← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(7)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060105 Mål nr F 9789-25 DOM 2026-06-17 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-11 i mål nr F 1701-25, se bilaga A PARTER Klagande C.H. Ombud: D.M. Motpart Kommunstyrelsen i Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg SAKEN Avstyckning m.m. från fastigheten X i Värmdö kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer AB241070) ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
  1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på så sätt att lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut upphävs endast i den del det avser avstyckningen.
  2. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet i övrigt.
  3. Mark- och miljööverdomstolen avslår C.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen. ___________________ Dok.Id 2357497 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 F 9789-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN C.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska avvisa Kommunstyrelsen i Värmdö kommuns överklagande till mark- och miljödomstolen. I andra hand har hon yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa lantmäterimyndighetens beslut i dess helhet och, i tredje hand, att domstolen i vart fall ska fastställa lantmäterimyndighetens beslut i den del det avser fastighetsregleringen mellan fastigheterna A och X. Hon har även yrkat ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. Kommunstyrelsen i Värmdö kommun (kommunstyrelsen) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN C.H. har i huvudsak anfört detsamma som i underinstanserna med bl.a. följande tillägg och förtydliganden. Kommunstyrelsens överklagande borde ha avvisats på grund av formfel och bristande behörighet. Den handling som inkom till lantmäterimyndigheten inom överklagandetiden uppfyller inte formkraven i 7 § lagen (1996:242) om domstolsärenden och utgjorde således inte något formellt överklagande. Handlingen gavs inte in av behörig delegat och behörigheten för den som gav in handlingen har inte heller styrkts i efterhand. Dessutom har något delegationsbeslut avseende överklagandet inte anmälts till kommunstyrelsen, vilket strider mot kommunstyrelsens delegationsordning. Vissa i kommunstyrelsens planutskott har ansett att kommunens hantering av överklagandet har varit felaktig. Byggnaden på styckningslotten har använts som självständig fritidsbostad sedan den uppfördes och tidigare fastighetsägare har intygat att byggnaden fortsatte att användas på det sättet även efter det att det nya bostadshuset uppfördes
  4. Byggnaden på styckningslotten har således aldrig varit ett uthus. Byggnaden rymmer alla nödvändiga SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 F 9789-25 funktioner för ett bostadshus. Tidigare ägare har intygat att byggnaden alltid har legat på den plats där den ligger i dag. Installationer för vatten till byggnaden gjordes före 1970-talet då inkommande vatten enligt kommunstyrelsen blev tillståndspliktigt. Värmdö kommun har den 29 oktober 2025 beviljat tillstånd för avloppsanläggning dels för byggnaden på styckningslotten, dels för byggnaden på stamfastigheten. Befintlig vattentäkt inom stamfastigheten har sedan lång tid tillbaka försörjt båda bostadshusen med vatten. Servitut för vattentäkt kommer att bildas inom ramen för förrättningen. Såväl styckningslotten som stamfastigheten blir varaktigt lämpade för bostadsändamål och kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, är således uppfyllda. Avstyckningen strider inte heller mot 3 kap. 3 § FBL och skulle endast bekräfta befintliga förhållanden. Avstyckningen skulle inte föranleda någon ändrad markanvändning, leda till olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Eftersom avstyckningen inte innebär någon förtätning strider den inte mot kommunens översiktsplan och det föreligger inte någon risk för prejudicerande verkan. Mark- och miljödomstolen har felaktigt upphävt tillståndsbeslutet i dess helhet. Kommunstyrelsen ifrågasatte inte fastighetsregleringen utan yrkade endast att tillståndsbeslutet skulle upphävas i den del det avser avstyckningen. Fastighetsregleringen möter inte några hinder enligt FBL och ska därmed godkännas. Kommunstyrelsen har i huvudsak anfört detsamma som i underinstanserna med bl.a. följande tillägg och förtydliganden. Handläggningen av överklagandet har skett i enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning och beslutet att överklaga har fattats inom ramen för kommunstyrelsens kompetens. Det finns därför inte något formellt hinder mot att pröva målet i sak. Av den ansökan om uppförande av fritidshus som inkom 1959 framgår att eldstaden i det befintliga uthuset, för vilket bygglov beviljades 1947, skulle tas bort. Det nya fritidshuset ersatte den tidigare byggnaden som huvudbyggnad. Sedan detta tillfälle SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 F 9789-25 finns det inte något bygglov eller annan handling som visar att den äldre byggnadens användning har ändrats från uthus till någon annan användning. Då den äldre byggnaden inte haft någon självständig användning som bostad och inte omfattas av bygglov som huvudbyggnad, kan den inte utgöra grund för en ny bostadsfastighet. Byggnaden som ligger till grund för avstyckningen saknar bygglov på den plats där den är uppförd. Med hänsyn till tillgängligt historiskt kartmaterial och avsaknaden av precisa mått till tomtgräns bedöms byggnaden vara olovligt tillbyggd. Det saknas vidare handlingar som visar att byggnaden haft vatten, avlopp eller kök, trots att sådana installationer varit anmälningspliktiga sedan 1970-talet. Om byggnaden har byggts till eller förändrats genom åren utan att erforderligt bygglov har beviljats, innebär det att åtgärderna inte är lovliga. Det gäller oavsett hur lång tid som har förflutit. Under 2025 har tillstånd enligt miljöbalken meddelats för två enskilda avloppsanläggningar på fastigheten X. Sådana tillstånd innebär dock ingen prövning av byggnaders lovlighet, användning eller lokalisering enligt plan- och bygglagen (2010:900). Eftersom avstyckningen grundas på en byggnad som inte är lovlig som huvudbyggnad, strider åtgärden mot 3 kap. 1 § FBL. Avstyckningen strider även mot 3 kap. 3 § FBL. I översiktsplanen anges uttryckligen att området inte är avsett att förtätas ytterligare. Kommunstyrelsen har inte kunnat finna exempel på att fastigheter med liknande förutsättningar i området har avstyckats. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Kommunstyrelsens överklagande ska inte avvisas Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning i fråga om kommunstyrelsens överklagande och att det inte förelåg hinder mot att pröva överklagandet i sak. C.H.s yrkande att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa kommunstyrelsens överklagande till mark- och miljödomstolen ska således avslås. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 F 9789-25 Tillståndsbeslutet ska upphävas såvitt avser avstyckningen Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. (Se 3 kap. 1 § första stycket FBL.) Lantmäterimyndigheten ska utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen och ska, vid behov, samråda med de myndigheter som berörs av åtgärden. Om det är nödvändigt att det finns tillstånd till viss verksamhet för att myndigheten ska kunna bedöma om fastighetsbildningen är tillåten och under förutsättning att det i övrigt finns förutsättningar att genomföra fastighetsbildningen, får myndigheten förelägga sakägare att inom viss tid ge in bevis om att ansökan om tillstånd har gjorts. (Se 4 kap. 25 § FBL.) Fastighetsbildning för befintlig bebyggelse medför inte att mark och byggnader får användas på annat sätt. För det krävs att tillstånd till den nya användningen söks i vanlig ordning. I de fall där befintlig bebyggelse har uppförts utan tillstånd kan det vara nödvändigt med förhandsbesked eller bygglov för att avgöra om fastighetsbildningen är tillåten. Det gäller t.ex. i de fall där kommunen kan förelägga byggnadens ägare att vidta rättelse. (Se prop. 2013/14:58 s. 24.) Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning. Av utredningen i målet framgår att byggnaden på styckningslotten har en annan placering och är större än den byggnad för vilken lov beviljades
  5. Det har inte framkommit att byggnadens placering och storlek har godkänts senare genom ett förhandsbesked eller bygglov. Det är således inte visat att byggnaden på styckningslotten är lagligen uppförd. Byggnaden ska därmed inte beaktas vid bedömningen av om styckningslotten är varaktigt lämpad för bostadsändamål. Det kan vidare konstateras att frågan om markens lämplighet för bostadsbebyggelse inte heller i övrigt har prövats genom förhandsbesked eller bygglov. Eftersom området inte omfattas av SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 F 9789-25 detaljplan, finns inte heller någon byggrätt på fastigheten. Mot denna bakgrund finner Mark- och miljööverdomstolen att det inte är visat att styckningslotten blir varaktigt lämpad för bostadsändamål. Avstyckningen strider således mot lämplighetskravet i 3 kap. 1 § första stycket FBL och den kan därför inte tillåtas. Det kan inte anses oproportionerligt att neka avstyckning i det aktuella fallet. Markoch miljödomstolen har därmed haft fog för att upphäva lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut såvitt avser avstyckningen. Vid denna bedömning saknas det skäl för Mark- och miljööverdomstolen att ta ställning till frågan om styckningslotten kan få godtagbara anordningar för vatten och avlopp och om avstyckningen är förenlig med 3 kap. 3 § FBL. Tillståndsbeslutet ska inte upphävas såvitt avser fastighetsregleringen Mark- och miljödomstolen har i sin dom angett att kommunstyrelsen yrkat att domstolen ska upphäva lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut i den del det avser avstyckningen. Kommunstyrelsen har således inte överklagat tillståndsbeslutet i den del det rör fastighetsregleringen. Mark- och miljödomstolens domslut får dock uppfattas som att domstolen har upphävt tillståndsbeslutet i dess helhet. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras så att lantmäterimyndighetens tillståndsbeslut upphävs endast i den del det avser avstyckningen. Det innebär att tillståndsbeslutet såvitt avser fastighetsregleringen står fast. Rättegångskostnader Enligt 16 kap. 14 § fjärde stycket FBL kan mark- och miljödomstolen tillerkänna en sakägare som vinner ett mål mot en företrädare för ett allmänt intresse ersättning för rättegångskostnader, om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen är tillämplig även i Mark- och miljööverdomstolen (se 17 kap. 3 § första stycket FBL). C.H. har i allt väsentligt förlorat målet. Hon har endast vunnit i den del målet rör frågan om beslutet om fastighetsreglering. Den frågan var inte överklagad till SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 F 9789-25 mark- och miljödomstolen och har inte närmare berörts av parterna där. Någon ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen ska därmed inte utgåoch C.H.s överklagande ska avslås. Målet i Mark- och miljööverdomstolen har endast i mycket begränsad del rört frågan om fastighetsregleringen. Kommunstyrelsen har över huvud taget inte berört frågan. Enligt Mark- och miljööverdomstolen föreligger det inte synnerliga skäl att tillerkänna C.H. ersättning för rättegångskostnader hänförliga till frågan om fastighetsreglering. C.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Maria L. McMurray, tekniska rådet Ingela Boije af Gennäs och hovrättsrådet Katarina Welin, referent. Föredragande har varit Carolina Fredin Haslum. Bilaga A Sid 1
(12)NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Mål nr F 1701-25 DOM 2025-06-11 meddelad i Nacka KLAGANDE Kommunstyrelsen Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg planmyndighet MOTPART C.H. X i Värmdö kommun Ombud: D.M. ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 24 januari 2025 i ärende nr AB241070, se domsbilaga
  1. SAKEN Avstyckning från X i Värmdö kommun _____________ DOMSLUT
  2. Mark- och miljödomstolen upphäver tillståndsbeslutet.
  3. Mark- och miljödomstolen avslår C.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader. _____________ Avgörandet är elektroniskt undertecknat Dok.Id 940244 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon 08-561 656 30 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 F 1701-25 BAKGRUND Den 24 januari 2025 fattade den statliga lantmäterimyndigheten ”Lantmäteriet”, LM, under pågående förrättning ett tillståndsbeslut varvid gavs tillstånd till avstyckning av en lott från X i Värmdö kommun (grön på skissen nedan) samt till en fastighetsreglering varigenom mark (blå nedan) överförs till A från X. YRKANDE M.M. Kommunstyrelsen i Värmdö kommun har överklagat tillståndsbeslutet och yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva tillståndsbeslutet i den del det avser avstyckning. Ägarens av X, C.H., inställning är i första hand att mark-och miljödomstolen ska avvisa överklagandet från Värmdö kommun då det inte inkommit inom föreskriven tid enligt 15 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (FBL), NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 F 1701-25 och eftersom det inte har ingivits av en behörig företrädare enligt Värmdö kommuns delegationsordning. I andra hand har hon inställningen att mark- och miljödomstolen ska avslå överklagandet. Hon har begärt att mark- och miljödomstolen ska hålla syn på platsen i syfte att visa att det huvudhus som byggdes 1947 alltid har stått på den nuvarande platsen. Hon har även yrkat ersättning för rättegångskostnader med 95 907 kr . KOMMUNSTYRELSENS UTVECKLING AV TALAN Till stöd för sitt yrkande har kommunstyrelsen anfört bl.a. följande. En avstyckning kan endast ske om det har gjorts en prövning av att avstyckningslotten är lämplig för ett självständigt bostadsändamål. Detta innebär att en prövning av en huvudbyggnad samt tillgång till vatten behöver göras, vilket saknas då byggnaden är ett uthus/komplementbyggnad och det inte finns något giltigt tillstånd för vatten. X är bebyggd med en huvudbyggnad och en komplementbyggnad och har en tomtstorlek om 5840 m
  4. 1947 beviljades ett bygglov för att på X uppföra en byggnad om 10,8 m2 i vilken det inte finns något kök inritat. Denna byggnad bedöms därför inte vara ett bostadshus. 1947 års bygglov Den komplementbyggnad som är underlag för avstyckningen är idag 25 m2 och placeringen överensstämmer inte med det beviljade lovet från 1947, så kommunen bedömer att byggnaden inte är lovligt uppförd. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 F 1701-25 1959 beviljades ett fritidshus på fastigheten där det står skrivet i bygglovshandlingarna att eldstaden borttages i befintligt uthus (aktuell byggnad som är underlag för avstyckning). För området gällde en byggnadsplan som fick laga kraft 1943 och som endast tillät en huvudbyggnad per fastighet. Enligt byggnadsplanen tilläts varje fastighet uppföra ett bostadshus om 60 m2 och komplementbyggnader om 40 m2 totalt. Bestämmelserna reviderades 1988, men kravet på en enda huvudbyggnad kvarstod. År 2007 beviljades bygglov för ett fritidshus. I de handlingarna benämns det tidigare huset som ett uthus (komplementbyggnad), vilket är i linje med den då gällande byggnadsplanen som endast tillät en huvudbyggnad på fastigheten. Därmed saknas det som krävs för att betrakta uthuset som en självständig bostadsbyggnad. Den 10 juli 2023 upphävdes byggnadsplan BP
  5. Syftet med detta var att möjliggöra permanentboende och ge större byggrätter än vad den tidigare byggnadsplanen tillät. Däremot var det inte avsett att främja förtätning eller uppdelning av fastigheter i området. Ett ytterligare syfte var att möjliggöra fortsatt användning av enskilda VA-system under de kommande 10–15 åren. LM hänvisar i skälen för sitt tillståndsbeslut till att byggnaden är 25 m2 och konstaterar att byggnaden har de funktioner som ett bostadshus ska ha samt att byggnadens vattenförsörjning utgår från huvudbyggnaden på fastigheten och leds därifrån till den andra byggnaden och menar att denna lösning har använts under lång tid samt att det inte finns skäl att anta att det inte skulle kunna fungera på detta sätt framöver. Enligt LM ska avloppet lösas genom att ansluta den nya fastigheten till befintliga anläggningar på X. LM har hänvisat till att HD i NJA 1979 s 21 (”Lammskärsfallet”) tillåtit avstyckning av en tomtplats kring en befintlig stuga om 16 m2 och till att kraven på vad som anses vara en självständig fungerande bostadsbyggnad inte ska sättas allt för högt. LM menar att åtgärden inte föranleder olämplig bebyggelse och inte motverkar lämplig planläggning av området enligt 3 kap. 3 § FBL NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 F 1701-25 I nu överklagat ärende har samråd skett med Värmdö kommun där nämnden (kommunstyrelsen) har inkommit med erinran, då avstyckningslotten inte är lämplig för bostadsändamål eftersom den är bebyggd med en olovlig komplementbyggnad som inte kan utgöra en självständig byggnad och inte utgöra underlag för avstyckning. Byggnaden har inte prövats enligt plan- och bygglagen för lokaliseringsprövning av om det är lämpligt med ytterligare bebyggelse på platsen. Beträffande LM:s hänvisning till Lammskärsfallet konstateras att den fastigheten var belägen inom strandskyddat område och att det inte har framkommit annat än att den byggnaden hade tillkommit på legal väg och funnits på platsen över 100 år. Lammskärsfallet uppvisar inte liknande förutsättningar med nu aktuellt ärende. Avstyckningen där skedde i ett område som var sparsamt bebyggt och inte gav prejudicerande effekter i området som kunde leda till olämplig bebyggelse och försvåra kommande planarbete genom att vissa fastigheter gavs mindre tomtstorlekar. Om avstyckningen genomförs kan det skapa en prejudicerande effekt som möjliggör framtida avstyckningar av fastigheter med olovliga komplementbyggnader. Detta kan leda till olämplig bebyggelse, särskilt eftersom ingen prövning av vattenförsörjningen har gjorts. LM:s egen bedömning att fastigheten kan försörja två mindre byggnader med vatten har baserats på uppgifter från fastighetsägaren om tidigare användning som fritidsboende. LM hänvisar till att avloppsfrågan ska lösas genom anslutning till den befintliga avloppsanläggningen på X. Denna åtgärd kräver dock tillstånd, vilket ännu inte har prövats. Den befintliga anläggningen är dimensionerad för ett hushåll, och dess tillstånd var tidsbegränsat till tio år, vilket löpte ut den 4 oktober
  6. Nämnden anser att frågan om avloppslösningen inte är tillräckligt utredd. Kommunstyrelsen har motsatt sig avstyckningen och anser att förrättningen strider mot 3 kap. 1 § FBL, som kräver att en fastighet ska vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Detta har inte prövats genom en lokaliseringsprövning i form av förhandsbesked eller bygglov för ytterligare ett bostadshus. En sådan prövning skulle utreda viktiga faktorer såsom vattentillgång, avloppslösningar, buller, NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 6 F 1701-25 dagvattenhantering, markförhållanden, översvämningsrisker, parkering, in- och utfarter samt hur förtätning och trafik påverkar området. Kommunen anser att förrättningen även strider mot 3 kap. 3 § FBL, eftersom fastigheten ligger inom ett prioriterat förändringsområde där avstyckning enligt översiktsplanen inte är avsedd att leda till förtätning. Fastighetsbildningen ska följa samhällsplaneringens intentioner och vara i linje med översiktsplanen enligt PBL, där markanvändning och bebyggelse regleras på en övergripande nivå. Inom dessa prioriterade förändringsområden arbetar kommunen för att underlätta omvandlingen från fritidshus till permanentboende. Samtidigt är målsättningen att bevara områdenas karaktär med gröna tomter och ett enkelt vägnät, samt att motverka förtätning genom avstyckning. En avstyckning baserad på en olovligt uppförd komplementbyggnad kan skapa ett prejudikat, särskilt eftersom flera fastigheter i området har liknande förutsättningar. Detta kan öppna för ytterligare avstyckningar med komplementbyggnader, vilket riskerar att leda till olämplig bebyggelse och försvåra planläggningen av området. På sikt kan en sådan utveckling få betydande konsekvenser för samhällsplaneringen i stort. C.H.s UTVECKLING AV TALAN Till stöd för sin inställning, har C.H. anfört bl.a. följande. Förstahandsinvändningen Med hänsyn till att inget giltigt överklagande inkom inom föreskriven tid bör kommunens talan avvisas enligt 44 § förvaltningslagen och 15 kap. 3 § FBL. Värmdö kommun har inte inom överklagandetiden (vilken sträckte sig till den 21 februari 2025) fattat något giltigt beslut att överklaga LM:s tillståndsbeslut. Av Värmdö kommuns delegationsordning framgår att överklagande av beslut från LM kräver beslut av en behörig delegat och att sådant beslut ska anmälas till kommunstyrelsen. I kommunstyrelsens mötesprotokoll från och med den 24 januari 2025 till och med den 21 februari 2025 saknas anmälan av delegationsbeslut i detta ärende. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 7 F 1701-25 Vidare har Värmdö kommun inte visat vilken behörig delegat som före den 21 februari fattat beslut att överklaga LM:s tillståndsbeslut. Andrahandsinvändningen Det fritidshus som ligger på styckningslotten uppfördes 1947 efter att bygglov beviljats samma år. Av den del av bygglovet som Värmdö kommun underlåtit att inge till mark- och miljödomstolen, framgår uttryckligen att byggnaden är en huvudbyggnad. Byggnaden har under hela sin existens använts som fritidsbostad och är, från det att den ursprungligen uppfördes, försedd med kök, sovalkov och vardagsrum. Ursprungligen användes mulltoalett i ett av uthusen och på tidigt 1980-tal flyttade toaletten in i byggnaden. På planritningen finns kök redovisat i form av skafferier tillsammans med en kamin. Byggnaden har från början haft en kombinerad vedspis/kamin som på tidigt 1980-tal byttes mot elspis. Det får anses som en rimlig standard för användning som fritidshus vid tidpunkten. Kommunens påstående att byggnaden inte är lovligen uppförd, är felaktigt. Den ursprungliga huvudbyggnaden som är belägen inom styckningslotten uppfördes 1947 med en yta om 10,8 m
  7. Därefter gjordes en tillbyggnad på 1940- eller 1950talet och idag är byggnadsarea 25 m
  8. Bygglov för tillbyggnaden har eftersökts utan framgång, men det betyder inte att tillbyggnaden saknar bygglov. Det finns inga beslut om rivning, byggsanktionsavgift eller annan förvaltningsrättslig åtgärd som visar att byggnaden är olovligt uppförd. Fotografier från 1950-talet stämmer överens med dagens placering, storlek och form för den ursprungliga delen. Ursprungshuset med dess nuvarande storlek, cirka 25 m2, utformning och placering NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 8 F 1701-25 på tomten, finns inritat på bygglovet från
  9. Värmdö kommun har underlåtit att inge detta bygglov till mark- och miljödomstolen och har endast ingivit del av den tekniska beskrivningen. Om huvudbyggnaden från 1947 hade betraktats som olovligen tillbyggd vid tidpunkten torde inte bygglovet 1959 ha beviljats. Den handskrivna anteckning på bygglovet från 1959 som kommunen hänvisar till – att eldstad i uthus ska borttagas – kan inte knytas till aktuell byggnad. Det finns uthus som anteckningen kan referera till. En sådan anteckning är inte heller tillräcklig för att ändra en byggnads juridiska status. Något beslut om ändrat användningssätt för 1947 års huvudbyggnad har aldrig fattats. Byggnadens status som huvudbyggnad ändras inte på grund av att ytterligare bygglov har beviljats. Värmdö kommun hävdar även att det ursprungliga huvudhuset från 1947 egentligen skulle vara placerat på en annan plats än nuvarande placering. Kommunen har inte inkommit med några bevis för sina påståenden avseende en annan placering. På tomten finns det inte heller några spår av en husgrund i det läge som den grova situationsplanen visar. Det läget utgör dessutom en orimlig placering utifrån byggnadens konstruktion i förhållande till tomtens utformning och topografi. Det är en brant slänt med stora höjdskillnader där byggnaden är utritad enligt situationsplanen. Branten ligger mot norrläge, dvs bort från havets söderläge. Kommunens uppgift om ett bygglov på X år 2007 är felaktig. Vid skriftväxling med Värmdö kommun har det framkommit att det beviljade bygglov från år 2007 som Värmdö kommun refererar till som bevis för att styckningslottens fritidshus skulle vara ett uthus, inte existerar. Det är anmärkningsvärt att en kommun på detta sätt inkommer med oriktiga påståenden. Den ursprungliga huvudbyggnaden har fått vatten från grävd brunn och senare från en borrad brunn. Det större huset (uppfört 1959) har vatten från samma borrade brunn. Inga väsentliga ändringar har skett som kräver tillstånd enligt PBL efter 1987 (9 kap 2 § punkt 5). Enligt 1947 och 1959 års byggnadsstadgor krävdes inget tillstånd för vattentillförsel. Avloppet godkändes 2008 och är dimensionerat för fem personer. Båda husen är inritade på det godkända tillståndet. Anläggningen omfattar sluten tank för svartvatten och infiltration för gråvatten. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 9 F 1701-25 Kommunen hävdar att tillståndet inte gäller efter 2017, men någon tillsyn är inte initierad. Enligt kommunens egna riktlinjer kan anläggningen nyttjas tills annat meddelas. Avstyckningen innebär inte några ändrade förhållanden i och med att någon ny bebyggelse inte tillkommer. Aktuella anläggningar utgör fortfarande godtagbara lösningar utifrån Värmdö kommuns riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp i Värmdö kommun. Såväl styckningslotten som stamfastigheten har således tillgång till fungerande VA-lösningar. Värmdö kommun anser att avstyckningen kan skapa prejudikat för framtida avstyckningar av olovliga komplementbyggnader och ha negativ inverkan på framtida planläggning av området. Detta är irrelevant då byggnaderna på stamfastigheten och styckningslotten har uppförts med stöd av gällande bygglov. Den tidigare byggnadsplanen för området upphävdes i juli
  10. Planbeskrivningen anger att syftet var att möjliggöra permanentboende och att ny plan för området kan vara 10–15 år bort. Avstyckningen följer befintlig bebyggelse och innebär ingen förtätning. Det sker ingen ändrad markanvändning eller utökning av bebyggelse. Både stamfastigheten och styckningslotten kommer att ha arealer om runt 2600–2700 m
  11. Det är en väl tilltagen areal för en bostadsfastighet och avviker inte heller ifrån variationen som finns inom Fagerholmsområdet. I likhet med MÖD 2015:30 och MÖD F 6488-20 konstateras att planmyndigheten inte har angett sakliga skäl för att avstyrka en fastighetsbildning. I det sistnämnda fallet var det dessutom ett komplementhus med kök och badrum som avstyckades. Byggnaden inom styckningslotten B är där belägen på ett liknande avstånd från den andra byggnaden som bebyggelsen i aktuellt mål. I båda fallen har, i likhet med aktuellt mål, kommunens invändningar inte innehållit konkreta hinder för avstyckningen. Hela X har sedan en lång tid tillbaka använts för bostadsändamål och Värmdö kommun har inte angett någon konkret planläggning som skulle förhindras av den nu aktuella avstyckningen. I förarbetena till fastighetsbildningslagen uttalas att det är angeläget att fastighetsbildningsåtgärder inte hindras utom när det NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 10 F 1701-25 verkligen kan påvisas att negativa konsekvenser skulle uppkomma för den planmässiga bebyggelsen, vilket alltså inte är fallet här. I MÖD F 6639-20 konstaterade domstolen att fastighetsbildning för befintlig bebyggelse inte medför att mark och byggnader får användas på annat sätt och även om det rådde viss osäkerhet i fråga om byggnadens status i plan- och bygglagens mening bedömde MÖD att det på såväl stamfastigheten som styckningslotten fanns bostadsbyggnader lämpliga för fritidsändamål. Utifrån dessa förutsättningar utgjorde inte 3 kap. 3 § FBL något hinder i det fallet. I aktuellt fall finns det som sagt bygglov för båda bostadshusen även om viss osäkerhet råder avseende tillbyggnad av huset från
  12. Avstyckningen möter således inte några hinder enligt 3 kap. 3 § FBL. C.H. har åberopat ett flertal skriftliga ingivna handlingar till stöd för sin talan. DOMSKÄL Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. C.H. har slutfört sin talan. Domstolen avslog i beslut den 30 maj 2025 C.H.s yrkande om syn. Formalia Det ankommer inte på en mark- och miljödomstol att ifrågasätta den prövning av att ett överklagande inkommit inom överklagandetiden (rättidsprövning), vilken görs av den myndighet som fattat beslutet. För övrigt föreligger det inte något hinder mot att i efterhand komplettera formella brister i ett överklagande. Av Värmdö kommuns reglemente för kommunstyrelsen, § 39, framgår att det är kommunstyrelsen som ansvarar för att bl.a. företräda kommunen vid samråd med Lantmäteriet (jfr. 15 kap. 7 § FBL). Kommunstyrelsen är alltså den nämnd som enligt 15 kap. 7 § FBL har rätt att överklaga ett beslut av LM. Att kommunstyrelsen NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 11 F 1701-25 står bakom överklagandet framgår av att chefen för planavdelningen (aktbilaga 9) och kommundirektören (aktbilaga 34) ställt sig bakom och utvecklat överklagandet; jämför delegationsordningen för kommunstyrelsen, punkt 2.2.12 (aktbilaga 35). Invändningen som C.H. angivit i första hand, innebär följaktligen inte något hinder mot att Värmdö kommuns överklagande prövas av mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens bedömning i sak Mark- och miljödomstolens uppfattning är att en byggnads status såsom en fastighets huvudbyggnad normalt upphör utan uttryckligt beslut därom i och med att en ny huvudbyggnad legalt tillkommer. Att det varit så i föreliggande fall framgår dessutom extra tydligt av dels att då gällande detaljplan föreskrev att det skulle vara endast en huvudbyggnad per tomt (fastighet), dels att det i byggnadslovet år 1959 för det nya fritidshuset, föreskrevs att eldstaden skulle tas bort ur den byggnad som i och med tillkomsten av det nya fritidshuset blev uthus. Då det således inte finns mer än en befintlig huvudbyggnad och det saknas både planstöd och lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen för ytterligare en huvudbyggnad, måste fastighetsbildning enligt tillståndsbeslutet anses dels medföra bildandet av en bostadsfastighet som inte prövats lämplig för sitt ändamål (3 kap. 1 § FBL), dels motverka lämplig planläggning av området, vilken enligt gällande översiktsplan ska avse permanentning av boendet i området, utan förtätning (3 kap. 3 § FBL). Tillståndsbeslutet ska därför upphävas. Vad C.H. anfört föranleder ingen annan bedömning. Med hänsyn till utgången i målet ska C.H.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslås. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2 (MMD-02) Överklagande kan ske senast den 2 juli
  13. Prövningstillstånd krävs. Peter Winge Björn Rossipal _____________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Björn Rossipal. Sid 12 F 1701-25

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.