§ plan- och bygglagen (2010:900) ska det tas hänsyn till huruvida alternativa placeringar är möjliga och bättre lämpade samt om det finns andra intressen av vikt som talar mot att åtgärden tillåts (se NJA 2020 s. 786). Mark- och miljödomstolen har över huvud taget inte förklarar vilka avvägningar som domstolen gjort avseende annan dimensionering eller placering. Den bullerutredning som åberopats har inte beaktats av mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen resonerar inte heller kring 9 kap.
plan- och bygglagen, som nämnden beviljat bygglovet utifrån, eller möjligheten att bygga på prickmark. Prickmark utgör en absolut byggnadsbegränsning och enligt fast praxis samt förarbetena till plan- och bygglagen kan byggnation på sådan mark inte vara en mindre avvikelse. Även om användningsbestämmelserna i detaljplanen i och för sig skulle anses uppfyllda är egenskapsbestämmelserna inte det. Åtgärden innebär också en säkerhetsrisk. Vid den tidigare placeringen av avfallscontainrarna behövde inte avfallsbilar eller gaffeltruckar korsa väg med resenärer på väg till och från färjan. S H har vidare gjort gällande att mark- och miljödomstolen har grundat sin bedömning på fel planbestämmelse. Hon har anfört att X omfattas av planbestämmelsen Vb, vattenområde som inte får utfyllas eller överbyggas. Till överklagandena har bland annat bifogats fotografier och flygbilder, verksamhetsbullerutredning Brännö Rödsten daterad den 14 juni 2024, videoinspelning från tömning av container, fastighetsinformation och utdrag ur bygglovsansökan. K N och N N har vidare åberopat samma bevisning som i mark- och miljödomstolen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 12856-25 Stadsbyggnadsnämnden har anfört i huvudsak följande. Stadsbyggnadsnämnden står fast vid att bygglov ska beviljas med stöd av 9 kap.
Bygglov har beviljats för en återvinningsstation, vars syfte är att ta hand om hushållens grovavfall, förpackningsavfall och returpapper. Stationen består av ett upplag om cirka 215 kvadratmeter med plats för ett antal olika typer av insamlingsbehållare, till exempel glasigloos och containrar. Den typ av avfall som klagandena hänvisar till ingår inte i lovet. Om återvinningsstationen används för avfall som den inte är avsedd för, ska i första hand verksamhetsutövaren ingripa mot detta. Om bygglovet, efter det att slutbesked beviljats, inte följs får det hanteras i ett separat tillsynsärende. Det finns just nu ett tillsynsärende registrerat på fastigheten men något beslut är ännu inte fattat. Återvinningsstationen är placerad på prickmark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. I planbeskrivningen framgår det att planförslagets innebörd är ”att planområdet huvudsakligen utnyttjas för hamnändamål” men att det även ska finnas utrymme för att anordna erforderliga upplagsplatser. Detta understryks även av detaljplanens terräng- och illustrationskarta som redovisar aktuell plats som ”reservoch upplagsområde.” Ett mindre upplag med flyttbara avfallskärl innebär inte att platsen bebyggs. Den bullerutredning som klagandena inkommit med är en kartläggning av verksamheter i hamnområdet. En av dessa uppges ha varit sophantering med containrar. Bullernivåer från sophantering kan variera beroende på hur behållare är utformade och vilka metoder som används vid tömning. Den bullerutredning som klagandena hänvisar till är inte applicerbar på den ansökta åtgärden. Oavsett konstateras det i utredningen att eftersom verksamheten med containerhantering endast pågår i begränsad omfattning, kan bulleravvikelserna bedömas som en mindre avvikelse. Kretslopp- och vattennämnden har anfört detsamma som i underinstanserna, med i huvudsak följande tillägg. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 12856-25 I bygglovsansökan anges varken att det är frågan om en återvinningsstation eller en kretsloppsplats. I följebrevet som skickades med ansökan anges att ansökan gäller bygglov för containrar. Verksamheten har i samtlig kommunikation beskrivits med ord och bilder på den typ av containrar som används. Insamling av förpackningar och grovavfall benämns olika i olika kommuner varför någon större vikt inte ska läggas vid benämningen. Insamlingen är inte anmälningspliktig eftersom insamlade och mellanlagrade mängder är ringa. Miljöförvaltningen utövar regelbundet tillsyn över kretsloppsplatserna. Kretslopp- och vattennämnden har inte fått några förelägganden avseende insamlingen på Brännö. Farligt avfall och elektronik samlas inte in på platsen utan hänvisas till en miljöstation på Långejorden, vilket också anges på informationstavlan vid kretsloppsplatsen. Containrar för grovavfall töms på plats på Brännö. Containrarna för pappersförpackningar och returpapper töms ibland och byts ibland ut mot tomma containrar. Behållarna för glas, metall och plast töms aldrig på Brännö utan byts ut mot tomma behållare. Antalet behållare dimensioneras utifrån antalet boende på varje ö sommartid och vintertid. Det innebär att mängden grovavfall och förpackningar som genereras varierar över året. På Brännö finns cirka 900 fastboende men antalet som vistas på ön sommartid mångdubblas. Grovavfallscontainrar tömt flera gånger per vecka vintertid och nästintill varje dag sommartid. Att ersätta denna insamling med hämtning av grovavfall en gång varannan månad skulle bli en stor försämring av samhällsservicen på Brännö. Enligt 6 kap. förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar ska kommunen ha ett system för fastighetsnära insamling av förpackningar senast 2027. I Göteborgs södra skärgård planerar Kretslopp- och vattennämnden att denna insamling ska ske vid de kretsloppsplatser och återvinningsstationer som finns etablerade på alla öar med fastboende. Bygglovet avser ett allmänt intresse för både fastboende och sommarboende. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 12856-25 Kretslopps- och vattennämnden har inhämtat ett yttrande från stadsmiljöförvaltningen. Stadsmiljöförvaltningen vill av säkerhetsskäl få bort hanteringen av återvinning och containrar i norra delen av hamnen. Detta på grund av de incidenter som tidigare inträffat då personer lämnat skräp samtidigt som de varit på väg till färjan. Genom åren har det kommit flera förslag på alternativa platser men som inte uppfyllt säkerhetskraven. Med nu aktuell plats vill stadsmiljöförvaltningen skapa ett gångflöde på södra sidan av bergsknallen, som skiljer de gående från arbetsmaskinerna som utför lastnings- och lossningsarbeten. Kretslopps- och vattennämnden har även inhämtat ett yttrande från Brännö vägförening. Enligt vägföreningen är Rödstensvägen redan hårt belastad av nyttofordon och trafikanter. Sommarhalvåret anländer också 2 500 resenärer per dag vid Rödstens färjeläge och nyttjar Rödstensvägen. Att förflytta sopsorteringens verksamhet upp på ön och ytterligare belasta vägen bedömer vägföreningen vara olämpligt. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i plan- och bygglagen. I fråga om den prövning som ska göras i detta mål gäller dock, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid Mark- och miljööverdomstolens bedömning ska därför bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i dess lydelse före den 1 december 2025 tillämpas. Mark- och miljööverdomstolens prövning styrs vidare av det som tidigare prövats av underinstanserna. Domstolen kan därmed inte pröva någon alternativ lokalisering av åtgärden. I den nu aktuella prövningen ingår inte heller frågor som rör eventuella tillstånd enligt miljöbalken. För den aktuella delen av marksamfälligheten gäller en stadsplan fastställd 1989 vilken gäller som detaljplan. Planen ska tolkas mot bakgrund av den lagstiftning som gällde vid tidpunkten för planens antagande, äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och den praxis som gällde då. I ÄPBL finns ingen definition av vad som omfattas av begreppet bebygga. Enligt praxis har anordnande av parkeringsplatser inte betraktats SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 P 12856-25 som att bebygga marken (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 6 november 2012 i mål nr P 5924-12 och den 7 mars 2013 i mål nr P 7292-12). Mark- och miljööverdomstolen har vidare bedömt att hårdgöring av yta, där upplag i form av uppställning av sopkärl skulle anordnas, inte var att bebygga marken (se dom den 29 juni 2016 i mål nr P 1290-16). Mark- och miljööverdomstolen gör mot denna bakgrund bedömningen att enbart uppställning av kärl och containrar på punktprickad mark inte kan anses innebära att marken bebyggs i strid mot detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen anser att det står klart att det område som nu är i fråga omfattas av detaljplanens användningsbestämmelse Th, vilket innebär att området endast får användas för hamnändamål och därmed samhörigt ändamål. Domstolen instämmer i underinstansernas bedömning att den aktuella åtgärden inte överensstämmer med denna användningsbestämmelse. Det är vidare inte fråga om en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § PBL. Huvudfrågan i målet är om åtgärden, trots avvikelsen från användningsbestämmelsen, kan tillåtas med stöd av 9 kap.
Bestämmelsen möjliggör, jämfört med 9 kap. 31 b §, större avvikelser från detaljplanen efter det att genomförandetiden har gått ut. En förutsättning för att den första punkten i bestämmelsen ska kunna tillämpas är att åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. Enligt planbeskrivningen för Hamnområde vid Brännö Rödsten syftar planförslaget till att underlätta fortsatt användning och utveckling för hamnändamål, vilket innefattar passagerar- och frakttrafik liksom viss servicetrafik och angöring av privata småbåtar i begränsad omfattning. Vidare inryms bland annat erforderliga upplagsplatser. Av planbeskrivningen framgår också att planens avsikt framför allt är att säkerställa strandremsans tillgänglighet för eventuella framtida behov i samband med hamnverksamheten. Det är en kommunal uppgift att ta hand om hushålls- och grovavfall. Insamlingen på Brännö kan därför inte sägas krävas för utvecklingen av hamnändamålet och kan inte SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 P 12856-25 heller anses vara av betydelse för hamnområdets funktion. Åtgärden är därmed inte förenlig med detaljplanens syfte och lov inte kan inte beviljas med stöd av 9 kap.
Nämnden har beviljat bygglov med stöd av 9 kap.
Att verksamheten ska utgöra ett komplement till den användning som har bestämts i planen, i det här fallet hamnändamål, innebär att den kompletterande användningen inte bör tillåtas om den är dominerande i förhållande till den användning som anges i planen. Att komplementet ska vara lämpligt innebär att stor vikt måste fästas vid dess omgivningspåverkan. Bullrande eller på annat sätt störande verksamheter bör således inte kunna komma i fråga i anslutning till bostäder. Vidare bör risken för störningar på grund av ökade transporter och den allmänna trevnaden beaktas (prop. 2013/14:126 s. 183). De olägenheter som kan medföra att ett komplement anses olämpligt behöver inte vara av sådan art att de är att jämställa med betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL (se MÖD 2020:25). Till skillnad från första punkten i 9 kap.
§, krävs enligt andra punkten inte att åtgärden överensstämmer med planens syfte. Av nämndens beslut och handlingarna i målet framgår att återvinningsstationen består av upplag om cirka 215 kvadratmeter med plats för ett antal olika insamlingsbehållare för grovavfall, hushållens förpackningsavfall och returpapper. Vidare framgår att anläggningen behövs för att uppfylla Brännöbornas efterfrågan på förpackningsinsamling och de krav som ställs på kommunen enligt förpackningsförordningen samt att åtgärden är nödvändig eftersom Stadsmiljöförvaltningen har behövt flytta grushögar till den yta i hamnen där grovavfallscontainrarna stod tidigare. Mark- och miljödomstolen konstaterar att insamling av avfall kommer att ske i större omfattning än vad som normalt sker på en återvinningsstation för förpackningsavfall genom att även insamling av grovavfall kommer att ske. Insamlingen av grovavfall sker i containrar för brännbart och icke-brännbart grovavfall. Containrarna för grovavfall töms på plats på Brännö. Av handlingarna i målet framgår att tömningsfrekvensen för fyra containrar har varit tre gånger per vecka vintertid och fyra till fem SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 10 P 12856-25 gånger per vecka sommartid. En sådan verksamhet är enligt Mark- och miljööverdomstolens uppfattning betydligt mer omfattande än ett upplag inom ramen för den hamnverksamhet som anges i detaljplanen. Domstolen bedömer mot denna bakgrund att en återvinningsstation av en sådan karaktär och storlek samt med en så omfattande avfallshantering som det här är frågan om riskerar att bli dominerande i förhållande till detaljplanens bestämmelse om att fastigheten ska användas för hamnändamål. I fråga om åtgärdens omgivningspåverkan kan konstateras att i vart fall de fastigheter som gränsar direkt mot planområdet eller endast skiljs åt från området genom Rödstensvägen, däribland S H:s och B M:s fastigheter, kommer att utsättas för olägenheter i form av daglig bullerpåverkan. Med hänsyn till den aktuella återvinningsstationens karaktär och storlek samt omfattningen av avfalls-hanteringen får dessa olägenheter också anses vara betydligt mer långtgående än vad som har kunnat förväntas från hamnverksamheten. Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammantaget att åtgärden inte heller kan medges med stöd av 9 kap.
Mot denna bakgrund ska överklagandena bifallas. Mark- och miljödomstolens dom ska ändras och länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut om bygglov fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten (skiljaktig), tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Ulf Wickström, referent, och hovrättsrådet Elisabeth Hartley. Föredragande har varit Lovisa Falkesjö. Skiljaktig mening, se nästa sida SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 11 P 12856-25 Hovrättslagmannen Vibeke Sylten är av skiljaktig mening och anför. Det finns enligt min mening inte skäl att frångå nämndens bedömning att sökt åtgärd utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Överklagandena ska därför avslås. Bilaga A Sid 1
§ plan- och bygglagen (PBL). Byggnadsnämndens beslut överklagades till Länsstyrelsen i Västra Götalands län som upphävde beslutet och avslog ansökan om bygglov. YRKANDEN M.M. Kretslopp- och vatten har yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av länsstyrelsens beslut, ska bevilja sökt bygglov. Till stöd för talan har i huvudsak följande anförts. Åtgärden strider inte mot gällande detaljplan, vilken anger hamnändamål. Detaljplanen motsäger inte avfallshantering, tvärtom så anges i detaljplanen att det inom området finns en bod för renhållningsverkets behov, dessutom står att läsa att planområdets användning "syftar till att underlätta fortsatt användning och utveckling av hamnändamål, vilket innefattar passagerar- och frakttrafik liksom viss servicetrafik och angöring av privata småbåtar i begränsad omfattning. Vidare inryms erforderliga upplagsplatser, cykelparkering, vänthall och liknande anordningar... " Ovanstående måste tolkas som att syftet med området är logistik, både av passagerare och gods. Att renhållningsverket haft verksamhet inom området redan VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 P 5029-24 innan detaljplanen innebär att områdets användning även syftar till hantering av avfall, både gällande upplag och transport. I det fall som åtgärden skulle bedömas avvika från gällande detaljplan så ska bygglov beviljas enligt 9 kap.
§ PBL eftersom det rör sig om en ändamålsenlig avvikelse som är av mindre karaktär och måste anses som förenlig med syftet med planen. Omgivningspåverkan bedöms som minimal och åtgärder kommer att vidtas för att bevara den pittoreska vybilden på platsen samt i övrigt minimera omgivningspåverkan. Innan placeringen valdes så utreddes alternativa placeringar för att säkerställa att platsen är den bästa möjliga lokaliseringen för att minska intrång och olägenhet för människor och miljö. På grund av klassningen av vägarna på Brännö bedöms det orimligt att ha containrarna någon annanstans på Brännö än på Brännö Rödsten. De baklastande sopbilarna som tömmer containrarna klarar inte det maximalt tillåtna axeltrycket om 8 ton som gäller på vägarna på Brännö. Att frakta containrar eller igloos med en specialbyggd kärra som dras av en traktor, och därmed klarar kravet på axeltryck, från en annan placering på ön är inte lämpligt eftersom hanteringen då skulle ta orimligt mycket tid och dessutom ha en större miljöpåverkan genom fler transporter. Även om containrarna skulle placeras någon annanstans på ön skulle omlastning behöva ske vid Brännö Rödsten. Den tidigare placeringen på kajen längre norrut på Brännö Rödsten är inte längre möjlig att använda då denna yta inte är tillgänglig att arrendera. Kretslopp och vatten ser inte någon möjlighet att ha insamling av grovavfall, förpackningar eller tidningar längre in på Brännö eller vid Brännö Husvik. Kretslopp och vatten har en förrådscontainer som flyttades under 2020 eller 2021 från norra hamnplanen till inre plan på Brännö Rödsten. Förrådscontainern stod på inre planen till december
§ PBL Återvinningsstationen har inte någon positiv inverkan på möjligheterna att bedriva passagerar-, fart- och servicetrafik samt inte heller på möjligheterna att angöra småbåtar. Återvinningsstationen har ett helt annat syfte än det i detaljplanen angivna syftet. Den åtgärd för vilken Kretslopp och Vatten har begärt bygglov är inte anpassad till förhållandena på ön. Kretslopp och Vatten vill anlägga en 215 kvadratmeter stor återvinningsstation med containrar för grovavfall. Den begärda åtgärden är inte en proportionerlig åtgärd för att tillgodose det behov som föreligger av möjlighet till återvinning. Det hade varit helt tillräckligt att anlägga en betydligt mindre återvinningsstation utan permanenta containrar för grovavfall. Återvinningsbehovet kan på ett mer ändamålsenligt sätt lösas genom ett flertal mindre stationer snarare än en stor. Det finns dessutom redan en befintlig miljöstation på en industrifastighet VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 10 P 5029-24 vid Brännvarv och ska en stor återvinningsstation anläggas hade det varit mer naturligt att lokalisera återvinningsstationen i anslutning till denna miljöstation. Det kan vitsordas att syftet med området är precis det som Kretslopp och Vatten anger, nämligen båttransport av passagerare och gods. Området torde därför inte domineras av en återvinningscentral. Det faktum att renhållningsverket haft verksamhet på Brännö sedan tidigare kan inte tas som intäkt för att detaljplanens syfte inrymmer föreslagen åtgärd. Snarare bör det beaktas att renhållningsverket tidigare haft fullgoda möjligheter att uppfylla sina åtaganden på ön utan återvinningsstation med aktuell lokalisering. Tidigare har sophanteringen fullgott hanterats på annan plats. Det ifrågasätts huruvida det är som Kretslopp och Vatten påstår, att det inte längre är möjligt att hantera avfall på kajen norr om aktuell plats. Även om det hade varit som Kretslopp och Vatten påstår i denna del finns det andra platser på ön som lämpar sig betydligt bättre för sophantering än aktuell hamnplan. På vilket sätt åtgärden skulle anses vara ett komplement till det syfte som i detaljplanen har angivits framgår inte av överklagandeskriften. Den begärda åtgärden skulle komma att dominera den aktuella ytan och få till följd att platsen i första hand uppfattas som en sopstation snarare än en hamn. Platsen hade vid ett uppförande av de begärda anläggningarna gjort ett väsensskilt intryck och den pittoreska skärgårdsmiljön som möter besökare vid ankomst hade blivit helt förändrad. Dessutom hade åtgärden som tidigare nämnts resulterat i omfattande påverkan på omgivningarna i form av buller, nedskräpning med mera. Det finns således sammantaget inte tillräckliga förutsättningar för att bevilja bygglov för den föreslagna anläggningen. I enlighet med vad han sedan tidigare framfört är den aktuella platsen under sommaren hårt trafikerad av sommargäster, såväl till fots som cyklandes. Platsen har sedan länge varit en sommaridyll där badgäster gått i land från skärgårdsbåtarna och tagit sig ut på ön till dess olika badplatser. Enligt vad Kretslopp och Vatten framför i överklagandeskrift krävs tung lastbilstrafik i samband med tömning av VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 11 P 5029-24 containrar och återvinningskärl vid sopstationen. Tung trafik i denna miljö som är välbesökt av barnfamiljer är inte lämpligt och i så bjärt kontrast till detaljplanens syfte och den allmänna uppfattningen om vad sommarhamnen ska syfta till att den föreslagna anläggningen knappast under några förutsättningar kan tillåtas. Det ska även tas i beaktan att den aktuella platsen riskerar att hamna under vatten vid högvatten, särskilt om vattennivåerna över tid beräknas att höjas. Huruvida anläggningen som föreslås kommer att lokaliseras tillräckligt högt över vattennivån, för att inte riskera att svämmas över vid framtida förväntade höjda vattennivåer, framgår inte av de utredningar som Kretslopp och Vatten presenterat. B M har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet. Han har till stöd för talan anfört i huvudsak följande. Kretslopp och vattens avsikt är att placera grovavfallshantering inom deras bostadsområde. En mer lämplig plats borde hittas. Detta handlar inte om vanlig källsortering av hushållsavfall. De boende på Brännö anser att en flytt av avfallsanläggningen till Varvet/Långejorden skulle innebära att Kretslopp och vatten kan ge dem lika bra service som idag samtidigt som Brännö skulle bli en mer inbjudande ö för de boende och besökare. S H har motsatt sig ändring av det överklagade beslutet. Hon har till stöd för talan anfört i huvudsak följande. Containrarna är placerade på prickad mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Containrarnas placering följer inte Översiktsplan för Göteborg, antagen av kommunfullmäktige 2022-05-19, för kustzoner. Containrarnas placering är på mark avsedd för att i huvudsak utnyttjas för hamnändamål, vilket innefattar passagerar- och frakttrafik liksom servicetrafik och angöring av privata småbåtar i begränsad omfattning. Planens avsikt är framför allt att säkerställa strandremsans tillgänglighet för eventuella framtida behov av hamnverksamhet. Containrarna har inte på något sätt med hamnverksamheten att göra och bryter därmed mot VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 12 P 5029-24 stadsplanen för fastigheten. Därtill är containrarna placerade för nära strandkanten och är därmed inte anpassade till ett framtida klimat med förväntade höga havsnivåer och fler översvämningar. Containrarnas och återvinningsstationens placering är inte en ändamålsenlig avvikelse som är av mindre karaktär. Omgivningspåverkan är stor och en återvinningsstation med öppna containrar placerade i strandkanten på en av Södra skärgårdens mest besökta ö bevarar inte den pittoreska vybilden som alla resande till Brännö Rödsten måste passera till och från färjan. Förutsättningarna för att bevilja Kretslopp och vattens bygglovsansökan med stöd av 9 kap.
§ PBL föreligger inte. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Mark- och miljödomstolen kan endast pröva det som tidigare har prövats i målet av underinstanserna avseende frågan om bygglov för återvinningsstation på marksamfälligheten X i Göteborgs kommun, dvs. om åtgärden som följer av bygglovsansökan med tillhörande ritningar kan tillåtas utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Domstolen kan således inte besluta om alternativa placeringar eller utföranden av åtgärden. Kretslopp och vatten har i första hand gjort gällande att den sökta åtgärden är förenlig med användningsbestämmelsen Th i den stadsplan som gäller som detaljplan, vilket skulle medföra att den inte strider mot detaljplanen. I stadsplanebestämmelserna anges följande för bestämmelsen. ”Med Th betecknat område får användas endast för hamnändamål och därmed samhörigt ändamål.” I Boverkets vägledning (Planbestämmelsekatalogen) för användningsbestämmelsen Th exemplifieras att den vid aktuellt årtal, 1985, kan avse bl.a. ”…de för hamnrörelsen erforderliga landutrymmena, såsom kajer, trafikleder och mark avsedd för upplag samt för magasin och vaktbyggnader mm.” VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 13 P 5029-24 Den sökta åtgärden avser en återvinningsstation i form av uppställning av containrar och andra behållare för insamling av avfall (grovavfall, förpackningar och returpapper) från boende på Brännö. Även om sådan uppställning kan kategoriseras som ett upplag så är det inte fråga om ett upplag inom ramen för något hamnändamål eller därmed samhörigt ändamål. Det är snarare fråga om ett upplag inom ramen för kommunens ansvar för hanteringen av avfall inom sitt område. Då den sökta åtgärden inte är för hamnändamål eller därmed samhörigt ändamål bedömer domstolen i likhet med länsstyrelsen att den sökta åtgärden strider mot detaljplanen och att avvikelsen inte är liten i den bemärkelse som avses i 9 kap. 31 b § PBL. Fråga är då om bygglov kan beviljas med stöd av 9 kap.
§ PBL. Med att åtgärden ska tillgodose ett ”allmänt intresse” avses att byggnaden eller anläggningen ska vara till nytta för samhället eller en bredare allmänhet. Likafullt ska åtgärden vara förenlig med detaljplanens övergripande syfte. Det kan t.ex. vara frågan om att medge väderskydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och transformatorstationer på olika allmänna platser. Motsvarande avvikelser bör även vara möjliga inom kvartersmark som används för olika offentliga verksamheter, t.ex. mark som i en detaljplan är avsedd att användas för friluftsliv, idrott, kultur, skola, hamnverksamhet eller större parkeringar (se prop. 2013/14:126 s. 310). Åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov för flertalet boende på Brännö, genom närhet till insamling av avfall som hushållen genererar, och därtill på en plats som är lämplig för gemensamma ändamål på just en ö. Den tillgodoser också ett allmänt intresse i form av kommunens hantering av avfall. En ytterligare förutsättning för bygglov enligt första punkten i bestämmelsen är emellertid att åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. Av planbeskrivningen framgår att förslaget syftar till att underlätta fortsatt användning och utveckling av området för hamnändamål, vilket innefattar passagerar- och frakttrafik liksom viss servicetrafik och angöring av privata småbåtar i begränsad omfattning. Vidare inryms VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 14 P 5029-24 erforderliga upplagsplatser, cykelparkering, vänthall och liknande anordningar. Som redogjorts för ovan har i prop. 2013/14:126 uttalats att det bör vara möjligt att medge vissa åtgärder som är av allmänt intresse på kvartersmark som används för olika offentliga verksamheter t.ex. hamnverksamhet. Mark- och miljödomstolen bedömer att åtgärden, som är av allmänt intresse, får anses vara förenlig med detaljplanens syfte. Åtgärden kan således godtas med stöd av 9 kap.
Mark- och miljödomstolen övergår härefter till att pröva om åtgärden kan anses innebära några betydande olägenheter i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet för omgivningen, måste beaktas områdets karaktär och förhållandena på orten. Mark- och miljödomstolen ifrågasätter inte att återvinningsstationen kan komma att innebära vissa olägenheter för närboende i form av bl.a. buller som uppstår i samband med att förpackningar lämnas av enskilda och kärlen töms samt den ökade trafikmängd som återvinningsstationen kan förmodas medföra. Vid beaktande bl.a. av att det inte kan anses ovanligt att återvinningsstationer är placerade på ett liknande avstånd från bostäder som den nu aktuella stationen är de störningar som kan förväntas uppstå inte värre än att de får tålas. Vare sig de olägenheter som uppstår i form av buller, ökad trafik eller på annat sätt är således enligt mark- och miljödomstolens mening att betrakta som betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL. Mark- och miljödomstolen anser inte heller i övrigt att det framkommit omständigheter som innebär hinder mot att bevilja sökt bygglov. Mark- och miljödomstolen finner således skäl att bifalla överklagandet och, med ändring av länsstyrelsens beslut, fastställa nämndens beslut att bevilja bygglov för återvinningsstationen. VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 16 september 2025. _____________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Tommy Fraenkel, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sara Törnkvist. Sid 15 P 5029-24
AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.