Mark- och miljööverdomstolen

(39)DOM SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060206 Mål nr M 2496-24 2026-05-29 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-02-06 i mål nr M 305-22, se bilaga A PARTER Klagande

1. Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm
2. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle
3. Söderhamns kommun 826 80 Söderhamn
4. Hamrånge Fiskevårdsområde, 885001-1654
5. Ljusne Flugfiskeklubb, 802454-2147
6. Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund, 802004-4288
7. Älvräddarnas Riksorganisation, 802442-7737 Stantorsgatan 6 915 31 Robertsfors Ombud: U.H. och S.H. Dok.Id 2260518 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.a vd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 M 2496-24 Motpart Småkraft Operations AB, 556677-9558 c/o Småkraft AB Drottninggatan 18 803 20 Gävle Ombud: A.L. SAKEN Omprövning för moderna miljövillkor avseende Vifors kraftverk med tillhörande dammar m.m. i Gävleborgs län ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
8. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på så sätt att villkor B4 i domslutet ges följande lydelse: B
9. En teknisk fiskväg ska anläggas vid Kalvdammen i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i det förslag som Småkraft Operations AB lämnat in till Mark- och miljööverdomstolen och vara klar att tas i drift senast vid arbetstidens utgång. Innan fiskvägen anläggs ska samråd ske med Länsstyrelsen i Gävleborgs län avseende behovet av biotopvårdande åtgärder för att underlätta fiskvandring via fiskvägen. Fiskvägen ska vara i drift under perioden 15 maj–31 oktober om inte länsstyrelsen vid behov beslutar annat.
10. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandena i övrigt. ___________________ SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 M 2496-24 SAMMANFATTNING Mark- och miljööverdomstolen instämmer i huvudsak i mark- och miljödomstolens omprövning för moderna miljövillkor avseende Vifors kraftverk med tillhörande dammar. De frågor som är uppe till prövning berör bland annat rättskraftigt tillstånd, faktisk möjlighet att utföra nödvändiga åtgärder, utredningens omfattning, påverkan på miljökvalitetsnormer och Natura 2000-områden samt vilka moderna miljövillkor som behövs för att följa EU-rättsliga krav. Mark- och miljööverdomstolen anser att Småkraft Operations AB (bolaget) bedriver en sådan verksamhet som får omprövas för moderna villkor och har faktisk möjlighet att vidta de miljöförbättrande åtgärder som bolaget ansökt om. Några av åtgärderna innebär ändrade regleringsintervall. Eftersom dessa intervall ligger inom vad som varit möjligt för bolaget att utföra redan inom befintligt tillstånd anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte krävts en ansökan om nytt tillstånd. Det är också möjligt att föreskriva ett allmänt villkor avseende bolagets åtaganden som inte funnits sedan tidigare. Den utredning som bolaget presenterat bedöms vara tillräcklig. En viktig fråga i målet rör verksamhetens påverkan på två Natura 2000-områden och de miljökvalitetsnormer som ska uppnås. Det är därvid en fråga om vilka krav som kan ställas på en verksamhet som bedrivits med rättskraftigt tillstånd såväl innan de EUrättsliga bestämmelserna tillkom, innan Natura 2000-områdena inrättades som innan miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna i området bestämdes. Mark- och miljööverdomstolen beaktar de krav som EU-rätten ställer och finner, med justering av ett villkor avseende en av fiskvägarna, att de förbättrande åtgärder som bolaget föreslagit och som mark- och miljödomstolen fastställt som nya villkor innebär att verksamheten i tillräcklig omfattning bedrivs i enlighet med de moderna miljökrav som finns. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 M 2496-24 BAKGRUND Bolaget har ansökt om omprövning för moderna miljövillkor avseende den verksamhet som bedrivs vid Vifors kraftverk med tillhörande dammar. Verksamheten berör två avrinningsområden; Skärjåns och Hamrångeåns avrinningsområden. Ursprungligen fanns en vattendelare som separerade avrinningsområdena mellan Tönnebrosjön och Högbackasjön/Viksjön, se figur nedan. Översikt över dammbyggnader (gula), vattenförekomster (blå), och de två Natura 2000-områdena (gröna). Svart linje markerar ungefärlig gräns mellan de ursprungliga två huvudavrinningsområdena. Överledning av vatten från Tönnebrosjön till Viksjön sker via Blåkulladammen. (Utsnitt ur kartunderlag från den tekniska beskrivningen med tillägg av Natura 2000 områden, Hamrångefjärden och avrinningsområdesgräns.) Sedan 1954 regleras Tönnebrosjön av två dammanläggningar; Tönnebrodammen i norr och Blåkulladammen i söder. Genom uppförandet av Blåkulladammen möjliggjordes SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 M 2496-24 överledning av vatten från Skärjåns avrinningsområde till Hamrångeåns avrinningsområde. Överledningen innebär att tillrinnande vattenvolym till Tönnebrosjön fördelas via dessa två dammbyggnader till de två nedströms liggande avrinningsområdena, dvs. Skärjån norrut och Hamrångeån söderut. Bolagets ansökan innebär att Tönnebrodammen byggs om så att en av dammens två öppningar får en naturliknande faunapassade som ska vara i funktion året runt. Innan 1954 leddes allt vatten till Skärjån. Under perioden 1954–2014 var minimitappningen mot Skärjån 0,1 m3/s (ca 91 % av årsmedelflödet överleddes via Blåkulladammen) och från 2014 ökade minimitappningen till 0,2 m3/s (ca 84 % överledning). Enligt mark- och miljödomstolens dom får överledning via Blåkulladammen ske när Tönnebrosjön har en nivå över +59,38 meter och när Viksjön inte överstiger nivån +55,32 meter. För Tönnebrodammen ska, vid nivåer över +60,20 meter, samtliga sättar avlägsnas för att maximera utflödet. För Blåkulladammen finns inte motsvarande skall-krav, utan där får tappningen uppgå till maximalt 2,5 m3/s med restriktioner för nämnda vattennivåer i Tönnebrosjön och Viksjön. Vattenöverledning får göras under perioden 1 oktober–1 mars. Om vattentemperaturen i Skärjån under två dygn i följd inte överstiger +3ºC får överledning även göras under perioden 1 mars–30 april. Under den tid när vattenöverledning får ske ska minst 0,7 m3 /s, eller tillrinningen om den är lägre, tappas till Skärjån via Tönnebrodammen. Nedströms Tönnebrodammen passerar vattnet flera sjöar och vattendrag för att hamna i Skärjån som är skyddad både som Natura 2000-område och som naturreservat. Från avrinningsområdet nedströms Tönnebrodammen kommer i medel ett tillflöde om ca 0,2 m3 /s vilket, tillsammans med planerad minimitappning, innebär att ett sammanlagt minimiflöde om ca 0,9 m3 /s kommer att nå Skärjån under förutsättning att tillrinningen till Tönnebrosjön inte understiger 0,7 m3 /s. Nedströms Blåkulladammen når vattnet Högbackasjön/Viksjön som regleras via dammbyggnad vid Kalvdammen. Mark- och miljödomstolen har fastställt dämningsgränser mellan +55,47 meter och +54,0 meter samt en minimitappning om SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 M 2496-24 0,8 m3/s. Vid Kalvdammen finns två utskov och en fiskväg, vilken som utgångspunkt ska vara i drift under perioden 15 maj–31 oktober, ska anläggas i samråd med tillsynsmyndigheten. Nedströms Kalvdammen leds vattnet i sin tur via Hamrångeån till Spångholmsdammen och de två intagstuberna för Vifors kraftverk. Mark- och miljödomstolen har bestämt en dämningsgräns på +41,31 meter. Nedströms Spångholmsdammen finns en naturfåra som ska ha en minimitappning på 0,6 m3/s. Enligt mark- och miljödomstolens dom ska en teknisk fiskväg anläggas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i bolagets ansökan för att möjliggöra fiskvandring förbi Spångholmsdammen. Bolaget har i sin ansökan föreslagit en fiskväg i form av en slitsränna. Hamrångeån mynnar ut i Hamrångefjärden som i sin tur har två utlopp; Norrsundet och Sörsundet. Sörsundet är skyddat som Natura 2000-område. Hamrångeån ingår även i ett vattenskyddsområde. Särskilt om områdesskydd och miljökvalitetsnormer i området Natura 2000-området (SE0630179) Skärjån inrättades 2011 och av bevarandeplanen framgår bland annat följande. Området omfattar en ca åtta kilometer lång sträcka av Skärjåns nedre delar och har både forssträckor, strömmande samt mera lugnflytande och breda partier. På några ställen delar sig ån och omsluter mind re öar och blockrevlar. Under perioden 1895 till 1940-talet användes ån för flottning och blev i samband med detta rensad på stora stenar och block. Prioriterade bevarandevärden i området utgörs av vattendraget, de örtrika stränderna, strandskogarna med stort lövinslag, översvämningsbetingade tidigare hävdade sidvallsängar samt de sällsynta arter som är knutna till dessa naturtyper. De naturtyper och arter som utgjorde grund för utpekande av området var mindre vattendrag, svämängar, öppna mossar och kärr, taiga, svämlövskog, flodpärlmussla, stensimpa och utter. Det överordnade bevarandesyftet är att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för dessa. Överledningen från Tönnebrosjön av det vatten som annars naturligt skulle ha avrunnit via Skärjån innebär att ån ibland bitvis kan bli nästan helt torrlagd, vilket innebär en mycket negativ påverkan på livet i ån. Även den naturliga flödesdynamiken, med årliga SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 M 2496-24 översvämningar, påverkas mycket vilket bland annat kan ses i form av ökad granunderväxt i de strandnära skogarnas tidigare naturliga svämplan. I området förekommer flera för naturvården intressanta arter, utöver dem som utgjort grund för områdesskyddet. Det största hotet mot områdets natur är effekterna av att endast en liten del av det naturliga vattenflödet tillåts rinna genom ån. Utöver en ändring av gällande vattendom och tappning återstår flera bevarandeåtgärder såsom en del restaureringsåtgärder av vattendraget och dess bottnar samt skötsel av områdets skogar. Området som helhet bedöms ha dåliga förutsättningar att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd med anledning av pågående vattenöverledning. Skärjån är också skyddad som naturreservat. Bevarandemålen för naturreservatet överensstämmer till stora delar med bevarandemålen för Natura 2000-området. Vattenförekomsterna i Skärjåns avrinningsområde har måttlig till hög ekologisk status. I vattenförekomsterna förekommer bristande konnektivitet och låga tätheter på fisk. Den hydrologiska regimen i Skärjån påverkas negativt av den volymsavvikelse som överledningen till Hamrångeån medför och den rensning som skett i Skärjån. Även Natura 2000-området (SE0630178) Sörsundet inrättades 2011 och av bevarandeplanen framgår bland annat följande. Sörsundet utgör Hamrångeåns och Hamrångefjärdens ena utlopp i havet. Det andra utloppet går genom Norrsundet och det är där som utflödet regleras. Nuvarande utflöde till den södra fåran sker genom en mindre öppning i en överfallsdamm, vilket har resulterat i att Sörsundet får mycket låga vattenflöden under torrperioder som i sin tur påverkar vattenbiotopen negativt. Hamrångeån utgör en värdefull fiskbiotop som uppvisar en hög artrikedom och bland annat utgör ett potentiellt lekområde för öring. Omgivande myr- och skogsvegetation är rikt differentierad och området har en intressant flora som bland annat rymmer en del kalkkrävande arter. Även fågellivet är förhållandevis rikt. Prioriterade bevarandevärden är estuariet (mynningsviken) vid Sörsundet med sin övergång från sött till bräckt vatten samt Hamrångeåns lopp genom området med intilliggande strandmiljöer, kvillområden och svämplan. Miljöerna längs med vattendraget är omväxlande och hyser fina strandmiljöer och naturskogsartad skog. De naturtyper och arter som utgjorde grund för utpekandet av området var estuarier, laguner, strandängar vid Östersjön, mindre vattendrag, öppna mossar och kärr, taiga samt landhöjningsskog. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 M 2496-24 Det överordnade bevarandesyftet är att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för dessa. Som prioriterade åtgärder anges vikten av att restaurera den fysiska miljön längs vattendraget och upphäva gällande vattendomar som reglerar utflödena från Hamrångefjärden. Den största hotbilden generellt för området är att vattendraget i hög utsträckning är negativt påverkat av den nuvarande vattenregleringen samt genomförda urgrävningar och muddringar. Som bevarandeåtgärder anges bland annat att det planeras för ett statligt naturreservat (2019 inrättades naturreservatet MarsjönBondsundet, domstolens kommentar) samt att Sportfiskarna, tillsammans med bland annat ägaren till reglerdammen i Hamrångefjärden, planerade att genomföra ett åtgärdsprojekt som syftade till att avveckla de vattendomar som styrt regleringen av utloppen ur Hamrångefjärden samt restaurera de nedre delarna av Hamrångeån. Flera av vattenförekomsterna i Hamrångeåns avrinningsområde har måttlig ekologisk status. Klassificeringarna påverkas negativt av bristande konnektivitet, låga tätheter på fisk och resningar som skett i Hamrångeån. YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Kammarkollegiet har yrkat att bolagets ansökan, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, i första hand ska avvisas och i andra hand ska avslås. Länsstyrelsen i Gävleborgs län (länsstyrelsen) har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att villkor A3 och B2 ges följande innehåll. A
11. Vattenöverledning får uppgå till maximalt 35 % av tillrinningen till Tönnebrosjön och förutsätter att vattenståndet i Tönnebrosjön överstiger nivån + 59,38 meter samtidigt som vattenståndet i Viksjön inte överstiger nivån + 55,32 meter. B
12. Förbi Kalvdammen ska alltid släppas ett flöde om minst 1,2 m 3/s eller tillrinngen om denna är lägre. Söderhamns kommun (kommunen) har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att överledningen till Hamrångeån ska stängas så att allt vatten SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 M 2496-24 återigen rinner genom Skärjån samt att bolaget ska åläggas att riva ut Tönnebrodammen och konstruera en sjönacke som klarar av att hantera såväl stora flöden som torka. Kommunen har vidare yrkat att bolaget ska åläggas att undersöka hur en återgång till naturliga flöden i Skärjån kan påverka vägar m.m. nedströms samt att bolaget ska åläggas att hantera detta. Hamrånge Fiskevårdsområde har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på så sätt - att minimintappningen från Viksjön i villkor B2 höjs till MLQ (dvs. medellågvattenföring) = 1,23 m3 /s, - att villkor B4 ändras så att det inte sker någon delegation till länsstyrelsen utan att bolaget åläggs att utreda olika alternativa fiskvägar och att den fiskväg som utgör bästa möjliga teknik ska anläggas samt att tiden då fiskvägen ska vara i bruk ändras till 1 maj–31 oktober, - att villkor C3 ändras så att bolaget åläggs att utreda olika alternativa fiskvägar och att den fiskväg som utgör bästa möjliga teknik ska anläggas samt - att minimitappningen förbi Spångholmsdammen i villkor C5 höjs till MLQ=1,23 m3 /s alternativt till den nivån i vart fall under fiskvandringstid 1 maj–31 oktober. Ljusne Flugfiskeklubb har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ändras på så sätt att överledningen av vatten till Hamrångeån i första hand stängs och i andra hand att överledningen får innebära en volymsavvikelsen i Skärjån om högst 15 % per år. Klubben har vidare yrkat att mätning av vattentemperaturen ska ske i Tönnebrosjön i stället för i Skärjån, att fasta peglar monteras i anslutning till anläggningarna för att visa hur mycket vatten som tappas och att översyn av villkoren ska ske inom fem år. Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska upphävas och att målet återförvisas dit för fortsatt behandling, för det fall att den bristande utredningen i mark- och miljödomstolen inte kan läkas i Mark- och miljööverdomstolen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 10 M 2496-24 Älvräddarnas Riksorganisation har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på så sätt att om överledningen tillåts ska den regleras så att volymsavvikelsen får uppgå till högst 15 % per år, att mätning av vattentemperaturen ska ske i Tönnebrosjön, att fasta peglar ska sättas upp i anslutning till anläggningarna och en datalogger installeras i Tönnebrosjön, nära dämmet, och att översyn av villkoren ska ske inom fem år. Bolaget har i huvudsak motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom, men har lämnat förslag på en ändring av villkor B4 avseende fiskväg förbi Kalvdammen. Parternas yrkanden och inställningar tar sikte på olika delar i mark- och miljödomstolens avgörande. I domskälen nedan kommer Mark- och miljööverdomstolen presentera och behandla de olika yrkandena i förenklad form så att parternas olika ståndpunkter sammanfattas i anslutning till respektive delfråga. DOMSKÄL Allmänna utgångspunkter Den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor. Med detta avses att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt denna balk genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år. Om det i tillståndet för verksamheten har bestämts en annan tid för översyn av miljövillkoren, ska dock den tiden gälla. (Se 11 kap. 27 § miljöbalken.) Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Bestämmelser och villkor som innebär att verksamheten avsevärt försvåras får dock beslutas endast om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Om det är nödvändigt för att tillgodose ett sådant behov, eller SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 11 M 2496-24 verksamhetsutövaren medger det, ska tillståndsmyndigheten i stället återkalla tillståndet och bestämma om särskilda åtgärder i samband med det. (Se 24 kap. 10 § miljöbalken.) Av förarbetena till bestämmelserna om omprövning för moderna miljövillkor framgår bland annat följande. Ett tillstånd till en vattenverksamhet eller vattenanläggning har enligt 24 kap. 1 § miljöbalken rättskraft avseende de frågor som har prövats. För att ändra förutsättningarna för anläggningarnas utformning och verksamhetens drift krävs antingen att ett nytt tillstånd söks som ersätter tidigare tillstånd eller att tillståndet omprövas. Av energiöverenskommelsen följer att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft och att prövningssystemet ska utformas så att det inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan. (Se prop. 2017/18:243 s. 114.) Vattenkraftens betydelse för möjligheterna att producera el på ett klimatvänligt sätt är en viktig aspekt vid omprövningen och de avvägningar som görs mot miljöbalkens portalbestämmelse om hållbar utveckling. Som huvudregel får bestämmelser och villkor inte innebära att verksamheten avsevärt försvåras. Uttrycket innefattar även situationen då verksamheten inte längre kan bedrivas. Vid bedömning av vad som ska anses utgöra ett avsevärt försvårande av verksamheten bör ledning kunna hämtas i motsvarande bedömning vid omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. Som exempel på bestämmelser och villkor som kan behövas för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen nämns krav på begränsning av verksamhet eller vidtagande av försiktighetsmått för att leva upp till förpliktelser som följer av det svenska genomförandet av art- och habitatdirektivet. En återkallelse och utrivning, mot verksamhetsutövarens vilja, blir aktuellt först när det är den enda möjligheten för att anläggningen och verksamheten inte ska utgöra ett hinder för uppfyllande av Sveriges EU-rättsliga åtagande. (Se a. prop. s. 221.) SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 12 M 2496-24 När det gällde frågan om i vilken utsträckning en omprövning för moderna miljövillkor innebär en inskränkning i äganderätten uttalade regeringen följande (a. prop. s. 115 f.) Bestämmelserna i 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen ger uttryck för att utgångspunkten är att den enskilde är fri att råda över sin egendom på önskat sätt. En rådighetsinskränkning i grundlagens mening är därför när det allmänna, utan att ta egendomen i anspråk, hindrar en viss användning av egendomen, t.ex. genom förbud och förelägganden eller genom att uppställa krav på tillstånd för viss verksamhet. Det kan också vara en rådighetsinskränkning att återkalla ett tillstånd eller förena det med villkor som hindrar en viss användning. Inskränkningar får dock ske om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Angelägna allmänna intressen definierades i propositionen 1993/94:117 som i första hand sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till att kunna tillgodose allmänhetens berättigade krav på en god miljö och möjligheterna att kunna bevara och skydda områden som är av särskild betydelse från naturvårdssynpunkt, liksom intresset att kunna ge allmänheten tillgång till naturen för rekreation och friluftsliv. I propositionen påpekades också att uttrycket angeläget allmänt intresse knyter an till vad som gäller i fråga om egendomsskyddet i Europakonventionen. Europadomstolen har vid olika tillfällen haft anledning att pröva vad som kan anses utgöra ett allmänt intresse i konventionens mening. Den slutsats som kan dras från dessa fall är att Europadomstolen har tolkat begreppet tämligen extensivt. Särskilt när det gäller inskränkningar i rätten att använda egendom har domstolen gett staterna ett betydande utrymme att bedöma vad som är rimligt med hänsyn till övergripande intressen. Vidare är det klart att det vid fastställande av vad som i det enskilda fallet är ett godtagbart allmänt intresse alltid är fråga om en proportionalitetsbedömning. Enligt proportionalitetsprincipen förutsätter ett ianspråktagande av egendom eller en inskränkning av den enskildes rätt att använda sin egendom från det allmännas sida att det finns en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av förfarandet. Exempel på en typ av inskränkning i den enskildes rätt att använda sin egendom som påkallas av ett allmänt intresse av större vikt är reglering av SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 13 M 2496-24 viss verksamhets miljöpåverkan genom krav på förprövning samt statens möjlighet att under vissa förutsättningar ändra kraven på en tidigare tillståndsgiven verksamhet genom omprövning. Exempel på detta i svensk rätt är miljöbalkens reglering av tillståndsplikt för vattenverksamheter i 11 kap. miljöbalken, samt bestämmelser om omprövning och återkallelse i 24 kap. miljöbalken. Det är alltså bestämmelser som har godtagits som förenliga med regeringsformens krav. Den nu föreslagna bestämmelsen om omprövning för moderna miljövillkor i 24 kap. 10 § miljöbalken innebär således inte någon utökning av de möjligheter som redan finns i fråga om att kunna ändra tillståndsvillkoren eller återkalla ett tillstånd. Förslaget innebär däremot att gränsen för när en återkallelse mot verksamhetsutövarens vilja kan aktualiseras flyttas så att en återkallelse endast blir aktuell om det inte går att förena tillståndet med krav som möjliggör efterlevnad av EU-rätten. Detta är en ändring till fördel för verksamhetsutövaren, eftersom en tillståndsåterkallelse enligt nuvarande regler aktualiseras redan om verksamheten skulle avsevärt försvåras av de villkor som behöver ställas. Förslaget innebär alltså att verksamhetsutövaren får ett större utrymme att själv avgöra om verksamheten ska fortsätta att bedrivas. Det är av stor vikt att denna hänsyn till äganderätten ger det skydd som ägarna till den småskaliga vattenkraften förväntar sig av lagstiftningen även om det också i fortsättningen kan innebära kostnader. Finns det tillstånd att ompröva och faktisk möjlighet för verksamhetsutövaren att vidta tänkta åtgärder? Kammarkollegiet har yrkat att bolagets ansökan ska avvisas på grund av att det saknas ett rättskraftigt tillstånd att ompröva och erforderlig rådighet. Kammarkollegiet har anfört bland annat följande i denna del. Det har inte framkommit att det finns något tillstånd till vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel vid Vifors kraftverk, dvs. vad gäller själva bortledningen av vattnet till vattenkraftverket. Mark- och miljödomstolen hänvisar till ett protokoll från häradsrätten i oktober 1918, men har inte uppmärksammat att det protokollet bara avser ett utlåtande från fiskesakkunnige avseende påverkan på fisket. Av häradsrättens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 14 M 2496-24 utslag från den 30 december 1918 framgår endast att bolaget fått tillstånd att anlägga tvärdamm m.m. i huvudsaklig överensstämmelse med särskilt angivna ritningar och förslag. Enligt utlåtandet från fiskesakkunnige omfattar ansökan uppförandet av en kraftstation men något uttryckligt tillstånd för att bedriva någon vattenverksamhet vid anläggningen har inte getts. Att det i senare domar från vattendomstolen anges att häradsrättens utslag från 1918 omfattade ett tillstånd att anlägga ett kraftverk i Hamrångeån vid Vifors samt att avleda vatten mellan vissa angivna sjöar förändrar inte den bedömningen. Av de bestämmelser som gällde vid tidpunkten för häradsrättens utslag framgår att ett bortledande av vatten till ett kraftverk för turbindrift för elproduktion (bortledande av vatten för vatten för vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel) förutsatte att rätten bestämde om och under vilka villkor sådan verksamhet skulle få bedrivas. Samma sak gällde för uppförande av kraftverket. Det innebär alltså att rätten då skulle ha angett vilken mängd vatten som fick bortledas, hur mycket vatten som fick tillgodogöras i turbin etc. Det finns vidare anledning att ifrågasätta bolagets rådighet avseende vattenverksamheten i form av bortledning av vatten från Blåkulltjärnen till Stensjön och från Stensjön till Högbackasjön/Viksjön. Vilka fastigheter som berörs framgår inte av ansökningshandlingarna, inte heller vilka som är fastighetsägare. Bolaget har fört fram bland annat följande. Mark- och miljödomstolen har bedömt tillståndssituationen på samma sätt som bolaget. Ett äldre tillstånds omfattning måste bedömas utifrån dess lydelse med beaktande av dess kontext och den lagstiftning som fanns vid den aktuella tidpunkten. Endast om det är uppenbart att de omständigheter som sökande åberopar till stöd för att det finns ett tillstånd för verksamheten eller en äldre rättighet inte kan leda till bifall till ansökan kan den avvisas. Det framgår uttryckligen av villkoren förenade med utslaget från 1918 att det finns ett kraftverk och att dammägaren under de tider kraftverket inte var i drift var skyldig att släppa fram den naturliga vattenavrinningen samt att galler skulle anordnas vid intaget till kraftstationen. Att ett äldre tillstånd inte uttryckligen anger en rätt till vattenavledning eller kraftproduktion är inte ovanligt. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 15 M 2496-24 Som mark- och miljödomstolen konstaterat föreligger erforderlig rådighet för de områden som tas i anspråk av bolaget. Mark- och miljööverdomstolens bedömning Bolaget har till stöd för att verksamheten vid Vifors kraftverk bedrivs med stöd av ett rättskraftigt tillstånd åberopat avgöranden från Gestriklands östra tingslags häradsrätt den 30 december 1918 samt från Österbygdens vattendomstol den 15 juli 1925 i mål nr Ans D. 19/1924, den 2 november 1936 i mål nr Ans D. 32/1935, den 29 mars 1947 i mål nr Ans D. 68/1946, den 23 augusti 1960 i mål nr Ans. D. 111/1959 och den 16 mars 1964 i mål nr Ans. D. 31/1962 m.fl. Som nämnts ovan är det den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel som är skyldig att se till att verksamheten har moderna miljövillkor och det är sådan verksamhet som omfattas av den omprövning för moderna miljövillkor som regleras i 24 kap. 10 § miljöbalken. Med vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel avses en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller när verksamheten påbörjades, var avsedd för sådan produktion (se 11 kap. 6 § miljöbalken). Det står klart att bolaget bedriver tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel. Av samma skäl som mark- och miljödomstolen har redovisat får det dessutom anses tillräckligt klarlagt att redan häradsrättens utslag 1918 avsett sådan vattenverksamhet som varit avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten och därmed även inneburit ett tillstånd till att anlägga ett kraftverk i Hamrångeån. Vattendomstolens utslag 1947 får därvid anses ha ett särskilt högt bevisvärde. Den omständigheten att det i protokoll från häradsrätten i oktober 1918 är den fiskesakkunnige som, efter syn i målet, redovisar innehållet i ansökan tillsammans med de åtgärder som behöver vidtas till skydd för fisken föranleder inte någon annan bedömning. Utredningen i målet utgör tillräckligt underlag för att kunna göra bedömningen att den verksamhet som bedrivs vid Vifors kraftverk och som omfattas SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 16 M 2496-24 av ansökan bedrivs med stöd av rättskraftigt tillstånd. Det saknas därför skäl att avvisa ansökan på den grund som Kammarkollegiet har gjort gällande. Enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) måste en verksamhetsutövare, för att få bedriva vattenverksamhet, ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Det innebär att rådighet utgör en processförutsättning för tillstånd till vattenverksamhet. Inget annat har framkommit än att bolaget har sådan rådighet i detta fall. Vid omprövning för moderna miljövillkor är det inte fråga om en prövning av ett nytt tillstånd för att f å bedriva vattenverksamhet. Det är därför inte aktuellt att göra en prövning av om rådighet enligt 2 kap. 1 § LSV föreligger för befintlig anläggning och verksamhet. Samtidigt får det anses ligga i prövningen av om det är möjligt att förena tillståndet med moderna miljövillkor om det också rent faktiskt är möjligt att utföra de åtgärder som behöver vidtas för att få till stånd en modern verksamhet. I den prövningen kan bland annat ingå frågan om i vilken utsträckning som verksamhetsutövaren har tillgång till det område där miljöförbättrande åtgärder ska vidtas. I detta fall ska de åtgärder som omfattas av ansökan i huvudsak vidtas inom bolagets egen fastighet. Det har inte heller framkommit någon annan anledning att ifrågasätta bolagets möjlighet att rent faktiskt utföra de åtgärder som krävs. Det saknas därför skäl att avvisa ansökan även på denna grund. Kammarkollegiets överklagande ska därmed avslås i dessa delar. Kan omprövning för moderna miljövillkor ske eller krävs en ny tillståndsansökan? Kammarkollegiet har ansett att bolagets ansökan ska avvisas på grund av att ansökan omfattar en ändring av regleringsintervallet för Viksjön som är tillståndspliktig. Bolaget har fört fram bland annat följande. Den ändrade regleringen av Viksjön genom åtagagandet om höjd sänkningsgräns är ett åtagande som gjorts för att minska miljöpåverkan. Den minskade regleringsamplituden minskar produktionen vid kraftverket SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 17 M 2496-24 och det är således inte aktuellt att ansöka om tillstånd till denna skyddsåtgärd som enbart begränsar hur befintlig anläggning och tillstånd utnyttjas. Mark- och miljööverdomstolens bedömning Nya dämningsgränser kan innebära att det behövs en ny tillståndsansökan eftersom det kan innebära en ändring av själva tillståndet till vattenverksamhet och inte enbart en ändring av villkoren. I detta fall innebär den ändrade regleringen av Viksjön ett åtagande av bolaget i syfte att minska miljöpåverkan av den tillståndsgivna verksamheten. De dämnings- och sänkningsgränser som mark- och miljödomstolen har beslutat håller sig inom det tidigare tillståndet. Det har inte framkommit annat än att verksamhetsutövaren även tidigare kunnat välja att nyttja tillståndet i enlighet med de nya dämningsgränserna. Berörda sakägare har alltså haft att utgå ifrån att tillståndet kunnat nyttjas på det sätt som nu har beslutats. Mot den bakgrunden anser Mark- och miljööverdomstolen att det ändrade regleringsintervallet, vare sig i Viksjön eller i de andra dammarna, har utgjort hinder mot att ompröva verksamheten för moderna miljövillkor. Kammarkollegiets överklagande ska därför avslås i denna del. Är utredningen tillräcklig? Såväl Kammarkollegiet som Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund har ansett att utredningen inte är tillräcklig för att kunna ta ställning till ansökan. Kammarkollegiet har påtalat att det bland annat krävs en miljökonsekvensbeskrivning eftersom det egentligen är fråga om en ny tillståndsansökan och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund har huvudsakligen ansett att påverkan på Natura 2000-området Sörsundet inte utretts tillräckligt. Bolaget har ansett att den omfattande utredning som gjorts är tillräcklig för att ansökan ska kunna prövas. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 18 M 2496-24 Mark- och miljööverdomstolens bedömning Mark- och miljööverdomstolen kommer att behandla frågor som rör Natura 2000områdena närmare nedan, men instämmer redan nu i mark- och miljödomstolens bedömning att den utredning som finns i målet är tillräcklig för att pröva ansökan. Det saknas därmed skäl att avvisa ansökan eller återförvisa målet till mark- och miljödomstolen på den grunden. Kammarkollegiets och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund överklaganden ska därför avslås i denna del. Uppfyller de villkor som mark- och miljödomstolen beslutat kraven på ”moderna miljövillkor”? Det allmänna villkoret Kammarkollegiet har ifrågasatt om det går att föreskriva ett allmänt villkor såsom mark- och miljödomstolen har gjort i villkor G1 och har anfört bland annat följande. Vid en eventuell ändring av verksamheten kan ett allmänt villkor föreskrivas, men det förutsätter en ny tillståndsprövning. Vid en omprövning för moderna miljövillkor ska verksamheten i huvudsak fortsätta att bedrivas i enlighet med gällande tillstånd med tillägg av just moderna miljövillkor. Bolaget har bland annat fört fram att det i en omprövningsansökan görs åtaganden som lämpar sig väl för att omfattas av ett allmänt villkor eftersom det inte är möjligt eller lämpligt att reglera alla aspekter av en verksamhet i särskilda villkor. Mark- och miljööverdomstolens bedömning Ett viktigt syfte med att förena ett äldre tillstånd med moderna miljövillkor är att förtydliga verksamhetsutövarens ansvar för den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till. De moderna miljövillkoren innebär att tillståndets villkor eller bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 19 M 2496-24 genom en dom eller i ett beslut som inte är äldre än fyrtio år (11 kap. 27 § miljöbalken). Något hinder mot att vid en omprövning förena ett äldre tillstånd med ett så kallat allmänt villkor finns inte. Tvärtom kan en verksamhetsutövare, som i detta fall, ha beskrivit de nya åtgärder som ska vidtas och gjort åtaganden i ansökningshandlingarna som är lämpliga att hänföra till ett sådant villkor. I likhet med mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att det är skäligt att föreskriva ett allmänt villkor för att tydliggöra att bolaget är bunden av de åtaganden som gjorts i målet. Det saknas därmed skäl att ta bort det allmänna villkoret. Kammarkollegiets överklagande ska därför avslås i denna del. Villkor som rör Tönnebrodammen och Blåkulladammen (inklusive överledning) Länsstyrelsen har yrkat att villkor A3 ska ändras på så sätt att vattenöverledningen får uppgå till maximalt 35 % av tillrinngen till Tönnebrosjön och under förutsättning att vattenstånden i Tönnebrosjön respektive Viksjön håller sig på vissa nivåer. Till stöd för sin talan har länsstyrelsen fört fram bland annat följande. Det finns en uppenbar risk för att nu beslutade villkor om överledningen av vatten från Tönnebrosjön till Viksjön kommer utgöra ett hinder mot att uppnå gynnsam bevarandestatus i Natura 2000-området Skärjån. Det finns även risk för att en sådan överledning skulle äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status i flera av Skärjåns vattenförekomster. Länsstyrelsen har, utifrån SMHI:s modellerade flöden för utloppet ur Tönnebrosjön, analyserat vad de beslutade villkoren för överledningen skulle ha inneburit för åren 2010–
13. Överledningen bedöms då för parametern volymsavvikelse medföra en status som är måttlig för helåret och otillfredsställande för vinterperioden. Det innebär att kvalitetsfaktorn hydrologisk regim kommer att få måttlig status för alla vattenförekomster nedströms Tönnebrosjön. Om endast perioden 1 oktober–31 mars beaktas blir statusen i stället otillfredsställande. Med beaktande av hur ekologisk status fastställs kan miljökvalitetsnormen ändå uppnå god status. Det avgörande är hur biologin utvecklas i de berörda vattendragen. Med hänsyn till den stora volymsavvikelsen som SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 20 M 2496-24 överledningen leder till vintertid i förhållande till naturliga flöden är det inte möjligt att uppnå den biologi i vattendragen som krävs. Sidofåror och biflöden riskerar att bli helt torrlagda eller få så lite vatten att de bottenfryser, vilket skulle strida mot bevarandeplanen för Natura 2000-området Skärjån. Det minskade vattenflödet under vinterperioden påverkar vattenlevande arter negativt. Till exempel kommer öringens tillgängliga habitat för lek och romläggning vara betydligt mindre. Till följd av den överledning som skett under många år är beståndet av öring i Skärjån nästan utslaget. Genom att flödet till Skärjån på grund av överledningen minskar redan den 1 oktober påverkar det anlockningen till vattendragets mynning i havet. I förlängningen påverkar det även flodpärlmusslans överlevnad i vattendraget. Flera av de ingående naturtyperna i området är beroende av en variation i flödet och återkommande översvämningar efter ån. För att begränsa påverkan på nationellt viktig vattenkraftsproduktion har vattenmyndigheterna möjlighet att besluta om undantag och mindre stränga krav på vilken ekologisk status som ska nås. Det har inte beslutats några sådana undantag för vattenförekomsterna efter Skärjån. Vattenöverledningen bidrar till en relativt liten elproduktion samtidigt som den påverkar ett helt vattensystem med höga naturvärden. Det är därför rimligt att ställa höga krav på miljöanpassningar. Överledningen fanns visserligen långt innan delar av Skärjån blev ett Natura 2000-område och långt innan EU:s vattendirektiv togs fram och infördes i svensk lagstiftning. Målet med omprövningen är dock att både bevarandemålen för Natura 2000-områdena och miljökvalitetsnormerna för berörda vattenförekomster ska kunna nås där det hindras av pågående vattenkraftproduktion. Kommunen har yrkat att överledningen från Tönnebrosjön till Hamrångeån ska stängs så att allt vatten återigen rinner genom Skärjån samt att bolaget ska åläggas att riva ut dammen vid Tönnebrodammen och där konstruera en sjönacke som klarar av att hantera såväl stora flöden som torka. Kommunen har vidare yrkat att bolaget ska åläggas att undersöka hur en återgång till naturliga flöden i Skärjån kan påverka vägar m.m. nedströms och att bolaget ska åläggas att hantera detta. Till stöd för sin talan har kommunen i huvudsak fört fram följande. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 21 M 2496-24 Mark- och miljödomstolen har inte tillräckligt beaktat hur naturvärdena och ekosystemen är beroende av naturliga fluktuationer samt översvämningar av strand områden inom naturreservatet och Natura 2000-området Skärjån. En sjönacke skulle eliminera risken för att den mänskliga faktorn medför att ekosystemet i Skärjån slås ut på grund av torrläggning på ett sätt som skett tidigare. Det är tveksamt om villkoren om överledning och flödesnivåer är förenliga med miljökvalitetsnormerna och klassning om god ekologisk status för Skärjån enligt vattendirektivet. Frågan om hantering av ökade flöden i Skärjån, för det fall att överledningen tas bort, har inte heller beaktats. Det behöver klargöras vilket ansvar bolaget i sådana fall har för t.ex. nya trummor i vägen eller behov av extra utlopp nedströms Kuttfjärden/Tönnebrodammen. Även om Skärjån pekades ut som Natura 2000-område trots överledningen och trots att nolltappning tidvis skett under ca 50 år vill kommunen understryka att skapandet av naturvärdena på platsen har skett under en längre tid än så, med början vid inlandsisens tillbakadragande för ungefär 10 000 år sedan. Det kan också nämnas att t.ex. flodpärlmusslan har ett åldersspann på 80–280 år i Sverige och kan förekomma länge i ett vattendrag trots att förutsättningar för långsiktig överlevnad saknas. Utan en stabil och hälsosam öringspopulation kan flodpärlmusslan inte reproducera sig. Ingen reproduktion sker av arten idag. Öringen är i sin tur starkt beroende av specifika hydrologiska förhållanden för att kunna överleva och reproducera sig. Både öring och flodpärlmusslan har viktiga roller i ekosystemet. Det är inte rimligt att utgå ifrån nuläget och ange att det ändå blir en förbättring med de beslutade villkoren. Det krävs i stället en omfattande förbättring av flödet i Skärjån, vilket uppnås genom att överledningen tas bort. Ljusne Flugfiskeklubb har yrkat att överledningen från Tönnebrosjön till Hamrångeån i första hand ska stängas och i andra hand att överledningen får innebära en volymsavvikelse i Skärjån om högst 15 % per år. Klubben har vidare yrkat att mätning av vattentemperaturen ska ske i Tönnebrosjön i stället för i Skärjån. Till stöd för sin talan har klubben fört fram följande. Mark- och miljödomstolen har tagit alldeles för lite hänsyn till biologisk mångfald och uppsatta miljökvalitetsnormer. EU:s strategi för biologisk mångfald och målområde SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 22 M 2496-24 berör Skärjåns vattenlandskap och berörda Natura 2000-områden. Målet är att uppnå god ekologisk status i Skärjån. Flödet under vinterhalvåret blir för litet, vilket påverkar Skärjåns akvatiska liv negativt och volymsavvikelsen blir alldeles för stor. De eftergifter som bolaget gör är inte tillräckliga. Klubben har presenterat ett förslag på en självreglerande lösning som skulle innebära att 15 % av Skärjåns vatten går till Hamrångeån. I en sådan lösning skulle Tönnebrodammen kunna ersättas med en sjötröskel. Vad gäller mätning av temperatur saknas det skäl för att den ska mätas i Skärjån utan mätningen ska i stället ske i Tönnebrosjön. Älvräddarnas Riksorganisation har yrkat att överledningen till Hamrångeån ska regleras så att volymsavvikelsen högst får uppgå till 15 % på årsbasis och att mätning av vattentemperaturen ska ske i Tönnebrosjön. Till stöd för sin talan har organisationen i huvudsak fört fram följande. De moderna villkor som mark- och miljödomstolen beslutat är inte tillräckliga för att tillgodose kraven som följer av Natura 2000-området Skärjån och miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsterna kopplade till Skärjåns avrinningsområde. All överledning av vatten från Tönnebrosjön skadar förutsättningarna för det akvatiska livet, men om avledningen hålls inom 5–15 % kan ett vattendrags biologiska funktion i stora delar bibehållas. Älvräddarnas Riksorganisation ställer sig bakom det förslag till lösning som Ljusne Flugfiskeklubb presenterat. Vad gäller mätning av temperatur saknas det skäl för att den ska mätas i Skärjån utan mätningen ska i stället ske i Tönnebrosjön. Bolaget har fört fram bland annat följande. De föreskrivna villkoren kommer att resultera i en väsentlig ökning av vattenföringen till Skärjån jämfört med tiden för utpekandet av det Natura 2000-området. En fortsatt överledning via Blåkulladammen kan därför omöjligt försämra bevarandestatusen i relation till den tidpunkten. Villkoren avseende flödesanpassningar och fiskvandringsåtgärder överensstämmer dessutom väl med de åtgärder och mål som anges i bevarandeplanen. I stället för hittillsvarande tappning om ca 16 % av utflödet från Tönnebrosjön kommer tappningen till Skärjån att ökas till ca 70 % av årsmedelflödet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 23 M 2496-24 Någon omförhandling eller ersättningsdiskussion fördes inte med kraftverksägaren i samband med inrättande av Natura 2000-området. Det kan starkt ifrågasättas att låta en verksamhetsutövare inom ramen för systemet med omprövning för moderna miljövillkor bära kostnader och ansvar för att uppnå gynnsam bevarandestatus när det sannolikt är fråga om en felaktig implementering av EU-rättsliga bestämmelser. Sådana krav kan endast ställas om EU-rätten kräver det. Om det är fråga om att tillämpa EU-rättens minimikrav för att väsentligt försvåra pågående markanvändning så regleras det individuella rättighetsskyddet i första hand genom 10 kap. 6 § regeringsformen och det blir dessutom aktuellt att tillämpa EUrättens egna fri- och rättighetsskydd. Om det däremot är fråga om att tillämpa svenska nationella föreskrifter eller beslut som utgör en svensk över- eller felimplementering av EU-rätten så måste dessa regler i första hand prövas mot 2 kap. 15 § regeringsformen. Om uppfyllande av bevarandemålen enligt Natura 2000-området även skulle ha krävt en återkallelse av tillståndet till överledning måste det ske på ett sätt som möjliggör ersättning för intrånget i kraftverksdriften enligt 31 kap. 4 § miljöbalken. Det bör därvid noteras att överledningen fyller en viktig funktion för kringliggande fastigheter. Överledningen sker inte bara till förmån för kraftverksdriften, utan är också viktig för att upprätthålla etablerade vattenstånd i Tönnebrosjön. Bolaget har inte ansvaret för att tillse att miljökvalitetsnormerna uppnås, utan ska endast visa att en ansökan inte äventyrar uppfyllandet av dessa eller försämrar status av någon kvalitetsfaktor. Det finns därvid inget självständigt krav på att uppnå god status för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, utan den ekologiska statusen ska i första hand bestämmas utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna. De erfarna ekologer som bolaget har anlitat gör bedömningen att det finns goda förutsättningar att uppnå miljökvalitetsnormerna i fråga om biologisk status även om de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna inte skulle uppnå god status. Det är inte aktuellt att riva ut Blåkulladammen och anlägga en fast tröskel. Det skulle utgöra ett orimligt stort intrång i kraftproduktionen samtidigt som det saknas utredning kring påverkan på övriga intressen i området. Vad avser behovet av att anlägga vägtrummor m.m. kan påminnas om att det redan idag förekommer högre flöden i SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 24 M 2496-24 systemet och att det inte blir någon förändring i detta avseende genom omprövningsdomen. Platsen för temperaturmätningen är korrekt då syftet är att fastställa temperaturen på utflödande vatten till Skärjån. Mark- och miljööverdomstolens bedömning För att ålägga bolaget att, utan medgivande, stänga överledningen till Hamrångeån och riva ut Tönnebrodammen måste de åtgärderna behövas för att följa en miljökvalitetsnorm eller någon annan bestämmelse som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (se 24 kap. 10 § andra stycket miljöbalken). Mot bakgrund av vad som är uppe till prövning, blir det därmed i första hand en fråga om vilka åtgärder som behöver vidtas för att visa tillräcklig hänsyn till miljökvalitetsnormer och närliggande Natura 2000-områden. • Äventyrande av miljökvalitetsnormer Verksamheten får inte ge upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm (se 5 kap. 4 § miljöbalken). Det står klart att de åtgärder som bolaget ska vidta kommer att minska störningar och förbättra vattenmiljön. Det är därför bara frågan om åtgärderna är tillräckliga för att verksamheten inte ska äventyra möjligheten att uppnå den status som vattnen ska ha enligt gällande miljökvalitetsnormer. Tönnebrodammen och överledningen till Hamrångeån berör Tönnebrosjön och ytvattenförekomster i Skärjån. Den ekologiska statusen för flera av dessa vattenförekomster är måttlig men med ett kvalitetskrav om god ekologisk status
14. Vid klassificering av en ytvattenförekomsts ekologiska status ska en sammanvägning av olika kvalitetsfaktorer göras. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 25 M 2496-24 - Först ska de biologiska kvalitetsfaktorerna vägas samman. - Om de biologiska kvalitetsfaktorerna ger resultatet hög eller god status ska de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna vägas samman. De fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god eller måttlig alternativt från god till måttlig. - Om de biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna ger resultatet hög status ska därutöver de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna vägas samman. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan endast försämra den ekologiska statusen från hög till god. Vid sammanvägningen blir den kvalitetsfaktor som klassificerats till sämst status styrande. Vid klassificeringen ska också tillförlitligheten bedömas. (Se 2 kap. 5 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter [HVMFS 2019:25] om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.) I Skärjån är de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna, vid en sådan sammanvägning, inte avgörande för att uppnå kvalitetskravet för den ekologiska statusen eftersom de som utgångspunkt endast kan försämra statusen från hög till god. Under vissa förutsättningar, bland annat om underlagsdata saknas eller har hög osäkerhet, kan dock i stället klassificeringen ske utifrån en expertbedömning. (Se 2 kap. 10 § HVMFS 2019:25.) Eftersom livsvillkoren för fisk i ytvattenförekomsterna i Skärjån i så hög grad är beroende av vattenflödet som i sin tur påverkas av den aktuella överledningen är det rimligt att utgå från de expertbedömningar som gjorts för den biologiska kvalitetsfaktorn fisk. Den kvalitetsfaktorn har bedömts till måttlig ekologisk status i merparten av ytvattenförekomsterna i Skärjån. Av expertbedömningarna framgår att när minst två av de tre hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna (konnektivitet, morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim i vattendrag) har måttlig status eller minst en har otillfredsställande eller dålig status så är statusen för den biologiska kvalitetsfaktorn fisk måttlig. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 26 M 2496-24 När det gäller konnektivitet kommer de artificiella vandringshinder som Tönnebrodammen innebär att åtgärdas genom den fiskväg som ska anläggas vid dammen. Markoch miljööverdomstolen anser därför att Tönnebrodammen inte längre kommer att hindra kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendragen från att uppnå åtminstone god status efter det att fiskvägen har anlagts. Kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd omfattar bland annat vattenfårans form och kanter, bottensubstrat samt vattendragets planform och strukturer. Det morfologiska tillståndet har bedömts som måttlig för delar av Skärjåns sträckning. Parametrarna till denna kvalitetsfaktor har i de fallen expertbedömts och i motiveringarna anges att den måttliga statusen till stor del beror på att 70% av vattenförekomsten är påverkad av tidigare flottledsrensningar. Tönnebrodammen och den reducerade överledningen till Hamrångeån omfattar inga åtgärder om återställande av rensning, vilket även får anses ligga utanför bolagets ansvarsområde. Vad gäller kvalitetsfaktorn hydrologisk regim i Skärjån har parametrarna volymsavvikelse och specifik flödesenergi varit avgörande för expertbedömningarna. Båda dessa parametrar har, i den mån de bedömts, statusen otillfredsställande. Utifrån den utredning som bolaget presenterat kommer volymsavvikelsen uppgå till 32–35 % i avrinningsområdet Skärjån. En sådan avvikelse ligger inom det intervall som gäller för måttlig status. Anledningen till att den specifika flödesenergin har otillfredsställande status är att det skett rensningar under flottningsperioden som påverkat vattenförekomsterna. Det får, som nämnts ovan, anses ligga utanför bolagets ansvar. Bolagets sökta miljöanpassning, med en ökad minimitappning via Tönnebrodammen till Skärjån, hindrar därför inte att den hydrologiska regimen uppnår måttlig status. Med hänsyn till de kvalitetsfaktorer och parametrar som bolagets verksamhet faktiskt påverkar, de förbättrande åtgärder som omprövningen medför samt de åtgärder som kan vidtas av andra aktörer, såsom restaureringsåtgärder av vattendraget och dess bottnar, skötsel av områdets skogar och annan vegetation samt fortsatt biotopvårdande arbete, finns det således förutsättningar att i enlighet med tidigare gjorda expertbedömningar nå god status vid en sammanvägning av de biologiska kvalitetsfaktorerna för ytvattenförekomsterna i Skärjån. Tönnebrodammen och överledningen till SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 27 M 2496-24 Hamrångeån äventyrar därför inte möjligheten att uppnå den status som ytvattenförekomsterna ska ha enligt miljökvalitetsnormerna i Skärjåns vattenförekomster. Det saknas därmed skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom på denna grund. • Påverkan på Natura 2000-området Skärjån Vissa av ytvattenförekomsterna i Skärjån ingår i Natura 2000-området Skärjån. I området skyddas bland annat livsmiljöer och arter som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (livsmiljödirektivet, även benämnt art- och habitatdirektivet). Det är främst artikel 6.2 och 6.3 i direktivet som nu är aktuella. Innehållet i de artiklarna återspeglas till viss del i svensk rätt. Artikel 6.3 har dock s.k. direkt effekt och ska tillämpas även om bestämmelsen inte har införlivats fullt ut i den nationella rättsordningen (se EUdomstolens mål C-127/02 Waddenzee, EU:C:2004:482, punkten 70). Mark- och miljööverdomstolen anser att det saknas skäl att göra någon annan bedömning vad gäller direkt effekt avseende artikel 6.
15. Det ankommer dock på domstolen att i första hand tillämpa de nationella bestämmelserna för att se om de resultat som föreskrivs i direktivet kan uppnås ändå, bland annat genom en s.k. direktivkonform tolkning. Verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000område kräver tillstånd (se 7 kap. 28 a § miljöbalken). Den bestämmelsen får anses vara en del av genomförandet av artikel 6.3 i livsmiljödirektivet. För verksamheter eller åtgärder som påbörjats före den 1 juli 2001 krävs dock inte något Natura 2000tillstånd, se övergångsbestämmelserna till lagen (2001:437) om ändring i miljöbalken. En ändring av en verksamhet kan emellertid kräva sådant tillstånd även om verksamheten påbörjats före
16. I praxis har krav ställts på Natura 2000-tillstånd t.ex. vid ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken (se bland annat Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 28 augusti 2018 i mål nr M 10355-17). Enligt artikel 6.3 i livsmiljödirektivet ska projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det skyddade området, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt, omfattas av en förprövning. De behöriga nationella myndigheterna ska SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 28 M 2496-24 godkänna projektet först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada. För det fall en verksamhet, såsom den nu aktuella vattenverksamheten, redan godkänts enligt nationell rätt innan det skyddssystem som inrättats genom livsmiljödirektivet blev tillämpligt gäller inte kravet på förprövning enligt artikel 6.
17. Det förutsätter dock att den verksamhet som ska omprövas inte ska ses som ett nytt projekt. (Se bland annat EU-domstolens mål C-226/08 Stadt Papenburg, EU:C:2010:10, punkterna 47–51 och C-278/21 AquaPri, EU:C:2022:864, punkterna 35 och 36.) Det är nu fråga om en omprövning av en verksamhet i syfte att förena den med moderna miljövillkor. Det är, som ovan konstaterats, inte fråga om någon ändring av verksamheten som i sig behöver ett ändringstillstånd. De nya villkor som är aktuella innebär bland annat att Natura 2000-området får en betydligt högre vattentillförsel än tidigare, vilket gynnar området, och att nya fiskvägar ska anläggas. Den befintliga verksamheten kommer att minska sin elproduktion med ca en tredjedel för att de miljöförbättrande åtgärderna ska kunna genomföras. Sammantaget anser Mark- och miljööverdomstolen att övergångsbestämmelsen till 7 kap. 28 a § miljöbalken, även utifrån en direktivkonform tolkning, medför att det inte krävs något Natura 2000tillstånd för den omprövning av verksamheten som nu ska ske. De åtgärder som ska vidtas, såsom den högre vattentillförseln och anläggande av nya fiskvägar, medför endast förbättringar av miljöförhållandena på platsen och innebär i sig inte någon risk för betydande påverkan på Natura 2000-området. Dessa åtgärder kräver därmed inte heller något Natura 2000-tillstånd. Av artikel 6.2 i direktivet följer dock en allmän skyldighet för medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra försämring av livsmiljöerna samt störning av de arter för vilka området har utsetts, om sådana störningar kan ha betydande konsekvenser för målen med direktivet. Artikeln har delvis genomförts i svensk rätt genom 16 och 19 §§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Den allmänna skyldigheten att vidta lämpliga åtgärder gäller även utanför förprövningen enligt artikel 6.3 och omfattar också verksamheter som redan godkänts enligt nationell rätt innan det skyddssystem som inrättats genom livsmiljödirektivet SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 29 M 2496-24 blev tillämpligt. Eftersom artikel 6.2 och 6.3 i direktivet säkerställer samma skyddsnivå behöver behöriga myndigheter även i dessa fall försäkra sig om att projektet i sig inte har någon bestående skadlig inverkan på det berörda området eller att det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att projektet inte kommer ha en sådan verkan (se EU-domstolens mål C-559/19 kommissionen mot Spanien, EU:C:2021:512, punkt 156). En verksamhet är förenlig med artikel 6.2 om det är säkerställt att den inte förorsakar sådana störningar som kan få betydande konsekvenser för målsättningarna med direktivet, i synnerhet direktivets bevarandemål. Endast om sannolikheten eller risken för en försämring av livsmiljöerna eller störningar av arterna som kan ha betydande konsekvenser för målen med direktivet kan uteslutas kan verksamheten fortsätta att genomföras. (Se bland annat EU-domstolens mål C-399/14 Grüne Liga Sachsen e.V, EU:C:2016:10, punkterna 33 och 37.) Livsmiljödirektivet syftar till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer samt arter av vilda djur och växter (se artikel 1 a och 2). Enligt områdets bevarandeplan är det en prioriterad åtgärd att ändra den gällande vattendomen avseende överledningen till Hamrångeån eftersom den leder till att delar av Skärjån ibland blir nästan helt torrlagda och även i övrigt påverkar den naturliga flödesdynamiken och de årliga översvämningarna som behövs för områdets bevarandevärden. Med den minskade överledningen kommer en betydligt större del av det naturliga flödet föras till Skärjån. Den förändringen kommer innebära en påtaglig förbättring av livsmiljöerna inom Skärjåns Natura 2000-område och Mark- och miljööverdomstolen anser att det då inte längre är fråga om någon sådan risk för störningar av arterna som kan ha betydande konsekvenser för målen med livsmiljödirektivet. Ur ett vetenskapligt perspektiv får därmed den sökta miljöanpassningen anses innebära ett återställande av de skyddade livsmiljöerna på ett sådant sätt att de arter som ska bevaras ges bättre förutsättningar till goda och bestående levnadsvillkor. Även om det inte kommer ske en fullständig återgång till de naturliga flödena får därmed de villkor som mark- och miljödomstolen har fastställt anses utgöra sådana lämpliga och tillräckliga åtgärder som krävs enligt artikel 6.2 i livsmiljödirektivet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 30 M 2496-24 Det är alltså inte fråga om någon otillåten påverkan på Natura 2000-området Skärjån och det saknas skäl att ändra mark- och miljödomstolens dom på denna grund. • Mätning av temperatur i Tönnebrosjön och installation av datalogger m.m. Enligt villkor A2 får vattenöverledning göras från Skärjån till Hamrångeån, via Blåkulladammen, under perioden 1 oktober–1 mars. Av villkoret framgår även att om vattentemperaturen i Skärjån under två dygn i följd inte överstiger + 3ºC så får överledning även göras under perioden 1 mars–30 april. Anledningen till undantaget är att den biologiska aktiviteten i ån är lägre och därmed behovet av vatten om temperaturen inte är högre än + 3ºC. Då det är den biologiska aktiviteten i Skärjån som undantaget är kopplat till är det därför ändamålsenligt att temperaturen mäts i Skärjån. Länsstyrelsen har även fått delegation att vid behov besluta om villkor för temperaturmätningen vid Tönnebrodammen (se villkor D1). Det finns inte anledning att ändra mark- och miljödomstolens dom avseende denna fråga. Det kontrollprogram som bolaget ska ta fram i samråd med tillsynsmyndigheten är också tillräckligt för att säkerställa en ändamålsenlig tillsyn av verksamheterna vid Tönnebrosjön. Det är därför inte nödvändigt att ändra mark- och miljööverdomstolens dom på så sätt att ett villkor om datalogger ska införas. • Anläggande av en sjötröskel m.m. Eftersom det inte finns skäl att riva ut Tönnebrodammen är det inte heller aktuellt att i stället anlägga en sjötröskel som flera av klagandena har önskat. Det kan även noteras att anläggande och bibehållande av en dämmande sjötröskel utgör en vattenanläggning som i sig kräver tillstånd. En sjötröskel utgör vidare en vattenanläggning som medför ett underhållsansvar för anläggningens ägare. (Se 11 kap. 4, 9 och 17 §§ miljöbalken.) Anläggande av en dämmande sjötröskel är inte en sådan skyddsåtgärd som sökanden kan åläggas att vidta i samband med utrivning enligt 24 kap. 4 § miljöbalken och det saknas möjlighet att utan yrkande om tillstånd från bolaget ålägga detsamma att uppföra en ny tillståndspliktig vattenanläggning i dammens ställe. (Jämför Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 8113-22.) SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 31 M 2496-24 Mark- och miljööverdomstolen anser alltså att det inte är möjligt att ålägga bolaget att anlägga och bibehålla en dämmande sjötröske i stället för den tillståndsgivna överledningen. Vid den bedömningen saknas det också skäl att ålägga bolaget att utreda konsekvenserna av en återgång till naturliga flöden i Skärjån. Länsstyrelsens, kommunens, Ljusne Flugfiskeklubbs och Älvräddarnas Riksorganisations överklaganden ska sammanfattningsvis avslås i dessa delar. Villkor som rör Kalvdammen Länsstyrelsen har yrkat att villkor B2 ska ändras så att det alltid ska släppas ett flöde om minst 1,2 m3 /s, eller tillrinningen om den är lägre, förbi Kalvdammen. Till stöd för sin talan har länsstyrelsen bland annat fört fram följande. När det gäller minimitappning från Kalvdammen ifrågasätts hur mark- och miljödomstolen kunnat landa i en minimitappning på just 0,8 m3 /s. Det kan naturligt förekomma lägre flöden än medellågvattenföringen nedströms större sjöar. Varaktigheten och frekvensen av sådana lågflöden har stor betydelse för vattenmiljön liksom dess fysiska och biologiska processer. När flödet från Viksjön når Hamrångefjärden fördelas flödet på två utlopp, vilket ger ett halverat flöde på 0,4 m3 /s och medför helt andra förutsättningar för igenväxning och de vattenlevande arterna. Det innebär en negativ påverkan på såväl naturtypen, de arter som förekommer naturligt i vattenmiljön som strandmiljön inom Natura 2000-området Sörsundet. Den yrkade minimitappningen från Viksjön vid Kalvdammen kommer inte medföra någon större påverkan på elproduktionen vid Vifors kraftverk. Det finns dock fler vandringshinder i åfåran vid Vifors än de dammar som bolaget ansvarar för och det pågår ett arbete för att dessa hinder ska bli passerbara. Hamrånge Fiskevårdsområde har yrkat att villkor B2 ändras så att minimitappningen från Viksjön höjs till MLQ=1,23 m3/s samt att villkor B4 ändras så att det inte sker någon delegation till länsstyrelsen, utan att bolaget i stället åläggs att utreda olika SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 32 M 2496-24 alternativa fiskvägar och att den fiskväg som utgör bästa möjliga teknik ska anläggas liksom att tiden då fiskvägen ska vara i bruk ändras till 1 maj–31 oktober. Hamrånge Fiskevårdsområde har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande. Det finns ingen utredning som stödjer att slitsrännor utgör bästa möjliga teknik för Kalvdammen. Ett naturliknande omlöp utgör en bättre teknik för många fiskarter, inte bara öring. Medellågvattenföring (MLQ) används som praxis i andra sammanhang och är bättre för fisk och övrig fauna. Det saknas skäl att frångå det i just detta fall. Tiden för öppen fiskvandring vid Kalvdammen bör ändras för att bättre anpassas till lekvandringen för vårlekande fiskarter. Bolaget har fört fram bland annat följande. En ökad minimitappning från Viksjön till 1,2 m3 /s skulle innebära en produktionsförlust om ca 4 GWh, vilket är ungefär hälften av kraftverkets produktion. Det är inte ett rimligt krav. Utloppet i Norrsundet är med stor sannolikhet anlagt för att tillgodose den omfattande industriverksamhet som etablerades där på 1800-talet. Bolaget har inte varit sakägare i den process om utrivning av äldre dammar vid Hamrångefjärdens norra utlopp där det även anlades trösklar och återställdes naturvärden. Det bör kunna utgås från att de åtgärder som vidtagits uppfyller kraven på moderna miljövillkor. Att flödet från Viksjön påverkar förhållandena nedströms är dock självklart, och som en åtgärd för att främja naturmiljön nedströms har bolaget tidigare på länsstyrelsens initiativ installerat automatluckor i Spångholmsdammen för att utjämna flödet. Det är inte rimligt att bolaget ska ta ansvar för ytterligare miljöanpassning nedströms i systemet. Den överledning som sker från Tönnebrosjön till Viksjön gör att medelvattenföringen till Hamrångefjärden är högre än vad den skulle vara naturligt. Vad gäller Sörsundets Natura 2000-område omfattas inte verksamheterna vid Vifors kraftverk av de bevarandeåtgärder som framgår av områdets bevarandeplan. För att anpassa fiskvägen till omgivande geografi och infrastruktur samt åstadkomma en fungerande anläggning har slitsrännor valts i stället för omlöp. Tidsperioden för fiskvandringen vid Kalvdammen har styrts efter nivån i Viksjön, och den 31 maj är ett SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 33 M 2496-24 senaste datum, men om ytan höjs tidigare vid vårfloden kommer vatten att släppas till fiskvägen tidigare. Bolaget har under målets handläggning i Mark- och miljööverdomstolen kommit in med ett nytt förslag till fiskväg vid Kalvdammen som anpassats för att kunna placeras inom bolagets egen fastighet. Bolaget har i samband med det föreslagit att villkor B4 ändras på följande sätt. B
18. En fiskväg ska anläggas vid Kalvdammen. Fiskvägen ska utformas huvudsakligen i enlighet med sökandens förslag och vara klar att tas i drift senast vid arbetstidens utgång. Fiskvägen ska vara i drift under perioden 15 maj–31 oktober om inte tillsynsmyndigheten vid behov beslutar annat. Bolaget har vidare åtagit sig att i samråd med länsstyrelsen se över möjligheten och behovet av att lägga ut sten och block i kanalen nedströms för att underlätta fiskvandringen. Länsstyrelsen har godtagit bolagets förslag till justering av villkor B4 under förutsättning att utloppskanalen nedströms den planerade fiskvägen i sig inte utgör ett vandringshinder. Kammarkollegiet och Älvräddarnas Riksorganisation har ifrågasatt om lutningen på den föreslagna slitsrännan motsvarar bästa möjliga teknik för svagsimmand e fiskar. Älvräddarnas Riksorganisation har därutöver ansett att det saknas underlag för att ta ställning till fiskvägens funktion, men att det föreslagna flödet är för lågt. Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund har ansett att den föreslagna slitsrännan har förutsättningar att fungera vid normala flöden, men ifrågasätter dess funktion vid höga flöden, samt att en placering vid vänstra dammen hade medfört en stor potential att återskapa värdefulla habitat. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 34 M 2496-24 Mark- och miljööverdomstolens bedömning • Flöde förbi Kalvdammen Av mark- och miljödomstolens dom följer att ett flöde om minst 0,8 m3/s eller tillrinningen om denna är lägre ska släppas förbi Kalvdammen. Länsstyrelsen har påtalat påverkan på Natura 2000-området Sörsundet som ligger nedströms Kalvdammen och som utgör Hamrångeåns och Hamrångefjärdens ena utlopp i havet. Enligt bevarandeplanen för området är restaurering av den fysiska miljön längs vattendraget och arbetet med att upphäva gällande vattendomar som reglerar utflödena från Hamrångefjärden prioriterade åtgärder. Planen beskriver vidare att det är i Norrsundet, dvs. det andra utloppet i havet, som utflödet regleras samt att utflödet till Sörsundet sker genom en mindre öppning i en överfallsdamm i sydöstra delen av Hamrångefjärden. Detta har enligt bevarandeplanen resulterat i att Sörsundet får mycket låga vattenflöden under torrperioder vilket påverkar vattenbiotopen negativt. Det kan konstateras att den reglering av vattenflödet som sker i Kalvdammen påverkar det flöde som mynnar ut i Hamrångefjärden och därmed även det flöde som löper ut i havet via Sörsundet. Ett högre minsta flöde förbi Kalvdammen skulle därför kunna öka de idag låga vattenflödena under torrperioderna i Sörsundet. Bevarandeplanen har dock inte lyft flödet förbi Kalvdammen som något avgörande för de låga vattenflödena i Sörsundet utan i stället den reglering som sker i Norrsundet och den överfallsdamm i sydöstra delen av Hamrångefjärden som reglerar utflödet till Sörsundet. Det finns därför inte tillräckligt stöd i bevarandeplanen för att anta att det beslutade flödet om minst 0,8 m3/s eller tillrinningen förbi Kalvdammen har sådana betydande konsekvenser för Natura 2000-området Sörsundet att det finns skäl att ändra villkor B
19. Det har inte heller framkommit att ett högre minsta flöde förbi Viksjön är avgörande för att möjliggöra att god ekologisk status för vattenförekomsterna i Hamrångeåns avrinningsområde ska kunna uppnås. Som bolaget har anfört medför den överledning som sker från Tönnebrosjön till Viksjön att medelvattenföringen till Hamrångefjärden är högre än vad den skulle vara naturligt. Sammantaget anser Markoch miljööverdomstolen att det saknas skäl att ändra flödet förbi Kalvdammen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 35 M 2496-24 Länsstyrelsens och Hamrånge Fiskevårdsområdes yrkanden ska därför avslås i denna del. • Fiskväg vid Kalvdammen Bolaget har i mark- och miljödomstolen motsatt sig att fiskväg byggs förbi Kalvdammen men gett in underlag för hur en sådan skulle kunna konstrueras. I villkor B4 har mark- och miljödomstolen föreskrivit att fiskvägen ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten utan att närmare ange något om dess konstruktion. Att ge en så vid delegation av utformningen av fiskvägen till tillsynsmyndigheten är inte lämpligt. Numera motsätter sig inte bolaget att uppföra en fiskväg. Bolaget har vidare genom sitt förslag på slitsränna som framställts i Mark- och miljööverdomstolen redovisat en utformning med liknande lutning som den nedströms Spångholmsdammen och båda fiskvägarna ger därmed en lutning som är likvärdig med redovisade referensförhållanden för Hamrångeån. Fiskvägen är vidare utformad för att avbörda varierade flöden beroende på nivån i Viksjön. Det innebär att det går att uppföra en fiskväg på ett sätt som i tillräcklig mån åtgärdar den bristande konnektivitet som idag råder på platsen och hindrar därmed inte att god ekologisk status för vattenförekomsterna i Hamrångeåns avrinningsområde kan uppnås. I denna bedömning har det beaktats dels att bolaget inte haft någon erinran mot att i samråd med länsstyrelsen se över möjligheterna och behovet av att lägga ut sten och block i kanalen nedströms Kalvdammen, dels att utloppskanalen i sig inte är att betrakta som ett vandringshinder. Slitsrännan kommer ligga inom bolagets egen fastighet och det har inte kommit fram något som tyder på att bolaget inte skulle ha tillgång till vatten, mark och andra utrymmen som behövs för att uppföra fiskvägen eller att detta inte kan ske utan negativ påverkan på någon annans rätt. Sammantaget anser Mark- och miljööverdomstolen att bolaget numera har presenterat en tillräcklig utredning kring denna fiskväg och att det inte vore rimligt att kräva ytterligare utredning om vilken typ av fiskväg som ska anläggas vid Kalvdammen. Av villkor D2 framgår att länsstyrelsen har delegation för att vid behov besluta om vilka SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 36 M 2496-24 tider på året fiskvägen vid Kalvdammen ska vara i drift. Det saknas därför skäl att ändra den period för vilket fiskvägen ska vara i drift enligt villkor B
20. Sammantaget innebär det att villkor B4 ska justeras, i huvudsaklig överstämmelse med bolagets förslag, på det sätt som framgår av domslutet. Villkor som rör Spångholmsdammen Hamrånge Fiskevårdsområde har yrkat att villkor C3 ska ändras så att bolaget åläggs att utreda olika alternativa fiskvägar och att den fiskväg som utgör bästa möjliga teknik ska anläggas samt att villkor C5 ändras så att minimitappningen förbi Spångholmsdammen höjs till MLQ=1,23 m3 /s alternativt till den nivån i vart fall under fiskvandringstid 1 maj–31 oktober. Hamrånge Fiskevårdsområde har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande. Det finns ingen utredning som stödjer att det är just slitsrännor som utgör bästa möjliga teknik för Vifors kraftverk. Ett naturliknande omlöp utgör en bättre teknik för många fiskarter, inte bara öring. Medellågvattenföring (MLQ) används som praxis i andra sammanhang och är bättre för fisk och övrig fauna. Det saknas skäl att frångå det i just detta fall. Bolaget har fört fram att skälet till att en slitsränna valts i stället för omlöp handlar om att anpassa fiskvägen till omgivande geografi och infrastruktur samt åstadkomma fungerande anläggningar. Mark- och miljööverdomstolens bedömning Enligt ansökningshandlingarna ska en fiskväg av typen slitsränna anläggas vid Spångholmsdammen för att tillgodose både uppströms- och nedströmsvandring. De två vattenförekomsterna som ligger mellan Spångholmsdammen och Hamrångefjärden har båda måttlig ekologisk status med kvalitetskrav om god ekologisk status till
21. Det avgörande för att dessa vattenförekomster inte når kvalitetskravet idag är att status för den biologiska kvalitetsfaktorn fisk är måttlig. Status för fisk har klassificerats genom SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 37 M 2496-24 expertbedömningar som utgått från att konnektivitet klassificerats till dålig respektive otillfredsställande status samt att morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim klassificerats som otillfredsställande status. En förutsättning för att förbättra konnektiviteten i vattendragen är att fiskvägen vid Spångholmsdammen möjliggör för vandringsbenägna fiskarter att ta sig förbi dammen. En ytterligare förutsättning för att konnektiviteten ska förbättras är att miljöanpassningar även genomförs för spärrdammen mellan Vifors kraftverk och Spångholmsdammen som bedrivs av en annan verksamhetsutövare och därmed inte ingår i Mark- och miljööverdomstolens prövning. Enligt bolagets miljöbedömning kommer fiskvägen att tillgängliggöra fiskvandring för i första hand starksimmande arter såsom lekvandrande havsöring och ål. Då den relativt branta naturfåran vid Vifors kraftverk innebär en naturlig begränsning av vandringsmöjligheterna får det godtas att målet är att främst starksimmande arter ska kunna passera genom fiskvägen. Med hänsyn till det samt till villkoren om minsta tappning är den ansökta fiskvägen tillräckligt effektiv för att konnektiviteten i ytvattenförekomsterna ska förbättras och därmed möjliggöra att kvalitetskraven om god ekologisk status kan nås till
22. Det är därför inte rimligt att kräva att bolaget ska utreda en alternativ utformning av fiskvägen. Villkoren om minsta tappning vid Spångholmsdammen är också avgörande för den hydrologiska regimen i naturfåran. Även om de nya miljövillkoren kommer att innebära en förbättring av den hydrologiska regimen i naturfåran så kommer antagligen statusen fortfarande vara otillfredsställande enligt bolagets utredning. Den ekologiska kvalitetsfaktorn fisk skulle vid en bedömning i enlighet med expertbedömningen inte uppnå god status med den beslutade nya tappningen. Mark- och miljööverdomstolen anser dock att de förbättringar i vattenföringen som nu sker och den relativt grundliga utredningen som skett av naturfåran och de förutsättningar som behövs för fiskvandring i den, medför att expertbedömningens krav på åtminstone måttlig hydrologisk regim kan frångås i detta fall. Utredningen visar att förhållanden som djup, bredd och hastighet i naturfåran kommer vara sådana vid en tappning om 0,6 m3/s att starksimmande fisk kommer kunna vandra upp till Spångholmsdammen. Högre flöden förväntas inte förbättra förhållandena. Den av mark- och miljödomstolen SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 38 M 2496-24 villkorade minimitappningen bedöms därför inte äventyra uppnåendet av god status för den biologiska kvalitetsfaktorn fisk och i förlängningen den ekologiska statusen för naturfåran. Det är därmed inte motiverat att kräva en högre tappning förbi Spångholmsdammen än den som mark- och miljödomstolen beslutat. Hamrånge Fiskevårdsområde överklagande ska därför avslås i denna del. Montering av fasta peglar och översyn av villkor inom fem år Ljusne Flugfiskeklubb och Älvräddarnas Riksorganisation har yrkat att mark- och miljödomstolens dom ändras på så sätt att fasta peglar monteras i anslutning till anläggningarna för att visa hur mycket vatten som tappas och att översyn av villkoren ska ske inom fem år. Till stöd för sin talan har de anfört att en prövotid om 30 år innan en översyn av villkoren sker är en orimligt lång tid. Bolaget har fört fram bland annat att anläggande av peglar har föreskrivits i tillståndsvillkoren och att det saknas skäl att föreskriva en kortare tid än 30 år för översyn av villkoren. Mark- och miljööverdomstolens bedömning Vid Blåkulladammen, Tönnebrodammen, Kalvdammen och Spångholmsdammen ska det enligt villkor A9, B3 respektive C2 finnas pegelskalor som anger nivåerna i RH
23. Detta får anses tillräckligt för att på ett ändamålsmässigt sätt kunna kontrollera vattennivåerna vid verksamhetens anläggningar. En dom som omfattar tillstånd att bedriva vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska ange när tillståndets villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön senast ska ses över för att hållas moderna. Tiden ska bestämmas så att översynen av miljövillkoren blir ändamålsenlig med hänsyn till den förväntade utvecklingen och behovet av att verksamheten inte medför en försämring eller äventyrande av miljökvalitetsnormer för vattenmiljön samt att verksamheten ges SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 39 M 2496-24 rimlig förutsebarhet i fråga om möjligheterna att nyttiggöra gjorda och kommande investeringar. (Se 22 kap. 29 § miljöbalken.) Att ställa ett krav på att en process om översyn av villkoren och andra bestämmelser för verksamheten ska inledas senast fem år efter det att domen fått laga kraft är inte ändamålsenligt med hänsyn till intresset av förutsägbarhet för verksamheten samt möjligheten att faktiskt kunna utvärdera konsekvenserna av ändrade villkor och gjorda investeringar. Även om verksamheten fortsatt kommer påverka sin omgivning och det därför finns ett behov av att följa upp de ändrade villkoren får det anses rimligt att göra detta 30 år efter det att domen fått laga kraft. Ljusne Flugfiskeklubbs och Älvräddarnas Riksorganisations överklaganden ska därför avslås i dessa delar. Övrigt En samlad redovisning enligt 22 kap. 30 § miljöbalken av de tillståndsbestämmelser som gäller för Vifors kraftverk med tillhörande dammar finns i mark- och miljödomstolens domslut (se bilaga A), med den justering av villkor B4 som görs i denna dom. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 26 juni
24. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Petra Bergman, referent, tekniska rådet Claes Becker samt hovrättsrådet Katarina Welin. Föredragande har varit Erik Simberg. Bilaga A ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 1

(61)Mål nr M 305-22 2024-02-06 meddelad i Östersund SÖKANDEN Småkraft Operations AB, 556677-9558 c/o Småkraft AB Drottninggatan 18 803 20 Gävle Ombud: A.L. SAKEN Omprövning för moderna miljövillkor avseende Vifors kraftverk med tillhörande dammar, Hamrångeån, Gävleborgs län Avrinningsområde: 50 (Hamrångeån) Koordinater: N 6758188, E 609464 (SWEREF 99 TM) AnläggningsID: 1153 _____________ DOMSLUT Yrkandet om avvisning Mark- och miljödomstolen avslår yrkandena om att ansökan ska avvisas. Yrkandet om återkallelse av tillstånd Mark- och miljödomstolen avslår yrkandena om återkallelse av tillstånd och rätten att bibehålla vattenanläggningar. Villkor Mark- och miljödomstolen föreskriver följande villkor för den verksamhet som bedrivs vid Vifors kraftverk med tillhörande dammar. Dok.Id 449622 Postadress Box 708 831 28 Östersund Besöksadress Storgatan 6 Telefon Telefax 063-15 06 00 E-post: mmd.ostersund@dom.se www.ostersundstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–11:00 13:00–15:00 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 M 305-22 2024-02-06 A. Tönnebrosjön inklusive vattenöverledning – Tönnebrodammen och Blåkulladammen A

1. Regleringen vid Tönnebrodammen och Blåkulladammen ska ske så att vattenståndet i Tönnebrosjön, såvitt av dammarnas skötsel beror, i möjligaste mån ligger nära nivån +59,38 meter i RH
2. A
3. Vattenöverledning från Skärjån till Hamrångeån, via Blåkulladammen, får göras under perioden 1 oktober – 1 mars. Om vattentemperaturen i Skärjån under 2 dygn i följd inte överstiger + 3 ºC får överledning även göras under perioden 1 mars – 30 april. A
4. Vattenöverledning får uppgå till maximalt 2,5 m3/s och förutsätter att vattenståndet i Tönnebrosjön överstiger nivån +59,38 meter samtidigt som vattenståndet i Viksjön inte överstiger nivån +55,32 meter. A
5. Under den tid när vattenöverledning får ske ska minst 0,7 m3/s eller tillrinningen om den är lägre tappas till Skärjån via Tönnebrodammen. A
6. Perioden när vattenöverledning får ske enligt villkor A2 ska inledas med en avtrappningsfas varvid tappningen till Skärjån minskas stegvis med högst 1 m3/s per vecka till dess att tappningen når 0,7 m3/s. A
7. Vid vattennivåer i Tönnebrosjön understigande nivån +59,38 meter ska samtliga sättar i högra utskovet i Tönnebrodammen (i strömriktningen sett) vara fullt isatta. A
8. Vid vattennivåer i Tönnebrosjön överstigande nivån +60,20 meter ska samtliga sättar i högra utskovet i Tönnebrodammen (i strömriktningen sett) vara fullt avlägsnade. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 M 305-22 2024-02-06 A
9. Vid Tönnebrodammen ska anläggas en fiskväg i form av ett inlöp i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan. Fiskvägen ska vara i drift senast vid arbetstidens utgång. A
10. Vid Blåkulladammen och Tönnebrodammen ska finnas pegelskalor som anger nivåerna i RH
11. På lämplig plats i nära anslutning till dammarna ska finnas mätdubbar som ska utgöra fixpunkter. Dubbarna ska inmätas och meddelas tillsynsmyndigheten. B. Kalvdammen och Viksjön B
12. Regleringen vid Kalvdammen ska ske så att vattenståndet vid dammen, såvitt det beror på av dammens skötsel, ligger mellan nivåerna + 55,47 och + 54,0 meter i RH
13. Ingen aktiv korttidsreglering får bedrivas. B
14. Förbi Kalvdammen ska alltid släppas ett flöde om minst 0,8 m3/s eller tillrinningen om denna är lägre. B
15. På uppströmssidan av Kalvdammen ska finnas en pegelskala som anger vattennivåerna i RH
16. På lämplig plats i nära anslutning till dammen ska finnas en mätdubb som ska utgöra fixpunkt. Fixpunkten ska inmätas och meddelas tillsynsmyndigheten. B
17. En fiskväg ska anläggas vid Kalvdammen. Fiskvägen ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och vara klar att tas i drift senast vid arbetstidens utgång. Fiskvägen ska vara i drift under perioden 15 maj – 31 oktober om inte tillsynsmyndigheten vid behov beslutar annat. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 M 305-22 2024-02-06 C. Vifors kraftverk och Spångholmsdammen C
18. Regleringen vid Spångholmsdammen ska ske så att vattenytan, såvitt av dammens skötsel beror, inte överstiger nivån +41,31 meter i RH
19. C
20. På uppströmssidan av Spångholmsdammen ska finnas en pegelskala som anger nivåerna i RH
21. På lämplig plats i nära anslutning till dammen ska finnas en mätdubb som ska utgöra fixpunkt. Fixpunkten ska inmätas och meddelas tillsynsmyndigheten. C
22. Vid Spångholmsdammen ska anläggas en teknisk fiskväg i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan. Samråd ska ske med Trafikverket i samband med att fiskvägen detaljprojekteras. Fiskvägen ska vara i drift senast vid arbetstidens utgång. C
23. Framför befintlig skyddsanordning för drivgods ska anordnas ett galler med en högsta spaltvidd om 15 mm. En flyktväg ska finnas i anslutning till gallret. Åtgärderna ska utföras och utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan. C
24. Till naturfåran ska alltid tappas ett flöde om minst 0,6 m3/s eller tillrinningen om denna är lägre. Tappningen ska i första hand släppas via fiskvägen eller flyktvägen. C
25. I muren mellan utloppskanalen och naturfåran ska en naturliknande passage anläggas. I naturfåran ska i anslutning till passagen anläggas en tröskel som styr flödet mot passagen. Passagen och tröskeln ska utföras och utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i ansökan. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 M 305-22 2024-02-06 G. Generella villkor G
26. Arbeten och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. G
27. Arbeten som omfattas av denna ansökan ska bedrivas på ett sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. Arbeten som orsakar grumling ska förläggas till perioder med låg vattenföring. G
28. I fordon och maskiner som används i anläggningsarbeten ska smörjfetter och hydrauloljor vara miljöanpassade enligt SS 15 54 70 respektive SS 15 54 34 eller ha motsvarande egenskaper. G
29. Vid arbeten i eller i omedelbar närhet till vattenområdet ska fordon och arbetsmaskiner vara utrustade med slangbrottsventiler och det ska finnas tillgång till saneringsutrustning. Förvaring av petroleumprodukter ska ske på hårdgjord yta och tankning ska ske utan risk för läckage till vatten. Eventuellt spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand. G
30. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag. G
31. I samband med anläggningsarbete medges avsteg från vattenhushållningsbestämmelser om avsteget inte riskerar allvarlig skada på vattenmiljön. Avvikelsen ska motiveras och göras i samråd med tillsynsmyndigheten. G
32. Ett kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader före arbetenas påbörjande. Kontrollprogrammet ska hållas uppdaterat och avse såväl arbets- som drifttid. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 6 M 305-22 2024-02-06 Delegation D
33. Mark- och miljödomstolen delegerar åt Länsstyrelsen i Gävleborgs län att vid behov besluta om villkor för temperaturmätningen vid Tönnebrodammen. Syftet med mätningen är att fastställa vattentemperaturen på utflödande vatten till Skärjån under perioden 1 mars - 30 april. D
34. Mark- och miljödomstolen delegerar åt Länsstyrelsen i Gävleborgs län att vid behov besluta om vilka tider på året fiskvägen vid Kalvdammen ska vara i drift. Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om delegation av senareläggning av ikraftträdande av villkor om byggnadsåtgärder nedströms Spångholmsdammen. Fiskeavgifter Mark- och miljödomstolen avvisar yrkandet om ändring av fiskeavgift. Översyn av villkoren Mark- och miljödomstolen bestämmer enligt 22 kap. 29 § miljöbalken att ansökan för översyn av villkoren och andra bestämmelser ska lämnas in till mark- och miljödomstolen senast 30 år efter det att denna dom har fått laga kraft. Arbetstid Den tid inom vilken de ansökta åtgärderna ska vara utförda bestäms till fyra år från den dag denna dom vinner laga kraft. Oförutsedd skada Tiden för att framställa anspråk till följd av oförutsedda skador bestäms till fem år, räknat från utgången av arbetstiden. Övrigt Mark- och miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till 74 000 kr. Avgiften är betald. _____________ ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 7 M 305-22 2024-02-06 ANSÖKAN ............................................................................................................ 9 Yrkanden ............................................................................................................ 9 Regleringen av Tönnebrosjön inklusive överledning – Tönnebrodammen och Blåkulladammen ............................................................................................. 9 Regleringen av Viksjön – Kalvdammen ........................................................ 11 Vifors kraftverk och Spångholmsdammen .................................................... 11 Delegation m m ............................................................................................ 12 Arbetstid och oförutsedd skada ..................................................................... 12 Bakgrund .......................................................................................................... 12 Fiskeavgifter .................................................................................................... 13 Moderna miljövillkor........................................................................................ 14 Påverkan på elproduktionen .............................................................................. 15 Sakägare ........................................................................................................... 15 INKOMNA YTTRANDEN.................................................................................. 15 Havs- och vattenmyndigheten ........................................................................... 15 Kammarkollegiet .............................................................................................. 16 Länsstyrelsen Gävleborg .................................................................................. 16 Yrkanden och inställning .............................................................................. 16 Överledning .................................................................................................. 19 Fiskpassage vid Kalvdammen/Viksjön.......................................................... 22 Mintappning från Viksjön ............................................................................. 23 Gävle kommun ................................................................................................. 23 Söderhamns kommun ....................................................................................... 23 Älvräddarnas Samorganisation ......................................................................... 24 Ljusne flugfiskeklubb ....................................................................................... 24 Östersjölaxälvar i Samverkan ........................................................................... 25 Överledningen av vatten från Skärjån till Hamrångeån ................................. 25 Fiskväg Kalvdamen ...................................................................................... 25 Fingrind ........................................................................................................ 25 Kalvdammen och reglering av Viksjön ......................................................... 26 Koppling till övriga dammar i Hamrångeån .................................................. 26 Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund ..................................................... 26 Hamrånge FVOF .............................................................................................. 27 Naturskyddsföreningen Söderhamn .................................................................. 28 Naturskyddsföreningen Gävleborg ................................................................... 28 Axmar by samfällighetsförening ....................................................................... 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 8 M 305-22 2024-02-06 Tönnebrosjön Samfällighet Förening ................................................................ 29 Föreningen Hyttan i Axmar Bruk...................................................................... 29 Fastighetsägare runt Viksjön............................................................................. 29 Trafikverket...................................................................................................... 30 SÖKANDENS BEMÖTANDE ............................................................................ 31 Tillstånd att ompröva ........................................................................................ 31 Återkallelse av tillstånd till överledningen från Tönnebrosjön ........................... 31 Överledningens funktion .................................................................................. 33 Påverkan på Natura 2000-området Skärjån ....................................................... 35 Minimitappning och fiskvägar .......................................................................... 36 Reglering av Viksjön ........................................................................................ 38 Fiskpassage vid Kalvdammen ........................................................................... 39 Ålen som målart ............................................................................................... 40 Övriga frågor .................................................................................................... 40 DOMSKÄL .......................................................................................................... 41 Handläggning ................................................................................................... 41 Omprövning för moderna miljövillkor .............................................................. 41 Tillstånd att ompröva ........................................................................................ 42 Rådighet ........................................................................................................... 45 Miljöbedömning och samråd ............................................................................ 45 Återkallelse av tillstånd för vattenöverledning .................................................. 46 Natura 2000-områden och naturreservat ........................................................... 48 Miljökvalitetsnormer för vatten ........................................................................ 49 Villkor .............................................................................................................. 49 A. Tönnebrosjön inklusive vattenöverledning, Tönnebrodammen och Blåkulladammen ........................................................................................... 50 B. Kalvdammen och Viksjön ........................................................................ 52 C. Vifors kraftverk och Spångholmsdammen ................................................ 56 G. Generella villkor ...................................................................................... 57 Delegation ........................................................................................................ 58 Kontrollprogram ............................................................................................... 58 Översyn av villkoren ........................................................................................ 58 Samlad redovisning enligt 22 kap. 30 § miljöbalken ......................................... 59 Arbetstid och anmälan av oförutsedd skada ...................................................... 60 Fiskeavgift ....................................................................................................... 60 Prövningsavgift ................................................................................................ 61 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 9 M 305-22 2024-02-06 ANSÖKAN Yrkanden Sökanden yrkar, så som talan slutligen bestämts, att mark- och miljödomstolen ersätter samtliga villkor och bestämmelser i - Gestriklands östra Tingslags häradsrätts utslag den 30 december 1918, - Österbygdens vattendomstols utslag den 1 nov 1936 i mål Ans.D. 32/1935 och - Österbygdens vattendomstols utslag den 29 mars 1947 i mål Ans.D. 68/1946 med de nya villkor och bestämmelser som anges nedan. Villkoren och bestämmelserna föreslås träda i kraft 3 år efter det att omprövningsdomen har vunnit laga kraft med undantag för villkor B2 och C3-C6 som föreslås träda i kraft när vandringshindren i Hamrångeån nedströms Spångholmsdammen har åtgärdats. Samtliga nivåer nedan anges i höjdsystemet RH
35. Sökanden yrkar även att utdömda fiskeavgifter i Österbygdens vattendomstols utslag den 2 nov 1936 i mål Ans.D. 32/1935 och den 29 mars 1947 i mål Ans.D. 68/1946 ska utgå. Regleringen av Tönnebrosjön inklusive överledning – Tönnebrodammen och Blåkulladammen A
36. Regleringen vid Tönnebrodammen och Blåkulladammen ska ske så att vattenståndet i Tönnebrosjön, såvitt av dammarnas skötsel beror, i möjligaste mån ligger nära nivån + 59,38 meter. A
37. Fr.o.m. den dag under perioden 1 mars - 30 april som temperaturen i Skärjån under 2 dygn i följd inte understiger + 3 C t.o.m. den 30 september får ingen vattenöverledning ske från Tönnebrosjön via Blåkulladammen med undantag för de situationer med högt vattenstånd som regleras under punkt
38. Om temperaturen i Skärjån under 2 dygn i följd inte överstiger + 3 C under perioden 1 mars - 30 april ska vattenöverledningen upphöra senast den 1 maj. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 10 M 305-22 2024-02-06 A
39. Under övrig tid får vattenöverledning ske med maximalt 2,5 m3/s när vattenståndet i Tönnebrosjön överstiger nivån + 59,38 meter samtidigt som vattenståndet i Viksjön inte överstiger nivån +55,32 meter. A
40. Under den tid när vattenöverledning får ske ska minst 0,68 m3/s eller tillrinningen om den är lägre tappas till Skärjån via Tönnebrodammen. A
41. Perioden när vattenöverledning får ske enligt villkor A3 ska inledas med en avtrappningsfas varvid tappningen till Skärjån minskas stegvis med högst ca 1 m3/s per vecka till dess att tappningen når 0,68 m3/s. Detta gäller dock endast om en sådan avtrappning kan ske utan att Tönnebrosjöns yta riskerar att överstiga nivån + 60,20 meter A
42. Vid vattennivåer i Tönnebrosjön understigande nivån +59,38 meter ska samtliga sättar i högra utskovet i Tönnebrodammen (i strömriktningen sett) vara fullt isatta. A
43. Vid vattennivåer i Tönnebrosjön överstigande nivån +60,20 meter ska samtliga sättar i högra utskovet i Tönnebrodammen (i strömriktningen sett) vara fullt avlägsnade. A
44. Vattenöverledning får, utöver den period som anges under villkor A3, även ske under perioder när vattenståndet i Tönnebrosjön överstiger nivån + 60,20 meter trots att samtliga sättar i högra utskovet vid Tönnebrodammen är fullt avlägsnade under förutsättning att nivån i Viksjön inte överstiger +55,32 meter. Vattenöverledning får då ske upp till den volym som Blåkulladammen och kanalen förmår avbörda. A
45. Vid Tönnebrodammen ska anläggas en fiskväg i form av ett inlöp i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges den tekniska beskrivningen, bilaga 2 till ansökan. A
46. Vid Blåkulladammen och Tönnebrodammen ska finnas pegelskalor som anger nivåerna i RH
47. På lämplig plats i nära anslutning till dammarna ska finnas mätdubbar som ska utgöra fixpunkter. Dubbarna ska inmätas och meddelas tillsynsmyndigheten. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 11 M 305-22 2024-02-06 Regleringen av Viksjön – Kalvdammen B
48. Regleringen av Kalvdammen ska ske så att vattenståndet vid dammen såvitt det beror på dammens skötsel ligger mellan nivåerna +55,47 m och +54,0 m. Ingen aktiv korttidsreglering får bedrivas. B
49. Förbi Kalvdammen ska alltid släppas ett flöde om minst 600 l/s eller tillrinningen om denna är lägre. B
50. På uppströmssidan av Kalvdammen ska finnas en pegelskala som anger vattennivåerna i RH
51. På lämplig plats i nära anslutning till dammen ska finnas en mätdubb som ska utgöra fixpunkt. Fixpunkten ska inmätas och meddelas tillsynsmyndigheten. Vifors kraftverk och Spångholmsdammen C
52. Regleringen vid Spångholmsdammen ska ske så att vattenytan, såvitt av dammens skötsel beror, inte överstiger nivån +41,31 meter. C
53. På uppströmssidan av Spångholmsdammen ska finnas en pegelskala som anger nivåerna i RH
54. På lämplig plats i nära anslutning till dammen ska finnas en mätdubb som ska utgöra fixpunkt. Fixpunkten ska inmätas och meddelas länsstyrelsen. C
55. Vid Spångholmsdammen ska anläggas en teknisk fiskväg i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i den tekniska beskrivningen, bilaga 2 till ansökan. C
56. Framför befintlig skyddsanordning för drivgods ska anordnas ett galler med en högsta spaltvidd om 15 mm. En fungerande flyktväg ska finnas i anslutning till gallret. Åtgärderna ska utföras och utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges den tekniska beskrivningen, bilaga 2 till ansökan. C
57. Till naturfåran ska alltid tappas ett flöde om minst 600 l/s eller tillrinningen om denna är lägre. Tappningen ska i första hand släppas via fiskvägen eller flyktvägen. C
58. I muren mellan utloppskanalen och naturfåran ska en naturliknande passage anläggas. I naturfåran ska i anslutning till passagen anläggas en tröskel som styr flödet mot passagen. Passagen och tröskeln ska utföras och utformas i ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 12 M 305-22 2024-02-06 huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i den tekniska beskrivningen, bilaga 2 till ansökan. Delegation m m Tillsynsmyndigheten ska meddela tillståndshavaren när vandringshindren i Hamrångeån nedströms Spångholmsdammen är åtgärdade och bemyndigas att bestämma när de byggnadsåtgärder som följer av villkor C3, C4 och C6 senast ska vara genomförda, dock tidigast 3 år från det att tillsynsmyndigheten meddelat tillståndshavaren att vandringhindrena är åtgärdade. Arbetstid och oförutsedd skada Sökanden anser i första hand att reglering avseende oförutsedd skada inte behövs men annars föreslås fem år. Villkor och bestämmelser föreslås träda i kraft tre år efter laga kraft (utom C3, C4 och C6). Sökanden godtar att B2 och C5 (mintappningar) träder i kraft senast tre år efter laga kraft. Bakgrund I ansökan den 1 februari 2022 har Streamgate North AB (numera Småkraft Operations AB), sökanden, ansökt om omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken av tillstånden för Vifors kraftverk och därtill hörande vattenverksamhet. Verksamheten omfattar vattenreglering av och vattenöverledning från Tönnebrosjön, vattenreglering av Viksjön och avledning av vatten från Hamrångeån till Vifors kraftverk, se Figur
59. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 13 M 305-22 2024-02-06 Figur
60. Orienteringskarta över damm- och kraftverksanläggningar (gult) och tillhörande magasin/sjösystem (blått) samt flödesvägar enligt blå pilar (från teknisk beskrivning). Tillsammans utgör dessa vattenverksamheter en och samma vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel enligt 11 kap. 6 § miljöbalken. De villkor och bestämmelser som gäller för verksamheten återfinns i Gestriklands Östra Tingslags häradsrätts utslag den 30 december 1918 och i Österbygdens vattendomstols utslag den 1 november 1936 i mål Ans. D 32/1935 och den 29 mars 1947 i mål Ans. D 68/
61. Fiskeavgifter Med hänsyn till de omfattande miljöanpassningsåtgärder som föreslås yrkar sökanden att utdömda fiskeavgifter i utslagen den 2 november 1936 i mål Ans.D. 32/1935 och den 29 mars 1947 i mål Ans.D. 68/1946 ska omprövas och utgå. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 14 M 305-22 2024-02-06 Moderna miljövillkor Av miljöbedömningen framgår att de föreslagna miljöanpassningsåtgärderna, om dessa genomförs, kommer att medföra att verksamheten vid Vifors kraftverk inte äventyrar uppnåendet av beslutade miljökvalitetsnormer och de krav som följer av Skärjåns Natura 2000-område. Åtgärderna medför även en betydande miljönytta för vattenmiljöerna i berörda vattenförekomster. Åtgärderna ligger således väl i linje med de krav som följer att verksamheten ska förses med moderna miljövillkor. Åtgärderna medför samtidigt ett betydande produktionsbortfall vid Vifors kraftverk. Utformningen av fysiska åtgärder framgår av Figur 2 och Figur
62. Figur
63. Förslag på åtgärder i form av fiskväg, fingaller, avledare och tröskel vid Spångholmsdammen (från teknisk beskrivning). ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 15 M 305-22 2024-02-06 Figur
64. Förslag på åtgärd i form av fiskväg vid Tönnebrodammen (från teknisk beskrivning). Påverkan på elproduktionen De föreslagna åtgärderna bedöms innebära en årlig produktionsminskning vid Vifors kraftverk med ca 2 GWh vilket motsvarar ca en tredjedel av nuvarande genomsnittlig årsproduktion om ca 6 GWh. Sakägare Sökanden bedömer inte att det finns någon fastighet som berörs av de föreslagna miljöåtgärderna på sådant sätt att någon fastighetsägare eller rättighetshavare är att betrakta som sakägare i den mening som avses i 9 kap. 2 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt SMHI har uppgett att de avstår från att yttra sig. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår från att ta ställning i sak men uttalar sig upplysningsvis om tillämpningen av så kallade HARO-värden. I korthet uttrycker myndigheten att HARO-värden inte ska ses som ett åtgärdstak för miljöåtgärder vid separata anläggningar. De åtgärder som krävs för att inte äventyra gällande miljökvalitetsnorm behöver vidtas vid den aktuella verksamheten, även om en ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 16 M 305-22 2024-02-06 verksamhetsutövare för en annan vattenkraftverksamhet i samma vattendrag har ansökt om avveckling. Kammarkollegiet Kammarkollegiet yrkar att ansökan ska avvisas. En förutsättning för omprövning är att det finns något att ompröva, ett tillstånd eller något som kan anses motsvara ett tillstånd. Sökanden uppger att det i utslag från 1918 lämnas tillstånd till Vifors kraftverk. Av prövningsunderlaget går dock inte att utläsa att det finns något tillstånd till Vifors kraftverk. Inte i någon av de åberopade domarna söks eller meddelas tillstånd till uppförande av Vifors kraftverk med tillhörande anläggningsdelar och tillstånd till avledning av vatten till turbindrift för elproduktion (vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel). Det finns inte ens en byggnadsdom avseende Vifors kraftverk. Länsstyrelsen Gävleborg Yrkanden och inställning Länsstyrelsen yrkar att mark- och miljödomstolen, i stället för att föreskriva villkor enligt sökandes förslag A, återkallar Österbygdens vattendomstols tillstånd i dom den 29 mars 1947 i mål AD 68/46 till uppdämning av Tönnebrosjön och avledning av vatten från Tönnebrosjön till Viksjön och Hamrångeåns vattensystem. Länsstyrelsen yrkar vidare att domstolen återkallar rätten att bibehålla de vattenanläggningar som idag används för avledningen av vatten enligt nämnda tillstånd. De vattenanläggningar som avses är: regleringsdammen vid Tönnebrosjöns norra utlopp i Kuttfjärden (Tönnebrodammen, tillstånd lämnades till dammen av Österbygdens vattendomstol den 15 juli 1925 i mål AD 19/24), regleringsdammen vid Tönnebrosjöns anlagda södra utlopp (Blåkulladammen, tillstånd lämnades till dammen av Gästriklands östra häradsrätt den 30 december 1918) och kanalen mellan Tönnebrosjön och Stensjön (tillstånd lämnat av Gästriklands östra häradsrätt den 30 december 1918). ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 17 M 305-22 2024-02-06 Vid en återkallelse enligt ovan ska mark- och miljödomstolen ålägga underhållsansvarige för anläggningar (i detta fall sökande) att riva ut anläggningar och i samband med det vidta de åtgärder som behövs för att förebygga och minska risker för skador i samband med utrivningen. Länsstyrelsen anser att Tönnebrosjöns regleringsdamm i Kuttfjärden ska rivas ut helt och hållet undantaget de två landfästen som ska behållas ur kulturmiljösynpunkt. För Blåkulladammen och kanalen till Stensjön anser länsstyrelsen att det är tillräckligt om kanalen mellan dammen och Tönnebrosjön läggs igen närmast sjön på en sträcka av minst 10 m med täta massor och vid behov förses med erosionsskydd. Massorna närmast sjön och eventuellt erosionsskydd ska anpassas till angränsande strandlinje så att de smälter väl in i miljön. För eventuellt erosionsskydd ska natursten användas. Länsstyrelsen föreslår att utrivning för att minimera negativ påverkan på miljön utförs med iakttagande av följande försiktighetsmått: Utrivningen av Tönnebrosjöns regleringsdamm får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. Utrivningen bör genomföras vid låg tillrinning och vattenstånd i Tönnebrosjön. Utloppet från Tönnebrosjön till kanalen mot Stensjön ska under arbetet med igenläggning av kanalen och anläggande av erosionsskydd avskärmas med exempelvis fiberduk för att förhindra spridning av grumling. Duken ska hänga kvar tills grumlingen lagt sig. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i Svensk standard 15 54
65. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 18 M 305-22 2024-02-06 Länsstyrelsen yrkar att sökandens förslag till villkor B1 och B2 för reglering av Viksjön och Kalvdammen ändras till följande. B
66. Regleringen av Kalvdammen ska ske så att vattenståndet vid dammen såvitt det beror på dammens skötsel ligger mellan nivåerna + 55,47 m och +54,0 m. Ingen aktiv korttidsreglering (dygn-vecka) får bedrivas. B
67. Förbi kalvdammen ska alltid släppas förbi minst 1,2 m3/s eller hela tillrinningen om den är lägre. Mintappningen ska i första hand släppas genom fiskpassagen i det norra utskovet/utloppet. Länsstyrelsen yrkar på att det för reglering av Viksjön och Kalvdammen föreskrivs ett nytt villkor B4 enligt nedan. B
68. En naturlik fiskpassage ska anläggas vid Kalvdammen. Fiskpassagen ska dimensioneras för ett flöde på 1,2 m3/s och utformas så att alla förekommande fiskarter i Viksjön och Hamrångeån har goda möjligheter att passera. Fiskpassagen ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten och vara i drift senast vid arbetstidens utgång. Länsstyrelsen godtar sökandes justering av villkor B1 för reglering av Viksjön vid Kalvdammen, dvs. att orden (dygn-vecka) utgår. Länsstyrelsen motsätter sig sökandens förslag om att villkor B2 ska börja gälla först då vandringshindren nedströms Spångholmsdammen har åtgärdats utan anser att villkoret som för övriga villkor under B ska börja gälla senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Länsstyrelsen godtar sökandens övriga yrkanden och förslag till villkor (B3, C1-6). ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 19 M 305-22 2024-02-06 Om länsstyrelsens yrkande om avveckling av överledningen avslås medges sökandens förslag på villkor A1-10 med följande justeringar eller kommentarer: A
69. – Tidpunkten för återstart av överledningen ska vara tidigast den 31 oktober. A
70. – Villkoret bedöms inte medföra någon större negativ påverkan på Skärjån. Länsstyrelsen är dock tveksam till villkoret eftersom det finns en uppenbar risk att problem med översvämningar vid höga flöden flyttas från Tönnebrosjön till framför allt Hamrångefjärden. Om överledningen fortsatt kommer att tillåtas yrkar länsstyrelsen på att villkoren om stopp av överledningen och mintappning under övrig tid till Skärjån (A2 och A4) ska gälla från lagakraftvunnen dom. Som stöd för yrkanden och inställning anförs i huvudsak följande om överledning, fiskpassage vid Kalvdammen samt mintappning från Viksjön. Överledning Trots de förbättringar för miljön i Skärjån som föreslås i ansökan anser länsstyrelsen att det kvarstår en betydande påverkan på hela Skärjåns vattensystem till följd av överledningen av vatten från Tönnebrosjön till Viksjön. Flera av de ingående naturtyperna i Natura 2000-området Skärjån är beroende av en variation i flödet och återkommande översvämningar efter ån, se bevarandeplanen (uppdaterad 2021-12-15) för Skärjån. När överledningen återupptas den 1 oktober sker det normalt innan öringen leker. Fördelen med det är som sökande anger att öringen inte riskerar att leka och lägga rom på områden som kommer blir torrlagda eller bottenfrusna. Jämfört med naturliga förhållanden innebär det däremot att ytan som är tillgängligt habitat för lek och romläggning blir betydligt mindre. Även andra fiskarter och vattenlevande djur får ett mer begränsat livsutrymme vid föreslagen överledning höst till vår. Beståndet av öring är vidare en förutsättning för flodpärlmusslan vilket är en art som ska ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 20 M 305-22 2024-02-06 bevaras i Natura 2000-området. Den 1 oktober, då överledning ska återupptas, är vattentemperaturen normalt klart högre än de tre grader som ska vara styrande för stoppet av överledningen på våren. Det gör att vattenflödet stryps då det ännu är mycket biologisk aktivitet i ån. Påverkan på Skärjån och de arter och naturtyper som ska skyddas i Natura 2000området och naturreservatet av fortsatt överledning måste enligt länsstyrelsens mening också ställas mot nyttan av fortsatt överledning. Länsstyrelsen anser att det är en liten elproduktion i förhållande till påverkan på ett helt vattendrag. Fortsatt överledning är därmed inte förenligt med bestämmelserna om lämplig plats och god hushållning i 2 kap 6 § och 3 kap 1 § miljöbalken. Vid en återkallelse av tillstånd till en vattenverksamhet får samtidigt tillståndsmyndigheten återkalla rätten att bibehålla en vattenanläggning och ålägga den som äger anläggningen att riva ut denna (24 kap 3 § sista stycket och 4 § miljöbalken). Vid åläggande om en utrivning får tillståndsmyndigheten föreskriva om de skyddsåtgärder som behövs för att minimera risken för skada på bland annat miljön. Länsstyrelsen är medveten om att en återkallelse av ett tillstånd är en mycket ingripande åtgärd. Länsstyrelsen anser dock att överledning av vatten från Skärjån enligt 1946 års tillstånd är ett mycket speciellt fall där det är motiverat med en återkallelse av tillståndet i angivna delar och att det fortfarande skulle finnas möjlighet till kraftproduktion i Vifors kraftverk med det vatten som rinner i Hamrångeån. Till skillnad från den vanliga avledningen av vatten från ett vattendrag för kraftproduktion påverkar överledningen hydrologiskt ett helt vattensystem som är 12 km långt och inte ”bara” en begränsad spillvattenfåra. Skärjån är ett förhållandevis litet vattendrag med en medelvattenföring vid utloppet ur Tönnebrosjön på endast ca 2,5 m3/s varför överledning på upp till 2,5 m3/s får stor påverkan på hydrologin och både den akvatiska och terrestra miljön. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 21 M 305-22 2024-02-06 Länsstyrelsens bedömning är att sökandes förslag efter revidering till nya villkor (A1 – A10) för reglering av Tönnebrosjön inklusive överledning av vatten, innebär en förbättring jämfört med dagens förhållanden. Det kvarstår dock en betydande påverkan som enligt länsstyrelsens bedömning gör att ett antal ekologiska funktioner inte uppnås och att det därför det blir mycket svårt att nå bevarandemålen för Natura 2000-området Skärjån. Det finns vidare en betydande risk för fortsatt försämring av statusen för flera av de ingående naturtyperna och arterna i Natura 2000-området. Påverkan på Skärjån och Natura 2000-området vid fortsatt överledning kommer att variera mellan åren. Minst påverkan blir det ett år med en ”traditionell” vårflod som startar efter att överledningen upphört och att det sen under höst och vinter inte infaller perioder med lite högre flöden. Trenden idag som kan förväntas förstärkas med klimatförändringarna är dock att det blir vanligare med nederbördsfattiga somrar, varmare perioder vintertid och sena höstflöden. Det gör att kommande naturliga flödesstoppar allt oftare kan förväntas uppstå under perioden när överledningen får ske enligt sökandes föreslagna villkor. Därmed riskeras att den ekologiska funktionen att dränka/rensa igenväxningsvegetation på svämplanen som är viktigt för svämnaturtyperna uteblir. Det förhindrar uppnåendet av bevarandemålen för naturtyperna 6450 - svämängar och 91E0 - svämlövskogar. Även kortare varaktighet av lite högre flöden tillför viktiga funktioner såsom deponering av sediment på svämplanen, bortspolning av ackumulerat material som annars kan kväva organismer i vattendraget och tillgängliggörandet av ytor för fortplantning av höstlekande fisk såsom öringen i vattendraget. Avsaknaden av dessa höga höstflöden kan försvåra/förhindra uppnåendet av bevarandemålen för naturtyperna 3260 - Mindre vattendrag, 6450 - svämängar, 91E0 - svämlövskogar och arten 1029 - flodpärlmussla. Detta gäller även för år då vårfloden helt sker innan den 1 mars. Den naturliga tillrinningen till Tönnebrosjön och Skärjån är förhållandevis hög vintertid. Utöver de svämningar m.m. som är beroende av högflöden som beskrivits ovan har det relativt höga vinterflödet skapat den värdefulla miljön som finns där idag. Alla arter gynnas inte av en hög ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 22 M 305-22 2024-02-06 vintervattenföring, men det är bland annat den som under lång tid (långt innan överledningen av vatten påbörjades) skapat det ekosystem som finns efter Skärjån idag. Det är också den naturmiljö som skapats som sedan bedömts vara så värdefull att Skärjån pekats ut som Natura 2000-område och senare bildande av ett naturreservat. Med den överledning som föreslås skulle vinterflödena i Skärjån fortsatt vara betydligt lägre än de flöden som förekommit under lång tid och skapat den unika naturmiljön.