i enlighet vad som anförts ovan om sk. Natura 2000-tillstånd samt den fråga som därmed också aktualiseras rörande smålom och förbudet i 4 § artskyddsförordningen att avsiktligt störa vilda fåglar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-02) Överklagande senast den 29 december 2025. I domstolens avgörande har chefsrådmannen Christina Olsen Lundh, ordförande, och tekniska rådet Joen Morales samt de särskilda ledamöterna Dan Löfving och Lars Heineson deltagit. Målet har beretts av beredningsjuristen Maria Aldegren Dok.Id 731159