← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(5)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060301 Mål nr P 17087-25 DOM 2026-06-26 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-11-07 i mål nr P 3667-25, se bilaga A PARTER Klagande B-M.J. Motpart Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg SAKEN Rättelseföreläggande vid vite avseende fastigheten X i Falkenbergs kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet. ___________________ Dok.Id 2329134 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 17087-25 YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN B-M.J. har yrkat att nämndens beslut ska upphävas. Till stöd för sitt yrkande har hon framfört detsamma som vid mark- och miljödomstolen, med i huvudsak följande tillägg. Enligt de ändringar av plan- och bygglagen (2010:900), PBL, som trädde i kraft den 1 december 2025 är omfärgningen av hennes hus inte längre bygglovspliktig. Det skulle också strida mot allmänna rättsprinciper att ålägga henne att måla om huset i grått och vitt, när nämnden tidigare har tillåtit henne att måla om det i aprikos. Nämnden har dessutom tillåtit att samtliga radhus i området målas i närmare 30 olika kulörer enligt ett brev till innehavare av radhus i området i maj 2023. De färgerna är inte är typiska för 1950-talet och därför inkorrekta enligt bebyggelseinventeringen ”Stadens yttre årsringar”. Husen i området var från början gula, aprikosa och gröna. Hennes hus var aprikosfärgat. När hon har försökt delge nämnden sin kartläggning av hur husen ursprungligen såg ut har hon nonchalerats. Nämndens agerande tyder på avsaknad av kunskap. Nämnden har tidigare försökt få henne att måla om genom muntlig överenskommelse, men hon har krävt att få det skriftligt. Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun har motsatt sig ändring och vidhållit den bedömning som har gjorts i beslutet om rättelseföreläggande. Nämnden har anfört i huvudsak följande. Det kvarter där fastigheten är belägen är särskilt värdefullt ur kulturhistorisk och stadsbildsmässig synpunkt och omfattas av ett förstärkt bevarandeintresse. Det är också utpekat i bebyggelseinventeringen ”Stadens yttre årsringar”. Genom de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 december 2025 har kraven på prövning av åtgärder inom områden med särskilt värdefull bebyggelse skärpts. Lagändringen medför således inte någon ändrad bedömning i ärendet, utan innebär tvärtom att nämndens ställningstagande får ytterligare stöd eftersom lovplikten har utökats för det område där fastigheten är belägen. Det krävs alltså fortfarande bygglov för den fasadändring som har gjorts. Den genomförda ommålningen är inte anpassad till stadsbilden och uppfyller inte kravet på god helhetsverkan. Bygglov för fasadändringen som gjorts bedöms därför inte kunna ges. Vad gäller B-M.J.s invändning om att en mer korrekt färgsättning av hennes hus skulle vara en aprikos kulör så anser nämnden att rättelse bör företas till det som varit tidigare. Rättelsen bör SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 17087-25 alltså ske på det sätt som står i beslutet och inte till någon annan kulör, för att göra det enkelt och tydligt för fastighetsägaren vad som gäller. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Vid ett tillsynsbesök 2019 noterades att B-M.J. hade bytt fasadkulör på sitt hus från grått och vitt till en mörkt rödbrun. Av handlingarna i målet framgår att det sedan dess har förekommit omfattande kontakter mellan parterna, men att huset alltjämt har en mörkt rödbrun kulör. Nämnden har nu förelagt B-M.J. att göra rättelse genom att återställa fasadkulör till den färgsättning i grått och vitt som huset hade tidigare. Rättelsen ska göras inom sju månader efter att föreläggandet har vunnit laga kraft. Föreläggandet har förenats med vite om 80 000 kronor. Före den 1 december 2025 krävdes bygglov för byte av färg på en byggnad och vissa andra fasadändringar, om byggnaden låg inom ett område som omfattades av detaljplan (9 kap. 2 § första stycket 3 c och andra stycket PBL i dåvarande lydelse). Det krävdes dock inte bygglov för omfärgning av ett en- eller tvåbostadshus om åtgärden inte väsentligt ändrade byggnadens eller områdets karaktär (se 9 kap. 5 § PBL i dess dåvarande lydelse). Sedan den 1 december 2025 har kraven på bygglov för fasadändringar ändrats. Bygglov krävs dock fortfarande för fasadändring, bland annat byte av kulör, om åtgärden vidtas inom ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 PBL (se 9 kap 37 § 4 och 1 kap. 4 § PBL). Enligt andra punkten i övergångsbestämmelserna till de aktuella ändringarna i PBL ska, i fråga om tillsynsåtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt dessa inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd (se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 2025:974 om ändring i plan- och bygglagen 2010:900). Den första frågan som Mark- och miljööverdomstolen har att pröva är därför om B-M.J.s hus ligger i ett sådant särskilt värdefullt område där fasadändring fortfarande är bygglovspliktigt. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 17087-25 De bebyggelseområden som är särskilt värdefulla ska framgå av kommunens översiktsplan (se 3 kap. 5 § PBL). Det som framgår av översiktsplanen är vägledande men inte bindande i bedömningen av om bygglov krävs. Ett byggnadsverk eller ett område kan omfattas av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL utan att kommunen har gjort ett utpekande i översiktsplanen, eller tvärtom ha pekats ut utan att ha sådana värden. (Se prop. 2024/25:169 s 192 f.) Det aktuella huset ligger i området Herting i Falkenberg och ingår i sju kvarter med enhetlig parhusbebyggelse (kvarteret Lugnet m.fl.). Området har inte pekats ut som särskilt värdefullt i kommunens översiktsplan, men det nämns i bebyggelseinventeringen ”Stadens yttre årsringar” från 2005 som har antagits av kommunfullmäktige. Bebyggelseinventeringens syfte är att kartlägga områden som är sammanhängande och enhetliga, kännetecknas av liknande bebyggelse, säregen stadsplan, likartade gatu- och trädgårdsrum, särpräglade detaljer etc., präglas och karaktäriseras på ett tydligt sätt av en viss tid eller är kulturhistoriskt värdefulla. I ”Stadens yttre årsringar”, s. 108, framgår bland annat följande om kvarteret Lugnet m.fl. Husen har ett mycket stort värde genom sitt sammanhållna enkla formspråk. De omsorgsfullt utformade detaljerna som dörrarna, de sluttande skärmtaken, metallräcket vid baksidans fönster och betongglasen som sitter i grupper om fyra eller fem är karaktärsskapande för husen och bör bibehållas intakta. (…) Färgsättningen bör regleras så den överensstämmer med 1950-talets arkitektur. Med beaktande av det ovan anförda finner Mark- och miljööverdomstolen att området är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 4 PBL. Den genomförda fasadändringen är således bygglovspliktig även enligt de nya reglerna. Den andra frågan som Mark- och miljööverdomstolen har att pröva är om det har funnits fog att förelägga B-M.J. att göra en rättelse. Av det bildmaterial som finns i målet samt bilderna i bebyggelseinventeringen framgår att parhusen i området har ljusa fasadkulörer. De har även ljusare gavlar och våningsavskiljande SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 17087-25 band som delar av fasaden. Den mörkt rödbruna kulör som B-M.J. har gett hela huset, även gaveln och det horisontella bandet, avviker starkt från bebyggelsemiljön i området. Färgsättningen är inte lämplig med hänsyn till stadsbilden och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan (se 2 kap. 6 PBL). Bygglov bör således inte kunna beviljas och nämnden har haft fog för att förelägga henne om rättelse. Mark- och miljööverdomstolen prövar därefter om föreläggandet är proportionerligt. B-M.J. har anfört att de kulörer som nämnden i utskick till fastighetsägare i området har förespråkat som möjliga nya fasadkulörer inte är typiska för 1950talets arkitektur. Hon vill för egen del i stället måla om med en färg lik den som huset ska haft från början, en ljust orange eller aprikos kulör. Hon har inte närmare preciserat kulören eller angett om det skulle omfatta hela fasaden, inklusive den gavel och de våningsavskiljande band som tidigare varit vita. Enligt B-M.J.s egna uppgifter ska nämnden ha tillåtit den kulör hon förespråkar. När föreläggandet beslutades var dock fasaden, oavsett detta och trots många kontakter under lång tid mellan parterna, fortfarande mörkt rödbrun i sin helhet. Att fasaden tidigare hade den gråa och vita färgsättning som framgår av föreläggandets bilaga är ostridigt. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att det inte kan anses vara oproportionerligt att förelägga om rättelse på så sätt att fasaden ska återställas till de gråa och vita kulörer den hade innan ommålningen. B-M.J.s överklagande ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, tekniska rådet Mats Kager samt hovrättsrådet Helen Blomberg, referent. Föredragande har varit Anna Mirzadeh-Cederlund. Bilaga A Sida 1
(3)VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Vänersborg 2025-11-07 Målnummer P 3667-25 PARTER Klagande B-M.J. Motpart Bygglovsnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Hallands läns beslut 2025-06-13 i ärende nr 3107-2024, se bilaga 1 SAKEN Rättelseföreläggande vid vite avseende fastigheten Falkenberg X DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. Dok.Id 737978 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Hamngatan 6 Telefon 0521-27 02 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:00 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg E-post mmd.vanersborg@dom.se Webbplats www.domstol.se/vanersborgs-tingsratt/ Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-11-04 P 3667-25 YRKANDEN M.M. B-M.J. har, såsom det får tolkas, i första hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska undanröja nämndens beslut och förklara att det föreligger rättegångshinder. Hon har i andra hand yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska upphäva nämndens beslut. Till stöd för sin talan har hon gett in bl.a. dokumentet ”Stadens yttre årsringar”. Vidare har hon vidhållit vad hon har anfört i tidigare instanser och tillagt bl.a. följande. Hon hävdar att den olovliga åtgärden är preskriberad trots att bygglovsnämnden utfärdat sitt föreläggande innan preskription inträtt. Hon köpte fastigheten i juli
  1. Huset hade då en fasad med grå traditionell eternit på fram- och baksidan. Gavlarna hade en ljusare grå nyans. Att måla om var en av de första åtgärderna hon tänkte göra. Hon tittade sig runt i området och konstaterade att husen hade alla möjliga färger i både ljusa och mörka kulörer och bedömde att det var fritt att här välja vilken kulör som helst. Dessutom hade hon följt en bekants färgval som fått okej från bygglovsenheten att måla sitt hus i en mörkare grå och då även på gaveln. Hennes granne har också målat sin gavel i samma grå färg som fram- och baksidan av huset och det var målat
  2. År 2016 lät hon måla huset i en färg som heter aubergine. På 1960-talet kläddes husen om i eternit, gult på gult, grå på aprikos och grönt på grönt. Hon har varit i kontakt med K.F.A. som är en svensk arkitekt och färgforskare samt författare av facklitteratur om färgteori och färgsättning. K.F.A. hänvisar till boken “Utvändig färgsättning”. Av boken framgår bl.a. att 1950-talets färgsättning nästan helt präglades av jordfärgspigment. Hon bedömer också att färgkartan från 2023 inte är typiska Dok.Id 737978 Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-11-04 P 3667-25 1950-talsfärger. Dessutom noterar hon att det i detaljplanen inte framgår något om färgsättning. DOMSKÄL B-M.J. har gjort gällande att den olovliga åtgärden är preskriberad men har samtidigt anfört att bygglovsnämnden utfärdat sitt föreläggande innan preskription inträtt. Av 11 kap. 20 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900) framgår att byggnadsnämnden inte får besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. B-M.J. har målat om sitt hus år
  3. Ovan nämnda lagrum utgör därmed inte hinder för att besluta om ett föreläggande. Gällande bestämmelser i övrigt framgår i allt väsentligt av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen har gått igenom utredningen i målet samt övervägt vad B-M.J. har anfört i mark- och miljödomstolen. Domstolen gör i allt väsentligt samma bedömning som länsstyrelsen. Eftersom det saknas skäl att ändra länsstyrelsens beslut ska överklagandet avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 28 november
  4. I domstolens avgörande har rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Sofia Ardeke. Dok.Id 737978

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.