Mark- och miljööverdomstolen

(7)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060102 DOM 2026-06-09 Stockholm Mål nr M 9466-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-10 i mål nr M 10336-24, se bilaga A PARTER Klagande Hans Andersson Entreprenad Aktiebolag Ombud: och Motpart Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun SAKEN Föreläggande om bortforsling av massor samt genomförande av efterföljande inmätning ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet. ___________________ Dok.Id 2338208 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 2 M 9466-25 DOM YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Hans Andersson Entreprenad Aktiebolag (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens föreläggande om bortforsling av massor och genomförande av efterföljande inmätning, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Bolaget har anfört i huvudsak följande. Den 26 juni 2014 fick bolaget ett tillstånd för en befintlig återvinningsverksamhet (tillståndet). Med utgångspunkt i då gällande reglering fick bolaget rätt att mellanlagra maximalt 150 000 m3 vardera av behandlade och obehandlade massor. Med den terminologi som gällde vid tidpunkten beviljades bolaget således tillstånd att samla in och lagra avfall på en plats där avfallet inte uppkommit och där det heller inte skulle bortskaffas eller återvinnas. Begreppet mellanlagring i tillståndet omfattar således enbart lagring av avfall på en plats där avfallet inte har uppkommit och där avfallet inte heller ska bortskaffas eller återvinnas. Någon tillståndsplikt för tillfällig lagring, dvs. lagring där avfallet uppkommit eller där det skulle behandlas, förelåg inte och detta vare sig begränsades eller reglerades i tillståndet. Bolaget har aldrig mellanlagrat mer än 150 000 m

1. Bolaget har däremot lagrat massor i avvaktan på återvinning, bortskaffande eller produktion samt lagrat material som producerats på platsen, dvs. tillfällig lagring som inte är tillståndspliktigt. Nämndens numera framförda tolkning att villkoren i strecksatserna 1 4 i tillståndet ska läsas som en sammanhängande kedja, där varje strecksats bygger på den föregående a , saknar stöd. I tillståndet används uttryckligen begreppet "mellanlagring". Om prövningsmyndigheten hade avsett att reglera all lagring inom verksamhetsområdet, inklusive tillfällig lagring i avvaktan på behandling, hade det legat närmast till hands att använda ett vidare SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 M 9466-25 begrepp eller att uttryckligen ange att begränsningen avser all lagring. Vidare saknar nämndens tolkning, att strecksatserna 3 och 4 tillsammans skulle motsvara de 300 000 m3 som följer av strecksatserna 1 och 2, stöd i tillståndets ordalydelse. Strecksatserna 3 och 4 anger uttryckligen att begränsningen avser "samtidig mellanlagring" per "enskilt tillfälle". Detta är en annan typ av begränsning än den årliga mängdbegränsning för återvinning av schaktmassor som följer av strecksats
2. Nämndens tolkning saknar stöd i tillståndets ordalydelse och i den systematik som präglar avfallsregelringen. Föreläggandet är under alla omständigheter oprecist och oproportionerligt. Det är otydligt i föreläggandet vilka massor som ska borttransporteras. Om det är alla massor som tillfälligt lagras som ska tas bort ifrågasätter bolaget hur detta stämmer överens med det faktum att tillfällig lagring inte är tillståndspliktig och heller inte begränsats vid den samlade prövning som miljöprövningsdelegationen gjort. Om det i stället är den mängd massor som överstiger 150 000 m3 som ska tas bort saknar en sådan tolkning stöd, eftersom den bygger på att mellanlagring och tillfällig lagring felaktigt likställs. Det framgår inte hur stor mängd massor som tillfälligt får lagras inom verksamhetsområdet och därför är det inte heller tydligt hur stor volym som ska bortforslas för att miljötillståndet ska anses efterlevas. Bolaget har inte överskridit tillståndet och det saknas grund att bedöma åtgärden enligt föreläggandet som proportionerlig. Nämnden har anfört i huvudsak följande. Tillståndet begränsar den totala mängd massor som får lagras inom verksamhetsområdet. Att tolka tillståndet som att obegränsad lagring är tillåten strider mot syftet med prövningen och mot principen om att villkor ska förebygga skada eller olägenheter för miljön. Villkoren i strecksatserna 1 4 i tillståndet bör tolkas som att de hör ihop och bygger på varandra, eftersom de uppenbart reglerar en och samma verksamhet. Lagring av schaktmassor på den plats där massorna ska behandlas eller har behandlats, SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 4 M 9466-25 DOM - förordningen (2013:251). Lagringen utgör i normalfallet ett integrerat processteg i den tillståndsgivna behandlingsverksamheten. Eftersom verksamhetens lagring av massor inför och efter återvinning är mycket omfattande har prövningsmyndigheten särskilt reglerat dessa lagringsvolymer. Därför har den tillfälliga lagringen ändå reglerats inom ramen för den samlade prövningen och verksamhetens tillstånd. Villkoren i strecksatserna 1 4 reglerar bolagets huvudverksamhet; mekanisk bearbetning av massor. Tillståndet reglerar således ingen annan typ av lagring, utan enbart lagring av de massor som antingen ska återvinnas eller redan har återvunnits inom bolagets återvinningsverksamhet. (strecksatserna 2 4) ska tolkas i kontext med resten av tillståndets villkor som inom bolagets återvinningsverksamhet, som avses i strecksats
3. Verksamheten har enligt strecksats 1 tillstånd att årligen ta emot och genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna maximalt 160 000 ton schaktmassor. Enligt strecksats 2 får bolaget mellanlagra de införda schaktmassorna under längst tre år innan de behandlas och återvinns. Detta krav bygger direkt på strecksats 1; det är alltså de maximalt 160 000 ton schaktmassorna per år som avses och som får lagras på platsen i högst tre år. Strecksats 3 kräver att bolaget begränsar lagringen av de inkommande obehandlade schaktmassorna till maximalt 150 000 m3 per enskilt tillfälle, vilket avser de införda obehandlade schaktmassor som verksamheten avser att behandla. Strecksats 4 kräver att bolaget begränsar lagringen av de behandlade/återvunna massorna till maximalt 150 000 m3 per enskilt tillfälle, vilket avser det återvunna material som verksamheten har behandlat. Bolaget behöver således se till att inte ta emot mer än 150 000 m3 obehandlade schaktmassor till verksamhetsområdet innan de återvinns och samtidigt se till att inte lagra mer än 150 000 m3 återvunnet material innan det säljs och transporteras ut från verksamhetsområdet. På detta sätt regleras att bolaget verkligen omsätter den mängd schaktmassor som man tagit emot i samma takt som bolaget omsätter den mängd återvunnet material som bolaget h pröv- ningsmyndigheten i en kontext där det syftar på de massor som verksamheten har fått SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 5 M 9466-25 DOM tillstånd att hantera enligt strecksats
4. Bolaget har i tillståndet inte fått några villkor för att lagra några andra massor (bortsett från producerad träflis och matjord). Föreläggandet uppfyller kraven på förutsebarhet och tydlighet. Bolaget kan utan svårighet avgöra vilken volym m³ obehandlade massor vid en given inmätningstidpunkt och vilka handlingar som ska ges in. Den ålagda åtgärden står i rimlig proportion till överträdelsernas storlek, dvs. upprepade överskridanden mellan ca 18 000 74 000 m³, och syftet att snabbt återställa regelefterlevnaden. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Frågan är om nämnden har haft fog för att meddela det aktuella föreläggandet. Av betydelse för denna bedömning är tillståndets omfattning och då särskilt hur begreppet mellanlagring i strecksatserna 2 4 ska förstås. I de fyra första strecksatserna i tillståndet anges att tillståndet gäller för att årligen ta emot och genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna maximalt 160 000 ton rena inerta schaktmassor (strecksats 1), att mellanlagra införda schaktmassor under längst tre år innan de behandlas och återvinns (strecksats 2), att samtidig mellanlagring av obehandlade schaktmassor maximalt får uppgå till 150 000 m3 per enskilt tillfälle (strecksats 3) och att samtidig mellanlagring av återvunnet material maximalt får uppgå till 150 000 m3 per enskilt tillfälle (stecksats 4). Vid tidpunkten för tillståndets meddelande användes begreppet mellanlagra i den då gällande lydelsen av 29 kap. 1 § miljöprövningsförordningen. Begreppet har senare ersatts av begreppet lagring som en del av att samla in avfall (se 29 kap. 48 § miljöprövningsförordningen). Med mellanlagring eller lagring som en del av att samla in avfall avses att ta emot avfall enbart för lagring för att sedan skicka det vidare till en annan verksamhet (se Naturvårdsverkets allmänna råd till avfallsordningen [2001:1063] avseende farligt avfall, NFS 2004:14 och Naturvårdsverkets Vägledning till 29 kap. miljöprövningsförordningen, version 3, 2026-03-11, s. 18 f). SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 M 9466-25 Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det av redovisningen i miljöprövningsdelegationens beslut från den 26 juni 2014 (dvs. tillståndet) framgår att bolaget begärde tillstånd till införsel för behandling/återvinning av maximalt 160 000 ton schaktmassor inklusive asfalt och betong samt entreprenader per år. Att bolaget avsåg att ta emot massor/avfall enbart för lagring för att sedan skicka det vidare till en annan verksamhet framgår däremot inte. Mark- och miljööverdomstolen anser, liksom nämnden, att begreppet mellanlagring i det här fallet används i en kontext där det syftar på de massor som verksamheten har fått tillstånd att hantera enligt strecksats 1 och strecksatserna 1 4 måste ses som en sammanhängande kedja av villkor med avseende på den ansökta verksamheten. De införda schaktmassorna, som anges i strecksats 2, syftar således tillbaka på de schaktmassor som anges i strecksats 1 och regleringen i strecksatserna 3 4 begränsar hur stora volymer som får lagras på platsen av de massor som antingen ska återvinnas eller redan har återvunnits inom ramen för verksamheten. Nämnden har förelagt bolaget att forsla bort obehandlade lagrade massor överskridande 150 000 m3och därefter genomföra en ny inmätning. Enligt den redovisning som bolaget gett in till nämnden den 30 oktober 2023 uppgick mängden lagrade obehandlade massor till drygt 200 000 m
5. Eftersom lagringen av sådana massor enligt tillståndet får uppgå till maximalt 150 000 m3 har nämnden haft fog för sitt föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen anser att föreläggandet är tillräckligt preciserat och att det är tydligt vilka åtgärder som bolaget behöver vidta för att efterkomma nämndens beslut. Föreläggandet är proportionerligt. Mot angiven bakgrund ska överklagandet avslås. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Åsa Hanna, referent, och Maria L. McMurray samt tekniska rådet Torbjörn Johansson. Föredragande har varit Ulrika Agerskans. Sid 7 M 9466-25 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 1

(3)Mål nr M 10336-24 2025-06-10 meddelad i Nacka PARTER Klagande Hans Andersson Entreprenad Aktiebolag Ombud: och Motpart Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut 2024-12-10 i ärende nr 5464-2024, se bilaga 1 SAKEN Föreläggande om bortforsling av massor samt genomförande av efterföljande inmätning _____________ DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. _____________ Dok.Id 947130 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon Telefax 08-561 656 40 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 M 10336-24 BAKGRUND Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun (nämnden) beslutade den 12 januari 2024 att förelägga Hans Andersson Entreprenad Aktiebolag (bolaget) att, huvudsakligen, forsla bort obehandlade lagrade massor överskridande tillståndsgivna 150 000 m³. Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som den 10 december 2024 avslog överklagandet. Bolaget har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Bolaget har yrkat att föreläggandet från kommunen ska upphävas. Till stöd för sin talan har bolaget anfört i huvudsak följande. Bolaget överskrider inte tillåten lagringsmängd av massor inom sitt verksamhetsområde varför beslutet inskränker på den tillståndsgivna verksamheten. Om markoch miljödomstolen anser att bolaget överskrider tillåten lagringsmängd av massor är beslutet inte tillräckligt preciserat med avseende på vilka massor som överskrider befintligt tillstånd och därmed ska bortforslas. Beslutet är även obehövligt och oproportionerligt. Underinstanserna gör en felaktig bedömning av begreppet mellanlagring och därmed en felaktig bedömning av vad som regleras i bolagets miljötillstånd. I enlighet med miljöprövningsförordningen och miljötillståndet har bolaget rätt att mellanlagra 150 000 m³ obehandlade schaktmassor. Bolaget har varken vid tidpunkten för föreläggandet eller därefter överskridit den tillåtna lagringsmängden i strid med gällande miljötillstånd. Bolaget har däremot lagrat massor i avvaktan på återvinning, bortskaffande eller produktion, samt lagrat material som producerats på platsen. I enlighet med förarbetena till avfallsregleringen och Naturvårdsverkets vägledning är detta inte mellanlagring utan lagring i avvaktan på återvinning eller bortskaffande. I motsats till vad underinstanserna menar har bolaget alltså inte mellanlagrat en större volym än vad miljötillståndet tillåter. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 M 10336-24 Bolaget lagrar majoriteten av sina massor i avvaktan på återvinning eller bortskaffande. Till skillnad från mellanlagring är denna lagring inte tillståndspliktig och regleras därför inte heller i miljöprövningsförordningen. Mellanlagring och tillfällig lagring ska särskiljas och sistnämnda omfattas inte heller av verksamhetskod 90.30. För att begränsa tillfällig lagring måste därmed detta behandlas genom separat villkor. Någon maximal mängd massor som, utöver mellanlagring, får lagras inom verksamhetsområdet har inte föreskrivits i bolagets miljötillstånd. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Mark- och miljödomstolen instämmer i den bedömning som länsstyrelsen har gjort, både i fråga om att all lagring av massor som förekommer inom bolagets verksamhet regleras av tillståndet och att föreläggandet är tillräckligt preciserat. Det som bolaget nu har fört fram utgör inte skäl för domstolen att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 1 juli 2025. Nicolina Redner Anders Söderström _____________ I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Nicolina Redner, ordförande, och tekniska rådet Anders Söderström. Föredragande har varit Maja Hermansson.