Mark- och miljööverdomstolen

(7)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060205 Mål nr P 13690-25 DOM 2026-06-26 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-11 i mål nr P 4176-24, se bilaga A PARTER Klagande

1. A.H.
2. H.H. Ombud för 1 och 2: A.B. och J.S. Motpart
3. Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun Box 2554 403 17 Göteborg Ombud: L.H.P.
4. S.L. Ombud: J.B. Dok.Id 2354418 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 13690-25 SAKEN Bygglov för nybyggnad av enbostadshus m.m. på fastigheten X i Göteborgs kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 23 april 2024 (dnr BN 2021000558, § 335) att ge bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Hovås 57:
5. ___________________ SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 13690-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN A.H. och H.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva markoch miljödomstolens dom och fastställa Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut att bevilja bygglov. Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) har medgett yrkandet. S.L. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN A.H. och H.H. har anfört bland annat följande. Ritningsunderlaget redovisar samtliga stödmurar och ger sammantaget en tydlig bild över befintlig marknivå inom fastigheten. De mindre avvikelser som finns mellan fasadritningar och situationsplan påverkar varken möjligheten för kontrollansvarig eller för nämnden att säkerställa att den lovsökta åtgärden utförs i enlighet med beviljat lov. Mark- och miljödomstolen har i den tidigare prövningen bedömt att åtgärden inte medför någon betydande olägenhet och att den är förenlig med omgivningskravet. Denna bedömning ska väga tungt och läggas till grund för prövningen i nu aktuellt mål. Det går inte att förstå vilka faktiska brister i ritningsunderlagen som mark- och miljödomstolen gör gällande föreligger eller hur de påstådda bristerna påverkar prövningen av bygglovet. Utifrån ritningarnas perspektiv, sektion m.m. kan det möjligen uppfattas som att det finns en diskrepans. Samtliga murar framgår dock av ritningarna och ingen mur har felaktigt utelämnats. Det är korrekt att fasadritningen ”Fasad översikt” inte visar en klar linje för befintlig marknivå. Skälet till detta är att ritningen, i syfte att enklare tydliggöra åtgärdens utformning, innefattar delar som ligger såväl framför som bakom fasadlinjen. Konstruktionen av en stödmur är i regel inte något som kan säkerställas redan vid framtagande av bygglovshandlingar. Det är utformningen av den slutliga åtgärden som ska framgå av ritningsunderlaget. Av det aktuella ritningsunderlaget är det möjligt att utläsa den ”synliga” höjden på alla murar som de avser att utföra. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 13690-25 Nämnden har anfört bland annat anfört följande. Ritningsunderlaget uppfyller kraven i 9 kap. 21 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Nämndens uppfattning är att stödmurarnas längd framgår av situationsplanerna. Fasadritningarna innehåller inga avvikande mått. Vid eventuella avvikelser mot exempelvis skalenlig mätning ska redovisade mått ha företräde. Längden på fasadritningarna, som bör uppfattas som en illustration, avviker inte på ett sådant sätt att ansökan kan uppfattas som oklar. Det finns inte sådana brister i ritningsunderlaget som kan påverka prövningen av bygglovet. S.L. har anfört bland annat följande. Den ansökta åtgärden är mycket omfattande och ska utföras i nära anslutning till hennes fastighet och bostadshus. Förhållandena på platsen, i form av höjdskillnader, innebär att påverkan på grannfastigheterna till följd av åtgärden blir betydande och att kraven på ansökan ska ställas högt. Redovisningen av stödmurarnas höjder, av nuvarande och blivande marknivåer i relation till stödmurarna samt av stödmurarnas utbredning är av avgörande betydelse för att berörda sakägare ska ha möjlighet att förstå vad den lovsökta åtgärden innebär. Hon delar mark- och miljödomstolens bedömning att ansökan brister på det sätt som domstolen konstaterat i sin dom. Domen är inte vag och otydlig. De brister som finns är, med hänsyn till avsaknaden av detaljplan, åtgärdernas omfattning, närheten till hennes fastighet samt förhållandena på platsen, inte sådana att de kan bortses från. Det hade varit möjligt att redovisa stödmurarnas omfattning rakt framifrån med angivande av befintliga och nya marknivåer. Detta görs inte utan i stället redovisas en begränsad mängd uppgifter på varje ritning, vilket medför att stödmurarna framstår som begränsade i sin omfattning. Även om ansökan ska läsas som en helhet och information inte ska behöva upprepas, så ska informationen redovisas på ett tydligt och rättvisande sätt och vara lämplig och konsekvent samordnad så att berörda sakägare inte ska missta sig om de åtgärder som ska utföras. I det aktuella fallet finns det inte på någon ritning en rättvisande tydlig bild av de stödmurar som ska uppföras, vilket är av central betydelse för att bedöma den lovsökta åtgärdens omfattning och omgivningspåverkan. Omfattningen av den tidigare prövningen i mark- och miljödomstolen beror på hur parterna då utformade sin talan och domen är i den delen enbart vägledande i de delar som prövats. Gällande de i det tidigare målet upprättade 3D-renderingarna av den planerade byggnationen baserades de, såvitt avser utformningen av stödmurar, till viss del på SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 13690-25 antaganden. Den av henne anlitade arkitekten har bedömt att det inte är möjligt att, utifrån ansökan, bedöma hur stödmurarna ska utföras. Det ska inte vara nödvändigt att anlita en arkitekt för att tolka de ritningar som en bygglovsansökan grundar sig på. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Utgångspunkter för prövningen Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i PBL. I fråga om de prövningar som ska göras i detta mål gäller dock, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid Mark- och miljööverdomstolens bedömningar nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i deras lydelse före den 1 december
6. Såsom framgår av mark- och miljödomstolens dom har det överklagade avgörandet föregåtts av en prövning som ledde fram till att ärendet återförvisades till nämnden för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen gjorde i återförvisningsavgörandet bedömningen att den ansökta åtgärden inte medförde en betydande olägenhet för omgivningen samt att åtgärdens storlek var förenlig med anpassningskravet. Vid handläggningen efter återförvisningen uppkom frågan om ritningsunderlaget uppfyller de krav som följer av 9 kap. 21 § PBL. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att den frågan inte har prövats inom ramen för återförvisningsavgörandet. Den prövning som ligger till grund för en återförvisning leder inte i sig till ett rättskraftigt avgörande av den eller de frågor som prövats och som lett fram till återförvisningen. Att en lägre instans ändå anses bunden av den högre instansens prövning, om denna avgjort en fråga som inverkar på målets utgång, är ett utflöde av instansordningens princip och har ett naturligt samband med att avgörandet har gått att överklaga. Såväl processekonomiska överväganden som rättssäkerhetsaspekter talar för denna ordning. Utgångspunkten är således att bundenhet vid ett tidigare ställningstagande gäller. Särskilda omständigheter bör dock kunna bryta igenom bundenheten, t.ex. om det framkommit nya omständigheter eller att det förekommit ett allvarligt fel vid handläggningen. Möjligheten att avvika från det tidigare ställningstagandet bör SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 13690-25 dock tillämpas med försiktighet. (Se Högsta domstolens avgörande NJA 2025 s. 303, ”Servitutet i Lysvik”.) Det har inte framkommit några särskilda omständigheter som gör att det i detta fall finns anledning att frångå mark- och miljödomstolens tidigare bedömningar, bland annat i fråga om olägenhet för omgivningen. Ritningsunderlaget Enligt 9 kap. 21 § PBL ska en ansökan om lov eller förhandsbesked vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Vilka närmare krav som bör ställas på en bygglovsansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Därvid har det betydelse vilken åtgärd bygglov söks för och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras. Att en ansökan om bygglov uppfyller de krav som följer av 9 kap. 21 § PBL är av betydelse inte bara för nämndens prövning utan även för att berörda sakägare ska ha möjlighet att förstå vad den lovsökta åtgärden innebär liksom för möjligheten att säkerställa att åtgärden uppförts i enlighet med beviljat bygglov. (Se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 april 2021 i mål nr P 386-20.) Med beaktande av den tidigare prövningen ska Markoch miljööverdomstolen nu endast pröva om det utifrån ritningsunderlaget är möjligt att säkerställa att åtgärden uppförs i enlighet med ett beviljat bygglov. Mark- och miljödomstolen har bland annat anfört att vissa stödmurar saknas på situationsplanen och vissa på fasadritningen, att stödmurarnas längd och placering på de olika ritningarna inte fullt ut överensstämmer samt att det på ritningen ”Fasader översikt ”saknas redovisning av förhållandena till befintlig marknivå på den västra fasaden och att inget möte med marknivåerna vid tomtgräns redovisas från detta håll. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i och för sig i att ritningarna inte ger en i alla delar korrekt beskrivning av marknivån. Bristerna är dock inte större än att de i detta fall kan godtas. Även om stödmurarnas längd och placering inte fullt ut överensstämmer på de olika ritningarna är det sammantagna ritningsunderlaget tillräckligt tydligt. Enligt Mark- och miljööverdomstolen är det möjligt att utifrån ritningsunderlaget säkerställa att åtgärden uppförs i enlighet med ett beviljat bygglov och det samlade ritningsunderlaget uppfyller kraven i 9 kap. 21 § PBL. I fråga om SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 13690-25 möjligheten att säkerställa att åtgärden uppförts i enlighet med beviljat bygglov bör även noteras att på ritningar angivna mått har företräde framför uppmätta skalmått (se t.ex. rättsfallet MÖD 2016:6). Mot denna bakgrund ska mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut att bevilja bygglov ska fastställas. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg och Åsa Hanna, referent, tekniska rådet Johan Andrade Hagland och hovrättsrådet Helen Blomberg. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo. Bilaga A Sida 1

(7)VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Vänersborg 2025-09-11 Målnummer P 4176-24 PARTER Klagande S.L. Ombud: J.B. Motpart

1. A.H.
2. H.H. Ombud för 1 och 2: J.S. och A.B.
3. Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun Box 2554, 403 17 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 28 augusti 2024 i ärende nr 27351-2024, se bilaga 1 SAKEN Nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X i Göteborgs kommun DOMSLUT Med ändring av det överklagade beslutet upphäver mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 23 april 2024 § 335 (BN 2021-000558) att bevilja bygglov på fastigheten X och visar ärendet åter till nämnden för fortsatt handläggning. Dok.Id 728009 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Hamngatan 6 Telefon 0521-27 02 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:00 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg E-post mmd.vanersborg@dom.se Webbplats www.domstol.se/vanersborgs-tingsratt/ Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Efter att mark- och miljödomstolen i dom den 13 juli 2023 upphävde Stadsbyggnadsnämndens i Göteborgs kommun (nedan nämnden) beslut om att avslå ansökan om bygglov och återförvisade målet till nämnden för fortsatt handläggning beslutade nämnden den att 23 april 2024 att bifalla A.H.s och H.H.s ansökan om bygglov för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten X i Göteborgs kommun. Beslutet överklagades av S.L. till Länsstyrelsen Västra Götaland som i beslut den 23 april 2024 avslog överklagandet. S.L. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. S.L. har yrkat i första hand att mark- och miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut och avslår ansökan om bygglov. S.L. har yrkat i andra hand att mark- och miljödomstolen ändrar länsstyrelsens beslut och återförvisar ärendet till byggnadsnämnden för ny handläggning. S.L. har i tillägg till vad som lagts fram i underinstans anfört i huvudsak följande. Byggnadens terrass- och poolområde kommer ligga i anslutning till byggnaden och omgärdas av stödmurar. Stödmurarna kommer därför vara en integrerad del av bebyggelsen och uppfattas som ytterligare en våning på anläggningen. Där avståndet är som minst kommer stödmurarna att vara belägna ca fyra och en halv meter från S.L.s tomtgräns. Förhållandena på platsen, placeringen av hus och uteplats på S.L.s fastighet och höjdskillnaden kommer leda till att stödmurarna och uppfyllanden upplevs som en massiv vägg i nära anslutning till S.L.s terrass. I praxis är det fastställt att stödmurar, även om de inte strider mot detaljplan, kan Dok.Id 728009 Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen strida mot 2 kap. plan- och bygglagen (PBL), till exempel genom att bidra till en känsla av instängdhet för omkringliggande fastigheter eller genom att en tillräcklig anpassning till omgivningen och stadslandskapsbilden inte har skett med mera. Av lagkommentaren till 9 kap. 21 § PBL och praxis framgår att det är av vikt att en ansökan uppfyller de krav som anges, inte bara för byggnadsnämndens prövning, utan även för att berörda sakägare ska ha möjlighet att förstå vad den lovsökta åtgärden innebär för dem. I mark- och miljööverdomstolens dom den 14 december 2022 i mål P 2503-22 anges att ”Vilka närmare krav som bör ställas på en bygglovsansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Det har då betydelse vilken åtgärd som ansökan avser och vilka förhållanden som råder på platsen där den ska utföras. Att en ansökan om bygglov uppfyller dessa krav är av betydelse inte bara för byggnadsnämndens prövning, utan även för att berörda sakägare ska kunna överblicka vilken betydelse som åtgärden har för dem.” Därmed bör det krävas av ritningarna i en bygglovsansökan redovisar höjd- och längdmått på den lovsökta byggnationen, så att byggnadsverkets höjd och längd kan bedömas. På ritningen A-40.3–003, fasad mot syd framgår att en stödmur ska anläggas. Information om hur nämnda stödmur förhåller sig till befintlig marknivå saknas och stödmuren är inte utritad i sin helhet på denna ritning. Det finns en heldragen vertikal linje som, såvitt det får förstås, markerar en viss del av stödmurens höjd över mark efter utfyllnad. Det framgår inte hur stödmuren ansluter till befintlig mark eller vad som är plushöjd för respektive stödmurs grund och lägsta punkt. Linjen i fråga är till viss del belägen ovanför den tidigare marklinjen. Det ska även noteras att höjdangivelsen utvisade skillnad mellan befintlig marknivå och ny marknivå (cirka 2,4 meter) samt den plushöjd som anges på stödmuren skulle motsvara en 3,4 meter hög stödmur. I sammanhanget ska även nämnas att S.L.s uteplats, som är belägen i tomtgräns, ligger på en höjd Dok.Id 728009 Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen om + 20, det vill säga ungefär samma höjd som den befintliga marknivån om + 19,
4. A.H. och H.H. har bestritt ändring av det överklagade beslutet och framfört i huvudsak följande. Den aktuella ansökan avseende bygglov är oförändrad sedan
5. I snart fyra års tid har klaganden haft en, enligt dem, korrekt och skalenlig 3D-modell över den planerade bebyggelsen med stödmurar och andra detaljer inritade. Bygglovet har under samma tid prövats i sak i sammanlagt fem instanser, där mark- och miljödomstolen nu blir den sjätte. Att ansökan därför nu skulle vara så pass bristfällig att den inte kan ligga till grund för prövningen i detta mål är inte annat än en uppenbar efterhandskonstruktion av klaganden. Länsstyrelsens och nämndens bedömningar har varit korrekta och rätteligen grundats i den bedömning mark- och miljödomstolen gjort i mål P 2318-
6. Ansökan om bygglov innehåller inga formella brister, är komplett och ger erforderligt underlag för prövningen både vad gäller stödmurar, marknivåer och i övrigt i enlighet med 9 kap. 21 § PBL. Vad klaganden anfört utgör inte skäl för att bygglovet ska upphävas och inga nya omständigheter har framförts i relevanta delar som ändrar förutsättningarna som förelåg vid mark- och miljödomstolens prövning i mål P 2318-
7. Det föreligger inte heller några skäl för mark- och miljödomstolen att återförvisa målet till nämnden för ny handläggningen då nämndens beslut tagits med utgångspunkt i mark- och miljödomstolens dom i ovanstående mål. Underlag avseende stödmurar och marknivåer har redovisats i tillräcklig utsträckning. Ritningarna har tagits fram av en professionell arkitekt och är utformade efter gängse standard och faktiska förutsättningar. Både nämnden och länsstyrelsen har förstått stödmurarnas utformning och vart de ska anläggas. Som anförts ovan har detta även varit tydligt för klaganden eftersom Dok.Id 728009 Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen klaganden själv med utgångspunkt i H ritningar har låtit arkitekter ta fram 3D-modeller av byggnationen och samtliga stödmurar på fastigheten. Likt klaganden själv anger är inte heller Göteborgs Stads riktlinjer för anläggande av murar bindande, varför någon vikt inte ska tillmätas dessa riktlinjer i sådan utsträckning som klaganden gör gällande. Stödmurarnas utformning utgör inte ett för området främmande inslag, utan kan tvärtom återfinnas på i princip samtliga omkringliggande fastigheter. Utformningen har vidare skett med hänsyn till tomtens läge och topografi, med väl anpassade utfyllnader för att fånga upp höjdskillnader inom fastigheten. Utfyllnaderna innebär också att stödmurarna – till skillnad mot vad klaganden anför – inte kommer att få något dominerande uttryck eller nämnvärt påverka klaganden. Anpassningskravet i detta avseende har bedömts uppfyllt av markoch miljödomstolen i mål P 2318-22 efter syn på fastigheten, varför det inte finns några skäl att göra någon annan bedömning i nu förevarande mål. Det får även i övrigt noteras att de höjdmarkeringar som klaganden ritat in på figur två i aktbilaga 8 är direkt missvisande i förhållande till planerad byggnation. Taket på de byggnader som syns i bakgrunden av fotografiet är beläget på en höjd om ca +32 meter, dvs. cirka sju meter högre än klagandens markering av höjden +25,72 meter. Det perspektiv som bilden är tagen ifrån tillsammans med klagandens markeringar ger alltså en gravt missvisande bild över de faktiska förhållandena på platsen och bygglovets påverkan på klagandens fastighet. Nämnden har vidhållit sitt beslut att bevilja bygglov för nybyggnation av enbostadshus på fastigheten X och därvid anfört i huvudsak följande. Dok.Id 728009 Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen Stadsbyggnadsnämnden anser inte att det har framkommit något som föranleder någon annan bedömning av olägenheten än den som framgår av mark- och miljödomstolens dom i mål nr P 2318-22: Att den insyn som uppstår för grannfastigheterna inte är så omfattande att den medför någon betydande olägenhet i PBL:s mening. På Göteborgs Stads hemsida finns exempelritningar och checklistor för olika byggåtgärder. Dessa är inte juridiskt bindande utan har till syfte att vara en guidning för den bygglovssökande. För nybyggnad av mur anger checklistan att det behövs ansökan, kartutdrag, vy-/fasadritning och sektion. Höjder måttsätts och redovisas på bygglovsritningar alltid från blivande marknivå, inte från befintlig mark så som klagande efterfrågar. Detta gäller såväl byggnad som stödmurar och detta framgår också av exempelritningarna. Redovisning i bygglovsansökan beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Stödmurarna redovisas i den aktuella ansökan på samma ritningar som byggnaden eftersom de är en bygglovspliktig del av byggnaden och dess konstruktion. Att redovisa stödmurar tillsammans med byggnaden ger en tydligare bild av helheten och ökar förståelsen av sammanhanget. Stadsbyggnadsnämndens bedömning är att det av handlingarna i bygglovet på ett godtagbart sätt går utläsa var stödmurar ska anläggas. Av fasadritningar mot öst, mot väst, mot norr och mot syd framgår även hur befintliga och blivande marknivåer är belägna. På ritningarna redovisas höjd- och längdmått på stödmurar samt angivet plushöjder bland annat på ovansidan av stödmurar och terrass med pool med mera. Stadsbyggnadsnämnden står fast vid sin bedömning att ritningsunderlaget uppfyller kraven i 9 kap. 21 § PBL. Dok.Id 728009 Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 4176-24 Mark- och miljödomstolen DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har gått igenom överklagandet och handlingarna i akten. Domstolen konstaterar härvid att det inte är full överenstämmelse mellan fasadritningarna och situationsplanen. Vissa stödmurar saknas på situationsplanen och vissa på fasadritningarna. Stödmurarnas längd och placering på de olika ritningarna överensstämmer inte fullt ut. Vid redovisningen av förhållandena till befintlig marknivå (ritning kallad Fasader översikt) saknas befintliga marklinjer på den västra fasaden och inget möte med marknivåerna vid tomtgräns redovisas från detta håll. Med hänsyn till tomtens topografi, de omfattande markarbeten som ska genomföras och det föreslagna byggnadsverkets närhet till angränsande tomter går det inte att bortse från otydligheterna och bristerna i ritningsunderlaget. Möjligheten för såväl kontrollansvarig som nämnden att säkerställa att åtgärden uppförs i enlighet med beviljat bygglov skulle bli alltför begränsad (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 15 april 2021 i mål nr P 38620). Nämnden har vid granskningen av ritningsunderlaget i stället bort uppmärksamma bristerna och i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 22 § plan- och bygglagen (2010:100) förelagt sökanden att avhjälpa dem innan beslut om bygglov fattades. Beslutet att bevilja bygglov ska därför upphävas och målet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 oktober
8. I domstolens avgörande har rådmannen Linus Martinson, ordförande, och tekniska rådet Helena Carling deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Jennifer Andersson Wackfelt. Dok.Id 728009