← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(9)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060202 DOM 2026-06-03 Stockholm Mål nr M 10869-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-27 i mål nr M 4263-24, se bilaga A PARTER Klagande Naturskyddsföreningen i Västerbotten Ombud: A Motpart Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag Ombud: P SAKEN Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken avseende avverkning på fastigheten i Skellefteå kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
  1. Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och Skogsstyrelsens beslut att avsluta ärende A 50032-2024 utan åtgärd samt återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Dok.Id 2352753 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 M 10869-25
  2. Mark- och miljööverdomstolen förordnar, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnar på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan i Skogsstyrelsens ärende A 50032-2024 inte får vidtas på fastigheten i Skellefteå kommun. ___________________ SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 M 10869-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturskyddsföreningen i Västerbotten (föreningen) har yrkat i första hand att Markoch miljööverdomstolen ska förbjuda skogsbruksåtgärder i de delar av det anmälda området som utgör betydelsefull natur-/kontinuitetsskog och som tretåig hackspett behöver för att finnas kvar i området samt föreskriva om nödvändiga försiktighetsåtgärder. Föreningen har yrkat i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen för förnyad behandling och anmoda Skogsstyrelsen att förelägga om en undersökning avseende frågan om betydande miljöpåverkan och bruten kontinuerlig ekologisk funktion. Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag (bolaget) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Föreningen har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Mark- och miljödomstolens påstående om att det finns en relativt god regional förekomst av tretåig hackspett och att arten därmed tål viss störning saknar grund. Det finns mycket stora skillnader mellan förekomster i Västerbottens inland (främst ovanför fjällnäragränsen) och vid kusten. Det finns mycket lite formellt skyddad lämplig livsmiljö för arten i den nu aktuella delen av Västerbottens län. Utanför formellt skyddade områden finns mycket lite skog kvar som skulle kunna utgöra lämplig livsmiljö. Det är verksamhetsutövaren eller den som ska vidta en åtgärd som är skyldig att visa att en åtgärd kan vidtas utan att den strider mot hänsynsreglerna. Det är därmed verksamhetsutövaren som ska visa att verksamheten eller åtgärden inte kränker förbuden i 4 § artskyddsförordningen (2007:845) och att området saknar betydelse för SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 M 10869-25 kontinuerlig ekologisk funktion (oavsett omgivning eller allmän hänsyn). Verksamhetsutövaren är även skyldig att iaktta de begränsningar och försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada för miljön. Utredningen i målet är inte tillräcklig för att det ska kunna fattas beslut om att åtgärderna kan godkännas. Skogsstyrelsen har inte genomfört någon egen utredning av hur den planerade avverkningen kan påverka fridlysta arter och om den kan anpassas för att inte aktualisera artskyddsförordningens förbudsregler. Skogsstyrelsen har inte heller förelagt bolaget att vidare utreda förekomsten av skyddsvärda arter i området eller utföra livsmiljövärdesbedömningar för desamma. Fynd av ringhack och utredningen i målet talar för att området utgör lämplig livsmiljö för den tretåiga hackspetten och det förefaller orimligt att särskild hänsyn för bibehållandet av kontinuerlig ekologisk funktion för arten inte skulle behöva tas vid de planerade skogsbruksåtgärderna. Det har inte registrerats några artfynd i bolagets naturvärdesbedömning. Inte heller har det genomförts någon inventering inriktad på tretåig hackspett eller någon livsmiljövärdering för arten utifrån Skogsstyrelsens riktlinjer för en sådan värdering. Detta trots att det efter att bolaget lämnat in anmälan framgått att bolaget missat spår av hackspett. En generell naturvärdesbedömning skiljer sig avsevärt från en artinventering av tretåig hackspett och i någon utsträckning även från en livsmiljövärdering för tretåig hackspett. Det saknas anledning att tro att det finns gott om lämpliga livsmiljöer för tretåig hackspett och att skogen inom det avverkningsanmälda området skulle vara av försumbar betydelse för den aktuella populationen. Uppskattningsvis finns det kanske 100 200 hektar lämplig livsmiljö inom det relevanta området och dessa miljöer är mycket starkt fragmenterade. Bolaget har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 M 10869-25 Den aktuella skogen kan bara ha påverkan på den kontinuerliga ekologiska funktionen om den utgör en lämplig häckningsmiljö för tretåig hackspett. Bolagets naturvärdesbedömning har klart visat att den inte gör det. Föreningen blandar ihop naturvärdesinventering och artinventering. I bolagets metodik framgår tydligt att det inte krävs en fullständig artinventering, utan inventeraren ska notera de arter som hen ser i provpunkterna samt på vägen mellan dessa. Om det är uppenbart att vissa ytor kommer att lämnas som framtida hänsynsytor behöver arter i dessa inte noteras. Vid en artinventering är syftet i stället att hitta så många arter som möjligt. Det blir därför fel när föreningen försöker misskreditera Sveaskogs metodik för naturvärdesbedömning. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Mark- och miljööverdomstolen har i detta mål att pröva om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras för den avverkning som har anmälts till Skogsstyrelsen. Rättsliga utgångspunkter Enligt 4 § första stycket artskyddsförordningen är det, såvitt nu är av intresse, förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om störningen har väsentlig betydelse med hänsyn till fågeldirektivets syfte att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå eller anpassa populationen till den nivån (punkten 4). Av praxis framgår att en tillfredsställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. I den bedömningen behöver lokala förekomster och regional status beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. (Se MÖD 2024:24 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 9 februari 2023 i mål nr M 11988-21 och den 4 november 2025 i mål nr M 4863-25.) Artskyddsförordningen innehåller även förbudsbestämmelser för andra djur än fåglar och för växter (se 4 a 9 §§ artskyddsförordningen). Av 2 kap. 1 § miljöbalken följer att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. I 2 kap. 2 § miljöbalken uppställs krav på verksamhetsutövaren att SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 M 10869-25 skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda miljön mot skada eller olägenhet, det så kallade kunskapskravet. Kunskapen ska finnas innan åtgärden vidtas (se prop. 1997/98:45 del 1 s. 211 och del 2 s. 14). Kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, se 2 kap. 7 § miljöbalken. Artskyddsförordningen är att se som en precisering av de allmänna hänsynsreglerna när det gäller skydd av arter (se t.ex. MÖD 2013:13). Verksamhetsutövaren måste således kunna redogöra för miljökonsekvenserna av en tänkt avverkning, vilket innefattar hur de planerade åtgärderna kan påverka skyddade arter. Med utgångspunkt i den kunskapen ska verksamhetsutövaren söka kompletterande information om specifika artförekomster och delge denna information i samband med en anmälan. Myndigheten ska vid behov hjälpa verksamhetsutövaren med förtydligande av vad som krävs. (Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 augusti 2023 i mål nr M 9596-22.) I den blankett som fylls i vid en avverkningsanmälan ska uppgifter om planerad hänsyn till olika naturmiljövärden lämnas, bl.a. hänsyn till arter. Ett korrekt ifyllande av blanketten förutsätter således att verksamhetsutövaren vet om det finns skyddsvärda och hänsynskrävande arter och miljöer som kan påverkas av den anmälda avverkningen och i så fall var de finns. Verksamhetsutövarens redogörelse för artförekomst m.m. är dessutom en förutsättning för att Skogsstyrelsen och överprövande instanser ska kunna ta ställning till behovet av hänsyn samt om föreslagen hänsyn är relevant och tillräcklig. Utifrån ingivet underlag har Skogsstyrelsen att bedöma eventuell påverkan på skyddade arter och om risken för påverkan kan minskas genom hänsynstagande samt, om så är fallet, om den hänsyn som verksamhetsutövare föreslår i sin anmälan är relevant och tillräcklig för de arter som finns i området. Om underlaget inte är tillräckligt måste Skogsstyrelsen överväga behovet av att komplettera ärendet med ytterligare underlag (se 23 § förvaltningslagen [2017:900]). Den anmälda avverkningen I blanketten för avverkningsanmälan från den 3 november 2024 har bolaget anmält 11,7 hektar för föryngringsavverkning och angett att hänsyn ska tas till biotopen SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 M 10869-25 sumpskog, att skyddszoner mot skogligt impediment planeras samt att hänsyn ska tas genom att lämna kvar trädsamlingar och hänglavsbärande gran. Vidare ska bolaget ta hänsyn till rennäringen genom att avverkningen genomförs under vinter och vårvinter. Det finns däremot inte någon uppgift om hänsyn till skyddade arter. Av en tjänsteanteckning från den 6 december 2024 framgår att Skogsstyrelsen bedömt att övervägande delen av artfynd, marksvampar, lavar på död ved, finns inom planerad hänsyn och att populationsutvecklingen för dessa arter inte bedöms påverkas negativt av åtgärden. Det är oklart om de artfynd som avses är uteslutande marksvampar och lavar på död ved eller omfattar andra artfynd. I e-postmeddelande daterat den 10 december 2024 inkom uppgifter till Skogsstyrelsen om att avverkningsområdet innehåller höga naturvärden och att ideella inventerare hade hittat naturvårdsarter samt spår av sådana, däribland spillkråka, talltita och tretåig hackspett, i området. Det framgår inte av handlingarna hur Skogsstyrelsen bedömde uppgifterna. Uppgifterna från föreningen borde enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning ha föranlett Skogsstyrelsen att begära in kompletterande uppgifter. Efter att föreningen överklagat Skogsstyrelsens beslut att inte vidta några åtgärder till mark- och miljödomstolen har bolaget angett att det avverkningsanmälda beståndet naturvärdesbedömdes i oktober 2024, att inventeraren använde åtta provpunkter och att området inte uppvisade några höga naturvärden. I yttrandet har kartbilder och resultat från värderingen klippts in. Naturvärdesbedömningen i sin helhet eller någon annan dokumentation har däremot inte tillförts målet. Mark- och miljööverdomstolen noterar också bolagets uppgift om att de artfynd som kan ha gjorts vid naturvärdesinventeringen inte heller nödvändigtvis noterats och därmed redovisats, om inventeraren har bedömt att det är uppenbart att de ligger inom ytor som ska lämnas som hänsynsytor. Att det saknas information om vilka arter som hittats och var de har påträffats minskar naturvärdesbedömningens betydelse i målet och försvårar prövningsmyndigheternas bedömning av om verksamhetsutövarens planerade hänsyn är tillräcklig. Parterna har olika uppfattning om det avverkningsanmälda områdets naturvärden. Utifrån det kartmaterial som finns i akten kan såväl bolagets som föreningens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 M 10869-25 påståenden om områdets karaktär stämma. Det går samtidigt inte att utifrån befintligt underlag lämna föreningens påståenden om artfynd utan avseende. I brist på närmare utredning om artförekomster i området går det inte heller att avgöra om de planerade skyddsåtgärderna är relevanta och tillräckliga. Målet ska därför återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Tretåig hackspett Mark- och miljööverdomstolen gör följande tillägg såvitt avser uppgifterna om ringhack från den tretåiga hackspetten. Den tretåiga hackspetten är nationellt rödlistad som nära hotad (NT) och finns upptagen på fågeldirektivets bilaga
  3. Tretåig hackspetts bevarandestatus på nationell nivå kan således inte anses gynnsam. Det är inte självklart hur en lokal respektive regional population ska avgränsas (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 4 november 2025 i mål nr M 4863-25). Skogsstyrelsen har anfört att populationen av den tretåiga hackspetten har en tillfredsställande nivå inom den fjällnära skogen men att den närmare kusten inte har en tillfredsställande sådan. Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta Skogsstyrelsens bedömning att den tretåiga hackspettens populationsnivå inte är tillfredsställande närmare kusten och utgår därför i den fortsatta bedömningen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, från att inte heller artens regionala bevarandestatus kan anses tillfredsställande. Skogsstyrelsen har i ett yttrande till mark- och miljödomstolen uppgett att det finns spår av tretåig hackspett inom de planerade skyddszonerna men att det inte har nämnts något om att mängden död ved är särskilt stor i området. Skogsstyrelsen har vidare uppgett att det anmälda området troligen är för litet att ensamt rymma ett revir och att det i stället är troligare att revir kan finns längs exempelvis Åbyälven där större sammanhängande äldre skogar förekommer. Skogsstyrelsens bedömning är därför att den tretåiga hackspettens nyttjande av området är begränsat och att det inte behöver utredas ytterligare. Föreningen har märkt ut de ringhack som de ideella inventerarna har observerat på en karta. Det går inte att utläsa annat än att de ringhacken finns inom det område som ska SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 M 10869-25 avverkas. Ringhack är ett tecken på att tretåig hackspett finns i området och indikerar att området kan utgöra en lämplig livsmiljö för arten. Mark- och miljööverdomstolen anser inte, till skillnad från Skogsstyrelsen, att det utan närmare utredning går att dra slutsatsen att den tretåiga hackspettens nyttjande av området skulle vara begränsat. Att ett anmält område i sig är för litet för att ensamt rymma ett revir saknar betydelse. Mark- och miljööverdomstolen anser inte heller, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att det utan närmare utredning går att dra någon slutsats om att avverkningen inte skulle utgöra en sådan störning som är förbjuden enligt 4 § artskyddsförordningen. En kompletterande utredning bör därför även omfatta en bedömning av områdets kontinuerliga ekologiska funktion för fågelarten och vilken påverkan den planerade avverkningen skulle ha på livsmiljön. Sammanfattning Det är utifrån befintligt underlag inte möjligt att bedöma avverkningsområdets betydelse för eventuella arter och livsmiljöer och därmed om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Det går därmed inte heller att avgöra om föreslagna skyddsåtgärder är relevanta och tillräckliga. Föreningens yrkande i första hand kan därför inte bifallas. Däremot ska föreningens yrkande i andra hand bifallas på så sätt att målet ska återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att förordna, till dess Skogsstyrelsen avgjort ärendet eller förordnat på annat sätt, att avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan inte får vidtas. Domen får enlig 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Margaretha Gistorp, tekniska rådet Annika Billstein Andersson samt hovrättsrådet Helen Blomberg, referent. Föredragande har varit Sofia Gunnarsson. Sida 1
(16)UMEÅ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Målnummer M 4263-24 DOM 2025-06-27 Meddelad i Umeå PARTER Klagande Naturskyddsföreningen i Västerbotten Ombud: A Motpart Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag Ombud: P ÖVERKLAGAT BESLUT Skogsstyrelsens beslut i ärende nr A 50032-2024 SAKEN Åtgärder med anledning av anmälan om avverkning inom fastigheten i Skellefteå kommun DOMSLUT
  1. Mark- och miljödomstolen upphäver domstolens beslut den 17 december 2024 om interimistiskt förbud mot avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder inom det avverkningsanmälda skogsområdet. Dok.Id 521376
  2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. Besöksadress Nygatan 45 Telefon 090-17 21 00 Öppettider måndag fredag 08:00 16:00 Postadress Box 138 901 04 Umeå E-post mmd.umea@dom.se Webbplats Info om vår personuppgiftsbehandling: www.umeatingsratt.domstol.se Sida 2 DOM UMEÅ TINGSRÄTT M 4263-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND OCH MÅLETS HANDLÄGGNING Sveaskog Förvaltnings Aktiebolag (Sveaskog eller bolaget) lämnade den 3 november 2024 in en anmälan om föryngringsavverkning till Skogsstyrelsen avseende 11,70 hektar inom fastigheten i Skellefteå kommun. Den 6 december 2024 upprättade Skogsstyrelsen en tjänsteanteckning i ärendet med myndighetens bedömning av artfynd inom området. I anteckningen angavs att övervägande delen av artfynden finns inom planerad hänsyn och att populationsutvecklingen av arterna inte bedöms påverkas negativt av åtgärden. Naturskyddsföreningen i Västerbotten (föreningen) inkom den 11 december 2024 med synpunkter på den anmälda avverkningen till Skogsstyrelsen och bad myndigheten att fatta ett beslut för att bland annat säkerställda att skogens höga naturvärden skyddas. Skogsstyrelsen vidtog inga fler åtgärder i ärendet och meddelade inte heller något formellt beslut i ärendet. Föreningen har överklagat Skogsstyrelsens beslut att inte vidta några åtgärder med anledning av avverkningsanmälan till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har i beslut den 17 december 2024 interimistiskt (tillfälligt) förbjudit avverkning och därmed sammanhängande skogsbruksåtgärder enligt anmälan. YRKANDEN M.M. Föreningen har, som det får förstås, yrkat följande.
  3. Att domstolen ska bedöma skyddsbehovet av samtliga rödlistade arter som inte är fridlysta, utifrån hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken med beaktande av vad som anges i 1 kap. 1 §.
  4. Att domstolen i slutlig dom, med hänsyn till miljöbalkens försiktighetsprincip, beaktar följdeffekterna för de skyddsvärda arter som Dok.Id 521376 Sida 3 DOM UMEÅ TINGSRÄTT M 4263-24 Mark- och miljödomstolen förekommer i de omkringliggande skogsområdena och deras förutsättningar för långsiktig fortlevnad.
  5. Att domstolen i första hand ska förbjuda alla skogsbruksåtgärder med risk för skadlig påverkan på naturvärden utan att återförvisa målet till Skogsstyrelsen.
  6. Att domstolen i andra hand ska återförvisa målet till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning.
  7. Att domstolen, vid eventuell återförvisning, anvisar för Skogsstyrelsen att alla ställningstaganden och/eller beslut ska delges föreningen i enlighet med 33 § förvaltningslagen (2017:900).
  8. Att domstolen ska förelägga Sveaskog att närmare beskriva de underlag, vetenskapliga eller baserade på beprövad erfarenhet, som ligger till grund för bolagets föreslagna hänsynsytor. Utredningen ska utföras i god tid innan några som helst skogliga åtgärder får vidtas och ska skriftligen remitteras till föreningen för yttrande.
  9. Att domstolen för det fall avverkning (med vissa begränsningar) medges ska besluta a. att inga skogliga åtgärder får utföras under fåglarnas häckningsperiod, dvs. mellan den 1 mars och 15 augusti, b. att all död ved ska lämnas kvar orörd i skogen, c. att inga påtagliga körskador får uppkomma i någon del av skogen, d. att bästa möjliga teknik (BAT) ska användas vad avser samtliga använda hjul- eller bandgående skogsmaskiner, samt e. att inga körskador, avverkningsrester, markberedningar eller planeringar får uppkomma på allmänt nyttjade stigar och leder i någon del av skogen.
  10. Att domstolen ska kräva in följande underlag i god tid innan ett slutligt avgörande kan meddelas. a. Avsedda maskintyper (fabrikat, modeller, byggår, hjuldrift/larvdrift, avsedd användning av hjul/stålband, tomvikt skördare och skotare respektive fullastad vikt skotare) och Dok.Id 521376 Sida 4 DOM UMEÅ TINGSRÄTT M 4263-24 Mark- och miljödomstolen samtliga andra uppgifter som behövs för att bedöma tillåtligheten av dem i perspektivet BAT. b. Tidsperiod för när arbetena avses ske. c. Typ av gallring med närmare beskrivning av vad den innebär i avverkning, skogsuttag, förändrad åldersfördelning och förändring av krontäckning. d. Bedömning av riskerna för skadlig påverkan på förekommande skyddsvärda arter genom den avsedda avverkningen. e. Bedömning av körskadors omfattning och djup i skogen redovisat på karta. f. Eventuella hänsyn som avses tas till skyddsvärda arter. Sveaskog har, som det får förstås, motsatt sig bifall till föreningens yrkanden. VAD SOM ANFÖRTS I MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Parterna och Skogsstyrelsen har vid mark- och miljödomstolen anfört i huvudsak följande. Föreningen Det finns goda skäl att bedöma den avverkningsanmälda skogen som naturtypen Västlig taiga
(9010)och den utgörs med stor sannolikhet av naturskog som aldrig har kalavverkats. Sverige har ett ansvar för att stoppa minskningen av denna naturtyp. Den avverkningsanmälda skogen har dokumenterat höga naturvärden och hyser flera rödlistade och fridlysta arter. De aktuella arterna förekommer spridda över hela det inventerade området, vilket enbart är en bråkdel av skogen. Arterna är så gott som utan undantag knutna till gamla kontinuitetsskogar av naturskogstyp vilket betyder att de inte kommer att överleva i alltför unga, planterade och fragmenterade skogar. Gamla naturskogar är genom det allomfattande kalavverkningsskogsbruket kraftigt minskande över hela landet. Troliga eller möjliga habitat för arterna är idag såväl få som kraftigt fragmenterade. Varje kalavverkning av barrnaturskogar Dok.Id 521376 Sida 5 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen som den nu aktuella kommer innebära en ytterligare försämring av arternas bevarandestatus och kontinuerliga ekologiska funktion. Flera av arterna skulle även skadas allvarligt både direkt och på sikt av att avverkningen utförs med skogsmaskiner. Den anmälda avverkningen kan inte tillåtas. All död ved liksom tillkommande döende träd måste sparas orörda och markskiktet måste lämnas ostört. Om avverkningen ändå tillåts i någon mån måste bästa möjliga teknik användas och det får inte uppkomma några påtagliga körskador, dvs. en tydligt lägre ribba än vad som anges i skogsvårdslagen (1979:429). Skulle trots allt påtagliga körskador uppstå måste dessa så snart som möjligt åtgärdas av markägaren på ett sätt som gör att inga nya körskador uppstår. För att i möjligaste mån ställa krav på maskinell utrustning ur ett tekniskt perspektiv är det angeläget att domstolen reglerar de typer av skogsmaskiner som får användas. Gällande de fågelarter som observerats går det inte att utesluta att aktuell avverkning skulle få en sådan påverkan på arterna som är förbjuden enligt 4 § 4 artskyddsförordningen (2007:845). Tretåig hackspett, talltita och spillkråka är såväl fridlysta som nationellt rödlistade. För nationellt rödlistade fågelarter finns inga tillämpbara undantag från störningsförbudet i 4 § 4 artskyddsförordningen. Att det avverkningsanmälda området måste utgöra ett helt revir för tretåig hackspett är på intet sätt ett krav för att avverkningen ska kunna utgöra en förbjuden störning enligt 4 § 4 artskyddsförordningen. Det finns mycket som talar för att det avverkningsanmälda området är ett viktigt område för tretåig hackspett. Inom området förekommer färska ringhack, det är en naturskog med höga naturvärden, och dessutom sumpskog. Förekomsten av och livsmiljövärdena för arten måste närmare undersökas innan det kan uteslutas att avverkningen saknar betydelse för upprätthållandet eller återupprättande av populationen till en tillfredsställande nivå. Av allt att döma utgör det avverkningsanmälda området ett av få lämpliga områden för spillkråka och talltita på lokal nivå. Den i särklass största faktorn till minskningen av dessa arter på andra håll i landet är skogsbruk. Tas inte hänsyn till arternas lokala populationer även i de regioner där de för tillfället är Dok.Id 521376 Sida 6 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen livskraftiga utsätts de för störningar som på sikt kommer innebär att populationsnivåerna blir otillfredsställande även i Västerbotten. Den av Sveaskog utförda inventeringen av skyddsvärda arter är obefintlig och som följd finns ingen hänsyn planerad till flertalet skyddsvärda, däribland fridlysta, arter inom det avverkningsanmälda området. Det är anmärkningsvärt att Sveaskogs inventerare har gett den aktuella skogen lägsta möjliga naturvärde i samtliga kategorier. Resultatet måste antingen förklaras av att Sveaskogs metodik för naturvärdesbedömning har använts felaktigt eller att metoden som sådan är så dålig att den inte kan skilja mellan naturskog och planterat hygge. Hänsynen i den planerade avverkningen är, till följd av undermålig inventering, så otillräcklig att det inte är osannolikt att avverkningen skulle utgöra flera artskyddsbrott. Små hänsynstofsar kan inte upprätthålla långsiktiga förekomster av krävande arter. Miljöbalken och skogsvårdslagen gäller parallellt. Frågor om naturtyper och betydande miljöpåverkan regleras inte i skogsvårdslagen. Det här innebär att lex specialis, i den mån principen överhuvudtaget ska beaktas, inte är en aktuell lagvalsprincip gällande naturtyper och betydande miljöpåverkan. I den mån rödlistade arter är av betydelse för dessa avgöranden och inte behandlas i skogsvårdslagen, bör miljöbalkens bestämmelser tillämpas. Det är viktigt att domstolen explicit klargör vad Skogsstyrelsens tillsynsansvar enligt gällande lagar innebär. Sveaskog Innan Sveaskog planerar en avverkning och anmäler den till Skogsstyrelsen görs alltid en naturvärdesbedömning av skogen som syftar till att avgöra om skogen har så höga naturvärden att den inte kan avverkas utan ska lämnas i sin helhet för att gynna den biologiska mångfalden. I oktober 2024 gjordes en naturvärdesbedömning i den avverkningsanmälda skogen. På åtta slumpvis valda provytor (en cirkel med radie 25 meter) räknades antalet naturvärdesträd, mängden död ved och brandstubbar. Provytorna används sedan för att få ett Dok.Id 521376 Sida 7 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen medelvärde för beståndet med antal av varje kvalitet per hektar. I det aktuella beståndet noterades avsaknad av naturvärdesträd och väldigt små mängder såväl död ved som brandstubbar. I varje provyta bedöms också om skogen är en så kallad hänsynskrävande biotop och det genomförs undersökningar av ålder på det äldsta trädskiktet, förekomst av kontinuitet samt för området ovanliga trädslag och arter. Dessutom beaktas form- och kulturmiljöer, friluftsliv, rennäring och gamla kontinuitetsskogar. Samtliga bedömningskriterier skattades som lågt eller avsaknad av värde. Föreningen blandar ihop naturvärdesinventering och artinventering. Vid en naturvärdesbedömning inventeras nästan ett tjugotal ekologiskt viktiga egenskaper och processer där arter utgör en av dessa. Vid en artinventering är syftet däremot att hitta så många arter som möjligt. Sammantaget ger Sveaskogs metodik för naturvärdebedömning ett gott och väl beprövat stöd för bedömningen om skogen är skyddsvärd eller inte. Trots att det aktuella beståndet inte bedöms som skyddsvärt i sin helhet innehåller skogen inslag av viktiga ekologiska kvalitéer. Vid avverkningsplaneringen har därför nästan 40 % av ytan markerats som hänsynsytor som ska lämnas orörda. Sveaskog är övertygade om att den aktuella skogen inte är skyddsvärd i sig utan kan brukas med förstärkt hänsyn. Av de tio arter som föreningen har rapporterat förekommer flera av fynden i de hänsynsytor som kommer lämnas orörda vid avverkningen. En av dessa är urskogsporing som är den enda av de åtta rödlistade arterna som är hotad. De återstående sju rödlistade men inte hotade arterna återfinns på den sparsamt förkommande döda veden i skogen. Död ved som inte ligger i hänsynsytor lämnas också orörd vid avverkning och arterna kommer därmed finns kvar. Av de rapporterade fågelarterna tretåig hackspett, spillkråka och talltita är det bara talltitan som är noterad. För de två andra observerades bara spår. Den omfattande hänsynen som tillsammans utgör sju hektar består huvudsakligen av väl tilltagna kantzoner mot omgivande myrmarker. Till detta kommer även tre hektar småimpediment som lämnas orörda. Dessa tio hektar består till stor del av sumpskog samt surdråg och kommer även efter avverkning att kunna Dok.Id 521376 Sida 8 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen möjliggöra födosök för fåglarna och därmed inte påverka populationsutvecklingen negativt. Slutsatsen blir därmed att de planerade och tillkommande hänsynsytorna tar mer än väl hänsyn till de arter som hittats i skogen. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har som remissinstans beretts tillfälle att yttra sig i målet och därvid anfört sammanfattningsvis följande. Skogsstyrelsen motsätter sig föreningens yrkanden och anser att överklagandet ska avslås. Behov av eventuella försiktighetsmått utifrån hänsyn till ickefridlysta rödlistade arter och hänsynskrävande biotoper ska i samband med en avverkningsanmälan prövas inom ramen för skogsvårdslagen. Det saknas förutsättningar att hantera dessa frågor med stöd av miljöbalken, eftersom det skulle innebära ett åsidosättande av gällande speciallagstiftning. Behörig instans att överpröva frågor som omfattas av skogsvårdslagen är allmän förvaltningsdomstol. Större delen av artfynden ligger inom planerade hänsynsytor/skyddszoner. Anmälan omfattar en hänsynsyta på 9,83 hektar vilket är över 40 % av anmäld yta. Avverkningen ska enligt anmälan utföras under vintern när marken är frusen och bärig. Bedömningen är att den planerade hänsynen är väl tilltagen för att ge livsutrymme och substrat för rödlistade arter. Risken för allvarliga körskador är liten. Spillkråkan (NT) klarar sig ofta med generell hänsyn under förutsättning att grövre träd lämnas. Enligt avverkningsanmälan ska bl.a. döda trädgrupper, sumpskog och orörda skyddszoner mot myrar lämnas. Enligt skogsprogrammets rapport Häckande fåglar i skogen finns inte någon statistiskt signifikant förändring av populationsnivån för spillkråka i Västerbotten under perioden 2002 2020. Det finns inte några uppgifter om att arten har något bo inom aktuell anmälan, utan fynden handlar enbart om att man sett spår av Dok.Id 521376 Sida 9 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen arten. Den planerade hänsynen till spillkråkan är ändamålsenlig och tillräcklig för att inte utlösa förbuden i artskyddsförordningen. Tretåig hackspett (NT) bedöms enligt Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Västerbotten ha en tillfredsställande populationsnivå inom den fjällnära skogen och strax nedom densamma. Närmare kusten bedömer dock myndigheterna att den tretåiga hackspetten inte har en tillfredsställande populationsnivå och att bedömningar måste ske i varje enskilt fall. Inom det avverkningsanmälda området finns några registrerade spår, varav ett färskt ringhack, inom de planerade skyddszonerna. Artens nyttjande av området bedöms vara begränsad. Det anmälda området är troligen för litet för att ensamt rymma ett revir för tretåig hackspett eftersom det är uppdelat i tre smala delar med öppna myrar och vägar intill. Det är mer troligt att revir finns längs Åbyälven fyra kilometer västerut där större sammanhängande äldre skogar förekommer. Att det finns enstaka fynd av arten utanför dess revir är fullt naturligt. I de skyddszoner som lämnas kommer det fortsatt vara möjligt för födosök när någon individ passerar. Talltitan (NT) har hållit sig på en stabil nivå i Västerbottens län de senaste 20 åren. Tätheten i länet är så hög att i princip varje skogsbruksåtgärd troligen påverkar någon individ av arten. Påverkan på enskilda individer av arten i Västerbottens kustland riskerar inte att påverka talltitans populationer lokalt, regionalt eller nationellt. Att arten hållit en hög och stabil populationsnivå trots kontinuerlig förekomst av traditionellt trakthyggesbruk visar också på att behov av särskild hänsyn till arten inte kan bedömas vara speciellt hög. Planerad hänsyn enligt anmälan bedöms ändamålsenlig för arten. Enstaka observationer av talltita bedöms inte aktualisera förbuden i artskyddsförordningen. Dok.Id 521376 Sida 10 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen DOMSKÄL Rättsliga utgångspunkter En anmälan om skogsavverkning ska, enligt 6 § förordningen (1998:904) om anmälan för samråd, ses som en anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Skogsstyrelsen får, enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket miljöbalken, förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön eller, om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, förbjuda verksamheten. En verksamhet eller åtgärd som ska anmälas för samråd får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat. Av 26 kap. 9 § miljöbalken följer vidare att Skogsstyrelsen även därefter, inom ramen för tillsynsverksamheten, kan besluta om förelägganden och förbud. Vid bedömningen av behovet av skyddsåtgärder ska de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken tillämpas. Beträffande skyddet av arter har dessa hänsynsregler preciserats i artskyddsförordningen. Där finns regler om fridlysning som innebär ett särskilt skydd för vissa där utpekade arter. Enligt 4 § första stycket 4 artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
  1. a)bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
  2. b)återupprätta populationen till den nivån. Förbudet gäller året om och är inte begränsat till störningar av häcknings- och rastplatser utan även en negativ påverkan på en livsmiljö i övrigt för en fågelart kan utgöra en förbjuden störning. Förbudet är dock inte tillämpligt om en störning saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen till en tillfredsställande nivå. En tillfredsställande nivå bör vara en nivå som innebär att en fågelart långsiktigt Dok.Id 521376 Sida 11 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen kan finnas kvar inom sitt naturliga utbredningsområde. Bedömningen av lokala förekomster och regional status behöver beaktas i förhållande till förekomsten på nationell nivå. Exempel på omständigheter som kan tala för att nivån inte kan anses vara tillfredsställande är att den aktuella fågelarten är nationellt rödlistad eller förekommer i bilaga 1 till fågeldirektivet 1 (se förordningsmotiven Fm 2022:5 och Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 9 februari 2023 i mål M 11988-21). När det gäller växter finns regler om fridlysning i 7 9 §§ artskyddsförordningen, där det i bilagor till förordningen närmare anges vilka växter som är fridlysta och förbudets omfattning. Vid prövningen av en anmälan om avverkning måste en bedömning göras bl.a. av skyddade arters förekomst i området, om dessa arter påverkas av avverkningen och, om så är fallet, vilka skyddsåtgärder som kan föreskrivas för att skada inte ska uppstå. För detta ändamål måste det finnas underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2024:24). Skogsstyrelsen ska vid handläggningen även tillämpa skogsvårdslagen (1979:429) och föreskrifter meddelade med stöd av den lagen. Skogsstyrelsen har därigenom möjlighet att förelägga om försiktighetsmått inom den s.k. intrångsbegränsningen (30 § tredje stycket skogsvårdslagen). Ett sådant beslut får överklagas hos förvaltningsdomstol (40 § skogsvårdslagen). Om Skogsstyrelsen bedömer att försiktighetsmått inom den s.k. intrångsbegränsningen inte är tillräckliga ska Skogsstyrelsen fatta beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Skogsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken, eller ett ställningstagande om att sådana åtgärder inte behövs, får i sin tur överklagas 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Dok.Id 521376 Sida 12 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen till mark- och miljödomstol (21 kap. 1 § andra stycket miljöbalken, jfr Markoch miljööverdomstolens avgörande MÖD 2021:11). Mark- och miljödomstolens bedömning Tretåig hackspett Föreningen har redogjort för tre spår av tretåig hackspett bestående av två äldre och ett färskt ringhack. Tretåig hackspett är nationellt rödlistad som nära hotad och finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet. Utredningen i målet om populationens storlek och utbredning i Sverige talar också för att populationen inte är på en tillfredställande nivå nationellt. Av Skogsstyrelsens yttrande framgår att Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västerbotten har bedömt att tretåig hackspett har en tillfredställande populationsnivå inom den fjällnära skogen och strax nedom densamma. Närmare kusten bedömer dock myndigheterna att den tretåiga hackspetten inte har en tillfredställande populationsnivå. Skogsstyrelsen har avslutat det aktuella ärendet utan att fatta något formellt beslut. Innan den anmälda avverkningen fick påbörjas upprättade dock Skogsstyrelsen en tjänsteanteckning i vilken myndigheten kortfattat tagit ställning till att populationsutvecklingen av arterna i området inte bedöms påverkas negativt av den anmälda avverkningen. Skogsstyrelsen har sedan i sitt yttrande till domstolen anfört att den tretåiga hackspettens nyttjande av det anmälda området bedöms vara begränsad samt att området troligen är för litet för att ensamt rymma ett revir för arten. Det är enligt Skogsstyrelsens bedömning troligare att revir kan finnas längs Åbyälven fyra kilometer västerut från det anmälda området, där det finns större sammanhängande äldre skogar. Skogsstyrelsen har vidare anfört att födosök fortsatt kommer vara möjligt för de individer som passerar, i de skyddszoner som lämnas. Enligt domstolen talar utredningen i målet i och för sig för att platsen kan vara gynnsam som livsmiljö för tretåig hackspett. Att avverka i en sådan miljö kan därför typiskt sett antas innebära störning för arten, bl.a. utifrån tillgång på död Dok.Id 521376 Sida 13 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen ved och äldre träd. Enligt domstolen talar utredningen även för att det finns en, i förhållande till andra delar av landet, relativt god regional förekomst av tretåig hackspett och att arten därmed tål viss störning utan påverkan på populationen. Skogsstyrelsen har även bedömt att det på lokal nivå bör finnas mer lämpliga revirhabitat för den tretåiga hackspetten i form av större sammanhängande äldre skogar i omgivningarna runt Åbyälven. Mark- och miljödomstolen anser mot denna bakgrund att utredningen talar för att det finns lämpliga livsmiljöer för tretåig hackspett att nyttja i närområdet. Mark- och miljödomstolen bedömer därmed sammantaget, utifrån de uppgifter som framförts och den hänsyn som Sveaskog har åtagit sig, att påverkan från avverkningen saknar betydelse för möjligheterna att upprätthålla den tretåiga hackspettens nuvarande bevarandestatus. Det finns mot denna bakgrund inte skäl för att förbjuda anmäld avverkning eller för att återförvisa målet till Skogsstyrelsen för ytterligare utredning eller föreläggande om försiktighetsmått. Övriga fridlysta fåglar Föreningen har anfört att det utöver tretåig hackspett har observerats fynd av de fridlysta arterna talltita och spillkråka i det avverkningsanmälda området. Såväl talltita som spillkråka är nationellt rödlistade med klassificeringen nära hotad (NT). Detta talar för att arterna inte har en tillfredsställande populationsnivå nationellt. Skogsstyrelsen har dock framfört att bl.a. talltitan håller sig på en stabil nivå i Västerbottens län och att påverkan på enskilda individer av arten i länets kustland inte riskerar att påverka populationen vare sig lokalt, regionalt eller nationellt, samt att Sveaskogs planerade hänsyn bedöms ändamålsenliga avseende spillkråka och talltita. Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget, utifrån de uppgifter som framförts och den hänsyn som Sveaskog har åtagit sig, att avverkningen kan genomföras utan att få betydelse för spillkråkans och talltitans populationsnivå. Dok.Id 521376 Sida 14 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen Övriga arter Föreningen har vidare anfört att arterna urskogsporing, mörk kolflarnlav, kolflarnlav, gammelgransskål, granticka, skinnlag och dropptaggsvamp hittats i området. Ingen av arterna är upptagna som fridlysta enligt artskyddsförordningen. Urskogsporingen är nationellt rödlistad som starkt hotad (EN). Skinnlav och dropptaggsvamp är klassificerade som livskraftiga (LC). Övriga arter är nationellt rödlistade som nära hotade. Mark- och miljödomstolen bedömer att de uppgifter som föreningen har lämnat om förekomsten av arterna i området inte ger anledning att anta att arterna kommer påverkas av avverkningen, med de hänsyn som Sveaskog avser att ta, i sådan utsträckning att det behöver utredas närmare. Körskador m.m. och naturvärden i övrigt Skogsstyrelsen har enligt skogsvårdslagen och föreskrift (SKSFS 2011:7) som meddelats med stöd av den lagen haft möjlighet att besluta om förelägganden och förbud avseende exempelvis att allvarliga körskador ska förhindras, att framkomlighet på allmänt nyttjade stigar och leder inte får försvåras, samt att döda träd ska lämnas kvar i skogen vid avverkningen. Ett sådant beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Om Skogsstyrelsen bedömer att sådana försiktighetsmått inte är tillräckliga ska Skogsstyrelsen fatta beslut enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen kan i dessa delar endast pröva om det funnits behov av att utöver försiktighetsmått enligt skogsvårdslagen och föreskrifter meddelade med stöd av den lagen vidta åtgärder med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken (jfr Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2021:11). Sveaskog kommer enligt avverkningsanmälan att ta hänsyn genom att bl.a. avverka under vintertid samt lämna kvar trädsamlingar och hänglavsbärande träd. Sveaskog har även beskrivit bl.a. att död ved kommer lämnas orörd samt att cirka tio hektar, till stor del bestående av sumpskog och surdråg, kommer lämnas som hänsynsytor. Med beaktande av den hänsyn som Sveaskog har Dok.Id 521376 Sida 15 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen åtagit sig finns det enligt domstolens bedömning inte skäl att enligt miljöbalken besluta om förelägganden eller förbud som går utöver vad som regleras av skogsvårdslagen och dess föreskrifter. Domstolen anser inte heller att det har framkommit att den anmälda avverkningen med hänsyn till skogens naturvärden i övrigt skulle strida mot hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken eller någon annan regel som domstolen har att tillämpa. Föreningens andrahandsyrkanden Föreningen har framställt vissa yrkanden i andra hand gällande anvisningar till Skogsstyrelsen om dess fortsatta handläggning för det fall att målet återförvisas till myndigheten. Eftersom mark- och miljödomstolen inte beslutar att återförvisa målet saknas det skäl för domstolen att ta ställning till dessa yrkanden. Domstolen bedömer inte heller att det finns skäl att meddela förbud mot avverkning under fåglarnas häckningstid, då det inte framkommit några särskilda fynd som antyder att de skyddsvärda arterna kan antas häcka i eller mer varaktigt uppehålla sig i området som omfattas av avverkningsanmälan. Sammanfattning Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att det finns tillräcklig utredning för att bedöma den anmälda avverkningens påverkan på naturmiljön. Det finns därmed inte skäl att återförvisa målet till Skogsstyrelsen för förnyad handläggning. Det finns heller inte skäl att besluta om förelägganden om försiktighetsmått eller förbud. Vad föreningen har anfört i övrigt förändrar inte denna bedömning. Överklagandet ska därför avslås och domstolens interimistiska förbud mot den anmälda avverkningen ska upphävas. Dok.Id 521376 Sida 16 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 4263-24 Mark- och miljödomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 18 juli 2025. Anne Lillieroth Åsa Larsson I domstolens avgörande har chefsrådmannen Anne Lillieroth och tekniska rådet Åsa Larsson deltagit. Föredragande har varit Astrid Niva-Lindmark. Dok.Id 521376 Hur man överklagar MMD-02 Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen Så här gör du 1. Skriv mark- och miljödomstolens namn och målnummer. 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Anvisningar för överklagande MMD-02 - Dom i överklagade mål och vitesmål Om överklagandet kommit in i tid, skickar markoch miljödomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det. 6. Skicka eller lämna in överklagandet till markoch miljödomstolen. Du hittar adressen i domen. När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall. i Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt. i Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet. i Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. i Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Vad händer sedan? Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen. Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller. Mer information finns på www.domstol.se. Sida 1 av 1 www.domstol.se

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.