Sid 1
(8)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060201 DOM 2026-07-01 Stockholm Mål nr P 6958-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-05-05 i mål nr P 2925-24, se bilaga A PARTER Klagande Gävle kommun Pholro Tomtområde AB Ombud: Motpart Dok.Id 2356013 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Dödsboet efter Ombud: SAKEN Detaljplan för bostäder Västerrönningen i Gävle kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens dom och återförvisar målet dit för fortsatt behandling. ___________________ Sid 2 P 6958-25 Sid 3 P 6958-25 DOM SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Gävle kommun (kommunen) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa kommunens beslut att anta detaljplanen. I andra hand har kommunen yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska upphävas och att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen för förnyad prövning. I tredje hand har kommunen yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra detaljplanen genom att kommunen lämnar medgivande att ändra i planbeskrivningen enligt 13 kap. 17 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900), PBL på visst angivet sätt. I fjärde hand har kommunen yrkat att ärendet ska återförvisas till kommunen för ändring i den del som gäller planbeskrivningen under rubriken Gator och trafik. Pholro Tomtområde AB (bolaget) har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut att anta detaljplanen. I andra hand har bolaget yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska upphävas och att detaljplanen ska ändras i enlighet med vad som medges av kommunen. , , , , , , och har bestritt ändring av mark- och miljödomstolens dom. och dödsboet efter har fått tillfälle att yttra sig i målet men har inte avgett någon inställning till överklagandena. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Kommunen har anfört bl.a. följande. Det har skett en kompletterande trafikutredning den 22 maj 2025 som visar att den smalaste delen av Västerrönningens körbana idag är 3,3 meter och att den smalaste delen mellan stenmurarna är 5,7 meter. Denna passage är cirka 30 meter lång. Vägens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 6958-25 bredd säkerställer en godtagbar framkomlighet till det detaljplanelagda området under både sommar- och vinterförhållanden. Detta bekräftas genom utlåtanden från räddningstjänsten och de företag som utför renhållning och vinterunderhåll. Räddningstjänstens fordon har en bredd om 2,55 meter och deras krav på vägutformning är minst 3,0 meter bred väg, fri höjd på 4,0 meter samt en bärighet som motsvarar gatunätets bärighet. Räddningstjänsten har framfört att det inte är något problem att det på en kortare sträcka finns stenmurar på båda sidor av vägen, då det är möjligt att använda den mark som finns utanför vägbanan i dess nuvarande utformning vid en nödsituation. Detta gäller även under vinterförhållanden. Räddningstjänsten har även framhållit att det redan idag färdas tunga fordon, exempelvis timmerbilar och sopbilar, på vägen vilket tyder på att vägen även framöver klarar räddningstjänstens fordon. Sträckan längs stenmurarna verkar inte heller vara en plats där de ställer upp sina fordon och att det därför inte behöver vara bredare än att de kan köra förbi. Kommunen har vidare inhämtat uppgifter från den aktör som plogar vägen vintertid. Av dessa framgår att drift och underhåll av vägen under vinterförhållanden inte är ett problem. Vid stenmuren finns yta att placera snö på sidan om vägen. Vid en exploatering av bostadsområdet kommer även en ny väg att anläggas i enlighet med detaljplanen. Denna innebär att det blir möjligt för räddningsfordon att köra runt och vända längs denna sträcka i stället för att köra ända fram till vändplanen. Bolaget har anfört i huvudsak detsamma som kommunen. Kommunen och bolaget har till stöd för sin talan gett in en trafikutredning av Sweco från den 22 maj 2025, utlåtanden från räddningstjänsten och de aktörer som plogar respektive sköter renhållningen i området samt en inmätning av vägen Västerrönningen från den 15 maj 2025. och har anfört i huvudsak följande. Det förefaller ytterst märkligt att Sweco kommit fram till att vägen är cirka 0,4 meter bredare än tidigare. Att det skiljer så mycket mellan mätningarna medför att det går att ifrågasätta både tillvägagångssätt vid mätningen samt om det mätts utifrån beställarens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 6958-25 önskemål om bredd på vägen och inte utifrån den faktiska bredden. Den redovisade mätningen har inte heller utförts på vägens smalaste ställe, vilket gör underlaget vilseledande. Den verkliga bredden understiger redovisade mått. Vid vissa passager är det därutöver risk för ras med gamla stenmurar och det är inte heller möjligt att bredda vägen vid dessa partier då det finns risk för ras. Vändplan för räddningsfordon finns cirka 1,5 kilometer bortom det smalaste vägpartiet och cirka 500 meter efter detaljplaneområdet. Större fordon, inklusive räddningstjänstens fordon, kan inte vända inom rimligt avstånd. Det strider mot Boverkets huvudregel om att räddningsväg ska kunna nås och användas utan risk för att räddningsfordon blir stående eller inte kan vända. Avsaknaden av alternativa tillfartsvägar förstärker dessutom riskbilden och står i strid med de krav som uppställs i 2 kap. 6 § PBL om tillfredsställande trafiksäkerhet. Under vinterhalvåret förvärras situationen avsevärt. Stora snövallar längs vägens kanter begränsar ytterligare den redan smala körbanan. En brandbil har en bredd på cirka 2,55 meter, vilket innebär att marginalen vid den smalaste punkten, där vägen mäter 2,9 meter, endast uppgår till omkring 15 centimeter på vardera sida. Vägen är dessutom en väg med tvärfall, dvs. med lutning tvärs vägens riktning. Vidare har vägen både svaga kurvor och uppförsbackar, vilket påverkar sikten och framkomligheten avsevärt. och har gett in fotografier till stöd för sin talan. har anfört i huvudsak följande. Framkomligheten vintertid på sträckan mellan stenmurarna är ytterst begränsad. Ska framkomligheten säkras för räddnings-fordon behöver snöröjningsfordon vara på plats på heltid, vilket de inte är. och har anfört i huvudsak följande. Vägen är mycket trång och smalare än vad som uppges. Vägen går och är knappt framkomlig vintertid. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Sid 6 P 6958-25 DOM har anfört i huvudsak följande. Idag går det inte att mötas med bil på hela vägsträckan från korsningen Mårdängsvägen/Oppalavägen/Västerrönningen upp till det tilltänkta bostadsområdet, utan att behöva köra in på andras tomter eller backa tillbaka till vägkorsningar. Den hårdare vägbanan är endast cirka 2,3 meter, därefter börjar vägrenen med lösare grus sluttande ut mot dikena. Timmerbilarna som tar ut timret från skogen gör det innan tjälen har gått ur marken. Om det blir något timmerlass kvar körs det ut på sommaren efter att vägen har torkat upp. På våren råder ton tills vägen torkat upp. Under denna period är det vad gäller tung trafik enbart sopbilen som kör var fjortonde dag för att upprätthålla samhällsservicen. har gett in bl.a. fotografier till stöd för sin talan. och har anfört i huvudsak följande. Det är märkligt att vägen plötsligt har blivit tillräckligt bred . Att trafikutredningen görs om innebär att kommunen underkänner sin tidigare utredning. Den andra mätningen är vilseledande eftersom den inte är gjord på det smalaste stället. Där är vägbanan 2,9 meter bred och sikten är klart försämrad på grund av att vägen passerar en liten kulle och en kurva. Det finns inte plats för möten och vändplan för räddningsfordon längs vägen är belägen först cirka 1,2 kilometer bort och 500 meter från detaljplaneområdet. Vidare saknas alternativa tillfartsvägar. Eftersom grusvägen är bomberad inom vissa delar av aktuell sträcka minskar marginalerna ytterligare för att kunna framföra tunga fordon på ett säkert sätt. och har gett in fotografier till stöd för sin talan. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att mark- och miljödomstolen (såsom ägare av fastigheten togs upp som part i som gränsar till planområdet). Hos Mark- och miljööverdomstolen har det framkommit att det rätteligen är dödsboet efter som äger den fastigheten. Det är således dödsboet som haft rätt att överklaga kommunens beslut och som ska vara part i SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen målet. DOM Sid 7 P 6958-25 är delägare i dödsboet och får anses ha företrätt det såsom ombud. Mark- och miljööverdomstolen instämmer vidare i mark- och miljödomstolens bedömning att detaljplanen inte strider mot översiktsplanen på ett sådant sätt att det skulle ha krävts ett utökat planförfarande eller antagande av planen i kommunfullmäktige. När det därefter gäller frågan om framkomlighet på vägen Västerrönningen gör Markoch miljööverdomstolen följande bedömning. Västerrönningen utgörs av en smal grusväg i landsbygdsmiljö och är den väg som leder till planområdet från Oppala by. Av Swecos senaste trafikutredning, som har tillförts målet, framgår att den smalaste delen av körbanan är 3,3 meter. Mellan de murar som finns på ett avsnitt av vägen är bredden 5,7 meter. Den smalare delen av passagen är cirka 30 meter lång. Mark- och miljööverdomstolen anser att motpartens invändningar inte är tillräckliga för att ifrågasätta den trafikutredning som nu finns tillgänglig. Kommunen har även lämnat in kompletterande uppgifter från såväl räddningstjänsten som de aktörer som sköter snöröjning och renhållning. Av den tillkommande utredningen framgår bl.a. att räddningstjänstens fordon har en bredd om 2,55 meter och att vägen inte behöver vara bredare än fordonet för att räddningstjänsten ska kunna köra förbi och inte ställas upp samt att såväl snöröjning som renhållning kan utföras under befintliga vägförhållanden, även vintertid. Mot denna bakgrund anser Mark- och miljööverdomstolen att det numera är tillräckligt utrett att den aktuella vägsträckan fungerar för såväl större räddningsfordon som annan nödvändig tung trafik, vilket innebär att detaljplanen säkerställer en godtagbar framkomlighet för dessa till detaljplaneområdet. De befintliga vägarnas skick och bredd kan därför inte anses utgöra hinder mot att anta detaljplanen. Vid den bedömningen har särskild hänsyn tagits till att detaljplanen endast avser ett begränsat antal bostäder och därmed en begränsad trafikökning. Detaljplanen får därmed anses vara utformad på så sätt att den bl.a. skapar förutsättningar för utrymning och underlättar släckning av bränder samt tillgodoser behovet av en god trafikmiljö och därutöver är utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 P 6958-25 fastighetsförhållanden i enlighet med 2 kap. 6 § första stycket 2 och 6 samt 4 kap. 36 § första stycket PBL. I överklagandena till mark- och miljödomstolen väcktes emellertid flera frågor, bl.a. vilken hänsyn som tagits till skyddade arter i området, och som mark- och miljödomstolen uttryckligen inte tagit ställning till. Det är utifrån instansordningens princip inte lämpligt att Mark- och miljööverdomstolen prövar de kvarvarande frågorna som första instans. Mark- och miljödomstolens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Petra Bergman samt tekniska rådet Johan Andrade Hagland och hovrättsrådet Kristina Dreijer, referent. Föredragande har varit Anna Olsson. Sid 1
(13)ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Mål nr P 2925-24 2025-05-05 meddelad i Östersund PARTER Klagande Dok.Id 490837 Postadress Box 708 831 28 Östersund Besöksadress Storgatan 6 Telefon Telefax 063-15 06 00 E-post: mmd.ostersund@dom.se www.ostersundstingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag fredag 08:00 11:00 13:00 15:00 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 P 2925-24 2025-05-05 Motpart Gävle kommun Pholro Tomtområde AB ÖVERKLAGAT BESLUT Samhällsbyggnadsnämndens i Gävle kommun beslut den 28 augusti 2024 i ärende nr 21SBN212, se bilaga 1 SAKEN Detaljplan , Västerrönningen i Gävle kommun _____________ DOMSLUT Mark- och miljödomstolen upphäver Samhällsbyggnadsnämndens i Gävle kommun beslut den 28 augusti 2024, ärendenummer 21SBN212, att anta detaljplan för . _____________ ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 3 P 2925-24 DOM 2025-05-05 BAKGRUND Samhällsbyggnadsnämnden i Gävle kommun (nämnden) beslutade den 28 augusti 2024 att anta detaljplan för fastigheten , Västerrönningen i Gävle kommun. Syftet med planen är att möjliggöra ett bostadsområde med friliggande enbostadshus. Detaljplanen har handlagts med standardförfarande. Länsstyrelsen i Gävleborgs län (länsstyrelsen) beslutade den 5 september 2024 att inte överpröva beslutet att anta detaljplanen. Beslutet att anta detaljplanen har överklagats till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. , , , , , , , , , yrkar att mark- och miljödomstolen ska upphäva beslutet att anta detaljplanen. UTVECKLING AV TALAN , , , , , , , och har i ett gemensamt överklagande fört fram i huvudsakligen följande. Projektet med en detaljplan har tillkommit för att gynna en privat exploatörs egenintresse. Det finns inga tydliga vinster för det lokala samhället och bidrar inte till det allmännas bästa, såsom förbättrad infrastruktur. På detta sätt strider detaljplanen mot kommunens egen översik Den föreslagna ändringen har inte någon plan för att utveckla den bristfälliga infrastrukturen och innebär ökad belastning på befintlig infrastruktur såsom vägar, vatten- och avloppssystem och andra samhällsfunktioner. Kommunen har inte planerat för den ökade efterfrågan och detta kan leda till bl.a. försämrad trafiksäkerhet för nuvarande invånare. Den planerade detaljplanen befaras vidare leda till negativa sociala effekter, såsom ökad biltrafik. Detta strider mot kommunens policy om att bostäder ska ligga så det ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 P 2925-24 2025-05-05 är nära till kollektivtrafik. Vidare beräknas byggtrafik på denna smala grusväg förorsaka buller och försämrad livskvalitet för boende i området under lång tid. Det har inte gjorts en tillräcklig konsekvensanalys som visar på potentiella risker och negativa effekter av den tänkta exploateringen. Det finns bl.a. flera redan utvecklade och pågående bostadsområden i närområdet med betydligt bättre infrastruktur och mer naturlig placering. och har lagt till följande. Tillfarten till planområdet är olämplig. Den smalaste passagen mäter 2,9 meter och begränsas av stenmurar på båda sidor. Ett flertal hushåll har tomter som direkt mynnar ut på vägen och med obetydlig begränsning mellan tomt och väg. Tänkta mötesplatser måste därför ta denna tomtmark i anspråk för att möjliggöra möten mellan personbilar. Vägen förbi dessa hushåll fungerar i praktiken som servitut. har lagt till följande. Trafiksituationen är inte tillräckligt utredd. Samtliga i byn som berörs av den smala grusvägen, som är 2,8 meter bred, vet att det inte går att mötas där idag, varken på sommaren eller på vintern då vägen är ännu smalare eftersom stenmurarna hindrar plogvallarna. På våren håller inte vägen för den trafik som redan är där idag. Den allmänna vägen från Mårdängsvägen ner till Björke, som är asfalterad är idag, är i dåligt skick och kommunen har inga planer på att förbättra den. Gävle kommun frångår sin miljöpolitik och sitt miljömål eftersom det saknas både bussförbindelse och affär. och har lagt till följande. Den befintliga vägen längs sträckan Västerrönningen är trång och fastigheter ligger nära intill befintlig väg. Bilar kan inte mötas på vägen och den smalaste delen av vägen är 2,8 meter bred. Under vintertid är vägen ännu smalare. Med tanke på den ökade trafik som denna detaljplan kommer medföra finns en säkerhetsrisk för gångtrafikanter, cyklister, boende och biltrafikanter. Redan idag används fastighetsägares tomter för att möjliggöra möte med andra bilar. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 P 2925-24 2025-05-05 har i huvudsak fört fram följande. I området växer åtminstone två arter av blommor som är fridlysta; backsippa och knärot. Dessa arter är att betrakta som ytterst sällsynta och ska skyddas från exploatering. I området häckar även jorduggla. Dessutom kan hornuggla, kattuggla och lappuggla ses relativt frekvent. Utförd naturvårdsinventering är amatörmässig. Vägen är inte dimensionerad för ytterligare trafik, varken byggtrafik eller trafik från framtida boende. Den potentiella trafiken kommer förstöra boendemiljön för de redan boende. Området, som idag är ett rekreationsområde för redan boende, kommer att omintetgöras. Kommunen, som har förelagts att inkomma med yttrande avseende överklagandena, anser att överklagandena ska avslås och för i huvudsak fram följande. Trafikutredning Under planprocessen har frågan om trafikinfrastrukturen till och från planområdet utretts noggrant av kommunen, särskilt med hänsyn till den befintliga tillfartsvägen Västerrönningen. För att säkerställa att vägen är lämplig för den planerade exploateringen har kommunen låtit genomföra en trafikutredning, utförd av Sweco 2024-02-26, som analyserar vägens kapacitet, säkerhet, bärighet och förbättringsåtgärder. Trafikutredningen visar att vägen, med föreslagna åtgärder, kan hantera förväntade trafikökningen på ett trafiksäkert sätt. Föreslagna åtgärder inkluderar exempelvis ytbehandling av slitlagret, hastighetsdämpande åtgärder, att mötesficka anläggs och att beläggningsåtgärder utförs efter exploateringen. Vägen Västerrönningen är en enskild väg, utanför detaljplanelagt område och Oppala samfällighetsförening är väghållare. Kommunen är inte ansvarig för drift, underhåll eller förbättringsåtgärder av vägen enligt lag. Genomförandet av föreslagna åtgärder och framtida underhåll är en fråga för väghållaren, inte kommunen. Under planprocessen har kommunen analyserat hur den föreslagna bebyggelsen påverkar omgivningen, inklusive befintliga fastigheter och väginfrastruktur samt ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 6 P 2925-24 2025-05-05 förebyggande åtgärder för att motverka trafikolyckor. I detta arbete har särskild hänsyn tagits till att: Tillfarten till planområdet sker via en befintlig väg, vilket minimerar behovet av nya ingrepp i omgivningen. Trafikpåverkan har utretts genom en trafikutredning, och de föreslagna åtgärderna bedöms säkerställa en godtagbar framkomlighet och trafiksäkerhet. Planområdet är beläget på mark som bedömts vara lämplig för bostadsbebyggelse enligt kommunens översiktsplan. Ingen mark kommer behöva tvångsinlösas för genomförandet av detaljplanen. Kommunen har även bedömt att eventuella olägenheter för närboende och berörda fastighetsägare, exempelvis i form av ökad trafik, vägs upp av de fördelar som planen medför. Dessa fördelar inkluderar ett tillskott av bostäder som är i linje med kommunens översiktsplan samt områdets förmåga att erbjuda ett naturnära boende i stadsnära landsbygd. Planen möjliggör en ökad trafikmängd som är rimlig utifrån vägens utformning och i förhållande till oskyddade trafikanter. Kommunen har vidtagit lämpliga åtgärder för att säkerställa god trafikmiljö och trafikförsörjning enligt 2 kap. 6 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detaljplanen har utformats med skälig hänsyn till de befintliga bebyggelse-, äganderätts och fastighetsförhållanden som råder i området samt förhållanden i anslutning till planområdet. Dessa åtgärder bedöms vara tillräckliga för att uppfylla de krav som ställs enligt 4 kap. 36 § PBL. Det bör särskilt noteras att Västerrönningen ligger utanför detaljplaneområdet. Kommunens ansvar i detaljplanen har varit att säkerställa att en tillfredsställande lösning kan uppnås, vilket har bekräftats genom den genomförda trafikutredningen. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 7 P 2925-24 2025-05-05 Ett avtal har upprättats mellan exploatören och Oppala samfällighetsförening kring ansvarsområden och säkerställer de åtgärder som föreslås i trafikutredningen verkställs. Det framgår av planbeskrivningen. Vägen Västerrönningens bredd Gävle kommun har genomfört platsbesök samt studerat foton och kartor över den smalaste sträckan av Västerrönningen där körytans bredd i kommunens kartunderlag uppmätts till 2,8 meter. Även under ett möte med boende i Oppala den 5 oktober 2023 mättes Västerrönningens bredd vid stenmurarna till 2,8 meter. Kommunen bedömer att vägens körbana kan breddas till 3 meter eftersom det finns viss grönyta mellan vägbanan och stenmurarna som kan omvandlas till körbana. Av mark- och miljööverdomstolens avgörande från den 27 mars 2024 med mål nr P 3157-23 framgår att körbanans bredd, enligt PBL och Boverkets föreskrifter och allmänna råd, för en räddningsväg ska vara minst 3 meter. Väg Västerrönningen är inte en räddningsväg. Det saknas föreskrifter om minsta bredd för enskilda vägar. Räddningstjänsten har hörts i samrådet och svarat att man inte har någon erinran mot förslaget. Inget yttrande inkom under granskningen. Avstämning skedde dock med Räddningstjänsten efter granskningen den 7 maj 2024 där det bekräftats att Västerrönningens bredd fungerar ur ett räddningsperspektiv. Följande framkom vid mötet: Riktlinjen är att alla vägar för räddningsfordon (räddningsväg) ska vara minst 3 meter breda. Men det är inget problem att Västerrönningen på en kortare sträcka är något smalare. Anledningen är att Västerrönningen är en befintlig väg och det redan idag färdas tunga fordon/tung trafik där, som exempelvis timmerbilar och sopbilar. Vilket tyder på att vägen även framöver klarar räddningstjänstens fordon. Även om vägbanan är knappt 3 meter så är själva vägområdet bredare (minst 5 meter) vilket innebär att det finns mark att åka på utanför vägbanan om nödvändigt. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 8 P 2925-24 DOM 2025-05-05 Kommunen anser med ovanstående argument att tillfarten till planområdet är lämplig och att detaljplanen är förenlig med både trafiksäkerhetskrav och framkomlighetskrav. Detaljplanens påverkan på trafiksituationen har i rimlig utsträckning tagit hänsyn till allmänna och enskilda intressen. Länsstyrelsen har i sitt yttrande från den 10 april 2024 inte inkommit med synpunkter på vägens bredd. Fridlysta arter Naturvärdesinventeringen har genomförts enligt den standard som gäller för naturvärdesinventeringar. Den genomfördes i oktober, vilket är inom tidsramen för när en sådan utredning går att genomföra för att det ska vara möjligt att identifiera de biotoper och naturvärden som finns i området. Inventering bedöms ge en representativ bild av områdets naturvärden. Det finns inget som tyder på att planförslaget påverkar skyddade arter. Varken naturvärdesinventeringen eller kommunens besök på plats indikerar det. Av planbeskrivningen framgår det att om det vid exploateringstillfället påträffas skyddade arter ska länsstyrelsen kontaktas för vidare hantering. Klaganden har i sitt yttrande inte utvecklat talan om hur planförslaget har negativ inverkan på arter i området. Planområdet utgör endast en liten del av ett större, sammanhängande skogsområde. Vid planeringen av områdets struktur har stor hänsyn tagits till områdets naturförhållanden, vilka framgår av den genomförda naturvärdesinventeringen. Utifrån denna bedömning anses detaljplanen inte medföra någon påtaglig negativ påverkan på platsens natur och inga arter bedöms påverkas på sådant sätt att en prövning mot artskyddsförordningen blir aktuell. Gävle kommun vill också förtydliga att detaljplanearbetet. inte bedömts som sakägare i ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 9 P 2925-24 2025-05-05 Sammanfattning Sammanfattningsvis bedömer kommunen att det inte finns något skäl att upphäva antagen plan. Planen är utformad så att Västerröningen fortsättningsvis kan godtas som tillfartsväg till det planlagda området. Kommunen har tillämpat PBL korrekt och detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan. Planen är inte i konflikt med artskyddsförordningen. Klagandens yrkanden utgör inte skäl för att upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen. Pholro Tomtområde AB har meddelat att man instämmer i kommunens yttrande. DOMSKÄL Allmänt om prövningen av detaljplaner Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bestämmelsen ger kommunen möjlighet att inom förhållandevis vida ramar avgöra hur marken inom den egna kommunen ska disponeras. Den myndighet som prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan kan, enligt 13 kap. 17 § PBL, endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Delvis upphävande eller ändringar av beslutet får endast göras om kommunen har medgett det eller om det är fråga om ändringar av ringa betydelse. Den materiella prövningen av ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan stannar i många fall vid en prövning av om beslutet ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Om kommunens beslut ryms inom detta handlingsutrymme kommer de avvägningar som en kommun ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 10 P 2925-24 2025-05-05 gjort mellan olika samhällsintressen inte att bli föremål för överprövning (se MÖD 2014:12). I de fall då enskilda åberopar allmänna intressen föreligger inte något hinder av processuell natur mot att en överinstans vid prövningen av en enskild persons överklagande i ett planärende beaktar de allmänna intressen som enligt den klagande står emot planen. Vissa allmänna intressen, såsom miljökonsekvensnormer, riksintressen, hälso- och säkerhetsfrågor samt frågor kring risker för olyckor bevakas dock i första hand av länsstyrelsen i myndighetens funktion som regional planmyndighet under planprocessen och genom möjligheten till överprövning av kommunens beslut att anta en detaljplan (se 11 kap. 10 och 11 §§ PBL). Att länsstyrelsen bedömt planen som godtagbar i en fråga som länsstyrelsen ska bevaka som regional planmyndighet innebär i många fall att det inte finns skäl för den överprövande myndigheten att frångå den bedömningen. Det finns dock inget som hindrar att den överprövande myndigheten gör en annan bedömning, t.ex. om underlaget är bristfälligt (se MÖD 2016:13 och MÖD 2014:12). Länsstyrelsen i Gävleborgs län beslutade den 5 september 2024 att inte överpröva kommunens beslut att anta detaljplanen enligt 11 kap. 10 § PBL. Mark- och miljödomstolens bedömning Av planbeskrivningen framgår att detaljplanen syftar till att möjliggöra ett bostadsområde med friliggande enbostadshus. Det eftersträvas ett landsbygdsliknande bostadsområde med naturkaraktär där bebyggelsen anpassas både till områdets naturvärden, höjdskillnader och närområdets bebyggelsekaraktär. Detaljplanen tillåter att maximalt 17 enbostadshus kan byggas. Enligt den trafikutredning som utförts beräknas antalet boende i exploateringsområdet bli 52 personer. Beräkningen utgår från att 16 enbostadshus byggs. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 11 P 2925-24 2025-05-05 Förfarandet/beslutsförhet Klagandena har fört fram att det, med den nya detaljplanen, inte finns några tydliga vinster för det lokala samhället och på det sättet strider mot kommunens egen översiktsplan. Mark- och miljödomstolen konstaterar dock att området, enligt Fördjupad översiktsplan Gävle Stad 2025, är utpekat som ett strategiskt område för bostäder. Det har därför inte kommit fram att detaljplanen skulle strida mot översiktsplanen på ett sådant sätt att kommunen skulle ha handlagt detaljplanen genom ett utökat förfarande enligt 5 kap. 7 § PBL eller antagits av kommunfullmäktige enligt 5 kap. 27 § PBL. Det finns därför inte skäl att på denna grund upphäva detaljplanen. Vägen Västerrönningens bredd En detaljplan ska, enligt 4 kap. 36 § första stycket PBL, vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att det även avser förhållanden i anslutning till planområdet (se prop. 1985/86 s. 559 och prop. 2009/10:170 s. 436). Enligt 2 kap. 6 § första stycket 2 PBL ska vid planläggning bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser. I kravet att bebyggelsen ska utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till skydd mot uppkomst och spridning av brand m.m. ingår att skapa förutsättningar för utrymning och underlätta släckning av bränder, vilket bl.a. förutsätter att räddningstjänstens fordon kan ta sig fram (jfr. prop. 1985/86:1 s. 475). Mark- och miljööverdomstolen har i avgörande från den 27 mars 2024 i mål nr P 3157-23 upphävt en detaljplan på grund av att den inte säkerställde att en tillfartsväg hade en godtagbar framkomlighet för bl.a. större räddningsfordon i samband med räddningsinsatser. Den aktuella tillfartsvägen bredd uppgick i sitt smalaste snitt till mindre än 3 meter. ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 12 P 2925-24 2025-05-05 Det är i målet ostridigt att vägbredden på väg Västerrönningen i sitt smalaste snitt mäter 2,8 meter. Av utredningen i målet framgår vidare att väg Västerrönningen utgör tillfartsväg till detaljplaneområdet och avslutas med en vändplan. Såvitt framgår saknar detaljplaneområdet alternativa tillfarts- och räddningsvägar. Räddningstjänsten kommer därför att behöva använda väg Västerrönningen för att kunna ta sig till detaljplaneområdet vid en eventuell räddningsinsats. Att väg Västerrönningen är framkomlig för räddningstjänsten är därför, enligt domstolens mening, en förutsättning för detaljplanens funktion. Frågan är därmed om detaljplanen säkerställer en godtagbar framkomlighet för räddningsfordon till detaljplaneområdet. Räddningstjänsten har till kommunen uppgett att vägbanans bredd ska vara minst 3 meter men att det inte är något problem att väg Västerrönningen på en kortare strecka är något smalare eftersom själva vägområdet är bredare, vilket innebär att det finns mark att åka på utanför vägbanan om nödvändigt. Kommunen har också fört fram att vägens körbana bedöms kunna breddas till 3 meter eftersom det finns viss grönyta mellan vägbanan och stenmurarna som kan omvandlas till körbana. Klaganden har dock fört fram att vägen är smalare än 2,8 meter på vintern eftersom stenmurarna hindrar plogvallarna. Kommunen har inte bemött denna uppgift i sitt yttrande och domstolen finner, med anledning av att utrymmet mellan vägbanan och stenmurarna är begränsat, inte skäl att ifrågasätta detta. Mark- och miljödomstolen anser därför att det inte framgår annat än att den användbara bredden under vinterförhållanden i vart fall inte kan förväntas vara större än 2,8 meter. Det innebär, enligt domstolens mening, att räddningstjänsten svårligen kan använda den mark som finns utanför vägbanan när det råder vinterförhållanden. Det medför också att väg Västerrönningen i sin nuvarande utformning, vid vinterförhållanden, inte kan anses ha en godtagbar framkomlighet för räddningsfordon. Mark- och miljödomstolen konstaterar också att frågan om det är möjligt att bredda vägbanan inte har utretts i den trafikutredning Sweco har utfört på uppdrag av ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 13 P 2925-24 DOM 2025-05-05 kommunen. Även om det framgår av fotografier att det finns viss grönyta mellan vägbanan och stenmurarna som löper längs med båda sidor av vägen anser domstolen att fotografierna inte utgör tillräckligt underlag för att visa att det är möjligt att bredda vägen ytterligare och om denna vägbredd kan säkerställas även under vinterförhållanden. Inte heller i det avtal som har upprättats mellan exploatören och den vägförening som är väghållare för Västerrönningen har frågan om vägens bredd och säkerställande av bredden reglerats. Mark- och miljödomstolen anser mot ovanstående bakgrund att det av utredningen inte framgår att det är möjligt att bredda väg Västerrönningen ytterligare eller att det är möjligt för Räddningstjänsten att använda den mark som finns utanför vägbanan i dess nuvarande utformning under vinterförhållanden. Domstolen anser därför att detaljplanen inte säkerställer en godtagbar framkomlighet för större räddningsfordon till detaljplaneområdet. Detaljplanen kan därför inte anses vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden i detta avseende. Kommunens beslut att anta detaljplanen strider därmed mot 2 kap. 6 § första stycket 2 samt 4 kap. 36 § första stycket PBL. Det innebär att kommunens beslut att anta planen ska upphävas i sin helhet. Vid denna utgång saknas det anledning för domstolen att pröva de övriga invändningar mot detaljplanen som klagandena har fört fram. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 26 maj 2025. Prövningstillstånd krävs. Marit Åkerblom Nils Persson _____________ Målet har avgjorts av chefsrådmannen Malin Åkerblom, ordförande, och tekniska rådet Nils Persson. Föredragande har varit beredningsjuristen Martin Larsson.