Mark- och miljööverdomstolen

(8)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060402 Mål nr P 8524-25 DOM 2026-05-20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-22 i mål nr P 10243-24, se bilaga A PARTER Klagande B.G. Motpart 1. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun 131 81 Nacka 2. S.N. SAKEN Bygglov för tillbyggnad av garage på fastigheten X i Nacka kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT 1. Mark- och miljööverdomstolen avvisar S.N.s yrkanden att Markoch miljööverdomstolen ska

1. a)fastställa att komplementbyggnaden på X utgör en olovlig byggnad,
2. b)förelägga B.G. att vid äventyr av löpande vite riva och bortforsla tillbyggnaden av garaget, komplementbyggnaden och samtliga tillhörande träterasser och sammanhängande träkonstruktioner samt återställa marken på samma fastighet, Dok.Id 2340247 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM
3. c)förordna att rivningsföreläggandet ska verkställas genom särskild handräckning via Kronofogdemyndigheten på motpartens bekostnad,
4. d)förordna att rivningsföreläggandet ska antecknas i fastighetsregistret,
5. e)meddela interimistiskt användningsförbud för samtliga olovliga byggnader,
6. f)flytta samtliga pågående ärenden vid Länsstyrelsen Stockholm som berör fastigheten till en ojävig myndighet,
7. g)besluta om gemensam handläggning av Länsstyrelsen Stockholms ärenden med dnr 11550–2026, 11551–2026 och dnr 11553–2026,
8. h)rekvirera akter och interna loggfiler från mark- och miljödomstolen samt från Länsstyrelsen Stockholm,
9. i)förplikta motparten att utge ideellt skadestånd för kränkning av mänskliga rättigheter, samt
10. j)ogiltigförklara slutbesked meddelat av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun den 24 juli 2024, § DL 2024–001472, i ärende nr B 2021-001699. 2. Mark- och miljööverdomstolen avslår S.N.s yrkanden att Mark- och miljööverdomstolen ska
11. a)hålla syn,
12. b)vilandeförklara målet,
13. c)förordna en brandskyddssakkunnig,
14. d)förordna en sakkunnig geotekniker eller hydrolog,
15. e)inhibera bygglovet samt
16. f)upphäva startbeskedet. 3. Mark- och miljööverdomstolen avslår B.G.s överklagande. 4. Mark- och miljööverdomstolen avslår S.N.s yrkande om rättegångskostnader. ___________________ Sid 2 P 8524-25 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 8524-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN B.G. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa Miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut att ge bygglov för tillbyggnad av garage på fastigheten X i Nacka kommun. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun har medgett yrkandet om ändring och vidhållit sitt beslut att ge lov. S.N. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Hon har därtill yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska 1. fastställa att komplementbyggnaden på X utgör en olovlig byggnad, 2. förelägga B.G. att vid äventyr av löpande vite riva och bortforsla tillbyggnaden av garaget, komplementbyggnaden och samtliga tillhörande träterasser och sammanhängande träkonstruktioner samt återställa marken på samma fastighet, 3. förordna att rivningsföreläggandet ska verkställas genom särskild handräckning via Kronofogdemyndigheten på motpartens bekostnad, 4. förordna att rivningsföreläggandet ska antecknas i fastighetsregistret, 5. meddela interimistiskt användningsförbud för samtliga olovliga byggnader, 6. flytta samtliga pågående ärenden vid Länsstyrelsen Stockholm som berör fastigheten till en ojävig myndighet, 7. besluta om gemensam handläggning av Länsstyrelsen Stockholms ärenden med dnr 11550–2026, 11551–2026 och 11553–2026, 8. rekvirera akter och interna loggfiler från mark- och miljödomstolen samt från Länsstyrelsen Stockholm, 9. förplikta motparten att utge ideellt skadestånd för kränkning av mänskliga rättigheter, 10. ogiltigförklara slutbesked meddelat av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun den 24 juli 2024, § DL 2024–001472, i ärende nr B 2021-001699, 11. hålla syn, SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM 12. vilandeförklara målet, 13. förordna en brandskyddssakkunnig, 14. förordna en sakkunnig geotekniker eller hydrolog, 15. inhibera det beviljade bygglovet, 16. upphäva startbeskedet för tillbyggnaden av garaget som gavs i samband Sid 4 P 8524-25 med att nämnden medgav bygglov, samt 17. förplikta B.G. att ersätta henne för rättegångskostnader, inklusive för eget arbete, i Mark- och miljööverdomstolen och i underinstanserna. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN B.G. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Mark- och miljödomstolens beräkningssätt av byggnadshöjden måste ifrågasättas. Det kan argumenteras för att det inte är garagets bakre kant som ska vara utgångspunkt utan hörnet närmast den allmänna platsen. Det innebär att punkt A i mark- och miljödomstolens dom faller på en punkt med högre faktisk medelnivå. Byggnadens placering i hörnet av fastigheten intill skaftvägen bör beaktas. Skaftvägen, som är allmän mark, har medelnivåer som bör inkluderas i uträkningen. Dessutom är fastigheten starkt sluttande, vilket gör det svårare att bygga med lägre höjd, och entreprenören påstod att det inte var möjligt att bygga ett lägre tak. Under alla förhållanden utgör en avvikelse på 19 centimeter cirka sju procent av den tillåtna höjden på 2,7 meter, vilket proportionerligt sett är en ringa avvikelse. Avvikelsen påverkar inte områdets visuella eller funktionella egenskaper negativt och är således förenlig med detaljplanens syfte. Det finns inga belägg för att avvikelsen orsakar någon betydande olägenhet för grannar eller allmänheten. S.N. har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen och lagt till i huvudsak följande. De östra, västra och norra fasaderna vetter inte mot allmän plats. Garagets södra gavel ligger närmast allmän plats och har störst allmän påverkan. Det är därför den södra SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 8524-25 gaveln som ska utgöra den beräkningsgrundande fasaden. Om takkuporna tas med i beräkningen av byggnadshöjden överstiger den vida vad detaljplanen medger. Av B.G.s ingivna ritning till Mark- och miljööverdomstolen framgår att tillbyggnaden är planstridig även utifrån andra aspekter. Under alla omständigheter är avvikelsen inte att betrakta som liten. Ett planstridigt utgångsläge har belastat fastigheten sedan 2018 då en komplementbyggnad uppfördes på prickmark. Detta utgör hinder mot att ge nya bygglov. Nämnden har systematiskt underlåtit att ingripa mot olovligheterna. Mark- och miljööverdomstolen behöver därför ingripa, säkerställa en rättssäker prövning och bryta rundgången i rättssystemet genom att bifalla hennes yrkanden. Det beviljade bygglovet behöver inhiberas och målet vilandeförklaras till dess att frågan om den olovliga byggnaden på prickmark har avgjorts slutligt i ett ojävigt förfarande. Syn är nödvändig för att domstolen ska kunna bilda sig en egen uppfattning om de faktiska förhållandena. Mark- och miljööverdomstolen behöver även förordna dels en brandsakkunnig för att bedöma brandfaran på fastigheten, dels en sakkunnig geotekniker eller hydrolog för att utreda de ackumulerade skadeverkningarna på fastigheten. Ersättning för rättegångskostnader yrkas med stöd av principerna i 18 kap. 3 och 6 § rättegångsbalken. B.G. och S.N. har åberopat skriftlig bevisning. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL S.N.s yrkanden nr 1–16 Mark- och miljööverdomstolens prövning är begränsad till det överklagade bygglovsbeslutet. Yrkanden som avser överprövning av andra ärenden, pågående ärenden i andra instanser, tillsyn av åtgärder på fastigheten, tillsyn av andra myndigheter och talan om skadestånd går utöver vad som kan prövas i detta mål. S.N.s yrkanden i dessa delar, ovan numrerade som nr 1–10, ska därför avvisas. Vad avser S.N.s övriga yrkanden kan först konstateras att Mark- och miljööverdomstolen i beslut den 16 februari 2026 har funnit att det inte finns skäl att SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 8524-25 hålla syn. Det saknas skäl att göra en annan bedömning nu och S.N.s yrkande om syn ska därför avslås igen. Det saknas vidare skäl att vilandeförklara målet och att förordna sakkunniga i syfte att utreda frågor om brandrisk eller andra risker på fastigheten. S.N. har vidare yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska inhibera det överklagade bygglovet samt upphäva det startbesked som nämnden meddelade i samband med att bygglov gavs. Bygglovet har upphävts av länsstyrelsen den 13 december 2024 och det finns därför inte något beslut att inhibera. Av nämndens beslut framgår vidare att startbeskedet slutar att gälla den dag då beslutet om lov slutar att gälla. Det finns således inte heller något startbesked som kan upphävas. S.N.s yrkanden i dessa delar, ovan numrerade som nr 11–16, ska därmed avslås. B.G.s överklagande Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. För de prövningar som ska göras i detta mål ska enligt övergångsbestämmelserna äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid bedömningarna nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i deras lydelse före den 1 december 2025. Detaljplanen för fastigheten antogs innan PBL trädde i kraft och planbestämmelserna ska därför tolkas mot bakgrund av den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och den äldre planoch byggförordningen (1987:383), ÄPBF. Frågan i målet är hur garagets höjd ska beräknas och om den sökta tillbyggnaden av garaget innebär att byggnaden blir högre än vad detaljplanen tillåter. Om höjden avviker från vad planen medger är frågan om avvikelsen är liten. Garaget ligger mindre än sex meter från allmän plats och beräkningen av byggnadshöjden ska därför utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, jfr 9 § ÄPBF. Skaftvägen som löper längs med fastighetens nordöstra sida är planlagd som kvartersmark och utgör därmed inte allmän plats. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning av från vilken plats som SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 8524-25 beräkningen av byggnadshöjden ska utgå från. Mark- och miljööverdomstolen gör även i fråga om beräkningsgrundande fasad och beräkningen av byggnadshöjden samma bedömningar som mark- och miljödomstolen har gjort. Höjden på garaget med den ansökta tillbyggnaden uppgår därmed till 2,89 meter. Högsta tillåtna byggnadshöjd enligt detaljplanen är 2,7 meter, vilket innebär att den ansökta tillbyggnaden överskrider vad som är tillåtet med 19 centimeter. För att bygglov ska beviljas inom områden som omfattas av detaljplan krävs bl.a. att åtgärden inte strider mot detaljplanen (9 kap. 30 § första stycket 2 PBL). Bygglov får dock ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och 1. avvikelsen är liten, eller 2. om åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt (9 kap. 31 b § PBL). Högsta förvaltningsdomstolen har i flera avgöranden (t.ex. RÅ 1990 ref. 53 II, RÅ 1990 ref. 91 I och RÅ 1991 ref. 57) uttalat att frågan om avvikelse från en plan är att anse som mindre bör bedömas inte endast utifrån absoluta mått och tal, utan bör ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter. Frågan om vad som avses med uttrycket mindre avvikelse har även behandlats i förarbetena till ÄPBL. Ett exempel på en avvikelse som nämns är ett överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd påkallat av byggnadstekniska eller andra skäl (prop. 1985/86:1 s. 714). Enligt detaljplanen får marken bebyggas endast med uthus och garage med en högsta tillåten byggnadshöjd om 2,7 meter. En avvikelse om 19 centimeter i absoluta tal utgör en relativ avvikelse om sju procent från den högsta tillåtna byggnadshöjden som detaljplanen medger. B.G. har gjort gällande att avvikelsen är liten och nödvändig med hänsyn till att marken på fastigheten är kuperad samt att det enligt entreprenören inte har varit möjligt att utföra tillbyggnaden med ett lägre tak. Den sökta tillbyggnaden avses att utföras på ett befintligt garage med en byggnadshöjd som synes vara förenlig med detaljplanen. Det är med andra ord möjligt att bygga ett garage eller uthus på platsen inom den byggrätt som detaljplanen medger. Tillbyggnaden skulle åstadkomma ett ytterligare plan på byggnaden, vilket inte kan anses vara nödvändigt för att bygga ett garage eller uthus på platsen. Det har inte heller SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 P 8524-25 framkommit något annat godtagbart skäl som motiverar ett överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd. Mark- och miljööverdomstolen bedömer mot denna bakgrund att avvikelsen inte kan ses som liten. Det kan inte heller ses som en åtgärd av begränsad omfattning som är nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Överklagandet ska därför avslås och punkten 2 i mark- och miljödomstolens domslut fastställas. Rättegångskostnader S.N. har begärt att B.G. ska ersätta henne för rättegångs-kostnader, inklusive för eget arbete, i såväl Mark- och miljööverdomstolen som i underinstanserna. Det följer av 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar att en part inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader i denna typ av mål. Yrkandet (ovan numrerat som nr 17) ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Mats Kager, hovrättsrådet Helen Blomberg, referent, och tf. hovrättsassessorn Peder Mühlenbock. Föredragande har varit Sarah van der Stad. Bilaga A Sid 1

(6)NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Mål nr P 10243-24 2025-05-22 meddelad i Nacka PARTER Klagande B.G. Klagande och motpart S.N. Motpart Miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Nacka kommun 131 81 Nacka ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2024-12-13 i ärende nr 35124-2024, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för tillbyggnad av garage på fastigheten X i Nacka kommun _____________ DOMSLUT

1. Mark- och miljödomstolen avvisar S.N.s överklagande.
2. Mark- och miljödomstolen avslår B.G.s överklagande. _____________ Dok.Id 923349 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon Telefax 08-561 656 40 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 P 10243-24 YRKANDEN M.M. B.G. har yrkat att sökt bygglov ska ges i enlighet med nämndens beslut. Han har sammanfattningsvis anfört följande. Han ifrågasätter länsstyrelsens beräkning av medelmarknivån. Vid konsultation med Nacka kommuns bygglovsenhet har de uppgett att när medelmarknivån ska utgå från allmän plats är det marken rakt framför byggnaden som beräkningen ska utgå från. Det vill säga rakt ut från byggnadens hörn och den medelmarknivå som blir mellan dessa punkter. Markhöljdlägena vid fasadens hörn rakt ut mot tomtgräns är +31,69 respektive +32,
3. Detta ger en medelmarknivå på +31,85 och därmed en godkänd byggnadshöjd. För att illustrera det nu sagda har han bifogat följande ritning. Bildförklaring: B.G.s illustration över vilken del av den allmänna platsen han anser ska beaktas vid beräkning av medelmarknivån. Även S.N. har överklagat länsstyrelsens beslut. Efter att domstolen förelagt henne att förklara på vilket sätt länsstyrelsens beslut gått henne emot har hon uppgett att så är fallet eftersom länsstyrelsen tagit ställning i sak till vilken som utgör den beräkningsgrundande fasaden samt att länsstyrelsen inte prövat samtliga planstridigheter som föreligger. Hon har uppgett att hon inte överklagar länsstyrelsens beslut att upphäva bygglovet utan i stället länsstyrelsens NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 P 10243-24 ställningstagande om vilken som är den beräkningsgrundande fasaden. Hon har begärt att den södra kortsidan ska vara den beräkningsgrundande fasaden, att domstolen ska pröva övriga planstridigheter samt fastslå att tillåten byggnadshöjd överskrids med 1,18 meter. DOMSKÄL S.N.s överklagande En grundläggande förvaltningsrättslig princip är att talan endast kan föras mot själva beslutet i sig (beslutsmeningen). Beslutsskälen som sådana kan däremot inte komma under självständig prövning genom överklagande (jfr bl.a. RÅ 1990 not. 45, RÅ 2006 ref. 21 och HFD 2017 ref. 45). Bakgrunden till detta är att överklagandeinstitutet syftar till att ge den enskilde ett rättsskydd när ett beslut har faktiska verkningar som påverkar denne negativt. Skälen för ett beslut har dock, till skillnad från själva beslutsmeningen, inte några självständiga rättsverkningar. I linje med detta är de inte heller bindande för myndigheter eller domstolar vid framtida prövningar i andra ärenden. Det länsstyrelsen har beslutat är att upphäva det beviljade bygglovet och därigenom bifalla S.N.s överklagande av nämndens beslut. I enlighet med vad som ovan angetts är det bara detta, dvs. själva beslutet, som är överklagbart. Avsikten med S.N.s överklagande är att få en självständig överprövning av ett av de skäl som länsstyrelsen angett (och inte angett) för sitt beslut. Som ovan anförts är dock beslutsskäl inte överklagbara. Eftersom länsstyrelsens beslut inte gått S.N. emot och beslutsskälen inte är överklagbara ska hennes överklagande avvisas, och hennes yrkanden därmed inte prövas. Hon är dock alltjämt motpart i målet och har motsatt sig att bygglov beviljas. Vad hon har anfört till stöd för detta ska därmed beaktas vid prövningen av B.G.s överklagande. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 P 10243-24 B.G.s överklagande Domstolen finner inga skäl att avvika från underinstansernas bedömning avseende beräkningsgrundande fasad och att beräkningen av byggnadshöjden ska utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten. Målet handlar i stället i sin helhet om vilket höjdläge som denna medelmarknivå ligger på. Enligt bygglovsritningarna är den +31,
4. Detta ger en byggnadshöjd på 2,70 meter vilket är exakt det som gällande planbestämmelser tillåter. Inledningsvis kan det konstateras att den medelmarknivå som länsstyrelsen beräknat, +31,65, innebär att detaljplanens tillåtna byggnadshöjd rätteligen överskrids med 21 cm (31,86–31,65 = 0,21). Angivna 19 cm får betraktas som ett räknefel som saknat betydelse för länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen har ansett att den relevanta medelmarknivån är det genomsnittliga höjdläget utmed fastighetens hela längd mot den allmänna platsen. Mark- och miljödomstolen konstaterar att detta inte är korrekt enligt praxis. Skillnaden mot resultatet av att tillämpa rätt beräkningsmetod är dock i detta fall försumbar, se vidare nedan. Enligt MÖD 2014:17 ska i stället den allmänna platsens medelnivå invid tomten i regel beräknas mellan de punkter i gränsen mot allmän plats från vilka en vinkelrät linje kan dras till den aktuella byggnadens ytterkant. I detta fall innebär det att den ska beräknas mellan punkterna A och B i följande illustration. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 P 10243-24 Bildförklaring: I enlighet med MÖD 2014:17 ska den allmänna platsens medelnivå invid tomten i detta fall beräknas mellan punkterna A och B. Vid denna beräkning får man utgå från de gatuhöjder som är kända och angivna på situationsplanen (jfr MÖD 2014:17). Någon närmare noggrannhet krävs inte. Domstolen beräknar medelnivån mellan punkt A och B till +31,67 i enlighet med vad som redovisas nedan. Detta ger resultatet att byggnadshöjden är 2,89 m, dvs. ett överskridande av planenlig höjd med 19 cm. Därmed gav länsstyrelsens felaktiga metod tillsammans med det marginella räknefelet trots allt det korrekta resultatet. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att avvikelsen på 19 cm inte kan anses som liten i den mening som avses i PBL. Det är inte heller fråga om en åtgärd som är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Bygglov kan därför NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 6 P 10243-24 inte ges enligt 9 kap. 31 b § PBL. Länsstyrelsens beslut att upphäva bygglovet har därmed varit korrekt och B.G.s överklagande ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 juni
5. Nicolina Redner Basmal Pethrosson _____________ I domstolens avgörande har tingsfiskalen Nicolina Redner, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson deltagit. Föredragande har varit Josef Hellman.