← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(8)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060303 Mål nr M 15083-25 DOM 2026-07- 01 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-08 i mål M 4234-24, se bilaga A PARTER Klagande K.A. Ombud: W.J. Motpart Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping SAKEN Utdömande av vite ___________________ Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet. _____________ Dok.Id 2359571 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 M 15083-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN K.A. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska avslå Länsstyrelsen i Jönköpings läns ansökan om utdömande av vite. Länsstyrelsen i Jönköpings län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN K.A. har anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolen var inte behörig att döma ut vitet. Enligt 6 § lag 1985:206 om viten skulle ansökan gjorts hos förvaltningsrätt. Det finns urminnes hävd för verksamheten och vitesföreläggandet är i strid med befintligt tillstånd. Högsta domstolens avgörande ”Gäddeviksås kvarn”, NJA 2024 s. 800, visar att urminnes hävd är ett tillstånd med rättskraft. Kvarndammen (tidigare Smedshems kvarn o såg) har funnits sedan åtminstone i slutet av 1700-talet. Syftet har delvis varit för industriellt ändamål men har antagligen den mesta tiden avsett reglering för att upprätthålla vattennivån i samhället. Kvarnverksamheten upphörde
  1. Efter 1953 har syftet med dammen enbart varit att upprätthålla vattennivån. Nödvändiga underhållsarbeten har inte förändrat dammbyggnadens utformning och utseende eller möjlighet att avbörda vatten. Regleringen har varit densamma i 250 år. Verksamheten bedrivs således med stöd av urminnes hävd. Hon är pensionär och har inte de ekonomiska resurserna att betala vitet och beloppet är för högt. Ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse eftersom hon påbörjade samrådsförfarandet i oktober
  2. Samrådsunderlaget ska ligga till grund för ansökan om tillstånd till reglering vid Smedsdammen. Ansökan ska enligt föreläggandet vara domstolen tillhanda senast den 30 april 2025 men fristen har förlängts av länsstyrelsen till den 30 november 2025 i avvaktan på länsstyrelsens ställningstagande avseende SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 M 15083-25 betydande miljöpåverkan. Det har således ingen betydelse att samrådsförfarandet har blivit försenat. Föreläggandet var otydligt och komplicerat att förstå för en person med hennes höga ålder. Hon har ingen förkunskap om domstolsprövningar. Föreläggandet innehåller olika datum för när samrådshandlingarna ska ha getts in och när ansökningen om tillstånd ska ha skett. Det fanns inte skäl för den uppdelningen utan det borde ha räckt med endast ett datum. Det stämmer inte att det kommit in flera klagomål mot verksamheten. Hon känner bara till en som klagat. K.A. har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat kartor, flygfotografier, handlingar från länsstyrelse samt lantmäteriet angående fastställandet av registerbeteckning och upptagande i jordregistret av Smedhems Kvarn & Såg. Länsstyrelsen i Jönköpings län har anfört i huvudsak följande. Dammens historik och eventuella tillstånd har utretts i tidigare tillsynsärenden gällande verksamheten och kan inte antas bedrivas med stöd av urminnes hävd. Av utredningen i ärendet från 2015 framgår att det finns skriftlig dokumentation som styrker att det har funnits en damm på platsen sedan åtminstone slutet på 1790-talet. Av en häradsrättskarta från 1795 med utlåtande över dammen framgår att dammens vattenyta var mindre då och gick upp till det som nu är Albert Engströms väg och dammen reglerades bara några få dagar om året för malning av mjöl och sågning. Även Generalstabskartan från 1876 visar kvarndammen på dess nuvarande plats och att dammens utbredning inte sträckte sig längre än till Albert Engströms väg. Under 1900talet har dammen hållit en högre nivå än vad den gjorde under 1700- och 1800-talen. Ekonomiska 50-tals kartan och ortofoton från 1960-talet och framåt visar att dammens vattennivå hålls på en allt högre nivå eftersom dammens vattenyta breder ut sig allt längre efter Albert Engströms väg. Dammens vattenyta sträcker sig nu ca 180 m bortom Albert Engströms väg. Kvarndammens utskov har byggts om någon gång under 1900-talet, det är dock osäkert när, men troligen innan 1960-talet. Sågverket lades ner under 1950-talet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 M 15083-25 Dammens utskov och sidostöd består nu av betong och regleras med två sättluckor, ett litet bottenutskov och ett överfallsutskov med sättare. Utskoven har också stabiliserats med betongbalkar för att inte rasa. Någon aktiv verksamhet i form av sågverk, kvarndrift eller vattenkraftproduktion har inte pågått vid dammen sedan 1950-talet. Dammens nuvarande reglering kan inte sägas ha bedrivits utan invändningar. Den har varit föremål för klagomål från närboende och räddningstjänsten i Eksjö kommun under 20 års tid i flertalet tillsynsärenden. Dammens vattennivå hålls regelbundet ca 5-7 cm från dammkrönet, förutom under de torraste sommarmånaderna. K.A. har flertalet gånger påpekat att hon håller dammens vattenyta så högt som möjligt för att inte sjövärmeslangarna i dammen ska frysa vintertid. Att dammens vattenyta hålls så högt som möjligt gör det svårare för henne att parera de snabba svängningar i vattenflöde som sker vid kraftiga regn och snösmältning. Föreläggandet förenades med viten för både samrådet och tillståndsansökan för att göra det extra tydligt att samrådet behöver påbörjas i tid för att tillståndsansökan ska kunna lämnas in i tid. Syftet med föreläggandet är att dammen ska få fastställda regleringsnivåer och vattenhushållningsbestämmelser, såsom dämnings-, sänkningsgräns och minimitappning, för att dammens reglering framgent inte ska orsaka problem, vare sig uppströms genom för hög dämning eller nedströms genom för låg tappning från dammen. Fastställda regleringsnivåer kommer att underlätta för dammägaren att bedriva en reglering av dammen utan klagomål, samt kommer att skapa större marginaler vid kraftiga regn och plötsligt ökade vattenflöden i Smedhemsån. Länsstyrelsen har i Mark- och miljööverdomstolen gett in och åberopat kartor, ortofoton och Södra Wedbos Häradsrätts utslag med skattläggning av den 28 juli 1783 avseende Bogårds kvarn. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 M 15083-25 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Var mark- och miljödomstolen behörig att pröva länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite? Enligt 3 kap. 1 § lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mål om utdömande av vite enligt miljöbalken efter särskild ansökan av myndighet prövas av den markoch miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs. Länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite avser vattenverksamhet som bedrivs i Eksjö kommun, i Jönköpings län. Enligt 5 § förordning (2010:984) om mark- och miljödomstolarnas domsområden omfattar domsområdet för Växjö tingsrätt bl.a. Jönköpings län. Växjö tingsrätt var därför behörig att pröva länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite. Har föreläggandet stöd i lag? K.A.s invändningar om att anläggningen omfattas av urminnes hävd är en sådan invändning om att föreläggandet inte har lagligt stöd vilken bör prövas inom ramen för ett överklagande av vitesföreläggandet. K.A. överklagade dock inte länsstyrelsens beslut om vitesföreläggande. Sedan föreläggandet fått laga kraft har det dock tillkommit viss ny praxis om urminnes hävd, varför Mark- och miljööverdomstolen finner särskilda skäl att bedöma denna invändning. För att bedriva vattenverksamhet krävs som utgångspunkt tillstånd enligt miljöbalken. Enligt 5 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken ska en verksamhet som bedrivs i enlighet med en urminnes hävd, ett privilegiebrev eller vissa andra särskilda rättigheter att förfoga över vatten anses bedrivas med stöd av en rättighet som har tillkommit enligt motsvarande bestämmelser i miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, om inte något annat följer av införandelagen eller av föreskrifterna. Den som påstår sig ha stöd för sin verksamhet i ett äldre tillstånd eller rättighet har bevisbördan för tillståndets eller rättighetens existens och dess innehåll. I de flesta fall SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 M 15083-25 bör man kunna kräva skriftlig dokumentation. När det gäller urminnes hävd kan det vara så att det inte finns någon skriftlig dokumentation. Då får bevisningen fullgöras t.ex. genom en utredning som visar på vilket sätt verksamheten har bedrivits sedan lång tid tillbaka utan invändning från motstående intressen (se prop. 2017/18:243 s. 110). Lagstiftaren har bedömt att det är viktigt att beviskraven i frågan om den äldre rättighetens omfattning inte ställs så höga att det i praktiken blir omöjligt att bevisa vad som är rättskraftigt avgjort. Vad som är förenligt med urminnes hävd framgår sällan av något särskilt dokument. Det bör därför räcka med att verksamhetsutövaren med hänsyn till omständigheterna kan göra sannolikt att den verksamhet som bedrivs i dag inte i något väsentligt avseende skiljer sig från hur den kan antas ha bedrivits före införandet av de tillståndskrav som miljöbalken sedan ersatte. En vattenverksamhet kan anses bedrivas med stöd av urminnes hävd även om den teknik som används för att utvinna vattenkraft har förändrats över tid (Civilutskottets betänkande 2017/18:CU31 s. 18 f.). För att en verksamhet vid tillämpningen av 5 a § lagen om införande av miljöbalken ska anses bedrivas i enlighet med en urminnes hävd krävs enligt förarbetena att den ska ha påbörjats senast i början av 1880-talet (se prop. 2017/18:243 s. 236 och "Girjasdomen" NJA 2020 s. 3 p. 135 och 140). Mark- och miljööverdomstolens bedömning Parterna har till stöd för sin inställning till hur nuvarande reglering av Smedsån vid Kvarndammen förhåller sig till den som bedrivits historiskt åberopat såväl historiska kartor som mer nutida kartor och ortofoton. K.A. har åberopat en storskiftes- karta från 1795 vilken överensstämmer med häradsrättskartan från 1783 som länsstyrelsen åberopat och som visar en dammanläggning samt spegeldammens utbredning. En storskifteskarta från 1817 som K.A. åberopat redovisar ingen dammanläggning på platsen och vattenspegeln sträcker sig inte lika långt norr ut som de äldre kartorna. Länsstyrelsen har åberopat en generalstabskarta från 1876 som dock SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 M 15083-25 är svårtydd både vad gäller spegeldammens utsträckning norrut och också dammanläggningens läge och utseende. De äldre kartorna ger således ingen samstämmig bild av hur dammen brett ut sig och inte heller något starkt stöd för att dammens vattenyta är större i dag än under 1700- och 1800-talet. Det är ostridigt i målet att det bedrivits dämning av Smedsån på platsen sedan åtminstone slutet av 1700-talet. Det av länsstyrelsen, tillsammans med häradsrättskarta från 1795, ingivna utlåtandet (Södra Wedbos Häradsrätts utslag angående skattläggning från den 28 juli 1783) ger dock stöd för uppfattningen att dämning skedde i mindre omfattning. Av utredningen framgår vidare dammkroppen byggts om under 1900-talet och att utskov och sidostöd består av betong. Det saknas uppgifter om när i tiden anläggningen ändrats och i vilket syfte detta gjordes. Regleringen av Smedsån i slutet av 1700-talet framstår i häradsrättsutslaget som annorlunda mot i dag då K.A. regelmässigt håller dammens vattenyta så högt som möjligt och det saknas uppgifter om regleringen under mellantiden. K.A. har, enligt Mark- och miljööverdom- stolen, inte förmått göra sannolikt att den verksamhet som bedrivs i dag inte i något väsentligt avseende skiljer sig från hur den kan antas ha bedrivits före 1882 vilket är en förutsättning för att vattenverksamheten ska anses bedrivas med stöd av urminnes hävd. K.A. har anfört att vitesbeloppet är för högt i förhållande till hennes ekonomiska resurser. Med beaktande av vitesföreläggandets syfte – att förmå henne att med hjälp av sakkunniga upprätta ett fullgott underlag för samråd och senare ansökan om tillstånd till vattenverksamhet – anser Mark- och miljööverdomstolen att vitesbeloppet inte är för högt. Mark- och miljööverdomstolen delar således mark- och miljödomstolens bedömning att föreläggandet som ligger till grund för yrkandet om utdömande av vite är lagligen grundat. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 M 15083-25 Vad K.A. i övrigt har anfört ger inte stöd för att göra någon annan bedömning än den mark-och miljödomstolen gjort i fråga om att föreläggandet har delgetts K.A., att det har fått laga kraft och att föreläggandet har överträtts samt att hon haft både faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Ändamålet med vitet har inte förlorat sin betydelse och det finns inte skäl att jämka vitet. K.A.s överklagande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2026-07-22 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Fredrik Ludwigs, Maria L. McMurray, referent, Caroline Hedvall Klostermark och tekniska rådet Claes Becker. Föredragande har varit Susanne Schultzberg Bilaga A Sida 1
(9)VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Växjö 2025-10-08 Målnummer M 4234-24 PARTER Sökande Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Motpart K.A. Ombud: W.J. SAKEN Utdömande av vite DOMSLUT Mark- och miljödomstolen förpliktar K.A. att till staten betala vite om 50 000 kr. Dok.Id 804694 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon 0470-560 100 Öppettider måndag–fredag 08:30–16:00 Postadress Box 81 351 03 Växjö E-post mmd.vaxjo@dom.se Webbplats www.domstol.se/vaxjo-tingsratt Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Länsstyrelsen i Jönköpings län (länsstyrelsen) beslutade den 25 oktober 2023 att vid vite om 50 000 kr förelägga K.A. att:
  1. till mark- och miljödomstolen ansöka om tillstånd för vattenverksamhet för den reglering av Smedhemsån som sker vid Kvarndammen i Hult inom fastigheten X i Eksjö kommun. Ansökan ska vara inlämnad till markochmiljödomstolen vid Växjö tingsrätt senast den 30 april 2025,eller
  2. till mark- och miljödomstolen ansöka om utrivning av Kvarndammen i Hult inom fastigheten X i Eksjö kommun så att den dämmande vattenverksamheten vid fastigheten X i Eksjö kommun upphör för förekommande flöden i Smedshemsån. Ansökan ska vara inlämnad till mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt senast den 30 april
  3. Vidare beslutade länsstyrelsen att vid vite om 50 000 kr förelägga K.A. att:
  4. Inkomma med ett samrådsunderlag för endera tillståndsansökan för reglering eller utrivning enligt ovan. Samrådsunderlaget ska ha den omfattning som krävs enligt 6 kap. 24, 25 och 29-31 §§ miljöbalken samt enligt 8 och 9 §§ i miljöbedömningsförordningen (2017:966). Samrådsunderlaget ska tas fram med hjälp av en konsult som har tillgång till den juridiska, tekniska och naturvetenskapliga kompetens som behövs för att upprätta ett fullgott underlag inför samrådet. Samrådsunderlaget ska ha inkommit till länsstyrelsen senast den 31 juli
  5. Dok.Id 804694 Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen har nu ansökt om utdömande av vite hos mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Länsstyrelsen har yrkat att K.A. ska förpliktas att betala vite om 50 000 kr. Till stöd för yrkandet har länsstyrelsen anfört bl.a. följande. Det aktuella föreläggandet delgavs K.A. den 26 oktober 2023, föreläggandet har inte överklagats och har vunnit laga kraft. K.A. har till länsstyrelsen inkommit med vissa underlag vilka länsstyrelsen inte har bedömt vara fullgoda. Vid utgången av onsdagen den 31 juli 2024 hade inget samrådsunderlag i enlighet med tredje punkten i föreläggandet inkommit till länsstyrelsen. K.A. har således vid utgången av den 31 juli 2024 överträtt punkten tre i föreläggandet K.A. har bestritt yrkandet. Till stöd för sitt bestridande har hon anfört bl.a. följande. När ärendet startade år 2021 och ett samrådsunderlag skulle skickas in fanns det inte möjlighet att ta tag ett i frågan på grund av personliga omständigheter. Till slut togs kontakt med alla som bodde runt dammen i Hult och ett eget samrådsunderlag skickades till länsstyrelsen. Vid senare kontakt med länsstyrelsen uppdagades att detta samrådsunderlag inte var gott nog. Det hade då gått en tid utan att länsstyrelsen hade meddelat att underlaget inte var godkänt. Att kontakta ett konsultföretag för projektering är dyrt och som privatperson och pensionär erhålls inga bidrag för detta eftersom regleringen vid dammfästet inte är någon verksamhet, vilket länsstyrelsen hela tiden har hävdat. Nu har en konsult anlitats och ett samrådsmöte med alla berörda grannar och representanter från Eksjö kommun har hållits den 14 november
  6. Dok.Id 804694 Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen Gammal hävd ska gälla i skötseln av regleringen av dammfästet, det har hävdats hela tiden. Mark- och miljödomstolen måste ta hänsyn till hennes höga ålder och svårigheter att förstå lagar och regler som inte har gällt alla de tidigare år fastigheten har ägts och regleringen har skötts. Länsstyrelsen har vidhållit sin ansökan om utdömande av vite och anfört i huvudsak följande. K.A. har inte efterlevt förläggandet. Det har funnits fog för föreläggandet vid vite den 25 oktober
  7. Innan länsstyrelsens beslut om föreläggande hade K.A. inte hållit adekvata samråd eller lämnat in ansökan om tillstånd i tid. Tidigare krav på när tillståndsansökan ska vara inlämnad har ställts genom mark- och miljödomstolens dom den 20 december 2021 i mål nr M 3333-
  8. Bifogat länsstyrelsens beslut den 20 oktober 2023 fanns information om hur en tillståndsansökan och samråd inför ansökan ska gå till samt en lista med förslag på konsulter. Länsstyrelsens beslut överklagades inte. Länsstyrelsen anser att det är oklart om K.A. anser att samråd inför tillståndsansökan har hållits i och med mötet hon med hjälp av konsult höll den 14 november
  9. Länsstyrelsen upplyser i den aspekten att inget adekvat samrådsunderlag har presenterats för länsstyrelsen, inte heller har K.A. gjort någon ansats att hålla ett myndighetssamråd inför tillståndsansökan. Länsstyrelsen motsätter sig att det K.A. har anfört om sina personliga förhållanden ska innebära att handläggningen av ansökan om utdömande av vite ska skilja sig från hur prövningen hade sett ut om någon annan hade ägt anläggningen. Dok.Id 804694 Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen Det K.A. har anfört i huvudsak rör frågan om dammanläggningen har urminnes hävd, den frågan ska enligt länsstyrelsen vara föremål för prövning i den kommande tillståndsansökan. Om grunden för föreläggandet ansetts felaktig av K.A. skulle hon ha överklagat beslutet. K.A. har därefter anfört följande. Hon ställer sig frågande till länsstyrelsens påstående att samråd inte har skett. Hon upplever att länsstyrelsen har obstruerat samtliga försök till samråd. Myndigheten tillfrågades om den ville ha inbjudan till informationsmöte den 14 november
  10. Den 19 november fick hon en lista över de fastigheter som länsstyrelsen ansåg skulle ha samrådsunderlaget. Den 19 november skickades underlag för samråd till länsstyrelsen och den 26 november 2024 samrådsprotokoll och lista över närvarande. Den 27 november 2024 skickades samrådsunderlag och följebrev till de närboende som sagt sig inte tidigare ha fått samrådsunderlaget samt för kännedom till länsstyrelsen. Den 11 december 2024 skickades en dom från Högsta domstolen den 5 december 2024 i mål T 385-
  11. Domen är applicerbar på Kvarndammen då den otvivelaktigt visar att det föreligger urminnes hävd för Kvarndammen och det därför föreligger skäl att återkalla kravet på tillstånd. Den 9 januari 2025 fördes diskussion per e-post. Den 27 februari 2025 skickades ett förnyat samrådsunderlag och den 19 mars och 10 april påminnelser om utlåtande från länsstyrelsen. Det togs kontakt vid ett par tillfällen under år 2021 för ett fysiskt möte men länsstyrelsen visade inget intresse. Dok.Id 804694 Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen Det inskickade samrådsunderlaget har inte medfört någon reaktion från länsstyrelsen. Om den ansåg att det inte var ett adekvat samrådsunderlag borde länsstyrelsen ha begärt in handlingar som motsvarar deras krav. Det är oklart vad länsstyrelsen menar med tillstånd för vattenverksamhet för den reglering av Smedhemsån som sker vid Kvarndammen. Vanligtvis krävs en lagligförklaring eller tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken. Det vore rimligt att tro att det endast rör reglering av Kvarndammen, dvs. vattenhushållningsbestämmelserna, eftersom den omfattas av urminnes hävd. Hon har ställt frågan till länsstyrelsen men handläggaren kunde inte svara, hur ska hon då kunna förstå. Hon anser sammanfattningsvis att hon har gjort vad som är möjligt av henne och fört en dialog för att utforma en kommande tillståndsansökan. Länsstyrelsen har inte visat intresse för försöken till samråd, andemening i föreläggandet är svårförståelig med ansökan om regleringstillstånd, att urminnes hävd är en viktig del i processen och att det inte finns några skador på närliggande fastigheter. Hon har inte fått förklara sig och därmed inte förstått allvaret med vitesföreläggandet. Hon har därför helt fokuserat på att få tillståndsansökan för Kvarndammens reglering färdigställd till den 20 april
  12. Hon har därefter tillagt följande. Det kan inte krävas att hon, som är född 1939 och som inte har någon som helst aning om vad som gäller för domstolsprövningar, ska förstå innebörden av länsstyrelsens föreläggande. Hon kunde således inte av naturliga skäl veta vad som krävdes av ett samrådsunderlag. Hon sökte i ett tidigt skede hjälp av konsulter som inte hade något intresse av att åta sig uppdraget. Hon fick ingen hjälp av länsstyrelsen och det underlättades inte av att länsstyrelsen själv inte kunde svara på vad de avsåg med tillstånd till reglering. Enbart hänvisa till Dok.Id 804694 Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen konsulter är inte tillräcklig vägledning. Samrådet för hennes del var att gå runt och prata med sina grannar, varvid de skrev på en lista att de inte hade några olägenheter av nuvarande reglering av Kvarndammen. Listan tillställdes länsstyrelsen som dock inte godkände det genomförda samrådet. Hur ska hon veta vad som förstås med tillstånd till reglering och få rätt utformning på ett samrådsunderlag när inte handläggaren på länsstyrelsen vet. Den tolkning hon gjorde var att det var skulle var tillräckligt att bestämma sänknings- och dämningsgränser samt eventuell minimitappning i kommande ansökan. Hon kontaktade ånyo konsult i september för att få hjälp med ansökan om tillstånd till reglering. Hon har därefter försökt skicka samrådsunderlag och protokoll till länsstyrelsen men inte fått några reaktioner från länsstyrelsen. Hon har gjort vad som kan begäras av henne och har gjort försökt till samråd utan att länsstyrelsen visat något intresse. DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har i ett mål om utdömande av vite att pröva om det föreläggande som ligger till grund för ansökan är lagligen grundat, om det har delgetts adressaten, om det har vunnit laga kraft samt om föreläggandet har överträtts. Vite får inte dömas ut om adressaten har saknat faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Domstolen ska dessutom, under förutsättning att vite ska dömas ut, pröva om ändamålet med vitet förlorat sin betydelse samt att beakta om det finns särskilda skäl att jämka vitet (se 2-4 och 9 §§ lag [1985:206] om viten). Det är länsstyrelsen som har att visa att det finns förutsättningar att döma ut vitet. Som utgångspunkt ska ett vitesföreläggande som har fått laga kraft inte omprövas vid en prövning av vitets utdömande. Den som anser att ett Dok.Id 804694 Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen föreläggande är felaktigt och vill få det ändrat eller upphävt måste överklaga beslutet om föreläggande. Den myndighet som prövar vitets utdömande ska dock kontrollera att vitesföreläggandet uppfyller vissa grundläggande krav. Domstolen bör bl.a. kontrollera att föreläggandet har stöd i lag (se prop. 1984/85:96 s. 56). Detta gäller särskilt när den utfärdande myndighetens föreläggande inte har överprövats (Lavin, Viteslagstiftningen En kommentar, tredje upplagan, 2017, s. 121 f). K.A. har anfört att anläggningen omfattas av urminnes hävd och att föreläggandet, som mark- och miljödomstolen tolkar hennes skrivelser, därför inte har lagligt stöd. Som framgår ovan ska domstolen i detta mål om utdömande om vite inte göra en fullständig överprövning av det föreläggandet som ligger till grund för ansökan. Hade K.A. velat ifrågasätta kravet på att söka tillstånd till den reglering av Smedhemsån som sker vid Kvarndammen eller till utrivningen och därmed också kravet på att lämna in ett samrådsunderlag hade hon fått överklaga länsstyrelsens beslut om föreläggande. Det underlag hon har lämnat in och det hon har anfört i detta mål visar inte att vattenverksamheten som bedrivs i sin helhet omfattas av urminnes hävd. Det har enligt mark- och miljödomstolen inte framkommit sådana omständigheter som ger skäl att ifrågasätta föreläggandets laglighet. Mark- och miljödomstolen ifrågasätter inte att K.A. upplever det som svårt att sätta sig in i kraven som ställs på samrådsunderlag och därmed att förstå vad som krävs för att följa föreläggandet. Hon är dock verksamhetsutövare för den vattenverksamhet (dämning) som bedrivs vid Kvarndammen och har därmed ett ansvar att följa de förelägganden som riktas mot henne avseende verksamheten. Vid bedömningen av om ett föreläggande är tillräckligt tydligt ska bedömningen göras genom en objektiv läsning av föreläggandet. Det K.A. har anfört om sina personliga förhållanden och möjligheter att förstå föreläggandet ska inte påverka den bedömningen. Mark- Dok.Id 804694 Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 4234-24 Mark- och miljödomstolen och miljödomstolen anser att det av föreläggandet tydligt framgår vad Kerstin Alm har haft att göra för att efterleva det. Av handlingarna i målet framgår att det aktuella föreläggandet har delgetts K.A. och att beslutet har vunnit laga kraft. K.A. skulle ha kommit in med ett samrådsunderlag till länsstyrelsen senast den 31 juli
  13. Länsstyrelsen har till ansökan om utdömande av vite bifogat det underlag som lämnades in den 4 mars respektive den 2 maj
  14. Detta underlag uppfyller inte kraven på samrådsunderlag i punkt 2 i föreläggandet. Länsstyrelsen har därmed visat att föreläggandet har överträtts. K.A. har till mark- och miljödomstolen kommit in med handlingar som hon menar visar att samråd har skett. Mark- och miljödomstolen konstaterar, utan att ta ställning till om detta underlag uppfyller kraven i punkt 2 i föreläggandet, att detta underlag har upprättats efter den 31 juli 2024, och således inte har lämnats till länsstyrelsen i tid. Mark- och miljödomstolen bedömer vidare att K.A. har haft faktiskt och rättslig förmåga att följa föreläggandet. Det finns enligt domstolen inte skäl att jämka vitet. Mark- och miljödomstolen bedömer sammanfattningsvis att det finns förutsättningar att döma ut det yrkade vitet och länsstyrelsens ansökan ska därför bifallas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-02) Överklagande senast den 29 oktober
  15. I domstolens avgörande har rådmannen Anna Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Emma Sjögren deltagit. Dok.Id 804694 Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-02 Vill du att domen ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i domen. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka brev på detta sätt. Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen Så här gör du
  16. Skriv mark- och miljödomstolens namn och målnummer.
  17. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Anvisningar för överklagande MMD-02 - Dom i överklagade mål och vitesmål • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 Om överklagandet kommit in i tid, skickar markoch miljödomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen.
  18. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.
  19. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
  20. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
  21. Skicka eller lämna in överklagandet till markoch miljödomstolen. Du hittar adressen i domen. När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Vad händer sedan? Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i domen. Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller. Mer information finns på www.domstol.se. Sida 1 av 1 www.domstol.se Bilaga B www.domstol.se Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande _________________________________________________________ Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. Överklagandets innehåll Senaste tid för att överklaga
  22. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), Överklagandet ska ha kommit in till Markoch miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljööverdomstolens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar Mark- och miljööverdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om
  23. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer,
  24. den ändring i avgörandet som klaganden begär,
  25. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras,
  26. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt
  27. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Förenklad delgivning Anvisning för överklagande HR - MÖD, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om
  28. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. Mer information
  29. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se www.domstol.se

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.