Mark- och miljööverdomstolen

(5)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060102 DOM 2026-05-27 Stockholm Mål nr P 13047-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-08-29 i mål nr P 909-25, se bilaga A PARTER Klagande Ombud: Motpart Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun Ombud för 2 och 3: SAKEN Förhandsbesked för ändrad användning av två ekonomibyggnader till enbostadshus på fastigheten i Båstads kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och undanröjer miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommuns beslut den 25 september 2024 (MN § 117, dnr MN 000056/2024-330) samt återförvisar ärendet till nämnden för fortsatt behandling. ___________________ Dok.Id 2339436 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 13047-25 YRKANDEN M.M. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och upphäva meddelat positivt förhandsbesked beträffande ändrad användning av två ekonomibyggnader till bostäder. Till stöd för sin talan har han anfört i huvudsak följande. Att arrendatorn har en egen gård med ekonomibyggnader innebär förvisso att ekonomibyggnaderna för tillfället inte är nödvändiga för att bedriva jordbruk på den aktuella lantbruksfastigheten. Arrenden kan dock upphöra och fastigheter byta ägare, varvid ekonomibyggnader kan behövas. Om det positiva förhandsbeskedet fastställs finns en påtaglig risk att möjligheterna att bedriva jordbruk på lantbruksfastigheten i framtiden försvåras, eftersom befintliga ekonomibyggnader inte kan användas för dess nuvarande ändamål samt att det därmed föreligger en risk att brukningsvärd jordbruksmark behöver tas i anspråk för att uppföra nya ekonomibyggnader. Det finns en påtaglig risk att ägare till jordbruksfastigheter arrenderar ut jordbruksmark i syfte att möjliggöra ändrad användning av ekonomibyggnader och därmed urholka syftet med att bedriva jordbruk som är såväl av nationellt som väsentligt samhällsintresse. Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har anfört i huvudsak följande. Jordbruksverksamhet och behoven som finns för att kunna driva jordbruk har utvecklats under de 25 år som passerat sedan byggnaderna senast användes. Det är svårt att se att befintliga byggnader skulle kunna tillgodose det behov av ekonomibyggnader som krävs för ett modernt lantbruk. Byggnaderna är undermåliga för förvaring av moderna maskiner och redskap såväl utifrån ett storleksperspektiv och ett tillgänglighetsperspektiv. Med tanke på den lovbefrielse som gäller för ekonomibyggnader utanför detaljplanerat område finns redan idag möjlighet för fastighetsägaren att uppföra sådana nya, större, byggnader på annan plats inom fastigheten trots att det innebär att ny brukningsvärd mark tas i anspråk. Det är inte möjligt att återställa SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 13047-25 marken så att den blir brukningsvärd efter eventuell rivning av befintliga ekonomibyggnader. Därav är det inte möjligt att likställa ombyggnationen av befintliga byggnader till bostäder med att ta brukningsvärd mark i anspråk för ny bebyggelse. och har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har anfört i huvudsak följande. Det är inte möjligt att bruka mark på vilken det står en byggnad och ombyggnad av ekonomibyggnaderna innebär därför inte att det sker ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark. Markförhållandena där ekonomibyggnaderna är placerade har inte rätt förutsättningar som brukningsbar jordbruksmark då den består av grus och sten och är inte av Jordbruksverket klassificerad som brukningsvärd jordbruksmark. Med tanke på att ekonomibyggnaderna inte använts under de senaste 25 åren är det uppenbart att det inte är fråga om en spekulativ åtgärd där dessa uppförts för att byggas om till annat ändamål. Byggnaderna uppfördes för jordbruksändamål för mycket länge sedan men jordbruksverksamheten har utvecklats och byggnaderna har blivit obsoleta för sitt ursprungliga syfte. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i PBL. Prövningen av ett förhandsbesked syftar till att bedöma om en byggnadsåtgärd över huvud taget kan tillåtas på den aktuella platsen, dvs. närmast en bedömning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). Ett positivt förhandsbesked kräver att markanvändningen bedöms lämplig enligt 2 kap. PBL. När det är fråga om brukningsvärd jordbruksmark innebär detta att marken får tas i anspråk för bebyggelse endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk (se 2 kap. 2 § PBL och 3 kap. 4 § miljöbalken). SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 4 P 13047-25 DOM Det krävs inte bygglov för att uppföra en ekonomibyggnad för jordbruk, förutsatt att åtgärden vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan (se 9 kap. 3 § PBL). En ekonomibyggnad för jordbruk får alltså uppföras på brukningsvärd jordbruksmark utan att någon prövning sker enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Frågan om jordbruksmark som bebyggts med ekonomibyggnad är brukningsvärd har berörts i Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 februari 2025 i mål nr P 1317-24. Syftet med 3 kap. 4 § miljöbalken är att säkerställa en långsiktig hushållning med brukningsvärd jordbruksmark. En ordning som innebär att förekomsten av ekonomibyggnader på mark som i och för sig är brukningsvärd inte skulle bedömas som ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark, är enligt Mark- och miljööverdomstolen inte förenlig med detta syfte. Om mark, som tidigare varit bebyggd med ekonomibyggnader för jordbruksverksamhet, tas i anspråk för annat ändamål bör en prövning ske enligt skyddsregeln i 3 kap. 4 § miljöbalken. En annan ordning skulle kunna innebära en risk för att skyddet för jordbruksmarken kringgås. Mark- och miljööverdomstolen anser således, trots det som anförts i ovannämnda rättsfall, att den omständigheten att marken i fråga är bebyggd med ekonomibyggnader inte innebär att den inte kan utgöra brukningsvärd jordbruksmark. Nämnden har bedömt att föreslagna tomtplatser inte utgörs av brukningsvärd jordbruksmark med hänvisning till bl.a. att befintliga byggnader ska användas till annat ändamål. Länsstyrelsen har ansett att det är fråga om ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark och upphävt nämndens beslut. Mark- och miljödomstolen har ansett att det inte är möjligt att bruka mark på vilken det står en byggnad och att en ombyggnation av befintliga byggnader därför inte innebär ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark. Mark- och miljööverdomstolen har i motsats till detta funnit att det kan vara fråga om ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark även om den aktuella marken redan är bebyggd. och J M har i Mark- och miljööverdomstolen uppgett ekonomibyggnaderna är placerade på mark som består av grus och sten, dvs. mark som inte är brukningsvärd. Varken nämnden eller mark- och miljödomstolen har bedömt om marken i och för sig SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 13047-25 är brukningsvärd eller inte. Det ankommer på nämnden att som första instans inhämta underlag för och bedöma om det är fråga om brukningsvärd jordbruksmark och i så fall göra en prövning enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Nämndens beslut ska därför undanröjas och ärendet återförvisas dit för fortsatt behandling. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Carina Nordström, hovrättsrådet Kristina Dreijer och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent. Föredragande har varit Ulrika Agerskans. Sida 1

(7)VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen 2025-08-29 Meddelad i Växjö Målnummer P 909-25 PARTER Klagande Motparter Dok.Id 797134 Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon 0470-560 100 Öppettider måndag fredag 08:30 16:00 Postadress Box 81 351 03 Växjö E-post mmd.vaxjo@dom.se Webbplats www.domstol.se/vaxjo-tingsratt Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 20 januari 2025 i ärende nr 34246-2024, se bilaga 1 SAKEN Förhandsbesked på fastigheten i Båstads kommun DOMSLUT Med ändring av det överklagade beslutet fastställer mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommuns beslut den 25 september 2024, MN § 117, MN 000056/2024-

1. Dok.Id 797134 P 909-25 Sida 3 DOM VÄXJÖ TINGSRÄTT P 909-25 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun beslutade den 25 september 2024 att lämna positivt förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus samt ombyggnad av två ekonomibyggnader till enbostadshus på fastigheten i Båstads kommun. Nämndens beslut överklagades till Länsstyrelsens i Skåne län som beslutade att meddela negativt förhandsbesked för de sökta åtgärderna. YRKANDEN M.M. och har yrkat att mark- och miljödomstolen ska fastställa nämndens beslut om förhandsbesked. Till stöd för sitt yrkande har de anfört bland annat följande. Länsstyrelsen har på två ställen i sitt beslut angett att den aktuella fastighetens areal är 31 hektar. Den korrekta arealen för fastigheten är 16 hektar. Länsstyrelsen har således haft en felaktig uppfattning om fastighetens storlek när beslut fattades. Med anledning av länsstyrelsens uttalande i beslutet att det idag inte bedrivs något jordbruk på gården vill de även framhålla att den brukningsvärda jordbruksmarken på fastigheten brukas i sin helhet av arrendator och har så gjorts sedan fastigheten förvärvades för cirka 25 år sedan. Det framgår tydligt i nämndens beslut varför nämnden lämnat positivt förhandsbesked och att ingen brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Enligt praxis är markens tidigare och nuvarande användning samt kommersiella status viktiga för bedömningen om den kan anses vara brukningsvärd jordbruksmark. Det aktuella markområdet i nämndens beslut om positivt förhandsbesked har inte använts som brukningsvärd jordbruksmark tidigare. Enligt uppgift från nämnden har det enligt flygfoton från nästan 100 år tillbaka inte bedrivits något jordbruk på den mark där befintliga ekonomibyggnader är placerade eller i det skogsparti där den nya byggnaden föreslås placeras. Enligt uppgifter Dok.Id 797134 Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 909-25 Mark- och miljödomstolen från Jordbruksverkets blockregister är marken inte klassificerad som brukningsbar jordbruksmark i fastighetens taxering och har därmed inte varit ett underlag för stödberättigad jordbruksmark. Angående att markens läge, beskaffenhet och övriga omständigheter är viktiga för bedömningen om marken är att anse som brukningsvärd jordbruksmark eller inte hänvisas till Mark- och miljööverdomstolens domar den 9 juni 2020 i mål P 8347-19 och den 27 maj 2019 i mål P 7083-
2. Vidare är det anmärkningsvärt att länsstyrelsen i sitt beslut hänvisar till en eventuellt kommande lagstiftning. Ärendet bör bedömas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Markens framtida och potentiella tjänlighet som jordbruksmark påverkas inte av det aktuella förhandsbeskedet, då den brukningsbara jordbruksmarkens areal inte påverkas. Att marken där nybyggnaden planeras att uppföras inte tidigare brukats som jordbruksmark tyder på att tidigare jordbrukare inte bedömt att den är brukningsvärd. Den aktuella marken är klassad som skogsimpedimentmark enligt Jordbruksverket vilket enligt Skogsstyrelsen innebär följande. Impediment är mark med låg förmåga att producera virke. Det kan till exempel vara kärr, berghällar eller fjäll. Enligt Sveriges Geologiska Undersökning är marken klassificerad som berg och därav förklaringen till att marken är så kallad skogsimpedimentmark. Ekonomibyggnaderna har under de senaste 25 åren inte använts för jordbruksändamål. Arrendatorn har en egen gård med ekonomibyggnader och har inget behov av att använda ekonomibyggnaderna på fastigheten. De delar inte länsstyrelsens bedömning att det är troligt att de befintliga ekonomibyggnaderna kan användas för ett framtida jordbruksändamål. Dagens lantbruk behöver bedrivas i större enheter för att ha rimliga ekonomiska förutsättningar. Dagens jordbruksmaskiner är effektivare och kan bruka större arealer, vilket medför att behovet av ekonomibyggnader på mindre jordbruksfastigheter minskat. Det är heller inte självklart att ett eventuellt framtida behov av ekonomibyggnader stämmer överens med nuvarande byggnaders ändamål, utformning och placering. Det stämmer inte att möjligheterna att göra om ekonomibyggnaderna till Dok.Id 797134 Sida 5 DOM VÄXJÖ TINGSRÄTT P 909-25 Mark- och miljödomstolen bostäder påverkar den brukningsvärda jordbruksmarken på fastigheten. Markförhållandena där ekonomibyggnader är placerade har inte rätt förutsättning som brukningsbar jordbruksmark då den består av grus och sten och är inte av Jordbruksverket klassificerad som brukningsvärd jordbruksmark. Arealen av den brukningsbara jordbruksmarken på fastigheten påverkas därför inte om ekonomibyggnaderna görs om till bostäder. Miljö- och byggnadsnämnden i Båstads kommun har medgett och yrkande och anfört bland annat följande. Nämnden delar uppfattningen att länsstyrelsens bedömning om att marken för åtgärderna utgör brukningsvärd jordbruksmark är felaktig. Bebyggd mark eller skogsimpediment kan inte utgöra brukningsvärd jordbruksmark. , , , , , och har, som det får förstås, bestridit ändring. , , , , och har bestridit ändring och anfört bland annat följande. Den aktuella åtgärden berör hela Boarpsområdet med tanke på landskapsbildskyddet i området och den vägsamfällighet som samtliga boende utmed Mantalsbacken är en del av. Detta är även en del av EU-bestämda Kattegattleden och är den längsta delen av den gamla grusvägen mellan Köpenhamn och Halmstad. Området har länge varit klassat som under särskild skyddsvård för sina kultur- och naturvärden och byggnation fick endast förekomma för jordbrukets behov. För att gynna den biologiska mångfalden har också anlagts två dammar nedanför fastigheten . Redan efter ett år har resultaten varit häpnadsväckande positiva. I området kring och på den tänkta byggnationen går ett gammalt viltstråk för rådjur, räv och hare och i området bor bland annat glada och pilgrimsfalk. Frågan är hur denna mångfald påverkas av en Dok.Id 797134 Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 909-25 Mark- och miljödomstolen eventuell nybyggnation. Byggnationen kommer även att innebära påfrestning och högt slitage på vägen, med byggtrafik och framtida ökad trafik. De frågar sig också hur exempelvis jordbruket i närheten kommer att påverkas och hur vatten och avlopp är tänkt att lösas. Byggnationen kommer vidare att innebära buller som påverkar människor och djur negativt. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Frågan i målet är om positivt förhandsbesked kan lämnas för nybyggnad av ett enbostadshus och ombyggnad av två ekonomibyggnader till enbostadshus på fastigheten i Båstads kommun, i enlighet med nämndens beslut. Länsstyrelsen har i sitt beslut gjort bedömningen att positivt förhandsbesked inte kan lämnas med hänvisning till 3 kap. 4 § miljöbalken och att åtgärderna tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk. Vad först gäller nybyggnaden av ett enbostadshus framgår av utredningen i målet att byggnaden är tänkt att placeras på en plats som idag är bevuxen med skog. Den aktuella marken utgör således inte jordbruksmark och kan därför inte heller anses utgöra brukningsvärd jordbruksmark enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Förhandsbesked för nybyggnaden kan således inte nekas med hänvisning till att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk. Vad gäller ombyggnad av de två ekonomibyggnaderna anser mark- och miljödomstolen att det inte är möjligt att bruka mark på vilken det står en byggnad. Eftersom marken inte kan brukas på grund av de befintliga byggnaderna innebär ombyggnad av ekonomibyggnaderna inte heller att det sker ett ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark på det sätt som avses i 3 kap. 4 § miljöbalken (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 17 februari 2025 i mål P 1317-24). Att de befintliga ekonomibyggnaderna uppförts i syfte att nyttjas som en del i lantbruket ändrar inte denna bedömning. Dok.Id 797134 Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 909-25 Mark- och miljödomstolen Sammanfattningsvis finns inte skäl att neka förhandsbesked för de aktuella åtgärderna på grund av att brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk enligt 3 kap. 4 § miljöbalken. Inte heller vad som i övrigt anförts eller framgår av omständigheterna utgör skäl att neka det av nämnden lämnade förhandsbeskedet. Nämnden har således haft skäl för sitt beslut att meddela positivt förhandsbesked. Överklagandet ska därför bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 19 september
3. I domstolens avgörande har rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Klara Göthe. Dok.Id 797134