Högsta förvaltningsdomstolen

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM Mål nr 441-25 meddelad i Stockholm den 24 juni 2026 SÖKANDE

1. Lövsta Stuteri AB, 556607-5833
2. AA Ombud för 1 och 2: Advokat Johan Forsling Advokatfirma DLA Piper Sweden KB Box 7315 103 90 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Klimat- och näringslivsdepartementet) beslut den 31 oktober 2024 i ärende KN2024/00653 avseende överklaganden av Energimarknadsinspektionens beslut om förlängning av nätkoncession för linje för en 245 kV luftledning från Måby till Överby SAKEN Rättsprövning ___________________ HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE Dok.Id 348304 Högsta förvaltningsdomstolen upphäver inte regeringens beslut som därmed står fast. Besöksadress Birger Jarls torg 13 Telefon 08-561 676 00 Öppettider måndag–fredag 09:00–12:00 13:00–16:00 Postadress Box 2293 103 17 Stockholm E-post hogstaforvaltningsdomstolen@dom.se Webbplats www.hogstaforvaltningsdomstolen.se 2

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN DOM Mål nr 441-25 Dok.Id 348304 BAKGRUND

1. För att en starkströmsledning ska få byggas eller användas krävs tillstånd (nätkoncession) enligt ellagen (1997:857). Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt och förutsatt att den uppfyller de krav som ställs upp i lagstiftningen, främst olika miljökrav.
2. Tidigare skulle den miljömässiga prövningen göras mot reglerna i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. När miljöbalken trädde i kraft 1999 upphävdes den lagen. Samtidigt ändrades reglerna i ellagen på så sätt att prövningen av en ansökan om nätkoncession framöver ska göras mot de strängare reglerna i miljöbalken. Det föreskrevs dock att äldre bestämmelser ska tillämpas i ärenden om nätkoncession, om ärendet hade inletts före ikraftträdandet av de nya reglerna.
3. Ellagen ändrades 2013 på så sätt att en nätkoncession som huvudregel ska gälla tills vidare och inte som tidigare för en begränsad tid, maximalt 40 år. Enligt övergångsbestämmelserna till lagändringen skulle nätkoncessioner som gällde för 40 år med automatik ändras till att gälla tills vidare, dock med vissa särregler för redan inlämnade ansökningar. Nätkoncessioner som tidsbegränsats till kortare tid än 25 år skulle alltjämt anses som tidsbegränsade. Sådana koncessioner kan förlängas, men då med en giltighetstid på som längst 15 år.
4. En beviljad nätkoncession gäller till dess att ansökan om förlängning prövats slutligt.
5. Affärsverket svenska kraftnät hade 1988 fått nätkoncession för linje (luftledning) från Måby till Överby fram till
6. Svenska kraftnät ansökte 1998, dvs. före miljöbalkens ikraftträdande, hos dåvarande Statens energimyndighet (numera Energimarknadsinspektionen) om förlängning av koncessionen. I en kompletteringsansökan 2018 begärde Svenska kraftnät att koncessionen skulle gälla tills vidare. Under 2023, då ärendet ännu inte hade avgjorts, lämnade Svenska kraftnät in en begäran om att koncessionen i stället skulle tidsbegränsas till 12 år från beslutet, eftersom en ny ledning planerades.
7. Energimarknadsinspektionen biföll i februari 2024 ansökan och nätkoncessionen angavs i beslutet gälla till och med den 12 februari 2036, dvs. i 12 år från beslutet. Prövningen gjordes mot reglerna i lagen om hushållning med naturresurser m.m., alltså enligt de regler som gällde före miljöbalkens ikraftträdande.
8. Lövsta Stuteri AB och AA överklagade beslutet till regeringen. De yrkade att beslutet skulle upphävas och ärendet återförvisas till Energimarknadsinspektionen för förnyad handläggning samt anförde att myndigheten borde ha prövat 3

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN DOM Mål nr 441-25 ansökan mot reglerna i miljöbalken och att myndigheten avgjort ärendet utan att iaktta sin kommunikationsplikt.

1. Regeringen avslog överklagandet. YRKANDEN M.M.
2. Lövsta Stuteri AB och AA ansöker om rättsprövning av regeringens beslut och yrkar att det ska upphävas samt anför följande.
3. Regeringens beslut strider mot övergångsbestämmelserna till lagen (2013:207) om ändring i ellagen och mot 2 kap. 14 § ellagen. Vid prövning av en ansökan enligt den bestämmelsen i då aktuell lydelse skulle bl.a. 2 kap. 8 a § ellagen tillämpas. Den bestämmelsen angav att miljöbalken skulle tillämpas. Lagändringen innebar att övergångsbestämmelserna till lagen (1998:854) om ändring i ellagen – enligt vilka ett ärende om prövning av nätkoncession ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före miljöbalkens ikraftträdande – blev obsoleta, eftersom en ny ordning för prövning av öppna ärenden om nätkoncessioner infördes. Regeringen har således felaktigt tillämpat äldre och obsolet lagstiftning vid överprövningen av Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession och underlåtit att pröva ansökan mot 2–4 kap. miljöbalken.
4. Vidare måste Svenska kraftnäts ändring av ansökan om nätkoncession 2023, då ansökan gick från att gälla en förlängning tills vidare till en förlängning för en viss tid, anses utgöra en ny ansökan eftersom förutsättningarna för förlängningen kraftigt förändrades. Prövningen ska då göras mot bestämmelserna i miljöbalken. Det kan inte ha varit lagstiftarens syfte att en 26 år gammal ansökan ska prövas mot bestämmelser i den sedan den 1 januari 1999 upphävda lagen om hushållning med naturresurser m.m.
5. Regeringens beslut strider även mot 25 § förvaltningslagen (2017:900). Energimarknadsinspektionen har vid sin handläggning underlåtit att kommunicera väsentliga ändringar av Svenska kraftnäts talan med sökandena före sitt avgörande, trots att de borde ha behandlats som parter i ärendet. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Rättslig reglering m.m. Dok.Id 348304
6. Rättsprövningslagen Av 1 och 3 §§ lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka hos Högsta förvaltningsdomstolen om 4

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN DOM Mål nr 441-25 rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

1. Enligt 7 § ska Högsta förvaltningsdomstolen upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om regeringens beslut inte upphävs, står det fast.
2. Rättsprövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet (prop. 1987/88:69 s. 23). Dok.Id 348304
3. Ellagen I 2 kap. 8 § andra stycket ellagen, i dess ursprungliga lydelse, föreskrevs att vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje ska lagen om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas.
4. Den 1 januari 1999 ersattes 2 kap. 8 § andra stycket med en ny 8 a § (SFS 1998:854). Enligt den bestämmelsen ska, vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession för linje, vissa angivna bestämmelser i miljöbalken tillämpas. En i huvudsak motsvarande bestämmelse finns numera i 2 kap. 17 §.
5. Av punkt 2 första meningen i övergångsbestämmelserna till 1999 års lagändring framgår att ett ärende om prövning av nätkoncession ska handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om ärendet har inletts före den lagens ikraftträdande.
6. I 2 kap. 13 § första stycket, i dess lydelse enligt SFS 2013:207, föreskrivs att en nätkoncession gäller tills vidare. Av andra stycket framgår att en nätkoncession för linje dock får begränsas att gälla för en viss tid, om sökanden begär det eller om det annars finns särskilda skäl, och att giltighetstiden i ett sådant fall får vara som längst femton år. Motsvarande bestämmelser finns numera i 2 kap. 21 § första och andra styckena.
7. I 2 kap. 14 § första stycket, i dess lydelse enligt SFS 2013:207, anges att en nätkoncession för linje, som har meddelats för en viss tid enligt 13 § andra stycket, får förlängas med upp till femton år i taget efter ansökan av nätkoncessionshavaren. Om sökanden begär det, får det beslutas att nätkoncessionen i stället ska gälla tills vidare. Av tredje stycket framgår att en ansökan enligt första stycket ska göras senast två år före koncessionstidens utgång och att nätkoncessionen gäller till dess att ansökningen har prövats 5

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN DOM Mål nr 441-25 slutligt. Motsvarande bestämmelser finns numera i 2 kap. 22 § första och andra styckena och 23 §.

2. Dok.Id 348304
3. I punkt 4 första stycket i övergångsbestämmelserna till 2013 års lagändring anges att en nätkoncession som gäller vid ikraftträdandet ska gälla tills vidare. Av andra stycket framgår att en nätkoncession för linje som gäller vid ikraftträdandet ska anses som en sådan nätkoncession för linje som enligt 2 kap. 13 § i dess nya lydelse gäller för en viss tid, om den senast bestämda giltighetstiden är kortare än tjugofem år eller nätkoncessionshavaren före ikraftträdandet har ansökt om att giltighetstiden ska förlängas med en kortare tid än fyrtio år. Förvaltningslagen Av 25 § första stycket förvaltningslagen följer att en myndighet ska – med några undantag som här saknar betydelse – innan den fattar ett beslut i ett ärende, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar inledningsvis att sökandena inte har intagit partsställning hos Energimarknadsinspektionen och att bestämmelsen i 25 § första stycket förvaltningslagen således inte är tillämplig i förhållande till dem. Det saknas därmed skäl för att på grund av vad sökandena anför i denna del upphäva regeringens beslut. I sammanhanget noterar Högsta förvaltningsdomstolen att sökandena under ärendets handläggning hos regeringen har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på de uppgifter som finns i ärendet.
4. Vid Energimarknadsinspektionens prövning av den nu aktuella koncessionen var den senast bestämda giltighetstiden drygt 12 år (1988–2000), dvs. kortare tid än 25 år. Koncessionen ska därmed enligt punkt 4 andra stycket i övergångsbestämmelserna till 2013 års lagändringar anses vara en nätkoncession för linje som gäller för en viss tid (2 kap. 13 § ellagen i dess lydelse enligt SFS 2013:207). En sådan koncession får efter ansökan av nätkoncessionshavaren förlängas med som mest 15 år i taget. Om sökanden begär det, får det beslutas att nätkoncessionen i stället ska gälla tills vidare (2 kap. 14 § i dess lydelse enligt SFS 2013:207).
5. Svenska kraftnät lämnade 1998 in en ansökan om förlängning av den nu aktuella nätkoncessionen. Av uttryckliga bestämmelser i ellagen framgår, då som nu, att en befintlig nätkoncession gäller under den tid som prövningsmyndigheten behandlar ärendet. Ingenting hindrar att den som ansöker om 6

(6)HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN Mål nr 441-25 DOM nätkoncession under ärendets handläggning ändrar sin ansökan. Det blir då inte fråga om en ny ansökan. Som Svenska kraftnät slutligt bestämt sin ansökan har bolaget begärt förlängning med 12 år, dvs. en kortare tid än de 15 år som maximalt kan ges vid tidsbegränsade koncessioner.

1. Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 2013 års lagändringar reglerar vilken giltighetstid som ska gälla för olika nätkoncessioner. Däremot görs i dessa övergångsbestämmelser inga ändringar avseende den prövning som ska göras av en ansökan. Av övergångsbestämmelserna till de ändringar i ellagen som gjordes i samband med ikraftträdandet av miljöbalken följer att en ansökan som lämnats in före balkens ikraftträdande ska prövas mot den upphävda lagen om hushållning med naturresurser m.m. och inte, som numera föreskrivs, mot vissa angivna bestämmelser i miljöbalken.
2. Mot denna bakgrund finner Högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut inte kan anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför inte upphävas. _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ I avgörandet har deltagit justitieråden Linda Haggren, Kristina Ståhl, Ulrik von Essen, Mathias Säfsten och Johanna Mihaic. Dok.Id 348304 Föredragande har varit justitiesekreteraren Olof Holm.