(10)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060401 Mål nr P 10605-25 DOM 2026-05-19 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-25 i mål nr P 540-25, se bilaga A PARTER Klagande
- M R
- L W Motpart Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka SAKEN Förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus på fastigheten X i Kungsbacka kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer Byggnadsnämnden i Kungsbacka kommuns beslut den 21 december 2023, § 346, samt återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt behandling. ___________________ Dok.Id 2329604 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 10605-25 YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN M R och L W har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska bifalla deras ansökan och meddela positivt förhandsbesked för två enbostadshus på fastigheten X. Till stöd för sin talan har M R och L W hänvisat till vad de tidigare har anfört i målet och i huvudsak lagt till och förtydligat följande. Genom deras utredning är det nu visat att kommunen har hänvisat till behovet av detaljplan under minst 33 år utan att någonsin initiera något konkret planläggningsarbete i deras område, där nästan alla tomter redan är detaljplanelagda. Samtidigt har det inom samma område, utanför detaljplanelagd mark, bildats flera nya fastigheter med bostadsbebyggelse. Det är inte proportionerligt att neka deras ansökan om förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet. De har ansökt om att få bygga två bostadshus inom en redan bebyggd tomt, där omgivningen är fullt ianspråktagen i alla väderstreck och där infrastruktur såsom kommunalt vatten och avlopp redan finns. Det rör sig alltså inte om ny exploatering eller sammanhållen bebyggelse. Det finns inte något i översiktsplanen som uttryckligen utesluter den ansökta bebyggelsen. Varken översiktsplanen eller Bostadsförsörjningsprogrammet 2019–2025 är rättsligt bindande och kan inte utgöra grund för generella avslag av förhandsbesked i ett helt område. Deras tomt är inte naturmark och den är avgränsad från närmaste grönområde med väg och bostäder. Den ligger inte i ett känsligt kulturlandskap, som nämnden hävdar. Trafiksituationen på Onsalavägen anges som skäl för avslag, samtidigt som kommunen har godkänt omfattande nybyggnation av ca 70 bostadsrätter i Gottskärs hamn i Onsala utan att trafiken där nämns som ett problem. Trafikbelastning ska hanteras genom planering, inte genom att permanent hindra enskilda från att använda sin mark. Två nya bostäder innebär en marginell ökning av trafiken och kommunen har inte presenterat någon konkret utredning som visar att just denna bebyggelse skulle ha en negativ effekt på Onsalavägen. Trafikverket har dessutom beslutat om ombyggnad av SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 10605-25 Onsalavägen och Mark- och miljööverdomstolen har i november 2025 fastställt att vägen får byggas. Mark- och miljödomstolen har konstaterat att det inte längre är proportionerligt att neka deras ansökan med hänvisning till detaljplanekravet, men har trots detta gett avslag med hänvisning till andra, nya och vagt angivna intressen som aldrig tidigare ansetts väga tungt och utan att dessa prövats enligt proportionalitetsprincipen. Samma domstol konstaterade år 2016 i mål nr P 2587-16 att inga motstående allmänna intressen förelåg, att fastigheten är lämpligast för bostadsändamål och att dess lämplighet kan prövas genom förhandsbesked. Omständigheterna har inte förändrats sedan dess, förutom att området idag är ännu mer bebyggt. Några konkreta och sakliga hinder för bebyggelse har inte visats. M R och L W har gett in bl.a. bild- och kartmaterial. Nämnden har motsatt sig överklagandet och anfört sammanfattningsvis följande. Förhållandena i ärendet har inte förändrats på ett sätt som motiverar en annan bedömning än den som gjordes av Mark- och miljööverdomstolen i mål nr P 11043-16, där domstolen fann att ansökan inte kunde hanteras inom ramen för ett förhandsbesked. Översiktsplanen i Kungsbacka är aktuell, konkret och anger uttryckligen att nya bostäder i Onsala som huvudregel ska prövas genom detaljplan och att kompletteringar endast kan ske efter lokaliseringsstudie. En sådan har inte genomförts. Bostadsförsörjningsprogrammet är visserligen inte bindande, men ett viktigt planeringsunderlag som stärker bedömningen att nya bostäder i Onsala ska prövas genom plan. Onsalavägen är idag hårt belastad och inte dimensionerad för ytterligare trafikbelastning utan att det uppstår påtagliga problem för trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Beviljande av förhandsbesked i det aktuella området, och i förlängningen efterföljande förhandsbesked som ett beviljande öppnar upp för, riskerar därför att direkt påverka kommunens möjligheter att upprätthålla en långsiktigt hållbar planering av bebyggelse och infrastruktur. Trafiksituationen rör ett riksintresse för transportinfrastruktur och trafiksäkerhet och det vore orimligt och oproportionerligt att genom SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 10605-25 förhandsbesked addera ytterligare belastning utan att ha utrett helheten. Vad klagandena har anfört om Onsalavägens ombyggnation förändrar inte nämndens bedömning. Vägens genomförande är inte faktiskt säkerställd och förutsättningarna i ärendet har inte förändrats. Mark- och miljödomstolen har i den överklagade domen inte bytt avslagsgrund utan funnit att det kvarstår självständiga hinder enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), PBL, även om plankravets tyngd kan ha minskat över tid. Om detaljplanekravet inte längre kan upprätthållas med hänsyn till proportionalitetsprincipen ska ansökan ändå avslås, eftersom åtgärden inte uppfyller kraven på lämplig markanvändning, hushållning, lokalisering och helhetsverkan enligt 2 kap. 2–6 §§ PBL. Att tillåta den ansökta åtgärden skulle innebära en förtätning i strid med översiktsplanen, en ökad belastning på ett ytterst hårt ansträngt trafiksystem och en negativ påverkan på bebyggelsestruktur och helhetsverkan. Dessa hinder är var för sig tillräckliga för avslag, även utan hänvisning till plankravet. Ansökt lokalisering innebär också en påtaglig påverkan på ett känsligt kulturlandskap och den sammanlagda bebyggelseutvecklingen riskerar att leda till en oacceptabel förändring av landskapsbilden. Marken har även en funktion som en del av en grön kil som bidrar till områdets helhetskaraktär. Fastigheten gränsar mot befintlig grönstruktur, ligger inom riksintresse för högexploaterad kust och rörligt friluftsliv och en exploatering riskerar att försvaga områdets helhetsverkan. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL I målet överprövas nämndens beslut om negativt förhandsbesked från den 21 december
- Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella paragraferna i den lydelse som de hade före den 1 december
- Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bestämmelsen ger uttryck för det s.k. kommunala planmonopolet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 10605-25 Det innebär att kommunen i princip har ensamrätt när det gäller att anta en detaljplan och även att bestämma om planläggning ska ske eller inte. Byggnadsnämnden ska på begäran ge ett förhandsbesked i fråga om en bygglovspliktig åtgärd kan tillåtas på en viss avsedd plats (se 9 kap. 17 § PBL). Utanför ett område med detaljplan kan en sådan åtgärd tillåtas endast om den inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § PBL (se 9 kap. 31 § 2 PBL). Kommunen ska med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för ett nytt byggnadsverk bl.a. om byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande (se 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL). Ett undantag från kravet på detaljplan får dock göras om byggnadsverket ändå kan prövas i ett ärende om förhandsbesked eller bygglov (paragrafens tredje stycke). Det kan gälla t.ex. komplettering med byggnader på obebyggda s.k. lucktomter och förutsätter att byggnadens lokalisering med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. PBL om allmänna och enskilda intressen, liksom grannelagsrättsliga frågor, kan bedömas vid prövningen av ansökan (se prop. 1985/86:1 s. 552 f.). Det allmänna intresset av att en prövning av frågor om lokalisering och lämplighet av nybyggnation kan ske på ett rationellt och sammanhållet sätt genom detaljplaneläggning ska vägas mot det enskilda intresset av att få ett konkret besked om möjligheten att bygga på en viss fastighet. Tyngden i det allmänna intresset av detaljplaneläggning kan variera med hänsyn till typen av befintlig och förväntad bebyggelse samt planläggningen i närområdet. Tyngden i den enskildes intresse av att få en prövning i sak kan samtidigt öka ju längre tid som går. En viktig omständighet är därför under hur lång tid som nämnden åberopat detaljplanekravet som grund för ett avslag av ansökan. Det enskilda intresset av att få en konkret prövning är knutet till fastigheten som sådan och inte till den som äger den. Även tidigare ansökningar från ägare av intilliggande fastigheter kan, beroende på förhållandena, få betydelse för tidsaspekten. Avvägningen av de motstående intressena ska göras med utgångspunkt i förhållandena i det enskilda fallet. Det får då betydelse även vad kommunen åberopar som skäl för att upprätthålla behovet av detaljplaneläggning. (Se Högsta domstolens rättsfall NJA 2022 s. 545). SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 10605-25 Även om det utifrån detaljplanekravet kan finnas skäl att meddela ett negativt förhandsbesked kan en proportionalitetsavvägning som faller ut till den enskildes fördel således medföra att en ansökan behöver prövas i sak, med bortseende från behovet av detaljplaneläggning. Vad som i första hand bör prövas i ett förhandsbesked är om en åtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). För att ett positivt förhandsbesked ska kunna ges måste de grundläggande förutsättningarna för byggnation på platsen vara åtminstone översiktligt klarlagda, t.ex. möjligheterna att ordna en tillfartsväg (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 augusti 2025 i mål nr P 8774-24). Även andra aspekter kan tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till krav som rör anpassningen till omgivningen. Kulturhistoriska och miljömässiga aspekter kan medföra att en byggnad överhuvudtaget inte är lämplig på platsen (se prop. 1985/86:1 s. 285). Bedömningen av detaljplanekravet Fastigheten X har varit föremål för prövning av ansökningar om förhandsbesked tidigare, senast i Mark- och miljööverdomstolens mål nr P 11043-
- Mark- och miljööverdomstolen fann då att det fanns tillräckliga skäl för att avslå ansökan om förhandsbesked med stöd av detaljplanekravet. Domstolen konstaterade bl.a. att det förhållandet att kommunen, enligt vad som då hade framkommit, hade åberopat detaljplanekravet under drygt tio års tid inte ansågs strida mot proportionalitetsprincipen. I prövningen av den nu aktuella ansökan har nämnden anfört att förhållandena inte har förändrats på ett sätt som motiverar en annan bedömning. Nämnden har i denna del anfört att markens lämplighet för bebyggelse behöver prövas i en detaljplan på grund av den ansträngda trafiksituationen och det höga bebyggelsetrycket i Onsala, att fastigheten inte utgör en lucktomt och att åtgärden riskerar att medföra prejudicerande effekter. Nämnden har även pekat på att översiktsplanen anger att nya bostäder i Onsala som huvudregel ska prövas genom detaljplan. Nämndens skäl för detaljplaneläggning hänför sig således till Onsala i stort. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 10605-25 I likhet med länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det finns goda skäl för nämnden att hävda detaljplanekravet på grund av ett fortsatt högt bebyggelsetryck i Onsala i enlighet med 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL. Översiktsplanen anger också, som nämnden påpekat, att nya bostäder i Onsala som huvudregel ska prövas genom detaljplan. Mark- och miljööverdomstolen delar även underinstansernas bedömning att det område som ansökan om förhandsbesked avser inte utgör en s.k. lucktomt. Det finns således ett allmänt intresse av att lokalisering och lämplighet av nybyggnation i Onsala ska prövas genom detaljplaneläggning. Tyngden av det allmänna intresset ska dock ses i ljuset av att ansökan avser två bostadshus på mark inom ett centrumnära område med sammanhållen bostadsbebyggelse. Området är till stora delar redan detaljplanelagt, vilket begränsar risken för prejudicerande effekter och därmed vikten av det allmänna intresset. Det allmänna intresset av detaljplaneläggning ska vägas mot det enskilda intresset av att få ansökan prövad i sak. Av utredningen framgår att den dåvarande ägaren till fastigheten X fått ett negativt förhandsbesked med hänvisning till detaljplanekravet år 1996 och att nämnden även ska ha gett samma besked före
- Nuvarande ägare till fastigheten har ansökt om planbesked år 2006, 2012 och
- Det har inte framkommit att kommunen i dagsläget har en konkret plan på att detaljplanelägga området. Mark- och miljööverdomstolen bedömer därför att det inte längre är proportionerligt att neka en prövning av förhandsbesked för en åtgärd på fastigheten X med hänvisning till detaljplanekravet i 4 kap. 2 § PBL. Frågan blir därmed om det finns skäl att avslå ansökan om förhandsbesked med hänvisning till de skäl som nämnden har hänvisat till, utöver behovet av detaljplaneläggning. Övriga invändningar som nämnden anfört i sitt beslut Prövningen av en ansökan om förhandsbesked avser de grundläggande förutsättningarna på platsen för den tilltänkta åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). De SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 P 10605-25 omständigheter som ska prövas ska alltså hänföra sig till den sökta åtgärden och den avsedda platsen. Nämnden har i sitt beslut angett att det är olämpligt att tillåta ny bostadsbebyggelse i området utifrån fysiska förhållanden, prioritering mellan motstående markanvändningsintressen, trafik, effekter på omgivningen, högt bebyggelsetryck och den långsiktiga utvecklingen av området. Skälen är allmänt hållna och har inte preciserats i förhållande till vare sig den ansökta åtgärden eller de förhållanden som gäller specifikt för fastigheten X. Skälen synes snarare avse att området i stort behöver detaljplaneläggas. I nämndens beslut anges även att Onsalahalvön inom en överskådlig framtid inte kommer att klara av mer trafik och att det saknas utrymme för tillkommande bostäder genom just förhandsbesked. Enligt Mark- och miljööverdomstolen saknas det anledning att ifrågasätta att trafiksituationen är ansträngd på Onsalahalvön som helhet, men även i denna del hänför sig nämndens skäl till det övergripande behovet av detaljplaneläggning. Dessutom gör domstolen bedömningen att den övergripande trafiksituationen bör förbättras genom tillkomsten av den nya Onsalavägen. Enligt domstolen har det i vart fall inte framkommit att den sökta åtgärden, i det här fallet två enbostadshus, skulle medföra en sådan trafikökning på Onsalahalvön, varken inom det aktuella området eller i direkt anslutning till fastigheten X, att det motiverar ett negativt förhandsbesked. I beslutet anges slutligen att ansökan innebär att ytterligare två tomter skulle kunna styckas av och att den redovisade tillfartsvägen i form av skaftväg generellt är en olämplig struktur utifrån åtkomst för räddningsfordon m.m. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 P 10605-25 Utdrag från situationsplanen Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att prövningen av klagandens ansökan om förhandsbesked inte innebär någon prövning av den önskade fastighetsindelningen, utan enbart om två bostadshus kan uppföras på det sätt som framgår av ansökan. Prövningen innebär inte heller ett ställningstagande till att infarten måste anordnas på visst sätt. Domstolen kan i och för sig dela uppfattningen att det i vissa fall kan vara olämpligt att anordna skaftvägar. Enligt domstolen är det dock översiktligt klarlagt att det är möjligt att ordna infart till två enbostadshus på platsen, som i både norr och öster omges av en väg, och att denna fråga inte utgör något hinder i sig mot att meddela ett positivt förhandsbesked (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 maj 2023 i mål nr P 11744-22). Domstolen erinrar om möjligheten att i ett positivt förhandsbesked införa sådana villkor som behövs för att beslutet ska vara förenligt med de förutsättningar som gäller för den kommande bygglovsprövningen, t.ex. om nämnden bedömer att infarten behöver lösas på visst sätt (se 9 kap. 39 § 3 PBL). Därutöver har nämnden i Mark- och miljööverdomstolen anfört att den sökta åtgärden innebär en negativ påverkan på bebyggelsestrukturen, ett känsligt kulturlandskap och områdets helhetsverkan, med särskild hänvisning till att marken ska anses vara en del av en grön kil inom riksintresse för högexploaterad kust och rörligt friluftsliv. Marken för de två enbostadshusen omges av bostadsfastigheter. Området består företrädesvis av enbostadshus, där både bostadshusens och tomternas storlek varierar. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 10 P 10605-25 Mark- och miljööverdomstolen bedömer att två enbostadshus på platsen skulle vara väl förenligt med bebyggelsestrukturen i området. Det har inte heller framkommit några skäl till varför två enbostadshus, oberoende av utformning, skulle medföra en negativ påverkan på kulturlandskapet eller ge en olämplig helhetsverkan för området i stort. I fråga om marken utgör en del av en grön kil konstaterar domstolen att den idag utgörs av obebyggd mark inom en bostadsfastighet. Norr om fastigheten ligger ett större grönområde, Kyrkans ängar. Mellan marken och grönområdet finns både en väg och bebyggda tomter. Marken för de tilltänkta enbostadshusen ingår således inte i grönområdet och utgör inte heller en förlängning av det. Marken kan med hänsyn till det, till dess karaktär och till det närbelägna grönområdet Kyrkans ängar inte anses vara mer lämpat som grönområde än som mark för bostadsändamål. Även med hänsyn till den vidsträckta möjlighet som kommunen har att styra bebyggelseutvecklingen i kommunen bedömer således Mark- och miljööverdomstolen sammanfattningsvis att vad nämnden har anfört inte utgör tillräckliga skäl att ge ett negativt förhandsbesked för den ansökta åtgärden. I stället bör det prövas om övriga förutsättningar för ett positivt förhandsbesked, såsom påverkan på andra enskilda intressen, är uppfyllda. Nämndens beslut ska därför undanröjas och ärendet återförvisas för fortsatt behandling. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Maria L. McMurray, tekniska rådet Johan Hjalmarsson samt hovrättsrådet Helen Blomberg, referent. Föredragande har varit Alexander Persson. Bilaga A Sid 1