← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(10)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 Mål nr P 9718-25 DOM 2026-07-01 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-06-16 i mål nr P 489-25, se bilaga A PARTER Klagande Naturskyddsföreningen i Kalmar, 832401-5315 Motpart
  1. Fastighets Aktiebolaget Sergeanten, 556130-8932 Box 716 391 27 Kalmar
  2. Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar SAKEN Detaljplan för del av A, B, samt del av C och D Snurrom, Kalmar kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet ___________________ Dok.Id 2363216 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 9718-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturskyddsföreningen i Kalmar (Naturskyddsföreningen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva Kalmar kommuns beslut att anta detaljplanen för fastigheterna A och B samt del av C och D. Kalmar kommun (kommunen) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Fastighets Aktiebolaget Sergeanten (bolaget) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Naturskyddsföreningen har anfört i huvudsak följande. I Krafslösaskogen har observerats flera rödlistade och/eller fridlysta arter, bl.a. spillkråka, mindre hackspett, talltita, större vattensalamander och fladdermöss. Arterna tas inte upp i det av kommunen framtagna inventeringsunderlaget. Kommunens utredningsmaterial är därmed ofullständigt. Den naturvärdesinventering som kommunen tagit fram är utförd sent på säsongen under slutet av augusti, då det varken är möjligt att hitta häckande fåglar eller inventera fladdermöss. Detta medför att inventeringen inte är tillräcklig för att utesluta påverkan på skyddade arter. En fågeloch fladdermusinventering är av vikt för att kunna utesluta att de strikta förbuden i 4 och 4 a § artskyddsförordningen aktualiseras vid en exploatering. Av den fladdermusinventering som Naturskyddsföreningen låtit ta fram och registreringar av fladdermöss på artportalen framgår att olika fladdermusarter (totalt 10 stycken varav några är rödlistande) observerats både i och i anslutning till planområdet. Av inventeringen framgår vidare att Krafslösaskogen är viktig både för fladdermössens födosök och som viloplats samt att hålasparna i sydväst i anslutning till planområdet är mycket lämpliga som viloplats för fladdermöss. Vidare framgår att SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 9718-25 det är troligt att fladdermössen har fortplantningsområden i eller i anslutning till planområdet. Värdefulla hålträd finns både inom och i nära anslutning till planområdet och sambandet mellan dem är viktigt oavsett om de står innanför eller strax utanför planområdet. Krafslösaskogen är även viktig för spillkråka, en nyckelart som hackar ut bohål som sedan kan nyttjas av andra fåglar och fladdermöss. Av trädinventeringen som Naturskyddsföreningen låtit ta fram framgår att det finns flera hålträd inom planområdet där spillkråkan hackat ut bohål. Av artportalen framgår registreringar av spillkråka både inom och i anslutning till planområdet. Även mindre hackspett har registrerats inom planområdet och talltita har registrerats i Krafslösaskogen. Groddjur finns i området i form av arterna åkergroda, större och mindre vattensalamander och vanlig padda. Naturskyddsföreningens inventerare har även funnit en ny lokal för sandödla i nära anslutning till planområdet. Trots att mycket tyder på att groddjur nyttjar skogen har de inte inventerats av kommunen. Eftersom påverkan på skyddade arter och deras livsmiljöer ofta behöver bedömas i ett vidare sammanhang behöver kumulativa effekter bedömas utifrån ekosystemets påverkan, livsmiljöernas kontinuerliga ekologiska funktion, störningskorridorer, störningar och exploateringar som medför att mark ianspråktas utanför området. Naturskyddsföreningen anser att Krafslösaskogens ekologiska betydelse som livsmiljö för ett stort antal växt- och djurarter, dess betydelse som spridningskorridor för arter, klimat, vattenbalans och dess sociala värden för människors hälsa och rekreation inte har blivit ordentligt belyst i någon kommunal utredning. I kommunens underlag saknas en miljökonsekvensbeskrivning med bedömning av på vilket sätt observerade arter inom området påverkas av detaljplanen. Detaljplanens påverkan på skyddade arter och deras livsmiljöer är så pass tydlig att planen måste antas medföra en betydande miljöpåverkan. Eftersom kommunen inte har redovisat detaljplanens miljökonsekvenser i enlighet med kraven i 4 kap. 43 § plan- och bygglagen är utredningen inte tillräcklig och det har därmed saknats förutsättningar att anta detaljplanen. Kommunens antagandebeslut ska därför upphävas. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 9718-25 Naturskyddsföreningen har under handläggningen av målet i Mark- och miljööverdomstolen bl.a. ingett en översiktlig inventering av fladdermöss och andra naturvärden i Krafslösaskogen (C-J Natur, juli 2025), en analys av Krafslösaskogens arter och värden (C-J Natur, februari 2026) och en inventering av hålträd inom detaljplaneområdet (Rosendahl, G, april 2026). Kommunen har anfört i huvudsak följande. Kommunen har under arbetet med detaljplanen bedömt att planområdet inte innehåller några miljöer som är särskilt viktiga för fladdermöss. Någon inventering av fladdermöss har därför inte utförts. Bedömningen har baserats på utförda naturvärdesinventeringar och egna besök i området. Som komplement till naturvärdesinventeringen har kommunen år 2021 låtit ta fram en trädinventering. Förutom att säkerställa att värdefulla miljöer inte tas i anspråk har flera träd och miljöer med potential att i framtiden bidra till goda kvaliteter för rekreation och naturvärden identifierats och blivit inmätta. Inom Krafslösaskogen finns några mindre områden med ansamlingar av större aspar, delvis med håligheter. Ett av dessa områden ligger i närheten av detaljplanen. Då två aspar på olika ställen har identifierats som hålträd har planens utformning anpassats till trädens påverkansområde. Kommunen har sammanställt de träd som G. Rosendahl inventerat enligt de koordinater som angetts i förhållande till aktuell plankarta. Enligt sammanställningen kan konstateras att de aktuella träden i huvudsak ligger utanför planområdet. Avsaknaden av ihåliga träd inom planområdet visar att potentiella koloniplatser för fladdermöss saknas inom planområdet. Samtliga sju områden som översiktligt redovisats som potentiellt värdefulla för fladdermöss i C-J Naturs rapport ligger huvudsakligen utanför planområdet och de utpekade områdena sammanfaller till stor del med ytor som av andra skäl har identifierats som värdefulla, bl.a. i naturvärdesinventeringen från
  3. Även om observationer från 2025 visar att ett flertal fladdermusarter utnyttjar området i och runt Krafslösaskogen som födosöksområde, rör sig fladdermöss över ett större område och observationerna säger i sig inget om naturförhållandena på platsen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 9718-25 Sandödla har tidigare påträffats inom planområdet. Skyddsåtgärder har vidtagits och Länsstyrelsen har bedömt att genomförandet av planen inte kommer i konflikt med fridlysningsbestämmelserna. Trots nya observationer av sandödla i områden utanför planområdet där arten tidigare inte observerats, finns inget som tyder på att platsen skulle vara en lämplig äggläggnings- eller övervintringsplats. Genomförandet av planen kommer därmed inte i konflikt med fridlysningsbestämmelserna. Planområdet består i huvudsak av yngre och medelålders skog utan identifierade boträd och utan den typ av miljö som mindre hackspett föredrar, vilket gör det osannolikt att arten skulle häcka inom planområdet. Baserat på att det endast registrerats ett fynd av talltita inom eller utanför planområdet och planområdet inte utgör en optimal miljö för arten bedöms planens genomförande inte heller påverka talltitan i strid med fridlysningsbestämmelserna. Kommunen anser vidare att planens genomförande inte skulle påverka spillkråkans bevarandestatus ens på lokal nivå. Det bedöms även osannolikt att genomförandet av planen skulle medföra någon påverkan på groddjur eftersom observationerna av arterna bl.a. gjorts vid dammarna som är belägna utanför planområdet. Även om observationer visar att fridlysta arter förekommer i området eller dess närhet, visar observationerna inte på förekomst av fortplantningsområden eller viloplatser inom planområdet. Kumulativa effekter och detaljplanens påverkan på omgivningen har beaktats bland annat i kommunens översiktsplan och under framtagandet av planprogram för Snurrom. Till planprogrammet, som godkändes 2023, upprättades en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Fastighets Aktiebolaget Sergeanten har i huvudsak angett följande. Bolaget har bl.a. i egenskap av fastighetsägare i planområdet ett påtagligt intresse av att detaljplanen genomförs. Bolaget har uppgett att det anför samma skäl som kommunen och hänvisar till kommunens yttrande. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 9718-25 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Syftet med den aktuella detaljplanen är bl.a. att möjliggöra för byggnation av en ny skola, kontor, centrumverksamhet, bostäder och interna gator samt en ny huvudgata som kopplar samman två vägar i området. För att genomföra detaljplanen behöver del av ett område i Krafslösaskogen tas i anspråk. Av planhandlingarna framgår att kommunen genomfört en undersökning om betydande miljöpåverkan och bedömt att planen inte antas medföra betydande miljöpåverkan och att länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Naturskyddsföreningen har sammanfattningsvis gjort gällande att kumulativa effekter inte utretts, att en MKB borde ha upprättats och att ett flertal fridlysta och rödlistade arter förekommer i och i anslutning till planområdet. Frågan som Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till är om det finns skäl att upphäva detaljplanen på den grunden att det saknas tillräcklig utredning om förekomsten av och påverkan på fridlysta arter i och i anslutning till planområdet. Enligt 13 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) ska domstolen, när den prövar ett överklagande av ett beslut att anta en detaljplan, endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om domstolen vid prövningen kommer fram till att beslutet strider mot en rättsregel ska beslutet som utgångspunkt upphävas i sin helhet och i annat fall fastställas. Bestämmelsen om fridlysning av fåglar finns i 4 § artskyddsförordningen (2007:845) och innebär att det bl.a. är förbjudet att avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon (första stycket 2) samt att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om störningen har väsentlig betydelse med hänsyn till fågeldirektivets syfte att a) bibehålla populationerna av fågelarterna på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, med beaktande även av ekonomiska krav eller rekreationsbehov, eller b) anpassa populationerna av arterna till den nivå som anges i a) (första stycket 4). SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 9718-25 Åkergroda, större vattensalamander, sandödla och samtliga arter av fladdermöss är fridlysta och har markerats med N i bilaga 1 till förordningen, de omfattas därmed av 4 a § artskyddsförordningen. Enligt bestämmelsen är det förbjudet att bl.a. avsiktligt döda eller störa de aktuella arterna samt att skada eller förstöra deras fortplantningsområden eller viloplatser. Även vanlig padda och mindre vattensalamander är fridlysta och omfattas av skyddet enligt 6 § artskyddsförordningen. Enligt bestämmelsen är det bl.a. förbjudet att döda, skada exemplar av arten och dess ägg eller bon. PBL ställer inte uttryckligen krav på att bestämmelserna om artskydd ska beaktas i ett detaljplaneärende. Regelsystemet får emellertid anses förutsätta att underlaget i ett planärende belyser dessa frågor på ett erforderligt sätt så att en samlad bedömning av de planerade åtgärdernas inverkan på fridlysta arter och deras fortplantningsområden och viloplatser kan göras. Om frågan om artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns en risk att någon verklig prövning i dessa delar inte kommer till stånd (se rättsfallen RÅ 2005 ref. 44 och MÖD 2023:17). Hur omfattande underlag som krävs i planarbetet till grund för bedömningen av om genomförandet av detaljplanen kan komma i konflikt med artskyddsreglerna får avgöras från fall till fall, beroende på hur starka indikationer det finns på en sådan konflikt (se MÖD 2023:17). Förekomst av fridlysta arter och miljöer av betydelse i och intill planområdet Av underlaget i målet framgår i huvudsak följande. Enligt fladdermusinventeringen (C-J Natur) framgår att sju arter av fladdermus förekommer i det område som inventerats och att det är troligt att fladdermöss kan ha sina yngelplatser och kolonier i området eller i närheten till skogen. Vidare har sju objekt bedömts som värdefulla med lämpliga biotoper för fladdermöss med gamla träd, god tillgång på föda och en högre variation. Av karta med sammanställning av områden och observationer av fladdermöss från C-J Naturs inventering samt artportalen framgår att samtliga sju objekt ligger utanför eller precis invid gränsen till planområdet. En observation av fladdermus från artportalen är registrerad i planområdet. Enligt utlåtande och analys av Krafslösaskogens arter och värden framgår att det i nuläget inte går att säga var fladdermössen har sina uppehållsplatser SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 8 P 9718-25 och yngelplatser men att det i närheten av planområdet finns lämpliga biotoper som skulle kunna utgöra sådan plats. Av observationer från artportalen avseende fåglar framgår att spillkråka har observerats vid gränsen i och intill planområdet och att det gjorts ett flertal observationer av fågelarten i Kalmar i stort. Endast en observation av mindre hackspett har gjorts inom planområdet. I övrigt finns många observationer av fågelarten i Kalmar, bl.a. inom mer tätbebyggda områden. Endast ett fåtal observationer har gjorts av talltita, samtliga utanför planområdet. I inventeringen av hålträd inom planområdet har angetts koordinater för de träd som observerats, dessa koordinater har av kommunen sedan sammanställts och markerats ut på karta över planområdet. Av kartan framgår att träden finns utanför planområdet förutom en ihålig ek som finns innanför gränsen till planområdet inom område som markerats som NATUR enligt plankartan. Observationer av åkergroda, större och mindre vattensalamander och vanlig padda har gjorts utanför planområdet vid eller i närheten av dammarna norr om planområdet. Livsmiljöer för större vattensalamander, även dessa belägna vid dammarna utanför planområdet, har utretts i kommunens Naturvärdesinventering
(2020). I övrigt framgår av underlaget att kommunen i samband med genomförande av detaljplanen kommer att vidta försiktighetsåtgärder för sandödla, att frågan föregåtts av samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken med Länsstyrelsen i Kalmar län och att den nya fyndplatsen för arten ligger utanför planområdet i området upp mot dammarna. Bedömning av skyddade arter Mark- och miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att kommunen under arbetet med detaljplanen har anpassat planområdet efter den naturvärdes- och trädinventering som gjorts. Det är dock en brist att kommunen inte har låtit utföra en inventering av fladdermöss i och i anslutning till planområdet. Naturskyddsföreningen har tagit fram en inventering gällande fladdermöss och på så sätt breddat underlaget. Inventeringen är genomförd under juli 2025. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 9 P 9718-25 Ovan redovisat underlag bekräftar förekomst av fladdermöss i Krafslösaskogen och i närheten av planområdet. Trots att det av artportalen även framgår en observation av fladdermus i planområdet har ingen boplats eller yngelplats konstateras varken i närheten av eller inom planområdet. De hålträd som angetts som viktiga för både fladdermöss och angivna fågelarter ligger i huvudsak utanför planområdet med undantag för ett träd som finns inom ett område som markerats som NATUR på plankartan. Underlaget visar även att övriga angivna fridlysta arter (groddjur) observerats vid dammarna, utanför planområdet. Trots att kommunen inte låtit utreda eventuell förekomst av fladdermöss i området får de slutsatser som kan dras av ingivet underlag anses vara i linje med det som framkommer av kommunens Naturvärdesinventering och trädinventering. Det innebär att det inte finns några konkreta uppgifter om att planområdet skulle vara av betydelse för någon av de angivna arterna på så sätt att det skulle innehålla boplatser eller nyttjas som fortplantningsområde eller viloplats som riskerar att skadas vid genomförandet av planen. Bedömning av kumulativa effekter och behov av MKB Kommunen har genom sin översiktsplanering och planprogram för Snurrom utrett nu aktuell detaljplan i ett sammanhang och belyst dess konsekvenser. Undersökning av betydande miljöpåverkan har genomförts och länsstyrelsen har delat kommunens bedömning. Mark- och miljööverdomstolen, som har tagit del av underlaget, delar dessa bedömningar. Sammanfattning Mot denna bakgrund och med hänsyn till den utredning som presenterats bedömer Mark- och miljööverdomstolen att det saknas skäl att upphäva detaljplanen på den grunden att förekomsten av fridlysta arter inte utretts tillräckligt eller på grund av att en MKB inte tagits fram och att kumulativa effekter inte bedömts. Överklagandet ska således avslås. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsrådet Maria L. McMurray, tekniska rådet Inger Holmqvist samt hovrättsrådet Catharina Adlercreutz, referent. Föredragande har varit Sanna Tonemar. Sid 10 P 9718-25 Bilaga A Sida 1
(20)VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Växjö 2025-06-16 Målnummer P 489-25 PARTER Klagande
  1. Bird Life Sverige
  2. M.B.
  3. M.H.
  4. Kalmar Orienteringsklubb
  5. Naturskyddsföreningen i Kalmar
  6. A.W. Motpart Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar ÖVERKLAGAT BESLUT Kalmar kommuns beslut 2024-12-16 i ärende nr KS 2024/0403, se bilaga 1 Dok.Id 792584 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon 0470-560 100 Öppettider måndag–fredag 08:30–16:00 Postadress Box 81 351 03 Växjö E-post mmd.vaxjo@dom.se Webbplats www.domstol.se/vaxjo-tingsratt Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 SAKEN Överklagande av Kalmar kommuns beslut, 2024-12-16, diarienummer KS 2024/0403 angående detaljplan, fastigheterna A och B samt del av C och D, Kalmar kommun DOMSLUT
  7. Mark- och miljödomstolen avvisar M.B.s, M.H.s, A.W.s och Kalmar Orienteringsklubbs respektive överklagande.
  8. Mark- och miljödomstolen avslår Bird Life Sveriges och Naturskyddsföreningen i Kalmars respektive överklagande. Dok.Id 792584 P 489-25 Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 BAKGRUND Genom det överklagade beslutet antog Kalmar kommun detaljplan för fastigheterna A och B samt del av C och D med syftet att möjliggöra för byggnation av en ny skola, kontor, centrumverksam-het, bostäder och interna gator, samt en ny huvudgata som kopplar samman Vänskapens väg och Värsnäsvägen. YRKANDEN M M Bird Life Sverige, M.B., M.H., Kalmar Orienteringsklubb, Naturskyddsföreningen i Kalmar och A.W. har överklagat beslutet och yrkat att det skall upphävas. Bird Life Sverige har som grund för och till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Rödlistade arter som mindre hackspett, spillkråka och talltita har dokumenterats i Krafslösaskogen. Dessa arter är beroende av skogens sammanhängande och varierade livsmiljöer. Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet att störa eller skada vilda fåglar, särskilt under deras häckningsperiod. Kommunens beslut strider mot dessa föreskrifter, då utredningen inte utesluter att detaljplanen orsakar otillåten störning. Planens genomförande riskerar att medföra betydande miljöpåverkan på grund av dess inverkan på skyddade arter och deras livsmiljöer. Detta kräver en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 4 kap. 34 § första och andra styckena PBL. Kommunens beslutsunderlag saknar en robust och tillförlitlig utredning av de fridlysta arterna i området, vilket bryter mot de krav som EU-domstolen samt Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) ställt i tidigare avgöranden (till exempel de förenade målen C-473/19 och C-474/19 respektive P 10706-21, P 14048-22 samt P 1715-23). Dok.Id 792584 Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 Krafslösaskogen är den sista större sammanhängande tätortsnära skogen i Kalmar med en areal på cirka 40 hektar. Den omges av bostadsområdena Norrliden, Ljusstaden, Krafslösa och Vimpeltorpet samt Värsnäs golfbana. Skogen består av varierad natur med barr-och blandskog, äldre trädbestånd och kuperade fuktighetsförhållanden. Förutom sina naturvärden hyser skogen stora rekreations-och friluftsvärden, och den nyttjas av tusentals personer. Ur fågelskyddssynpunkt bör framför allt arterna mindre hackspett, spillkråka och talltita lyftas fram, alla med kända förekomster i Krafslösaskogen (dokumenterade i Artportalen). Mindre hackspett häckar i löv-och blandskog med förekomst av äldre lövträd, gärna ädellövträd i södra Sverige. Den finns också i lövsuccessioner på tidigare öppen mark, till exempel kring sjöar och vattendrag, i igenväxande hagmarker, parker eller liknande. Andelen lämpliga lövmiljöer inom ett revir måste vara i storleksordningen 20 procent. För att häcka framgångsrikt behöver ett par i södra Sverige cirka 40 hektar äldre lövdominerad skog inom ett område på cirka 200 hektar. Generellt gäller att revirets storlek ökar med lövskogens uppsplittring. Spillkråka är en nyckelart i skogliga miljöer vars övergivna bohål utnyttjas av såväl flera andra hålhäckande fågelarter som mård och fladdermöss. Den förekommer i större skogsområden men också i blandade landskap där skogen utgör dungar omväxlande med öppen mark. Varje par nyttjar 400-1000 hektar skog beroende på skogens kvalitet. Talltitan föredrar större sammanhängande barrskogar och finns i såväl tallskog som granskog och i lövblandad barrskog, oftast med god tillgång på murkna högstubbar för bobygge. Skogens struktur är mycket viktig. Den ska helst vara flerskiktad med riklig underväxt av mindre granar, björk och andra lövträd och buskar. Enligt EU-domstolens avgörande S a skogen (de förenade målen C-473/19 och C-474/19) och Mark-och miljööverdomstolens praxis ska skyddade arter och deras livsmiljöer identifieras, konsekvenserna av den planerade verksamheten bedömas utifrån artspecifika analyser samt det uteslutas att detaljplanens ge- Dok.Id 792584 Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 nomförande orsakar störning, skada eller förstörelse av dessa arter. Kommunens underlag uppfyller inte dessa krav, och beslutet saknar därför laglig grund. Kommunens beslut strider mot 4 kap. 34 § PBL, krav på att redovisa betydande miljöpåverkan i en MKB, 4 § artskyddsförordningen, förbud mot störning och skada av fridlysta arter, och EU-direktiv (2009/147 /EG), krav på skydd av habitat och arter. Det har på senare tid i rättspraxis allt tydligare klargjorts att det vid beslut som innebär exploatering av natur måste finnas vederhäftiga underlag som uppfyller kunskapskravet i 2 kap. 2 § miljöbalken om allmänna hänsynsregler. Mark-och miljööverdomstolen har både slagit fast att kunskapskravet måste uppfyllas till en tillfredsställande nivå och att försiktighetsprincipen ska tillämpas frikostigt gentemot naturvärden, särskilt i fall där den exakta påverkan på naturvärden är osäker. Mindre hackspett omfattas av EU:s fågeldirektiv (2009/147 /EG), där det uttryckligen står att direktivet gäller för fåglar samt för deras ägg, bon och livsmiljöer (artikel 1). Det framgår också av fågeldirektivet (artikel 13) att de åtgärder som vidtas inte får leda till en försämring av den nuvarande situationen beträffande bevarandet av de fågelarter som avses i artikel 1 samt att hänsyn ska tas till bland annat arter som är känsliga för vissa förändringar i livsmiljön (artikel 4). Fågeldirektivet är styrande för svensk rättspraxis, liksom för ansvariga myndigheters ärendehantering och beslutsfattande. Mark-och miljööverdomstolen har meddelat flera avgöranden gällande hur mindre hackspett ska hanteras vid exploateringsärenden. Av såväl mål M 3276-20 (den 12 juli 2021) som mål M 13672-19 (den 29 september 2021) framgår tydligt att myndigheter är skyldiga att basera sina beslut på vederhäftiga kunskapsunderlag och att dispens från artskyddsförordningen måste sökas i den mån som kontinuerlig ekologisk funktionalitet (KEF) riskerar att gå förlorad. Negativ påverkan på områdets ekologiska funktion för mindre hackspett står i strid med artskyddsförordningen och det lagstiftade skydd som EUdomstolen fastställt i de förenade målen Skydda skogen (den 4 mars 2021). Artskyddsförordningen införlivar fågeldirektivet i svensk miljölagstiftning och tolkningen ska således ytterst ske utifrån EU-domstolens praxis. I Skydda skogen poängterades att stor vikt ska läggas på vilken skada som den planerade verksamheten utgör för den aktuella livsmiljön och för kontinuerlig ekologisk Dok.Id 792584 Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 funktion för berörda arter. KEF ska upprätthållas inom ett enskilt område, även om risk för försämrad bevarandestatus saknas ur ett större perspektiv. Detta är också fastslaget bland annat genom Mark-och miljööverdomstolens dom i mål M 3276-
  9. Enligt Mark-och miljööverdomstolens avgörande i mål P 10706-21 (den 20 december 2022) måste utredningen för en detaljplan utesluta risken för otillåten störning av skyddade arter. MÖD upphävde detaljplanen med hänvisning till att Stockholms stad inte i tillräcklig omfattning hade utrett den mindre hackspettens status och överlevnadsmöjligheter. På mycket liknande sätt upphävdes en detaljplan i Härryda kommun i mål P 1715-23 (den 11 juli 2024). Bristen på tillförlitlig utredning är avgörande även för föreliggande ärende gällande Krafslösaskogen. Mindre hackspett är en störningskänslig fågel som behöver ett relativt stort revir. Att ytterligare fragmentera den befintliga livsmiljön, vilket blir den självklara konsekvensen av utökad bebyggelse, kan leda till att reviret blir för litet och därmed överges. Den planerade exploateringen kommer att minska den potentiella livsmiljön för det aktuella reviret av mindre hackspett på ett sådant sätt att artförekomsten i området upphör. Därmed föreligger uppenbar risk för att artens KEF inte kan upprätthållas. Den aktuella detaljplanen för Kläckeberga/Krafslösa saknar nödvändigt beslutsunderlag och strider mot artskyddsförordningen samt plan-och bygglagen. Kommunens beslut ska därför upphävas. Naturskyddsföreningen i Kalmar har som grund för och till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Miljökonsekvensbeskrivning saknas av hur fridlysta arter som finns i Krafslösaskogen till exempelmindre hackspett, spillkråka, talltita, större vattensalamander, fladdermöss med flera påverkas av detaljplanen. Detaljplanens påverkan på skyddade arter och deras livsmiljöer är så pass tydlig att planen måste antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen har därför varit skyldig att redovisa planens miljökonsekvenser på ett sätt som uppfyller de krav som följer av 4 kap. 34 § första och andra styckena PBL. Eftersom så inte har skett är utredningen inte tillräcklig och det har Dok.Id 792584 Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 saknats förutsättningar att anta detaljplanen. Kommunens antagandebeslut ska därför upphävas. Krafslösaskogen i norra Kalmar är Kalmars sista större sammanhängande tätortsnära skog med en areal av 40 ha. Krafslösaskogen avgränsas av bostadsområdena Norrliden och Ljusstaden i söder, Krafslösa och Vimpeltorpet i väster, Snurrom i norr och Värsnäs golfbana i öster. Krafslösaskogen består av barr- och blandskog i söder med inslag av äldre aspar, i väster, ett område med bland annat äldre sälg, i de centrala delarna ett antal äldre tallar 120-150 år, samt i norr ett område med ek och hassel på gammal betesmark. Krafslösaskogen hyser en variation i kupering och fuktighetsförhållanden. Krafslösaskogen hyser flera rödlistade arter bland annat mindre hackspett, spillkråka, talltita, större vattensalamander med flera, se bilaga med artfynd från Artdatabanken. Kalmar kommun har inte gjort någon specifik artutredning eller miljökonsekvensbeskrivning som visar hur dessa arter påverkas av detaljplanen som innebär att den sammanhängande varierade Krafslösaskogen exploateras och genomkorsas av en väg och att ett bostadsområde läggs i skogen. Krafslösaskogen har förutom naturvärden stora rekreations- och friluftsvärden och nyttjas av flera tusen personer för rekreation, naturupplevelser med mera. Krafslösaskogen i norra Kalmar är Kalmar sista större sammanhängande tätortsnära skog med en areal av 40 ha. Mindre hackspett finns registrerad på artportalen i Krafslösaskogen och noterades helt nyligen den 19 september 2024 i de västra delarna av skogen. Spillkråka finns registrerad på artportalen och spillkråka noteras varje gång närboende eller vi från Naturskyddsföreningen besöker Krafslösaskogen. Enligt uppgift från närboende till skogen finns fem individer av spillkråka och ett par. Spillkråka ses både i de södra, östra, västra och centrala delarna av skogen. Talltita finns registrerad på artportalen i Krafslösaskogen och den flerskiktade skogen är lämplig för talltita. Talltitan är ju mycket stationär och behöver ett flerskiktat större sammanhängande skogsområde. Större vattensalamander finns registrerad på artportalen i Krafslösaskogen. Större vattensalamander, som har ett strikt individskydd enlig EU:s art-och habitatdirektiv har heller ej nämnts i Kalmar kommuns detaljplaneunderlag. Inventering av Dok.Id 792584 Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 förekomst av fladdermöss saknas. Enligt uppgifter från närboende till skogen ses regelbundet fladdermöss i Krafslösaskogen. Fladdermöss är känsliga för störningar i form av ljus och ljud. En inventering av vilka fladdermusarter som finns i Krafslösaskogen och hur de påverkas av detaljplanen saknas. Alla arter av fladdermöss har ett strikt individskydd enlig EU:s art-och habitatdirektiv. Den utredning om fridlysta arter som ligger till grund för kommunens beslut behöver vara robust och tillförlitlig. Utredningen ska kunna utesluta att skadlig påverkan, så som dödande, störande och förstörande av livsmiljöer, på fridlysta arter sker. EU-domstolen har i Skydda skogen-domen (C-473/19 och C474/19) slagit fast att den instans som fattar beslut som påverkar skyddade arter måste veta vilka arter som finns i de skogar som ska avverkas (punkt 67), hur arterna påverkas av en avverkning (punkt 70) och säkerställa att den skogsbruksmetod som används är förebyggande och hållbar (punkt 70). En bedömning av om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras ska göras i tre steg; förekommer skyddade arter i området, påverkas arterna negativt av åtgärden, finns det då möjlighet att föreskriva om skyddsvillkor som gör att skada inte uppstår. För att kunna göra denna stegvisa bedömning måste det finnas ett underlag som medger en tillräckligt säker bedömning av risken för påverkan på skyddade arter. Om det finns indikationer på att det kan förekomma fridlysta arter bör det göras en specifik artinventering. Detta har också Mark- och miljööverdomstolen fastslagit i flera mål om artskydd, se bland annat MÖD P14048-22, den 5 februari
  10. Utredningen avseende förekomsten av skyddade arter måste utesluta (se MÖD mål nr P 10706-21, 20 december 2022 och MÖD mål nr M 293-22, den 8 juni 2023) att den sökta verksamheten kan genomföras utan att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras. Vid detaljplaner gör bekräftad förekomst av arter som har strikt skydd enlig bilaga 4 i art- och habitatdirektivet att planen bedöms medföra betydande miljöpåverkan, vilket gör att en miljökonsekvensbeskrivning behövs (se Mark- och miljööverdomstolen, mål nr P 1715-23, den 11 juli 2024). Dok.Id 792584 Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 Det är ostridigt i målet att större vattensalamander (se bifogad prickkarta), som är innehar strikt individskydd enligt art- och habitatdirektivet, finns i det detaljplanelagda området. Det är också ostridigt i målet att fladdermöss, som också innehar strikt individskydd enligt direktivet, förekommer i området. Naturskyddsföreningen anser att det underlag och de bedömningar som har gjorts i kommunens beslut inte är tillräckliga för att kunna utesluta olaglig påverkan på skyddade arter. Någon specifik artutredning om större vattensalamander och dess behov av övervintringsplatser finns exempelvis inte. Specifik artutredning krävs också för fladdermössen. Eftersom sådan utredning saknas och miljökonsekvensbeskrivning med specifik artutredning inte tagits fram för detaljplanen föreligger grund att upphäva detaljplanen. Ett bristfälligt beslutsunderlag kan vara skäl för att ett beslut att anta en detaljplan inte kan godtas (se bl.a. MÖD 2014:4). Större vattensalamander och alla arter av fladdermöss har ett strikt individskydd med stöd av artikel 12 art- och habitatdirektivet, som genomförs i 4 a § artskyddsförordningen. Det är med stöd av dessa bestämmelser förbjudet att döda arterna, störa arterna — särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren, dvs. även större vattensalamanders ägg, när salamandrarna och fladdermössen går i vinterdvala etc. All avsiktlig störning som kan påverka chanserna till överlevnad, fortplantningsframgång eller reproduktionsförmåga för en fridlyst art, eller som leder till en minskning av det bebodda området eller till att arten förflyttas eller fördrivs, bör ses som en störning, (se EU-kommissionens vägledning om strikt skydd för djurarter av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet, sidan 27). Skyddet av fortplantningsområden och viloplatser i fjärde punkten är ett strängare skydd då det inte finns ett krav på avsiktlighet för att utlösa förbudet. Fortplantningsområden och viloplatser får inte påverkas på ett sådant sätt att platserna förlorar sin kontinuerliga ekologiska funktion för arten. Om exempelvis övervintringsområden, som utgör viloplatser för större vattensalamander, försvinner, så bör åtgärden inte tillåtas. Detsamma gäller boträd och yngelplatser för fladdermöss. Enligt EU-domstolen (C-357/20 Grand Dok.Id 792584 Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 Hamster Il) omfattar skyddet för parningsplatser även områdena omkring parningsplatsen när dessa områden visar sig vara nödvändiga för att djuren ska kunna fortplanta sig. Boets funktionalitet bör ingå i skyddet, det vill säga att boets funktion för reproduktion ska finnas kvar. Om det finns en tillräckligt stor sannolikhet att en skyddad djurart kommer att återvända ska en viloplats eller ett fortplantningsområde skyddas, och det är upp till nationella domstolar att kontrollera den sannolikheten (Grand hamster Il, punkt 39). Alla fåglar är fridlysta enligt 4 § artskyddsförordningen. Enligt denna bestämmelse är det förbjudet att avsiktligt döda fåglar och förstöra bon eller ägg. Det är även förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller återupprätta populationen till den nivån. Det finns dokumenterad förekomst av mindre hackspett, spillkråka och talltita. Alla tre fågelarterna är rödlistade som nära hotade och är även prioriterade fågelarter vars nationella bevarandestatus är sådan att särskilda bedömningar kan vara aktuella i samband med skogsbruksåtgärder. Även fler rödlistade fåglar förekommer i området. Enligt EU-domstolen (C357/20 Grand Hamster Il) omfattar skyddet för parningsplatser även områdena omkring parningsplatsen när dessa områden visar sig vara nödvändiga för att djuren ska kunna fortplanta sig. Enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen gäller detta även för fåglar. Myndigheterna anser att boets funktionalitet bör ingå i skyddet, det vill säga att boets funktion för reproduktion ska finnas kvar. För arter som återanvänder bon gäller förbudet att förstöra bon kontinuerligt, dvs. inte endast under häckningstid. Förutsättningar för födosök och mata ungar ingår också i skydd av boplats och behöver bedömas, se MÖD 2024:24 angående artskyddet av tretåig hackspett. Förbudet mot att störa innefattar ett skydd för fåglars livsmiljöer eftersom en negativ påverkan på en livsmiljö kan utgöra en störning. En negativ påverkan på en fågels fortplantningsområde eller viloplats som innebär att kontinuerlig ekologisk funktion inte kan upprätt- Dok.Id 792584 Sida 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 hållas kan vara en olaglig störning. Bedömningen av om förbudet att störa fåglar aktualiseras ska göras på lokal, regional och nationell nivå. Om en fågelart har dålig status lokalt eller regionalt kan ett förstörande av livsmiljöer i samband med avverkning vara en olaglig störning enligt 4 § artskyddsförordningen, även om arten har bedömts som livskraftig nationellt. Detta gäller särskilt för mer stationära arter som exempelvis tjäder och talltita. Angående utredningskravet och fridlysning av fåglar åberopar Naturskyddsföreningen även Mark- och miljööverdomstolens avgörande MÖD 2024:
  11. Skogsstyrelsen hade i detta mål förbjudit avverkning runt en boplats för tretåig hackspett samt förbjudit skogsbruksåtgärder under en viss tid av året. Domstolen konstaterade, trots denna hänsyn, att avverkningen riskerade att skada den tretåiga hackspettens bo samt att det saknades utredning för att kunna bedöma om avverkningen i övrigt störde hackspetten. Domstolen återförvisade ärendet till Skogsstyrelsen. Domstolen ställde här höga krav på utredningen som måste vara tillräcklig för att kunna bedöma risken för påverkan på den tretåiga hackspetten. Domstolen fastställde att det behövdes en närmare utredning om förekomsten av tretåig hackspett i avverkningsområdet, vilka livsmiljövärden som finns i området för att kunna bedöma om avverkningen riskerade att störa den tretåiga hackspetten i strid med artskyddsförordningen eller om det krävs ytterligare skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Även Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål nr P 10706-21, den 20 december 2022, är viktig i sammanhanget. Kommunen hade här antagit detaljplan för byggande av flerbostadshus i Solbergaskogen. Kommunen ansåg inte att planen skulle medföra betydande miljöpåverkan. Någon utredning motsvarande MKB fanns därför ej. Flera sakägare klagade och anförde att planen medförde betydande miljöpåverkan eftersom den riskerade att påverka flera skyddade arter, bl.a. mindre hackspett. Till stöd för detta åberopade sakägarna en utredning som visade att Solbergaskogen är en viktig häckningsplats för ett stort antal fågelarter, exempelvis mindre hackspett. Domstolen konstaterade att eftersom mindre hackspett Dok.Id 792584 Sida 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 är nationellt rödlistad som nära hotad, talar det för att populationen av fågelarten inte är på tillfredsställande nivå i Sverige och att undantagen i a) och b) från störningsförbudet inte är tillämpliga. Kommunen behövde utreda förekomst av skyddade arter inför beslut om detaljplan. Det måste kunna uteslutas att detaljplanens genomförande skulle kunna medföra en störning i den mening som avses i 4 § 4 punkten artskyddsförordningen. Eftersom utredningen som låg till grund för detaljplanen inte kunde utesluta sådan otillåten påverkan upphävde domstolen planen. Mindre hackspett behöver stora arealer. Ett par av mindre hackspett behöver exempelvis cirka 40 hektar äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 hektar för att häcka framgångsrikt. Eftersom mindre hackspett har iakttagits i området ingår troligen detaljplanens influensområde i den mindre hackspettens livsmiljö. Detsamma gäller troligen även såväl talltita som spillkråka. Förekomsten av dessa rödlistade fåglar visar på skogens viktiga bevarandevärde och livsmiljö för skyddade arter. Eftersom dessa fågelarter är rödlistade innebär det att de inte har en tillfredställande nivå, vilket betyder att undantagen för störaförbudet inte är tillämpliga. Utredningen i målet har inte uteslutit att genomförande av detaljplanen kommer att medföra en otillåten störning enligt 4 § 4 punkten eller en skada eller förstörande av boplatser enligt 4 § 2 punkten artskyddsförordningen. Detaljplanen strider därför mot artskyddsförordningens förbud och ska även på denna grund upphävas. Kärnområdet med äldre skog, ett antal 120-150 år gamla tallar (centralt i Krafslösaskogen), som är viktigt för spillkråka och andra arter, skulle försvinna och bli bostadsområde om detaljplanen genomförs. Detta har ej belysts med en miljökonsekvensbeskrivning. Centralt i Krafslösaskogen finns ett kärnområde med äldre skog ett antal tallar 120-150 år gamla och varierad undervegetation. Denna del av skogen utgör en spridningsbas för arter ut till de yngre delarna av skogen. Spillkråkan som ju är en nyckelart i skogen med sitt utmejslande av bohål i äldre träd och som därigenom även gynnar många andra arter behöver äldre grova träd. Bland annat de grova aspar och grova tallar som finns i Krafslösaskogen. Kärnområdet med äldre skog skulle försvinna och bli bostadsbebyggelse om detaljplanen genomförs. Dok.Id 792584 Sida 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 Krafslösaskogen är Kalmars sista större sammanhängande tätortsnära skog, med en areal av 40 ha. Krafslösaskogen är en viktig rekreations- och friluftsskog för boende i norra Kalmar i bostadsområdena Norrliden, Ljusstaden, Krafslösa, Vimpeltorpet och Snurrom och nyttjas av uppskattningsvis 5000 personer. Här finns en orienteringskarta sedan c:a 40 år som tagits fram av Kalmar OK och som används i klubbens barn- och ungdomsverksamhet. Skogen nyttjas av Ljusstadens förskola dagligen. Många människor plockar bär och svamp i Krafslösaskogen och använder skogen för att stressa av, för återhämtning och för naturupplevelser. Skogens betydelse för människors fysiska och psykiska hälsa finns belagd i ett stort antal rapporter på senare år bland annat från Sveriges Lantbruksuniversitet, Karolinska institutet, Statistiska centralbyrån, Boverket, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen. Krafslösaskogen är ett av få områden i Kalmar där man kan uppleva tystnad utan nämnvärd störning från, vägar, trafik och stadens andra ljud. Ett stort antal människor i norra Kalmar har under 2024 skrivit yttranden på detaljplanen till Kalmar kommun, skrivit insändare i tidningen, skickat skrivelser, mail och gjort två namninsamlingar till stöd för att bevara Krafslösaskogen intakt. 652 Kalmarbor skrev på namninsamlingen som lämnades till Kalmar kommun den 17 juni
  12. 700 Kalmarbor skrev på namninsamlingen som lämnades till kommunfullmäktige den 16 december
  13. Trots detta röstade en majoritet av fullmäktige för ett genomförande av detaljplanen. Endast MP, L och KD röstade emot. Krafslösaskogen är viktig ur klimataspekt för kolinlagring, vattenbalansen och temperaturreglering Den sammanhängande varierade och småkuperade Krafslösaskogen är viktig ur klimataspekt för kolinlagring, rena och filtrera ytvatten, reglera vattenbalansen och motverka översvämningar. Krafslösaskogen är också viktig för att reglera temperaturen och erbjuda svalka till människor, djur och växter vid värmeböljor. Detta har ej belysts i någon miljökonsekvensbeskrivning från Kalmar kommun. Nackdelen med att exploatera skogen ur säkerhets- och beredskapsaspekt har ej belysts ordentligt i någon miljökonsekvensbeskrivning från Kalmar kommun. Dok.Id 792584 Sida 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har under 2024 angett att det är viktigt vid en eventuell kris att människor kan plocka bär och svamp i närområdet där de bor. Krafslösaskogens värde för biologisk mångfald, ekosystemtjänster som pollinering med mera och som spridningskorridor för växt- och djurarter har ej blivit belyst i någon miljökonsekvensutredning. I en sammanställning från artportalen 2010-2024 (se bilaga) finns 139 arter registrerade på artportalen i Krafslösaskogen. 12 av dessa är rödlistade. Krafslösaskogens värde för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och som spridningskorridor för växter och djur har ej belysts i någon miljökonsekvensbeskrivning, DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser mm Enligt 1 kap. 2 § plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (bestämmelsen ger uttryck för det så kallade kommunala planmonopolet). Det är alltså kommunen själv som, inom vida ramar, avgör hur marken ska disponeras och hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Av 2 kap. 1 § PBL följer att vid överprövningen av en detaljplan ska hänsyn tas till allmänna och enskilda intressen. Vid avvägningen mellan dessa intressen och vid utformandet av en detaljplan ska skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. I de delar som planen medför att mark eller annat utrymme eller särskild rätt till mark eller annat utrymme kan komma att tas i anspråk enligt 6 kap. 13 eller 16 §§ PBL ska planen vara utformad så att de fördelar som kan vinnas med den överväger de olägenheter som planen orsakar enskilda (se 4 kap. 36 § PBL). Hänsyn ska tas även till förhållanden i anslutning till planområdet, vilket kan ha särskild betydelse t.ex. vid förändring eller förnyelse av bebyggelse (se prop 1985/86:1 s. 559). Dok.Id 792584 Sida 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 I 2 kap. 2 § PBL stadgas att planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Enligt 2 kap. 3 § PBL stadgas att planläggning med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommande och regionala förhållanden ska främja bland annat
(1)en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder. Enligt 2 kap. 4 § PBL får mark, vid bland annat planläggning, tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Av 2 kap. 5 § PBL framgår att bebyggelse och byggnadsverk vid planläggning ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, jord-, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, möjligheterna att förebygga bullerstörningar och risken för olyckor, översvämningar och erosion. Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen ska bebyggelse vid planläggning utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, skydd mot trafikolyckor och andra olyckshändelser samt trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö. Dok.Id 792584 P 489-25 Sida 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 Något uttryckligt krav på att bestämmelserna i artskyddsförordningen (2007:845) ska beaktas i ett detaljplaneärende följer inte av plan- och bygglagen. För att ett effektivt skydd enligt EU-rätten ska kunna upprätthållas får det förutsättas att regelverket ska beaktas i planarbetet. Om frågan om artskyddsdispens tas upp först sedan övriga prövningar har slutförts finns en risk att dessa frågor hanteras bristfälligt eller inte alls. En annan risk i en sådan situation är att artskyddet i ett senare skede, sedan planen antagits, hindrar planens genomförande. (Se rättsfallen RÅ 2005 ref. 44 och MÖD 2023:17.) Att frågorna uppmärksammats i ett sent skede i processen medför inte att domstolen kan avstå från att pröva dem. Av 4 kap 34 § PBL framgår att om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 5 kap. 11 a § tredje stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska redovisningen enligt 33 § första stycket 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken. Redovisningen ska också uppfylla kraven i 6 kap. 35 § 1-7, 36, 37 och 43 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser, om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för att anlägga bland annat ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt. Den generella rätten att överklaga beslut som har fattats med stöd av planoch bygglagen (2010:900), PBL, regleras i 13 kap. 8 § samma lag. Där hänvisas till 42 § förvaltningslagen (2017:900), FL. Enligt 42 § FL får ett beslut överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. I ärenden enligt PBL angår besluten som utgångspunkt de personer som kan anses vara berörda sakägare (jfr 5 kap. 11 och 29 §§ samt 9 kap. 25 § PBL). Beträffande beslut att anta detaljplaner tillkommer klagorätten på Dok.Id 792584 P 489-25 Sida 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 samma sätt de personer som äger fastigheter som ligger inom planområdet eller gränsar direkt till det. Även om gata eller väg skiljer klagandens fastighet från planområdets gräns brukar klagorätt anses föreligga. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap om de är särskilt berörda med hänsyn till arten och omfattningen av exempelvis den aktuella åtgärden eller natur- eller trafikförhållanden på platsen (jfr NJA 2017 s. 421). Vidare anges i 13 kap. 11 § PBL att ett beslut att anta en detaljplan får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Denna inskränkning gäller dock inte om beslutet har gått sakägaren emot genom att förslaget har ändrats efter granskningstiden, om överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning eller genomförandet av beslutet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att detaljplaneområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket PBL. I 13 kap. 12 § PBL regleras, med hänvisning till talerättsregleringen i 16 kap. 13 § miljöbalken (MB), talerätten för ideella föreningar och juridiska personer. Där anges att en ideell förening kan ha talerätt bl.a. under förutsättning att den har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och har minst 100 betalande medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd. Klagorätt Kalmar Orienteringsklubb har av domstolen förelagts att vid äventyr av avvisning visa om de har talerätt. Organisationen har visserligen gett in en skrivelse till domstolen som svar på föreläggandet. Av denna skrivelse framgår dock inte att organisationen uppfyller rekvisiten för talerätt i 16 kap. 13 § MB. Organisationen har inte heller på något annat sätt visat att den har rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Kalmar Orienteringsklubbs överklagande skall därför avvisas. Dok.Id 792584 P 489-25 Sida 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 M.B., M.H. och A.W. äger fastigheter som inte gränsar till detaljplaneområdet och kan därmed inte på denna grund anses ha talerätt. Inte heller på något annat sätt har det framkommit att de vore klagoberättigade. De saknar således talerätt mot det nu överklagade beslutet. Deras överklaganden skall därför avvisas. Naturskyddsföreningen i Kalmar och Birdlife Sverige uppfyller rekvisiten i 16 kap. 13 § MB. För att få föra talan mot ett beslut om att anta en detaljplan krävs i normalfallet dock även att detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 13 kap. 12 § PBL. Men med beaktande av Åhuskonventionen och en konventionsenlig tolkning av 13 kap 8 § PBL anses miljöorganisationer ha klagorätt på detaljplaner där frågor som är direkt relaterade till miljön aktualiseras och som innefattar en bedömning av åtgärdens påverkan på miljön. Sakprövning Naturskyddsföreningen i Kalmar och Birdlife Sverige har anfört att detaljplanen innebär en påverkan på olika arter (mindre hackspett, spillkråka, talltita, större vattensalamander och fladdermöss) som kan strida mot artskyddet, att påverkan gör att planen innebär betydande miljöpåverkan med krav på MKB och att utredningen brister i dessa frågor. De har även anfört att planområdet berör äldre skog, friluftslivsvärden och har påverkan på klimat, vattenbalans, säkerhet och biologisk mångfald. Naturskyddsföreningen har till stöd för sin talan bifogat vissa kartutdrag ur artportalen gällande talltita, större vattensalamander, spillkråka och mindre hackspett. Av underlaget framgår att detaljplanen föregåtts av ett planprogram som godkändes 2023 och att detaljplanen omfattar en mindre del av detta område. Till planprogrammet upprättades bland annat en naturvärdesinventering (Calluna 2020-09-25) och en miljökonsekvensbeskrivning. Det framgår att nu aktuell detaljplan anpassats till flera identifierade värden, bland annat naturvärden, och att vissa kompensationsåtgärder avses vidtas. Av kommunens inventering inför Dok.Id 792584 Sida 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 planbeslutet framgår att de fridlysta arter som observerats inom planprogramområdet är törnskata, stenskvätta, blåsippa, huggorm, skogsödla, backsvala, sävsparv, större och mindre vattensalamander och sandödla samt anförs att det bara är sandödlan som påverkas på ett sådant sätt att speciella skyddsåtgärder krävs för att inte utlösa förbud enligt artskyddsförordningen, för övriga arter är det tillräckligt att göra vissa anpassningar för att inte störa eller skada arterna under känsliga årstider. Det har vidare framgått att kommunen har ansökt och fått godkänt från länsstyrelsen att genomföra skyddsåtgärder för sandödlan. Vad gäller skyddsvärda arter gör domstolen följande bedömning. Mot bakgrund av vad som framgår om större vattensalamander i naturvärdesinventeringen från 2020 saknas anledning att anta att den nu aktuella detaljplanen riskerar att påverka arten. De av klagande redovisade kartutdragen från artportalen avser observationer av större vattensalamander utanför planområdet. Uppgifterna om fladdermöss har inte underbyggts av några uppgifter från artportalen eller annat underlag. De i underlaget beskrivna naturförutsättningarna talar inte för att planområdet är viktigt som koloniområde eller viloplats för fladdermöss. Det kan mot bakgrund av ovanstående inte antas att detaljplanen påverkar större vattensalamander eller fladdermöss eller att frågan avseende dessa arter inte är tillräckligt utredd. Vad gäller talltita, spillkråka och mindre hackspett gör domstolen följande bedömning. Den skog som tas i anspråk för den nu aktuella detaljplanen är huvudsakligen barrskogsdominerad, och bedöms därför mindre viktig för den mindre hackspetten. De uppgifter som klagande fört in i målet i form av kartutdrag ur artportalen föranleder inte i sig att en otillåten påverkan på de aktuella fågelarterna kan antas uppstå eller att frågan inte är tillräckligt utredd. Uppstår en påverkan på de ovan nämnda fåglarna kan det betyda att planens genomförande kan antas medföra en miljöpåverkan genom att dessa fåglar utsätts för störning i samband med genomförandet av planen och/eller därefter. För att Dok.Id 792584 Sida 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2025-06-16 P 489-25 denna ska anses vara betydande får dock mot bakgrund av 4 § artskyddsförordningen anses krävas att störningen inte saknar betydelse för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen till den nivån. Vad som framkommit ger inte anledning till sådan slutsats även med beaktande av att arterna är rödlistade och att enstaka observationer av fågelarterna inom och/eller i närheten av planområdet har förts in i artportalen. Mot bakgrund av ovan redovisade förhållanden finner domstolen att detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan med anledning av påverkan på skyddsvärda arter. Vad som i övrigt anförts från Naturskyddsföreningen i Kalmar och Birdlife Sverige, bland annat gällande friluftsliv och rekreation, vattenbalans, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, värmeböljor och säkerhet och beredskap innebär inte heller att detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller att detaljplanen strider mot någon rättsregel på det sätt som Naturskyddsföreningen i Kalmar och Birdlife Sverige anfört eller som framgår av de åberopade omständigheterna. Naturskyddsföreningen i Kalmars och Birdlife Sveriges överklaganden skall därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 juli 2025. I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist. Dok.Id 792584

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.