Mark- och miljööverdomstolen

(4)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060405 Mål nr P 14159-25 DOM 2026-05-21 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-03 i mål nr P 3187-25, se bilaga A PARTER Klagande P.L. Motpart

1. Miljö- och byggnadsnämnden i Mora och Orsa kommun 792 80 Mora
2. P.M.
3. P.A. SAKEN Tillsyn på fastigheterna A och B i Mora kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet. ___________________ Dok.Id 2339117 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 14159-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN P.L. har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska besluta om lämplig rättelseåtgärd, som flytt eller rivning av byggnaden. I andra hand har han yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut att återförvisa ärendet till nämnden. P.M. och P.A. har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras. Nämnden har fått möjlighet att yttra sig över överklagandet men har inte angett någon inställning. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN P.L. har anfört i huvudsak följande. Genom att tillåta den aktuella byggnaden i det öppna odlingslandskapet, trots att den kunnat placeras närmare befintlig bebyggelse, skapas ett prejudikat för att liknande ekonomibyggnader kan förverkligas i hela det kulturhistoriskt skyddade landskapet. Varje åtgärd som tillåts kan utgöra en del i ett förlopp som urholkar landskapets läsbarhet. Byggnadens placering bryter mot Bonäs bys kulturhistoriska struktur som riksintresse, särskilt i ljuset av att ingen traditionell bebyggelse tidigare förekommit på platsen. P.M. och P.A. har anfört i huvudsak följande. Det är framför allt radbyns struktur, bebyggelsemönstret och den historiska bymiljön som utgör de bärande värdena för riksintresset i Bonäs. Den aktuella ekonomibyggnaden utgör inte i sig ett sådant bärande uttryck för riksintresset att den kan anses vara avgörande för förståelsen av radbyns kulturmiljövärden. Åtgärden kan därför inte anses medföra någon påtaglig skada på riksintresset i den mening som avses i miljöbalken. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 14159-25 UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn i målet. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Frågan i målet är om ekonomibyggnaden uppfyller anpassningskraven i förhållande till landskapsbilden och kulturvärdena på platsen, se 2 kap. 6 § 1 punkten plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ekonomibyggnaden är uppförd i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken, Bonäs [W 75]. Markoch miljööverdomstolen har tidigare uttalat att om en åtgärd bedöms medföra påtaglig skada på de värden som konstituerar ett riksintresse ligger det i sakens natur att den inte är förenlig med 2 kap. 6 § PBL. En åtgärd kan vidare bedömas strida mot 2 kap. 6 § PBL i förhållande till kulturvärdena på platsen även om den inte anses medföra påtaglig skada på de värden som konstituerar riksintresset. (Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 1 juli 2024 i mål nr P 2540-23.) Mark- och miljööverdomstolen anser att de regeringsbeslut som omnämns i mark- och miljödomstolens dom inte kan tillmätas någon avgörande betydelse för prövningen i detta fall. I Riksantikvarieämbetets beskrivning av riksintresset beskrivs Bonäs bl.a. som en tät utpräglad radby, som ligger efter skogskant till ett stort, tallbevuxet sanddynområde. Gårdarna ligger på rad efter den trånga, slingrande bygatan med härbren och uthus tätt intill vägbanan. Odlingslandskapet tillhörigt byn finns mellan gårdarna och Orsasjön. Av beskrivningen framgår också att uttrycken för riksintresset består av bland annat ett ”väl hävdat odlingslandskap där de uppodlade markerna är lokaliserade i sluttningen mellan gårdarna och Orsasjön”. Som förutsättning för att kulturvärdena ska bibehållas anges bland annat att det öppna odlingslandskapet och den direkta kontakten mellan byn och Orsasjön bör bibehållas. Den aktuella ekonomibyggnaden är belägen i det omnämnda odlingslandskapet mellan radbyn och Orsasjön. Byggnaden är placerad väster om Bonäs sjöväg, ca 65 meter från P.M.s och P.A.s gård med bl.a. bostadshus och stall. Mark- och miljööverdomstolen kunde vid synen konstatera att ekonomibyggnaden är relativt SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 14159-25 omfattande till sin volym och att den är framträdande i landskapsbilden, i vart fall från vissa vinklar. Den omständigheten att ekonomibyggnaden ligger isolerad från annan bebyggelse och att den är belägen väster om Bonäs sjöväg gör den också avvikande från den övriga bebyggelsestrukturen i området. Ekonomibyggnaden stör i viss mån det öppna odlingslandskapet och den kontakt mellan radbyn och Orsasjön som riksintressebeskrivningen hänvisar till. Samtidigt är odlingslandskapet inte helt obebyggt i övrigt utan det finns förhållandevis omfattande bostadsbebyggelse mellan Bonäs sjöväg och Orsasjön i relativt nära anslutning till ekonomibyggnaden. Från flera vinklar skyms ekonomibyggnaden delvis av träd. Byggnadens gestaltning som sådan avviker inte från den omgivande miljön. Den är utformad som en relativt traditionell ekonomibyggnad med långsmal planform och sadeltak. Fasadbeklädnaden utgörs av stående rödfärgad träpanel och taktäckningen av svart plåt och byggnaden har portar längs långsidan och mindre fönster för att ge visst ljusinsläpp. Utformningen ansluter till bebyggelsen på P.M.s och P.A.s gård. Vid en sammantagen bedömning får ekonomibyggnaden anses utgöra ett godtagbart tillägg till landskapsbilden och bebyggelsemiljön. Åtgärden kan varken anses medföra påtaglig skada på de värden som konstituerar riksintresset eller i övrigt strida mot anpassningskraven i 2 kap. 6 § PBL. Mark- och miljööverdomstolen har härvid också beaktat att det inte framkommit någon konkret risk för kumulativa effekter. Nämnden har alltså haft fog för att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd och överklagandet ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Ulf Wickström, tekniska rådet Mats Kager och tf. hovrättsassessorn Alice Stööp Hedborg, referent. Föredragande har varit Lovisa Falkesjö. Bilaga A Sid 1

(5)NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Mål nr P 3187-25 DOM 2025-10-03 meddelad i Nacka PARTER Klagande

1. P.M.
2. P.A. Motpart
3. Miljö- och byggnadsnämnden i Mora och Orsa kommun 792 80 Mora
4. P.L. Fryksås 248 794 90 Orsa ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Dalarnas läns beslut den 2 april 2025 i ärende nr 10427-2024, se bilaga 1 SAKEN Tillsyn enligt plan- och bygglagen på fastigheterna A och B i Mora kommun _____________ DOMSLUT Med ändring av länsstyrelsens beslut fastställer mark- och miljödomstolen Miljöoch byggnadsnämnden i Mora och Orsa kommuns beslut den 19 juni 2024 (§ 85, dnr MOK BN 2022-000687) att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd. _____________ Avgörandet är elektroniskt undertecknat Dok.Id 947517 Postadress Box 69 131 07 Nacka Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon 08-561 656 00 E-post: mmd.nacka@dom.se www.nackatingsratt.domstol.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 2 P 3187-25 BAKGRUND Efter att klagomål inkommit till Miljö- och byggnadsnämnden i Mora och Orsa kommun (nämnden) om att en byggnad uppförts utan bygglov och att jordbruksmark därigenom tagits i anspråk på fastigheterna A del 2 och B del 7 beslutade nämnden att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd. Detta med motiveringen att det inte fanns anledning att anta att bestämmelserna i planoch bygglagen inte följts. Efter överklagande beslutade Länsstyrelsen i Dalarnas län (länsstyrelsen) att upphäva nämndens beslut och att återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Länsstyrelsen uttalade bl.a. att byggnaden är en sådan ekonomibyggnad som i och för sig är bygglovsbefriad, men att åtgärden tycks strida mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, på ett sätt som motiverar ingripande enligt 11 kap. PBL. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. P.M. och P.A. har yrkat att mark- och miljödomstolen ska undanröja länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd. Till stöd för sin talan har de bifogat fotografier från platsen samt anfört i huvudsak följande. Byggnaden är korrekt klassificerad som en ekonomibyggnad som inte kräver bygglov. Byggnaden är belägen på den norra delen av fastigheten. Området utgörs av fuktig mark och är därmed olämpligt för jordbruksändamål. Placeringen är vald för att minimera påverkan på brukbar mark och undvika ytterligare anläggande av väg. Riksintresset gäller uppe i byn, inte på den nu aktuella platsen. Fastigheten är inte belägen i direkt anslutning till den radby som länsstyrelsen hänvisar till. Byggnaden har uppförts med stor hänsyn till kulturmiljön. Den är utförd i stående träpanel målad i traditionell falurödfärg och har sadeltak i svart plåt. Utformningen NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 3 P 3187-25 harmoniserar med den traditionella byggnadsstilen i Bonäs. Bonäs by är inte en fäbodmiljö. Ekonomibyggnader är en nödvändig del av ett fungerande lantbruk. Dagens jordbruksverksamhet kräver byggnader som är anpassade efter moderna förutsättningar. Byggnadens höjd motiveras av det faktiska behovet av att kunna förvara och hantera en modern traktor. Det finns flera fastigheter i Bonäs med solcellsinstallationer. Att byggnaden utrustats med solceller ger uttryck för fastighetsägarnas miljömedvetenhet och innebär inte ett avsteg från områdets karaktär. P.L. har motsatt sig att det överklagade beslutet ändras och anfört följande. Det är viktigt för byn att få klarhet i vad som gäller för ekonomibyggnader avseende anpassning till riksintresset för kulturmiljön. Det finns många andra som skulle kunna uppföra bygglovsbefriade ekonomibyggnader. Frågan är om ekonomibyggnader ska få byggas på öppen odlingsyta eller om de i stället bör placeras i kanten av en redan bebyggd yta. Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig i målet men har inte hörts av. Mark- och miljödomstolen har hållit syn i målet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser, utöver vad som anges nedan, framgår av länsstyrelsens beslut. Frågan i målet är om nämnden har haft skäl att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd, och främst om åtgärden uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL. I målet aktualiseras även frågan om åtgärden innebär påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 4 P 3187-25 Mark- och miljödomstolen instämmer inledningsvis i underinstansernas bedömning att den aktuella byggnaden är att anse som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad enligt 9 kap. 3 § PBL. I fråga om anpassningskravet och om åtgärden innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården gör domstolen följande överväganden. Regeringen har i närtid fattat två beslut avseende åtgärder i Bonäs och åtgärdernas inverkan på det aktuella riksintresset (regeringens beslut den 6 mars 2025 i ärende nr LI2024/00813 och den 30 april 2025 i ärende nr LI2024/02158). De båda åtgärderna, komplementbyggnad respektive tillbyggnad av fritidshus, avsågs inte att uppföras i det öppna odlingslandskapet, men mark- och miljödomstolen anser ändå att vissa uttalanden i besluten är av relevans. Riksantikvarieämbetet yttrade sig i båda ärendena och ansåg att de båda åtgärderna inte innebär påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet anförde att den centrala bedömningen av påverkan på riksintressanta kulturmiljöer är landskapets fortsatta läsbarhet. Avseende det aktuella riksintresset anförde Riksantikvarieämbetet att det riksintressanta värdet utgörs av den äldre bymiljön i form av en långsträckt radby med äldre välbevarad bebyggelse, där månghussystemet och fastigheternas kringbyggda gårdsbild till stor del är bevarad. I det senare av de två regeringsavgörandena anförde Boverket, som yttrat sig i ärendet, följande gällande kumulativ skada. Kumulativ skada kan utgöra risk för påtaglig skada. Generellt gäller att det måste göras troligt att liknande åtgärder kommer att följa på en första åtgärd för att summan av de väntade förändringarna ska kunna beaktas vid bedömningen eller att den aktuella åtgärden redan är del i redan pågående sådan utveckling. Riksantikvarieämbetet gjorde i denna del bedömningen att det finns en risk för att kumulativ skada uppstår på riksintresset om okänsliga förändringar tillåts och att det därför är viktigt att åtgärder i byn görs med utgångspunkt i den befintliga bebyggelsens värden. Riksantikvarieämbetet ansåg vidare att det inte framkommit att bebyggelsen inom riksintresset ändrats i NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 P 3187-25 sådan grad att statusen som riksintresse inte längre uppfylls. Den aktuella åtgärden bedömdes innebära att skada riskerar att ackumuleras, men skadan ansågs inte påtaglig sett till att de kulturhistoriska värden som konstituerar riksintresset alltjämt är avläsbara. Vid platsbesök i det nu aktuella målet kunde mark- och miljödomstolen konstatera att den aktuella ekonomibyggnaden placerats fritt i landskapet samt att byggnaden har en förhållandevis omfattande volym till följd av dess funktion för jordbrukets drift. Andra äldre ekonomibyggnader ligger utspridda i det omgivande landskapet varför domstolen anser att den tillkommande ekonomibyggnaden utgör ett hänsynsfullt tillägg som uppfyller kraven på anpassning till omgivningen och de värden som föreligger. Domstolen anser inte att åtgärden påverkar den fortsatta läsbarheten av landskapet eller de kulturhistoriska värden som konstituerar riksintresset. Att byggnaden har en modern gestaltning ändrar inte domstolens bedömning. Detta sammantaget anser mark- och miljödomstolen att den sökta åtgärden uppfyller anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL. Domstolen anser vidare inte att åtgärden kan anses innebära påtaglig skada enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Vad Per Länsmans har anfört föranleder inte någon annan bedömning. Nämnden har därmed haft skäl att avsluta tillsynsärendet utan åtgärd. Länsstyrelsens beslut ska därför ändras och nämndens beslut fastställas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 24 oktober
5. Nicolina Redner Ylva Kvist Trelje _____________ I domstolens avgörande har deltagit tingsfiskalen Nicolina Redner, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje. Föredragande har varit Josef Hellman.