← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(4)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060102 DOM 2026-06-15 Stockholm Mål nr F 10929-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-07-03 i mål nr F 1612-24, se bilaga A PARTER Klagande Frötuna Kraftverk HB Ombud: Advokat Motpart SAKEN Avstyckning berörande fastigheten m.fl. i Lindesberg kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenr T18409) ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut den 2 februari 2024 på så sätt att det som anges i lantmäterimyndighetens beskrivning avseende verkan på servitut D201500114705:1.1 ändras så att rättigheten enbart belastar fastigheten . ___________________ Dok.Id 2330965 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 Sid 2 F 10929-25 DOM SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Frötuna Kraftverk HB har yrkat att den del som gäller verkan på servitut för elektrisk kraft ska ändras på så sätt att denna del av förrättningen upphävs så att servitutet endast belastar stamfastigheten. Bolaget har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen. har fått tillfälle att yttra sig. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Lantmäterimyndigheten har i nu aktuell förrättning bland annat beslutat om avstyckning från fastigheten , varvid två nya fastigheter och har bildats. Lantmäterimyndigheten har i samband med beslutet om avstyckning angett som verkan på servitutet för elektrisk kraft att det gäller till förmån för fastigheten och efter avstyckningen belastar fastigheterna och . Ett avtalsservitut med ändamål elektrisk kraft finns inskrivet i fastighetsregistret till förmån för fastigheten och som belastar fastigheten . Sistnämnda fastighet är inrättad för kraftproduktion med vattenkraftverk. I nu aktuell förrättning har åtgärder vidtagits för att trygga fastighetens fortsatta användning för sitt ändamål genom att servitut för dels kraftverksändamål, dels kraftledning för leverans av kraft har bildats som belastar styckningslotten . Av 7 kap. 27 § första stycket jordabalken följer att om fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, delas gäller rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. Är rättighetens utövning genom upplåtelseavtalet begränsad till visst område upphör rättigheten dock att besvära fastighet som inte omfattar någon del av området. Enligt bestämmelsens andra stycke gäller att om fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, delas gäller rättigheten i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen hör efter delningen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 3 F 10929-25 DOM Enligt bestämmelsen i 19 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, ska bland annat fastighetsbildningsåtgärder föras in i fastighetsregistrets allmänna del. Registrering ska då ske av uppgift om en nybildad fastighet och övriga ändringar som åtgärden ger anledning till. Det innebär att uppgifter om nya fastigheter och förändringar av fastighetsindelning och den påverkan som den medför på exempelvis servitut ska registreras i fastighetsregistret när beslutet om fastighetsbildning vinner laga kraft. Enligt 21 § och 22 § förordningen (2000:308) om fastighetsregister ska inskrivna servitut redovisas på såväl belastad fastighet som förmånsfastighet. Lantmäterimyndigheten ska vidare undersöka om det i en fastighet som berörs av förrättningen finns en inskrivning av ett servitut eller en nyttjanderätt som uppenbart inte gäller i fastigheten, se 4 kap. 11 a § FBL. Vid avstyckning gäller detta för både stamfastighet och styckningslott. Enligt 15 kap. 10 § första stycket FBL får, om lantmäterimyndigheten finner att en uppgift om fastighetsbildning, fastighetsbestämning eller särskild gränsutmärkning inte kan föras in i fastighetsregistrets allmänna del på grund av fel eller oklarhet i förrättningen och rättelse inte kan göras på det sätt som anges i 36 § förvaltningslagen (2017:900), myndigheten ansöka om rättelse hos mark- och miljödomstolen. Detsamma gäller om myndigheten finner att registrering i enlighet med förrättningen skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt leda till rättsosäkerhet. Vid överklagande får domstolen anses ha samma möjlighet (jfr 16 kap. 11 § och 17 kap. 3 § FBL). Lantmäterimyndigheten har i samband med beslutet om avstyckning angett som verkan på servitutet för elektrisk kraft att det gäller till förmån för fastigheten belastar både fastigheten och och fastigheten . Som framgår ovan gäller enligt 7 kap. 27 § andra stycket jordabalken att om en fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, delas gäller rättigheten i den fastigheten till vilken den elektriska kraftstationen hör efter delningen. I aktuellt fall innebär det att rätten till elektrisk kraft efter avstyckningen endast gäller i fastigheten . Mark- och miljööverdomstolen finner att en registrering i fastighetsregistrets allmänna del i enlighet med vad lantmäterimyndigheten angett beträffande rättigheten skulle äventyra fastighetsredovisningens tillförlitlighet eller på annat sätt leda till SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 F 10929-25 rättsosäkerhet. Det finns därför skäl att ändra det som lantmäterimyndigheten angett om verkan på servitutet för elektrisk kraft i enlighet med vad som framgår av domslutet. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Lennart Gustafsson samt tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg. Föredragande har varit Ulrika Agerskans. Sid 1
(35)NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Mål nr F 1612-24 DOM 2025-07-03 meddelad i Nacka PARTER Klagande och motparter
  1. del av
  2. del av Ombud för 1 och 2:
  3. Frötuna Kraftverk HB samt blivande och Ombud: Motpart
  4. ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 2 februari 2024 i ärende nr T18409, se bilaga 1 SAKEN Avstyckning, fastighetsbestämning, fastighetsreglering och anläggningsåtgärd berörande fastigheten m.fl. i Lindesberg kommun Dok.Id 894228 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon Telefax 08-561 656 40 E-post: mmd.nacka.avdelning4@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM _____________ DOMSLUT
  5. Mark- och miljödomstolen avslår samtliga överklaganden.
  6. Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad i målet. _____________ Sid 2 F 1612-24 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 3 F 1612-24 DOM BAKGRUND Frötuna Kraftverk HB ansökte i oktober 2018 om bl.a. avstyckning av fastigheten i Lindesberg kommun. I september 2021 meddelade Lantmäteriet beslut i förrättningen som då omfattade förutom den ansökta avstyckningsåtgärden, även fastighetsreglering och fastighetsbestämning. Lantmäteriets beslut överklagades till mark- och miljödomstolen som i maj 2022 undanröjde i princip samtliga beslut och återförvisade förrättningen till Lantmäteriet för förnyad handläggning, slutligt beslut 2022-05-11 i mål F 7718-
  7. Efter återupptagen handläggning hos Lantmäteriet beslutade myndigheten den 2 februari 2024 om avstyckning av två lotter från fastigheten , blivande och . I samband med avstyckningen bildades även flera servitut berörande stamfastigheten och lotterna, samt rätt till servitut för väg (18-FEL-1474.4) fördelades så att och blivande och erhöll rättigheten gemensamt. Även andelar i gemensamhetsanläggningen Oppboga ga:1 fördelades till blivande och . Vidare beslutade Lantmäteriet om fastighetsbestämning av servitut 18-FEL-1474.6, fastighetsreglering, bl.a. genom att ändra (utöka området) för vägservitutet (18-FEL-1474.4) och för vattenledningsservitutet (1885-1194.1) samt upphävde servitut för väg (1885-555.1). Myndigheten avslog ansökan om att ändra/upphäva vägservitut 18-FEL-1474.4 till förmån för , att upphäva vägservitut 18-FEL-1474.3 till förmån för och , ansökan om samt ansökan om att upphäva vägservitut 18-FEL-1474.6 och 18-FEL-704.1 till förmån för . I samma förrättning beslutade Lantmäteriet även om omprövning av gemensamhetsanläggningen Oppboga ga:1 och om ersättning, dels avseende fastighetsregleringsåtgärden, dels till följd av omprövningen av Oppboga ga:
  8. Vidare beslutades om tillträde, hur förrättningskostnaderna ska fördelas samt att avsluta förrättningen. Lantmäteriets beslut har överklagats av och samt av Frötuna Kraftverk HB. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 4 F 1612-24 DOM YRKANDEN OCH INSTÄLLNING och - har yrkat att Lantmäteriets beslut om fastighetsbestämning av servitut 18-FEL-1474.6 (väg v4) gällande till förmån för - belastande ska upphävas eller ändras, att av Lantmäteriet ändrat servitut 18-FEL-1474.4 (väg v2 och v3) som genom ändring utökas till att gälla för , blivande , belastande , ska upphävas, - att om servitutet 18-FEL-1474 (väg v2 och v3) inte upphävs oavsett om beslutet om utökning av servitutet 13-FEL-1474:4 (väg v3) sker med område o, ska utgå en ersättning på en och en halv miljon kronor till på grund av värdeminskning av bostadshus, - att omprövningen av Oppboga ga:1 ska återförvisas till Lantmäteriet för förnyad utökad prövning, om inte Oppboga ga:1 redan upphävts, innefattande prövning helt eller delvis av anslutning till Oppboga ga:4 innebärande att Oppboga ga:1 kan upphävas, - att andel i förrättningskostnaderna ska ändras från 20 % till 0 % av hela förrättningskostnaden, - att om omprövning av Oppboga ga:1 kommer att avslås så ska ersättningsbeslutet ändras så att ingen ersättning utgår till fastigheter som utträder ur gemensamhetsanläggningen. - och har även yrkat ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. - och har motsatt sig att överklagat beslut skulle ändras på det sätt som Frötuna Kraftverk HB yrkat. Frötuna Kraftverk HB har yrkat - att servitut 18-FEL-1474.3 avseende väg (sträcka 5) ska undanröjas, - att andelstalen i Oppboga ga:1 ska ändras så att utdebitering sker utifrån vattenförbrukning, NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen - Sid 5 F 1612-24 DOM att den del som gäller verkan på servitut 201500114705:1.1 ska ändras på så sätt att denna del av förrättningen upphävs så att servitutet endast belastar stamfastigheten, och - att den del av förrättningskostnaden som är hänförlig till fastighetsregleringarna ska ändras så att Frötuna Kraftverk HB har att erlägga 50 % av kostnaderna. - Frötuna Kraftverk HB har yrkat ersättning för rättegångskostnader i markoch miljödomstolen. - Frötuna Kraftverk HB har motsatt sig att överklagat beslut skulle ändras på det sätt som och yrkat. berörs enbart av yrkandet från och i frågan om huruvida ersättning ska betalas till fastigheter som utträder ur gemensamhetsanläggningen. Han har som sin inställning angett att han överlämnar till mark- och miljödomstolen att bedöma huruvida det överklagade beslutet är korrekt. UTVECKLING AV TALAN och har till stöd för sitt överklagande anfört i huvudsak följande. Allmänt Principer som ska gälla för en lantmäteriförrättning har inte följts i den här förrättningen. I en förrättning ska i första hand när avstyckning/fastighetsreglering sker för tillfartsvägar till nybildade/ombildade fastigheter detta lösas genom att dessa avstyckningar ges tillfartsvägar inom den ursprungliga stamfastigheten. En avstyckning ska alltid tilldelas enbart en tillfartsväg om inte speciella förhållanden råder och i så fall ska även denna tillfartsväg normalt tas inom stamfastigheten. Servitutsvägar över grannfastigheter ska här endast få finnas om inte man kan lösa vägfrågan inom stamfastigheten, klara skäl finns härför, se 7:1 FBL. Servitutsvägar får inte utökas med ytterligare vägrätt för tunga fordon om annat alternativ finns. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 6 F 1612-24 DOM Här ska trafiksäkerhet vara viktig och beaktas så att man inte tillskapar trafikfällor utan sikt vid bostadshus eller ekonomibyggnader. Se 8, 10 och 12 §§ anläggningslagen och rättsfallet MÖD F10815-11 avseende synnerligt men. Gemensamhetsanläggningar får endast existera om det inte finns alternativa lösningar. Utifrån ovanstående så har inte Lantmäteriet följt dessa regler utan felaktigt blandat ihop avstyckningarna därifrån med genom att utan skäl låta , och och få ta väg över . Servitut 18-FEL-1474.6 (väg v4) Servitutet har behandlats på ett något underligt sätt då det i beskrivningen avseende under titeln Verkan på servitut 18-FEL-1474.6 har antecknats att till förmån för och ska detta servitut belasta kommer att belasta både i stället för , trots att servitutet efter avstyckning och . Detta då servitutet avser vägen från Oppbogavägen i den del som är belägen inom över broarna och vidare fram till gränsen till . Lantmäteriet 18-FEL-704.1 som avser vägsträckan mellan Oppbogavägen och vil -FEL-1474.6 (väg v4) tas bort. var från början en liten bostadsfastighet som genom fastighetsreglering, akt 1885 289, utökades med 31,6 ha och tilldelades mark fram till Arbogaån. Vid överföring av område genom fastighetsreglering, akt 1885 659, erhöll av som låg emellan och . Detta innebar att den resterande delen fick en ny bättre utfart till Oppbogavägen med hållplats för skolbuss och närhet till Oppboga samhälle vilket var en klar fördel. Därför delades servitutet för verkan på servitut. Därefter har hela överförts till upp till både och genom genom fastighetsreglering, akt 1885 1139, och därefter avregistrerats NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen varigenom alla till Sid 7 F 1612-24 DOM hörande servitut överfördes till . Därefter bestämmer sig Lantmäteriet på eget bevåg på lösa grunder, utan att se att vägservituten för gäller hela vägen från Oppbogavägen över broarna fram till , genom officialinitiativ (fastighetsbestämning) upphäva servitutet vad avser på, såsom hävdar, felaktiga grunder. Det var fel av Lantmäteriet att ta upp frågan om upphävande av servitutet genom fastighetsbestämning då ingen part yrkat på detta. Det framstår som att Lantmäteriet inte ville pröva Frötuna Kraftverk HB:s yrkande om att genom fastighetsreglering upphäva servitutet då Lantmäteriet ansåg detta inte går att genomföra. Om ett servitut ska upphävas tvångsvis ska detta ske genom prövning av ett yrkande om fastighetsreglering med stöd av 7 kap FBL och inte såsom här gjorts genom officialinitiativ med stöd av 14 kap FBL. De ifrågasätter därför om Lantmäteriet har behörighet att ta ett officialinitiativ i denna fråga och yrkar att Lantmäteriets fastighetsbestämningsbeslut undanröjs. fråntar upplever att Lantmäteriet ett viktigt servitut utan skäl och utan ersättning vilket inte är tillåtet. Det förhållandet att Frötuna Kraftverk HB lagstridigt blockerat denna utfartsväg för och under ett antal år så att de inte har kunnat utnyttja denna väg vid brukande av arrenden på andra sidan Arbogaån samt tillgång till verkstad på stor skada för har varit till . Servitutet akt 18-FEL-1474.6 har berörts av flera fastighetsregleringar där den sista är akt 1885 1139 och inte som Lantmäteriet tydligen tror att existensen av detta servitut enbart ska tolkas utifrån akt 1885
  9. Detta då förrättning akt 1885 659 enbart berör och och inte överhuvud taget berör (annat än tjänande) får här denna förrättning tolkas som att parterna vid regleringen var överens om att servitutsrätten att ta väg över broarna skulle fördelas och tillhöra båda fastigheterna även om Lantmäteriet där använt fel ord. Härutöver gör såsom Lantmäteriet fel då först Lantmäteriet bestämmer i form av Verkan på servitut 18-FEL-1474.6 att väg (Litt. v4 = väg 3) att servitut 18FEL-1474.6 i dag existerar till förmån för och och belastar blivande NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 8 F 1612-24 DOM i stället för . Detta gör att fokus på användning ska i dag förflyttas från och till . har arrenderat mark på norrsidan av Arbogaån vilket innebär ca 1,2 km kortare väg över broarna vilken de har kunnat utnyttja på grund av att ägarna till olagligt spärrat av södra bron med bommar och förvägrat att få tillgång till nycklar. Behovet har således funnits men förvägrats av ägarna till . har ett samarbete med ägaren till där får utnyttja :s ekonomibyggnader i form av verkstad, maskinhall m.m. vartill kommer att använda till får hörande vägar för tillfart till sina marker söder om Arbogaån. Det bör också påpekas att totalt i dag brukar ca 600 ha, till stor del i form av arrenden där vissa legat norr om Arbogaån, viket innebär att man inte kan i detta sammanhang enbart utgå från egna areal när man talar om det behov som har av en överfart över väg 1+ 2 + 3 vilket innebär en mycket förkortad vägsträcka när bommarna avlägsnats från vägen över dammen så att man får en direktöverfart mellan och och vidare. Servitut 18-FEL-1474.4 (väg v2 och v3) Detta är ett befintligt servitut som i dag till stora delar är en traktorväg och därför inte utnyttjas. Vägen passerar i direkt anslutning till ett bostadshus utan sikt vilket redan av detta skäl gör vägen diskvalificerad som bilväg. Vägen har också en mycket skarp kurva varför den i dag inte går att använda för annat än personbilar. Då vägen är trafikfarlig då d förstår inte varför Lantmäteriet inte vill medverka till att i enlighet med praxis ta bort vägservitutet i stället för att utöka trafiken vid bostadshuset. Först vill och här påpeka att när man avstyckar nya fastigheter såsom och ska särskilt beaktas 3:1, 3:3 och 10:5 FBL, inte 7 kap FBL, vilket innebär att det inte är självklart att befintliga servitutsrättigheter och andra rättigheter ska överföras till styckningslotterna utan detta ska noggrant övervägas. Denna servitutsväg har Lantmäteriet av någon NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 9 F 1612-24 DOM outgrundlig anledning i strid med praxis, vägfrågor ska i första hand lösas på egen mark, bestämt att de avstyckade bostadsfastigheterna och och stamfastigheten ska få användas som bilväg utökad för tung trafik trots att den är trafikfarlig. Trafiken för dessa tre fastigheter kan lätt lösas på då det finns ett bra trafiknät på från Oppbogavägen över broarna som är helt tillfyllest för kvarnbyggnaden, och vad avser för vilket det löses genom fördelning av befintligt vägservitut plus nytt vägservitut på . De konstaterar också att Lantmäteriet inte insett att en fastighetsbildning som innebär att man utökar möjligheten till trafik i direkt anslutning till ett bostadshus såsom här innebär ett mycket starkt intrång. De vill här bland annat peka på NJA 1993 s.7 där en vid anläggningsförrättning samfälld väg gående över en gårdsplan flyttades utanför brukningscentrum med hänsyn till trafiksäkerheten. Det vill här särskilt påpekas att det i dessa sammanhang är oväsentligt om vägrätten tillkommit såsom samfälld väg eller genom servitut och om frågan prövats genom AL eller FBL då trafikfaran är densamma oavsett vad Lantmäteriet här anför. Vägfrågor handlar alltid handlar om fysisk planering oavsett om en vägfråga prövas genom FBL eller AL. Detta bostadshus värderas i dag till minst 2,5 miljoner om vägtrafiken i direkt anslutning till bostadshuset tas bort. Medan bostadshuset sjunker starkt i värde med minst en och en halv miljon kr om vägtrafiken blir kvar och utökas med möjlighet till tung trafik. Lantmäteriet har tydligen inte insett att trafikfarlig trafik runt ett bostadshus innebär att värdet av denna byggnad starkt sjunker vilket här uppskattas till minst halva värdet. Lantmäteriet har här blundat för denna konsekvens och enligt felaktigt utdömt enbart 3 510 kronor vilket får anses oskäligt och pekar på att Lantmäteriet inte har tillräcklig värderingserfarenhet. avstyckning av och kommer efter att enbart omfatta ett markområde norr om Arbogaån varför denna fastighet inte har behov av tillgång till aktuell väg då den kan lösa sina behov att nå södra dammfästet liggande på över befintlig väg på dammen. Vilket behov kan uppstå vart 20 år eller mer. Skulle någon NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 10 F 1612-24 DOM del av vägen över dammen ha låg bärighet för större maskiner så kan man lägga ut en överbyggnad som klarar belastningen vid detta tillfälle i stället för att använda en väg som i dag är en traktorväg vilken är igenväxt och inte har tillräcklig bärighet för större maskiner utan helt måste byggas om och som har behov av högst var tjugonde år. på vilken står en större herrgård har fått tillgång till en egen servituts-väg 18FEL-1474.4 (väg v2) på från allmän väg öster om fastigheten fram till herrgården vilket är fullt tillräckligt för trafiken till . Lantmäteriet har trots detta hävdat att en i västra delen av befintlig äldre kvarnbyggnad som i dag inte utnyttjas måste ha en egen väg till byggnaden som inte kan läggas inom . Det bestrids då det finns gott om plats att anlägga en väg inom fram till kvarnbyggnaden som är en enkel magasinsbyggnad med eftersatt underhåll. och konstaterar att kvarnbyggna- den är en misskött byggnad, närmast en lada, med en oisolerad stomme klädd med bräder vilken i dag är att betrakta som ett kallförråd varför transportbehovet är minimalt. Alternativt kan man ta väg från Oppbogavägen över dammbroarna till kvarnbyggnaden vilken är fullt trafikerbar för personbilar enligt undersökning som beställts av Lantmäteriet, se utlåtande av bärighet på broar vid Frötuna Kraftverk i Fellingsbro daterad 2021-06-01 WSP Bro & Vattenbyggnad (WSP). WSP anger här att spann 8 bör underhållas vilket ägarna till och har medgivit att biträda men inte fått gehör för från Frötuna Kraftverk HB. Lantmäteriets tolkning av WSP:s utredning, bilaga UT2 i förrättningsakten, hävdas av som alltför negativ då bron har använts för traktortransporter av Frötuna Kraftverk HB vilket indikerar att bärigheten i dag klart räcker för personbilar med släpkärror. Dammbroarna snöröjs i dag av Frötuna Kraftverk HB med stor jordbrukstraktor. Kvarnhuset behöver i dag ingen egen väg utan kan nås över eller över broarna då den är att se som ett kallförråd icke lämpligt för boende. Vad avser så använder man i dag vägen från Oppbogavägen över dammen till fastigheten vilket är lämpligt att fortsätta med. Lantmäteriet påstår att man vid en NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 11 F 1612-24 DOM renovering inte kan ta sig över till Kvarnbyggnaden över broarna. Detta uttalande visar enligt på Lantmäteriets okunnighet då man normalt inte behöver ta sig ända fram till en byggnad med byggmaterial vid en renovering/ombyggnad alternativt kan man förstärka en bro genom en enkel överbyggnad för att få en större bärkraft vid ett sällsynt tillfälle om man reparerar ett kallförråd. och har således den uppfattningen att Lantmäteriet otillbörligt gynnat Frötuna Kraftverk HB vad avser tillfartsväg över lösas inom trots att detta utan problem kan nuvarande område vilket enligt praxis ska prioriteras. Oppboga ga:1 Då är delägare i gemensamhetsanläggningen Oppboga ga:4 för VA ansluten till Kommunalt va-nät ska här och anslutas till denna gemensamhetsanläggning och Oppboga ga:1 avvecklas. Här ska också beaktas 5, 6, 7, 8, 35, 36 §§ AL innebärande att det inte är självklart att Oppboga ga:1 ska bestå vid omprövning då och enligt Lantmäteriets beslut helt utträder ur gemensamhetsanläggningen varefter endast kvarstår och i praktiken Oppboga ga:1 upphävs. Detta innebär enligt och i verkligheten inte en ombildning av Oppboga ga:1 utan en förklädd nybildning där två avstyckade/nybildade lotter och ska tillsammans med gemensamhetsanläggning där enligt uppfyllda då ska bilda en ny villkoren i 5, 6 §§ AL inte är från vilken avstyckningen sker är delägare i Oppboga ga:
  10. Detta yrkande har felaktigt inte prövats av Lantmäteriet trots att denna lösning skulle innebära en klar förbättring för både och då man kan få tillgång till både kommunalt vatten och avlopp medan Oppboga ga:1 enbart avser vatten. Här hävdas vilket Lantmäteriet inte prövat om det inte är lämpligare att till Oppboga ga:4 i vilken är delägare och och och ansluts frikopplas från Frötuna Kraftverk HB som de inte kan samarbeta med mot bakgrund av bl.a. utskickade räkningar och NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 12 F 1612-24 DOM stämningar i domstol. har här sagt sig vara villig att bidra med uppkomna kostnader för denna lösning om inkoppling till Oppboga ga:
  11. och kan själva tänka sig att ansluta till den kommunala ledningen genom Oppboga ga:4 vilket skulle kunna ske genom en gemensam ledning/alternativt två parallella ledningar till och med herrgården och därefter en separat ledning fram till ledningarna på där hopkoppling sker. De anser att det har varit omöjligt att samarbeta med Frötuna Kraftverk HB som utan samråd belastar gemensamhetsanläggningen ga:1 med kostnader, vilket står helt i strid mot reglerna i SFL, och sedan stämmer och för kostnader som uppkommit till följd av Frötuna Kraftverk HB:s handlande. Det är därför för alla parter bättre att brunn och ledningsnät som servar medan och tar över ansluts till Oppboga ga:
  12. Eller att alla fastigheter, , , , ansluts till Oppboga ga:4 och nuvarande brunn frånkopplas. De yrkar därför för återförvisning av förrättningen i denna del för utredande av denna fråga som Lantmäteriet felaktigt låtit bli att utreda. I detta inkluderas bildande av erforderliga servitut för vattenledningar för liggande på blivande och eventuellt på . Ersättningar Oppboga ga:1 ga:1 och endast kvarstår innebärande att Oppboga ga:1 de facto upphävs. Därefter beslutar Lantmäteriet att Oppboga ga:1 ska ombildas genom att avstyckningarna tillsammans med ska bilda en ny gemensamhetsanläggning med samma namn Oppboga ga:
  13. Därvid beslutar Lantmäteriet att andelstalet 29 och och ska ha andelstalet 65, andelstalet
  14. Vilket innebär att och fastighet andel/ kostnad höjs från 45 till 65 andelar eller 20 andelar. De tre fastigheter som i så fall är berättigade till ersättning från inträdande fastigheter är nuvarande delägare nämligen , , . NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Beträffande och det att avstyckats från och Sid 13 F 1612-24 så har de inget behov av tillgång till vattenledningsnätet efter och vill båda komma ifrån sitt medlemskap och den ålderdomliga anläggningen som i närtid kommer att kräva stora investeringar i nya pumpar med mera. Då Oppboga ga:1 är en gemensamhetsanläggning om tre fastigheter med delägarförvaltning saknas gemensam bokföring och skulder varför alla investeringar och reparationer betalas direkt av delägarna och således direkt avskrivs. Detta innebär enligt att nuvarande anläggning i praktiken är avskriven och att om någon betalning ska ske bör det vara de fastigheter som utträder som ska betala en utträdesavgift då de övervältrar en underhållsskuld på den kvarvarande och de nya fastigheterna. Man ska inte premieras för Enligt och så kan man även konstatera att befintligt nedlagt ledningsnät blir värdelöst om någon del bortkopplas. Om kostnaderna ökas genom ökat andelstal, såsom för , utan att nätet ändras eller uttaget av vatten ändras för kommer belastas med högre kostnader för drift och underhåll medan slipper ifrån och att hela underhållsskulden i anläggningen. Lantmäteriet har konstaterat att befintlig pumpanläggning är avskriven. Till detta kommer att ingen köper gammal nedgrävd slang utan denna är värdelös vartill kommer att det är kostsamt att ta bort gammal slang utan denna får ligga kvar i marken oanvänd. och hävdar därför att nedlagda vattenledningar skall anses vara avskrivna och sakna värde. De finner det därför konstigt att när Frötuna Kraftverk HB vill minska sina kostnader vad avser Oppboga ga:1 genom att få mindre andelstal i Oppboga ga:1 innebärande att Frötuna Kraftverk HB övervältrar framtida kostnader från Frötuna Kraftverk HB premieras med att få betalt för detta. på ska NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 14 F 1612-24 DOM har inte yrkat på att andelstal ska minskas och andelstal ökas utan använder sig av ett tvångsyrkande för att reducera sina och och kostnader. Till detta kommer att pumparna och ledningsnätet är dimensionerat för en större förbrukning än vad som kommer att gälla framgent. Sammantaget anser de att det inte finns något skäl för att lämna ersättningar till och för att dessa fastigheter utträder från Oppboga ga:
  15. Om inte annat så får den ersättning som eventuellt skulle erhålla anses kvittad mot att ingen avgift uttages från inträdande fastigheter och som har samma ägare som . Om trots allt domstolen finner att ersättning ska utgå så ska få en ersättning på 15 andelar och Frötuna 5 andelar från vilket förrättningskostnader ska dras. finner även att avskrivningen av ledningar ska vara 15 år utifrån den avskrivning som kommuner gör när man löser in befintliga avloppsanläggningar vid byggande av allmänförklarade avloppsanläggningar. Vilket innebär att kvarstående avskrivning uppgår till, utifrån Lantmäteriets uppgifter i UT5 och aktbilaga 118, enbart 400 x 378 x 8/15 = 80 640 kr. Av dessa kostnader anger ägarna till till och och att inte betalade några kostnader och att delade denna kostnad med hälften var. Innebärande att ägaren inte ska erhålla någon ersättning och skall erhålla 80 640 x 0,15 = 12 096 kr varifrån ska dras förrättningskostnaderna innebärande att ingen ersättning ska utgå. Fördelning av förrättningskostnader Fördelning av förrättningskostnader har skett av Lantmäteriet på så sätt att och belastats med 10 % av kostnaden för fastighetsregleringarna motsvarande 5 % av hela förrättningskostnaden och 65 % av kostnaden för ändring av Oppboga ga:1 vilket motsvarar 23 x 0.65 = 14,95 % av hela förrättningskostnaden. Innebärande att och belastats med förrättningskostnader om 5 % + 14,95 %, avrundat av Lantmäteriet till 20 %. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen och Sid 15 F 1612-24 DOM yrkar här för egen del på nedsättning till 0 % av förrättningskostnaderna då man konstaterar att Lantmäteriet felaktigt övervältrat kostnader på från ägarna till som initierat förrättningen och därför rätteligen ska betala allt. Alla sökta regleringsåtgärder är initierade av ägarna till avstyckningarna av och som en följd av och får nyttja dessa till skillnad från och . De har motsatt sig den ökade belastning som Lantmäteriet beslutat om avseende servitut akt 18-FEL-1474.4, väg 4, inkluderande kurvbreddning och medgivande till att förutom även och ska få använda väg
  16. att väg 4 inte ska få nyttjas av annan än finns på stamfastigheten har i stället yrkat då skäl härför saknas då riktiga vägar som går att använda. Vartill kommer att väg 4 som till stor del är en traktorväg med ett flerbostadshus som ligger i direkt anslutning. Vägen har en trafikfarlig vägsträcka utan sikt vid flerfamiljsbostadshuset. Den vägupplåtelse avseende väg 4 som Lantmäteriet beslutat om innebär därför här att om Lantmäteriets beslut fastställs uppkommer synnerligt men enlig 12 § AL vad avser väg
  17. Beträffande ändringen av servitut 1885 1194.1 så var utökningen av detta vattenledningsservitut ett yrkande från då man inte ville att denna ledningssträckning skulle vara kvar i Oppboga ga:1 vilket innebar att belastningen ökade på vilket och inte har någon fördel av. Ovanstående innebär att inte ska drabbas av några kostnader till följd av i förrättningen gjorda fastighetsregleringar. och finner det även oskäligt att här har Lantmäteriet gjort en ny anläggningsförrättning där Lantmäteriet låtit stället låtit och och frånträda Oppboga ga:1 och i inträda i gemensamhetsanläggningen samt höjt andelstalet för vilket innebär att den omprövning som skett helt beror på åtgärder yrkade av , vilket innebär att och inte ska drabbas av förrättningskostnader till följd av Lantmäteriets beslut vad avser Oppboga ga:
  18. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen och Sid 16 F 1612-24 DOM finner fördelningen vad avser ändringen av Oppboga ga:1 som felaktig då det är motparten som yrkat på ändring plus att och inte fått någon fördel av Lantmäteriets beslutade ändring utan det är bara motparten som fått en fördel. Praxis är att den som vill ändra i ett anläggningsbeslut, åtminstone som här genom tvång, får ta hela förrättningskostnaden då detta. Man ska här beakta att och och inte har någon nytta av andel höjs från 45 andelar till 65 andelar vilket är en höjning av 20 andelar. Det är därför oskäligt att och ska stå för huvuddelen av kostnaden då det är motparten som vinner på ändringen medan det är och som förlorar. Utifrån ovanstående ska motparten ta hela kostnaden för ombildningen av Oppboga ga:1 Utifrån ovanstående så finner förrättningskostnader vare och sig att man rätteligen inte ska betala några för fastighetsregleringsåtgärder eller anläggningsåtgärder. och hävdar därför att man ska betala 0 % av förrättningskostnaderna då alla förrättningskostnader rätteligen skulle ha lagts på ägarna till . och yrkar ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Frötuna Kraftverk HB har till stöd för sitt överklagande och sin inställning anfört i huvudsak följande. De delar av förrättningen som inte omfattas av nu aktuellt överklagande är korrekt utförda och det saknas skäl till ändring. Punkt 7.6.4 upphävande av servitut 18-FEL-1474.3 (sträcka 5) Grund för detta yrkande består i första hand av att servitutet i praktiken redan är upphävt och i andra hand att det föreligger skäl att upphäva servitutet. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 17 F 1612-24 Frötuna Kraftverk HB har i denna del av förrättningen yrkat på att servitutet ska upphävas eftersom det bostadshus som servitutet har koppling till vid bildandet inte längre existerar. I stället råder idag ett läge där den aktuella vägen nyttjas för tung trafik på ett sätt som medför en stor olägenhet för Frötuna Kraftverk HB. Lantmäteriet har i sitt beslut dock, med stöd av regeln i 5 kap. 4 § FBL, kommit fram till att ett upphävande av servitutet inte kan medges. Med anledning av denna del av beslutet och dess motivering från Lantmäteriet så har ett sakkunnigutlåtande inhämtats som även inges som bevisning i målet. Utlåtandet omfattar i aktuell del klargörande av förutsättningarna som råder kopplat till sträcka 5 och hur dessa borde ha hanterats inom ramen för aktuell förrättning. Slutsatserna i utlåtandet är att egentligen så är det aktuella servitutet redan upphävt i och med att servitutet skapades för ett numera sedan länge nedbrunnet bostadshus. När sedan efterföljande fastighetsreglering har gjorts så har ett läge skapats där tjänande och härskande är en och samma och då måste servitutet ses som att det automatiskt har upphävts. Redan av denna anledning ska aktuell del av Lantmäteriets förrättning ändras i enlighet med anfört yrkande. Skulle domstolen anse att så inte är fallet så ska servitutet upphävas och det med grund i att Lantmäteriet har tagit ett felaktigt beslut i och med att man har blandat ihop de faktiska frågeställningarna på ett sätt som gör att beslutets motivering inte är korrekt. Som anges i sakkunnigutlåtandet så har Frötuna Kraftverk HB grund för upphävande ända sedan ansökan lämnades in varit att bli av med servitutet på grund av störande trafik. Båtnadsvärderingen som används som stöd för Lantmäteriets beslut verkar inte ha beaktat detta överhuvudtaget utan utgår från att vägen ska tas bort. Det föreligger alltså grundläggande brister i motiveringen av beslutet kopplat till sträcka 5 vilket gör att även av denna anledning ska ändring ske på det sätt som har yrkats i aktuell del. Kvarnbron Den s.k. kvarnbron består av totalt tre delar och för var och en av dessa gäller särskilda förutsättningar. Den första delsträckan betecknas i förrättningen 18FEL-1474.6 (litt. v4). Detta avser sträckan från västra fastighetsgränsen räknat från över blivande till och med 1/3 del av kvarnbron. Det är NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM den delen som Lantmäteriet fastighetsbestämde och klargjorde att till, endast Sid 18 F 1612-24 inte hade rätt . Nästa delsträcka, 18-FEL-704-1, avser återstående delen av kvarnbron samt kanalbron. Ursprungligen fanns för denna delsträcka förmån för som numera är ombildad till . Servitutet bildades vid avstyckningen av kraftverksfastigheten ( )
  19. Sista delen går från kanalbron ut till Oppbogavägen. Även detta servitut bildades vid avstyck avstyckning från fastigheten följa rätt att som utfartsväg begagna den å laga skifteskartan med 634 a betecknade Klagandens inställning är således att inte har någon rätt varken till bro eller utfartsväg till Oppbogavägen. Skulle så varit fallet skulle denna fastighet rimligen också ha del i Oppboga vägsamfällighetsförening vilket denna fastighet inte har. Punkt 7.7.8 andelstal för Oppboga ga:1 Grund för detta yrkande består i att den av Frötuna Kraftverk HB föreslagna andelsfördelningen är den mest lämpliga med hänsyn till de förutsättningar som råder inom ramen för aktuell gemensamhetsanläggning. Vad gäller fördelningen av kostnaderna så består grunden i att den mest skäliga fördelningen måste anses vara att beräkna dessa med grund i förbrukningen. Frågan består av två delfrågor. Om man först ser till frågan om själva andelstalen så kan Frötuna Kraftverk HB konstatera att de skäl som anförts i hanteringen hos Lantmäteriet består i att andelstalen måste fördelas på ett mera rättvist sätt. Lantmäteriet har i beslutet dock kommit fram till att det är skäligt att tillmäta Frötuna Kraftverk HB en större del av andelstalen med grund enbart i att det på en av Frötuna Kraftverk HB:s fastigheter finns ett större bostadshus. Varför detta ska räcka som grund för fördelningen är i grunden oklart och det menar Frötuna Kraftverk HB är en stor brist i aktuell del av förrättningen. Frötuna Kraftverk HB har även för denna delfråga låtit ta fram ett sakkunnigutlåtande och i aktuell del av detta utlåtande framgår NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 19 F 1612-24 tydligt att fördelningen av andelstalen i förrättningen inte är korrekt. Fördelningen ska i stället se ut enligt vad Frötuna Kraftverk HB har anfört, det är det mest rättvisande och bygger på vedertagna principer på fördelningen av andelstal i aktuell typ av gemensamhetsanläggning. När det sedan kommer till kostnadsfördelningen så framgår också av sakkunnigutlåtandet att användandet av faktisk förbrukning är en synnerligen väl vald metod när det kommer till gemensamhetsanläggningar av nu aktuellt slag. Förbrukningen av vatten är ju enkel att mäta och ger exakt hur mycket vatten som har förbrukats. Det är vidare vanligt att fördelning av kostnader görs på detta sätt i gemensamhetsanläggningar som omfattar vatten. Varför det inte skulle vara lämpligt i detta fall har Frötuna Kraftverk HB svårt att se och det kan inte heller anses att Lantmäteriet har gett någon egentlig grund för sitt beslut i aktuell del. Servitutet D201500114705:1.1 elektrisk kraft Grund för yrkandet i denna delfråga är att aktuell förrättning felaktigt innehåller en skrivning om verkan av aktuellt servitut på så sätt att verkan av servitutet ges till . Detta är felaktigt på så sätt att Frötuna Kraftverk HB aldrig har framställt något sådant yrkande och att det överlag saknas skäl att fördela verkan av servitutet till . Denna del av förrättningen är enligt Frötuna Kraftverk HB troligen ett resultat av någon form av missförstånd. Detta eftersom Frötuna Kraftverk HB aldrig har framställt något yrkande om att servitutet även ska ges verkan till . Frötuna Kraftverk HB har överlag svårt att förstå varför Lantmäteriet har tagit aktuellt beslut och det troliga är att beslutet har sin bakgrund i följande omständigheter. Den nu aktuella förrättningen har ju föregåtts av en tidigare hantering och beslut som efter överklagande till mark- och miljödomstolen medförde att ärendet återförvisades till Lantmäteriet. I samband med den föregående hanteringen och i diskussioner med den lantmätare som tidigare hanterade ärendet, vilket skedde under hösten år 2018 eller möjligen våren 2019, så klargjorde tidigare lantmätare att denne ansåg att det skulle behöva skapas ett avtalsservitut till förmån för . Något särskilt NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 20 F 1612-24 protokoll eller anteckning kopplat till denna fråga finns veterligen inte utan detta var till fullo en muntlig konversation. Därefter har frågan om aktuellt servitut aldrig varit upp till behandling i den efterföljande hanteringen med den nya lantmätaren. Det är således såvitt Frötuna Kraftverk HB kan bedöma frågan om en form av missförstånd som har lett till det aktuella beslutet. Det är således frågan om en uppenbart felaktig del av förrättningen varför beslutet om verkan av servitutet ska upphävas. Servitutets ändamål och syfte är kopplat till det vattenkraftverk som finns på . Att servitutet även skulle belasta saknar mening då kraftverket inte är beläget på sistnämnda fastighet. Därav finns aktuellt yrkande med, att tillse att servitutet svarar mot de faktiska förutsättningarna och då ska be-lastningen enbart ligga på . Fördelningen av förrättningskostnaderna Grund för ändringen av fördelningen av förrättningskostnaderna består i att det är skäligt att parterna står för hälften var av kostnaderna som är hänförliga till fastighetsregleringarna. Som framgår av lantmätarens beslut så är de delar av förrättningen som omfattar fastighetsreglering där parterna har stått som längst ifrån varandra. Det har enligt Frötuna Kraftverk HB varit frågan om ett moment i förrättningen som har tagit klart mest tid i anspråk. Vidare är det också i denna del av förrättningen som Frötuna Kraftverk HB anser att motparten har lagt ned omfattande argumentation som lantmätaren har behövt förhålla sig till och hantera i sitt beslut. Detta framgår tydligt av motiveringen kring aktuella delar av förrättningen där det enligt Frötuna Kraftverk HB är på så sätt att motparten har framfört en rad omständigheter som argument emot de olika delarna av förrättningen, varav merparten av dessa argument överhuvudtaget inte är tillämpliga i aktuell typ av förrättning. Det merarbete som har uppstått för lantmätaren på grund av det sätt som motparten har valt att föra sin talan i målet har varit betydande och det måste enligt Frötuna Kraftverk HB även rätteligen återspegla sig i fördelningen av rättegångskostnaderna. Enligt 5 kap. 13 § fastighetsbildningslagen ska kostnaderna fördelas utifrån vad som är skäligt och i NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 21 F 1612-24 detta ingår inte enbart de avvägningar som framgår av förrättningsbeslutet. Dvs. att fördelning av kostnaderna ska göras efter vilken av parterna som får nytta av respektive delfråga. Vid bestämmande av skäligheten kan även andra aspekter vägas in och vid en sammanvägd bedömning anser Frötuna Kraftverk HB att det är skäligt att parterna står för kostnaderna hänförlig till aktuell del av förrättningen med hälften var. Bevisning Sakkunnigutlåtande av . Dokumentet åberopas till styrkande av att det föreligger skäl att ändra den del av Lantmäteriets beslut som omfattar sträcka 5 och andelstalen för Oppboga ga:
  20. Rättegångskostnader Frötuna Kraftverk HB yrkar ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. och har yttrat sig över Frötuna Kraftverk HB:s inlagor och anfört i huvudsak följande. Punkt 7.6.4 Vägservitut 18-FEL-1474.3 Detta är ett vägservitut som avser en väg förbi herrgården på blivande som bildades vid fastighetsreglering registrerad 1983-09-09, akt 18-FEL-1474 med beteckningen V1 i akten och på kartan, se nedanstående kartbild. Servitutet är registrerat som 18-FEL-1474.
  21. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 22 F 1612-24 DOM I aktens beskrivning och protokoll när servitutet bildades finns inget angivet om syftet med vägen. Detta beror uppenbarligen på att alla parter var överens om att detta servitut var ett nödvändigt komplement till vilket uppfyllde villkoren i 7:1 FBL. Servitutsvägen går vid bildandet igenom tomten till herrgården på , precis som i dag, som en förbindelseled för fastigheten som hade markområden och byggnader på båda sidor om herrgårdstomten men även ett bostadshus tillhörande som hade servitutsvägen som sin exklusiva tillfartsväg. För att utröna syftet med servitutet, bildat till förmån för , så har därför som var part vid bildandet tillfrågats vilket var syftet med servitutsvägen. anger att denna väg var viktig för jordbruket för att nå ekonomibyggnaderna och åkermark plus att boende i bostadshusen på använde denna väg som till- och utfartsväg till allmän väg och vidare till Fellingsbro plus att vägen också användes för bostadshuset som låg utefter servitutsvägen på . Det förhållandet att bostadshuset inte längre existerar innebär således inte att servitutsvägen inte längre behövs då den behövs för övriga behov såsom den nya ekonomibyggnaden och övriga ekonomibyggnader på då lastbils- NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 23 F 1612-24 DOM transporter kräver att man ska kunna använda servitutsvägen då det saknas alternativväg speciellt för ekonomibyggnaden och då det inte finns någon plats för lastbilar att vända utan man måste nyttja servitutsvägen förbi herrgården. Detta innebär att Lantmäteriets beslut att vägra upphävandet av detta servitut är korrekt då och inte har något annat alternativ. och upplever motparten Frötuna Kraftverk HB som inkonsekvent då de konstaterar att man här från Frötuna Kraftverk HB:s sida vill ha upphävd vägtrafiken förbi herrgården för men upplåtes med stöd av Lantmäteriet bildade nya vägservitut på samma väg för Frötuna och . Detta är ologiskt om anledningen är att stoppa trafiken förbi herrgården. Hur kan trafik från 7:1 FBL medan man kan med stöd av 7:1 FBL bilda nya servitut för och har inte medgett att och ska få köra på strida mot och . på någon del av servitutsvägen 18-FEL-1474.4 efter avstyckningen och finner att detta strider mot 7:1 FBL då behov saknas då man kan ta väg över . Motparten Frötuna Kraftverk HB vägrar att upphäva vägservitutet 18-FEL-1474.4 västra del mot dammen över , trots att detta servitut går i direkt anslutning till ett bostadshus där de boende är mycket mer störda än herrgården vartill kommer att denna väg i dag mot bron är delvis en traktorväg och inte behövs av vare sig , och . och har för avsikt att avstycka en tomt runt detta hus, och har gjort en ansökan till Lantmäteriet om detta, varför frågan blivit ännu mer akut. Frötuna Kraftverk HB har tagit upp frågan om alternativväg flygmaskinsvägen vilket , efter konsultation med vägbyggare, konstaterat var mycket dyrare än vad Frötuna Kraftverk HB ville medge. Flygfältsvägen har aldrig varit något alternativ för trafik då den inte har någon vägkropp utan är en traktorväg som bara kan NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 24 F 1612-24 DOM användas vid torr väderlek och därför inte är något alternativ utan en kostsam anläggningskostnad vilken Frötuna Kraftverk HB inte vill betala. och har försökt ta upp vägfrågorna med Frötuna Kraftverk HB med utgångspunkten att fortsättningsvis så skulle fastigheterna och , och inte ha några servitutsvägar på respektive fastighet förutom tillfarten från allmän väg till Herrgården. Detta har inte Frötuna Kraftverk HB velat diskutera utan upplever att Frötuna Kraftverk HB:s utgångspunkt är att man kan få bort från sina fastigheter men att Frötuna Kraftverk HB ska få behålla alla rättigheter på ograverat och även utöka dessa genom ombyggnad av vägkurva på . Punkt 7.7.8 Andelstal Oppboga ga:1 och konstaterar att det inte finns något preciserat yrkande varför det av yrkandet inte går att utläsa vad Frötuna Kraftverk HB explicit vill och konstaterar att det inte finns någon konkret grund i form av siffror för överklagandet varför detta bör avvisas. och konstaterar att det hitintills i praktiken under senare år varit enbart två delägarfastigheter som använt brunnen nämligen och och att samarbetet inte fungerat då Frötuna Kraftverk HB:s agerande inneburit att Frötuna Kraftverk HB utan kontakt med beställt varor och tjänster utan att tala med och sedan processat om kostnader med stöd av egenhändigt framtagna fakturor. Detta innebär att det är bättre att för framtiden brunnen. Speciellt som och inte längre ska ta vatten från i dag är delägare i en annan gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, Oppboga ga:4, som är ansluten till kommunalt va-nät. Varför det är lämpligt att ansluta kommunalt vatten till och och som och erbjudit sig att delta i kostnaderna för. De vill peka på att det inte är råvattnet i sig som är den stora kostnadsbäraren utan skötsel och byte av pumpar, ledningar m.m. De förstår inte Frötuna Kraftverk HB:s NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 25 F 1612-24 DOM önskan att få var kvar i Oppboga ga:1 med de höga kostnader som Frötuna Kraftverk HB anför finns i detta alternativ, i stället för att ansluta och till kommunens vatten som inte kräver något eget arbete och som över året håller en god kvalité utan någon egen insats plus att detta synbarligen ger en betydligt lägre årskostnad. Lantmäteriet borde ha prövat yrkandet från och att och ska i stället anslutas till Oppboga ga:4 eller anlägga en egen brunn frikopplad från Oppboga ga:1, särskilt när myndigheten är medveten om att samarbetet mellan dem och Frötuna Kraftverk HB inte fungerar. Avseende andelstal Oppboga ga:1 så försöks göra en jämförelse mellan tonkilometermetoden för vägar och vattentäkter trots att det föreligger en klar skillnad emellan dessa. Problemet med vattentäkt är att kostnaden för själva råvattnet i en brunn är försumbar. Det som kostar är pumpar, reningsverk, kemikalier för rening och i förekommande fall höjning av PH-värden, underhåll av pumphus m.m. Till detta kommer också kostnader för ledningar till delägare och driftkostnader för anläggningen. Skulle dessa kostnader enbart täckas genom en direkt koppling till uttagen vattenvolym blir detta oskäligt om uttaget av vatten varierar eller att uttaget skiljer sig starkt mellan delägarna då många kostnader är fasta oavsett vattenuttag. Om man jämför med kommunalt vatten så utgår alltid en fast avgift och på denna en rörlig avgift. Vartill kommer att här saknas statliga bidrag vilket man normalt får för enskilda vägar för både drift och i förekommande fall även för upprustning/iståndsättning. Det är därför både bättre och billigare att anlägga en egen brunn för eget behov alternativt om det går att ansluta sig till kommunalt VA då man får löst frågan om vatten och avlopp och inte har några bekymmer vad avser vattenkvalité. I detta fall har utrett att Frötuna Kraftverk HB kan ansluta ga:4 och få mycket låga anslutningskostnader varför och och över Oppboga NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 26 F 1612-24 DOM är frågande till varför Frötuna Kraftverk HB inte vill göra detta och varför Lantmäteriet inte prövat den frågan. DOMSKÄL Handläggning m.m. Mark- och miljödomstolen har den 22 maj 2025 hållit sammanträde och syn i målet. Frågan om fastighetsbestämning av servitut för väg (18-FEL-1474.6) och har anfört bl.a. att beslutet är felaktigt på formella och materiella grunder. Lantmäteriet har enligt dem inte haft fog för att pröva frågan som ett initiativärende. Servitut 18-FEL-704.1 och 18-FEL-1474.6 har felaktigt uppfattats som två skilda vägar av Lantmäteriet. Av 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, följer att lantmäterimyndigheten genom fastighetsbestämning får pröva frågor om bl.a. huruvida ett servitut gäller och vilket omfång rätten har. Vidare framgår av 14 kap. 1 a § FBL att fråga om fastighetsbestämning får tas upp till prövning, om det behövs vid en fastighetsbildningsförrättning. Det är lantmäterimyndigheten som avgör om behov föreligger. I nu aktuell förrättningen har yrkande framförts att servitut 18-FEL-1474.6 ska upphävas. Lantmäteriet har i samband med utredningen av frågan uppmärksammat oklarheter avseende om servitutet gäller till förmån för fastigheten och tagit initiativ till fastighetsbestämning av frågan. Då frågan är av betydelse för den yrkade fastighetsregleringen bedömer mark- och miljödomstolen att det var rätt av Lantmäteriet att ta officialinitiativ till fastighetsbestämningen. Lantmäteriet har vid fastighetsbestämningen kommit fram till att det aktuella servitutet inte gäller till förmån för då ingen fördelning av servitutet med stöd av 7 kap. 12 § FBL skedde vid fastighetsreglering den 18 september 2011, akt 1885-
  22. Domstolen gör ingen annan bedömning. Det aktuella servitutet omfattar rätt att för vägändamål använda befintlig väg med broar. Av beskrivningen framgår NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 27 F 1612-24 DOM vidare att servitutet avser förbindelseväg mellan s (numera ) mark på båda sidor om Arbogaån, se utdrag från akt 18-FEL-1474 nedan. Utdrag ur akt 18-FEL-1474 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 28 F 1612-24 DOM Genom den fastighetsreglering som skedde 2011 (akt 1885-659) fördes mark från till (numera ). hade efter förrättningen, till skillnad från inte mark på båda sidor om Arbogaån. Den automatiskt verkande regeln i 2 kap. 5 § FBL är därmed inte tillämplig med avseende på (tidigare ). Lantmäteriets slutsats, att det aktuella servitutet inte gäller till förmån för , är därför korrekt. Vad och har anfört föranleder inte domstolen att komma fram till någon annan slutsats. Deras överklagande ska därför avslås i denna del. Frågan om servitut för väg (18-FEL-1474.4) ska upphävas samt ersättning för det fall servitutet inte upphävs och har yrkat att domstolen ska upphäva servitut 18-FEL-1474.4 (väg v2 och v3) som genom Lantmäteriets fördelning ska gälla till förmån för, förutom , även de avstyckade lotterna och . Om servitutet inte upphävs, oavsett om beslutet om utökning av servitutet 13-FEL-1474:4 (väg v3) sker med område o, ska en ersättning utgå på minst en och en halv miljon kronor till på grund av värdeminskning av bostadshus. Servitut får upphävas genom fastighetsreglering, se 5 kap. 1 § första stycket 4 FBL. Ett servitut får upphävas om det till följd av ändrade förhållanden inte behövs för den härskande fastigheten eller nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belast-ningen på den tjänande fastigheten. Ett servitut får även upphävas om det inte ut-övats under avsevärd tid och omständigheterna även annars är sådana att det måste anses övergivet (se 7 kap. 5 § andra stycket FBL). Det aktuella servitutet tillskapades i samband med fastighetsreglering 1983 (akt 18FEL-1474) och omfattar rätt till befintlig väg litt. v2 (till allmän väg) och litt. v3, se utdrag ur förrättningskartan nedan. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 29 F 1612-24 DOM Utdrag ur akt 18-FEL-1474 Av utdraget ur förrättningskartan ovan samt utredningen i målet i övrigt framgår att den bebyggelse som genom den nu aktuella avstyckningen kommer att ingå i egna fastigheter redan var befintlig vid tidpunkten för servitutets bildande. Genom fördelningen uppkommer därmed, enligt domstolens bedömning, ingen utökad belastning. Det har inte heller framkommit att servitutet är övergivet eller att servitutet till följd av ändrade förhållanden inte längre behövs för härskande fastighet. Eftersom den väg som omfattas av servitutet i dag fungerar som utfartsväg för berörda fastigheter samt krävs för underhåll av kraftverket, bl.a. på grund av den begränsade bärigheten av den södra kraftverksbron, är nyttan av servitutet inte heller ringa i jämförelse med belastningen av . Den lösningen för utfartsväg m.m. som har förordat över kraftverksbron uppfyller inte, och NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 30 F 1612-24 DOM enligt domstolen, det behov av väg som föreligger för att fastigheterna ska vara lämpliga för sitt ändamål. Inte heller vad som har anförs i överklagandet i övrigt föranleder domstolen att komma till någon annan slutsats. Det var därför rätt av Lantmäteriet att fördela servitutet att gälla även till förmån för de avstyckade fastigheterna samt att avslå yrkandet om att servitutet ska upphävas. Lantmäteriet har vidare beslutat om ändring av servitutet genom breddning av en kurva. Åtgärden är motiverad bl.a. för att möjliggöra för större fordon att nå södra sidan av kraftverksdammen vid underhåll och reparation m.m. Mark- och miljödomstolen delar Lantmäteriets bedömning att åtgärden är förenlig med reglerna i 7 kap. 4 § FBL och även i övrigt är proportionerlig med avseende på egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Vad och har anfört föranleder inte domstolen att komma till någon annan slutsats. Lantmäteriet har låtit värdera det utökade intrånget på för att bestämma ersättningen för upplåtelsen. Den beslutade intrångsersättningen är, enligt domstolens uppfattning, skälig. Det finns enligt domstolens bedömning inget stöd för att bestämma ersättningen till 1,5 miljoner kr i enlighet med E B och yrkande. Sammanfattningsvis ska deras yrkanden i denna del avslås. Frågan om upphävande av servitut för väg (18-FEL-1474.3) Frötuna Kraftverk HB har yrkat att servitutet ska upphävas. Servitutet gäller till förmån för och hade ursprungligen som syfte att fungera som utfartsväg för ett numera nedbrunnet bostadshus, men har även betydelse för jordbrukstransporter. Lantmäteriet har, bl.a. då en alternativ väg efter upprustning kan fungera för jordbrukstranporter, bedömt att servitutet kan upphävas med avseende på reglerna i 7 kap. 5 § FBL. Lantmäteriet har dock vid den fortsatta prövningen kommit fram till att ett upphävande strider mot båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 § FBL. Frötuna Kraftverk HB har inte visat att den båtnadsvärdering som Lantmäteriet har utfört skulle vara felaktig. Mark- och miljödomstolen bedömer därför, utifrån det som framkommit i målet, liksom Lantmäteriet, att ett upphävande strider mot båtnadsvillkoret och att det inte finns förutsättningar att upphäva servitutet. Vad Frötuna Kraftverk HB har NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 31 F 1612-24 anfört föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Frågan om verkan på servitut avseende elektrisk kraft (D201500114705:1.1) Frötuna Kraftverk HB har yrkat att den del som gäller verkan på servitut 201500114705:1.1 ska ändras på så sätt att denna del av förrättningen upphävs så att servitutet endast belastar stamfastigheten. Domstolen konstaterar inledningsvis att - dast är en följd av ett beslut som tas i förrättningen, i detta fall inom ramen för avstyckningsåtgärden. Frötuna kraftverk HB har förtydligat sin talan och angett att servitutets ändamål och syfte är kopplat till det vattenkraftverk som finns på . Att servitutet även skulle belasta saknar enligt Frötuna kraftverk HB mening då kraftverket inte är beläget på sistnämnda fastighet. Yrkandet avser att tillse att servitutet svarar mot de faktiska förutsättningarna och då ska belastningen enbart ligga på . Mark- och miljödomstolen konstaterar att servitutet avser rätt till elektrisk kraft till förmån för och belastar . I servitutsavtalet framgår varifrån elleverans ska ske och var kabelskåp m.m. är belägna. Domstolen konstaterar att vissa av anordningarna är belägna inom den avstyckade lotten, blivande . Det aktuella servitutet belastar därför även efter förrättningen och yrkandet om att upphäva noteringen om servitutets verkan ska avslås. Frågan om omprövning av gemensamhetsanläggningen Oppboga ga:1 samt ersättningen och har yrkat att hela gemensamhetsanläggningen ska upphävas, och om så inte sker, att ingen ersättning för de ändrade andelstalen ska utgå. Frötuna kraftverk HB har yrkat att andelstalen ska ändras på så sätt att uttaxering sker utifrån vattenförbrukning. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 32 F 1612-24 Domstolen gör följande bedömningar. Den aktuella gemensamhetsanläggningen har ändamålet vattentäkt och pumphusbyggnad, inklusive pump- och hydroforanläggning samt vattenledningar. Domstolen konstaterar att de nu avstyckade fastigheterna är bebyggda och att gemensamhetsanläggningen är inrättad för att förse bl.a. dessa byggnader med vatten. De avstyckade fastigheterna har även fortsatt behov av den befintliga vattenanläggningen. Det var därför rätt att fördela s andelar i Oppboga ga:1 på de nybildade fastigheterna. Det har inte, enligt domstolens bedömning, uppkommit sådana ändrade förhållanden att det finns skäl att upphäva gemensamhetsanläggningen. Vad som anförts i överklagandet föranleder inte domstolen att komma till någon annan slutsats. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Av 15 § anläggningslagen (1973:1149), AL, följer att för fördelning av kostnaderna för en gemensamhetsanläggnings utförande respektive drift ska det vid förrättningen fastställas andelstal för varje deltagande fastighet. Andelstal för utförande ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta fastigheten har av anläggningen, medan andelstal för anläggningens drift ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning i vilken fastigheten beräknas använda anläggningen. Om det är lämpligt, kan det i förrättningen föreskrivas att kostnaderna i första hand ska fördelas genom att avgifter tas ut för anläggningens utnyttjande. Lantmäteriet har i detta fall bedömt, bl.a. mot bakgrund av driftkostnaden, att brukningsavgifter blir en extra förvaltningsåtgärd som kan vara en ytterligare källa till osämja mellan parterna och att det därför blir bättre med ett fast andelstal som är betydligt enklare att tillämpa både vid kostnader för utförande och drift. Lantmäteriet har därför beslutat att andelstal för utförande och drift anges i en gemensam serie och att brukningsavgifter inte ska styra driftskostnaderna. Mark- och miljödomstolens uppfattning är att andelstalen, utifrån de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet, ska bestämmas så att de är enkla att förstå och tillämpa, rimliga, rättvisa och skäliga. Det innefattar bl.a. att om kostnaderna som ska fördelas är små och en differentiering av andelstalen endast ger obetydliga skillnader vid normal uttaxering bör differentieringen inte drivas längre än vad som är skäligt och proportionerligt med tanke på dessa kostnader. Domstolen delar därför NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 33 F 1612-24 Lantmäteriets bedömning att det i nu aktuellt fall inte är lämpligt att brukningsavgifter ska styra driftskostnaderna. Vad Frötuna Kraftverk HB har anfört föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Genom den omprövning som Lantmäteriet har beslutat, ändras andelstalen för deltagande fastigheter och en fastighet, , utgår ur gemensamhetsanläggningen. Om Lantmäteriet beslutar om sådan ändring, ska myndigheten också pröva frågan om ersättning enligt 37 38 §§ AL. Enligt 37 § AL ska, om en fastighets andelstal höjs, ägaren förpliktas att utge ersättning till övriga delägare för ett enligt 39 § AL beräknat överskott som tillförs honom genom höjningen. Enligt 38 § gäller det motsatta, dvs. om andelstalet sänks ska ägaren till denna fastighet tillerkännas ersättning enligt samma principer. Av 39 § AL framgår att anläggningens värde ska uppskattas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till kostnaderna för dess utförande samt till anläggningens ålder och fortsatta användbarhet. Av förarbetena framgår att man vid värderingen av anläggningen ska utgå från återanskaffningsvärdet varefter avdrag ska göras för förslitning och minskad användbarhet. Lantmäteriet har låtit utföra en värdering av anläggningen för att fastställa ersättningen för minskat respektive höjt andelstal. Vad som anförts i överklagandet ger inte anledning till att ifrågasätta den framtagna värderingen. Det är inte heller skäligt att, så som anförts i överklagandet, reducera de beräknade ersättningarna med förrättningskostnaderna avseende den nu aktuella omprövningsförrättningen. Domstolen finner inte anledning att ändra Lantmäteriets ersättningsbeslut och överklagandet ska därmed avslås i denna del. Kostnadsfördelningsbeslutet och har yrkat att de inte ska betala någon del av förrättningskostnaderna. Som skäl har anförts att det är Frötuna Kraftverk HB som har initierat förrättningen och har nytta av den. Frötuna Kraftverk HB har å sin sida yrkat att kostnaden som är hänförlig till fastighetsregleringarna ska ändras så att parterna står för hälften var av kostnaderna. Som skäl har anförts bl.a. att det är där parterna stått längst ifrån varandra som har tagit mest tid i anspråk samt att mot-partens argumentation m.m. har medfört merarbete. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 34 F 1612-24 DOM Lantmäteriet har beslutat att den totala förrättningskostnaden ska fördelas med 80 procent på och 20 procent på . Denna fördelning har skett utifrån att ägaren till samt ska betala samtliga kostnader hänförliga till avstyckningsåtgärden och samt fastighetsbestämningen, 90 procent av kostnaden hänförlig till fastighetsregleringsåtgärderna samt 35 procent av kostnaden för anläggningsåtgärden (utifrån andelstal). Ägarna till ska betala 10 procent av kostnaden för fastighetsregleringsåtgärderna samt 65 procent av kostnaden hänförlig till anläggningsåtgärden (utifrån andelstal). Mark- och miljödomstolen konstaterar att samtliga parter har framställt yrkanden inom ramen för förrättningen, varav vissa fått bifall och vissa har avslagits. Domstolen anser att den beslutade fördelningen av förrättningskostnaderna är skälig. Vad som anförts i överklagandena föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandena ska därför avslås. Sammanfattning Sammanfattningsvis anser mark- och miljödomstolen att Lantmäteriet har handlagt ärendet på ett korrekt sätt och prövat de yrkanden som framställts. Det har funnits fog för att företa en officialprövning i den del beslutet innefattat fastighetsbestämning. Lantmäteriet har redogjort för sina ställningstaganden i ett stort antal frågor. Som framgått ovan har mark- och miljödomstolen inte i någon nu överklagad del funnit skäl att göra en annan bedömning än den som Lantmäteriet har redovisat. Mark- och miljödomstolen avslår därför samtliga överklaganden och Lantmäteriets beslut ska stå fast i alla delar. Rättegångskostnader och och Frötuna Kraftverk HB har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Enligt 16 kap. 14 § FBL får mark- och miljödomstolen, efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna, besluta att sakägare som förlorar målet ska ersätta annan sakägares dennes rättegångskostnad. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Domstolen konstaterar att DOM och Sid 35 F 1612-24 och Frötuna Kraftverk HB har överklagat förrättningen samt även korsvis intagit ställning som motparter. Domstolen har avslagit samtliga överklaganden. Det finns inte skäl att betrakta någon part som förlorande sakägare i målet och följaktligen ska yrkanden om ersättning för rättegångskostnader avslås. Det betyder att vardera parten får stå sin egen kostnad i målet. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD- 02) Överklagande senast den 24 juli
  23. Jonas Manole Monica Lagerqvist Nilsson _____________ I domstolens avgörande har rådmannen Jonas Manole, ordförande, och tekniska rådet Monica Lagerqvist Nilsson deltagit.

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.