Mark- och miljööverdomstolen

(6)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060411 PROTOKOLL 2026-06-01 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 9 Mål nr P 15944-25 RÄTTEN Hovrättsråden Fredrik Ludwigs och Johan Svensson (deltar inte i frågan om prövningstillstånd), tekniska rådet Inger Holmqvist och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg, referent och protokollförare FÖREDRAGANDE Föredraganden David Sandberg PARTER Klagande Bostadsrättsföreningen Bromma Tracks, 769617-1011 Klädesvägen 42 168 76 Bromma Ombud: N.S. Motparter

1. AB Storstockholms Lokaltrafik, 556013-0683 105 73 Stockholm
2. Region Stockholm, trafiknämnden, 232100-0016 Box 30215 104 25 Stockholm Ombud för 1 och 2: F.B.
3. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Box 8314 104 20 Stockholm SAKEN Klagorätt avseende slutbesked Dok.Id 2365554 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-23 i mål nr P 3605-25, se bilaga A _____________ Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon 08-561 670 00 08-561 675 50 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:30 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat E-post svea.avd6@dom.se Webbplats www.svea.se SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen PROTOKOLL Sid 2 P 15944-25 BAKGRUND Bostadsrättsföreningen Bromma Tracks (föreningen) är lagfaren ägare till fastigheten Linneduken 1 i Stockholms kommun. Fastigheten, som gränsar till tunnelbanespår, omfattas av en detaljplan från
4. I planen föreskrivs bl.a. att bostäder ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivån 30 dBA (slow) vid tågpassage. På fastigheten har uppförts ett flerbostadshus i vilket bl.a. lägenhet T5-1003 (lägenheten) är belägen. Den 15 juli 2024 beslutade Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (Stadsbyggnadsnämnden) med stöd av 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att ge slutbesked för lägenheten med mindre avvikelse om 1 dBA, bl.a. efter att bulleråtgärder vidtagits i förhållande till lägenheten som ansågs ha förbättrat resultaten i utförd bullerutredning. Nämndens beslut överklagades gemensamt av AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Trafiknämnden i Region Stockholm (trafiknämnden). Länsstyrelsen i Stockholm (länsstyrelsen), som behandlade SL och trafiknämnden gemensamt under benämningen ”Trafikförvaltningen”, avvisade överklagandet med hänvisning till bristande klagorätt. Efter att SL och trafiknämnden gemensamt överklagade länsstyrelsens beslut undanröjde mark- och miljödomstolen beslutet och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Mark- och miljödomstolen bedömde att ”Trafikförvaltningen” har klagorätt med stöd av artikel 6.1 i Europakonventionen. YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Föreningen har överklagat mark- och miljödomstolens dom och yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa länsstyrelsens beslut att ge slutbesked för lägenheten. Till stöd för överklagandet har föreningen anfört i huvudsak följande. Trafikförvaltningen saknar klagorätt. Beslutet att meddela slutbesked varken angår Trafikförvaltningen eller har gått Trafikförvaltningen emot, vilket krävs för klagorätt. Artikel 6 i Europakonventionen är inte tillämplig i målet varför Trafikförvaltningen inte heller har klagorätt enligt den bestämmelsen. Europadomstolen har fastslagit att artikel 6.1 är tillämplig under förutsättning att det föreligger en reell och seriös tvist mellan en SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen PROTOKOLL Sid 3 P 15944-25 enskild – fysisk eller juridisk – person och en annan person eller en myndighet, att tvisten gäller en rättighet som har sin grund i den nationella rätten, och att denna rättighet är en civil rättighet. Ingen av dessa förutsättningar är uppfyllda. Trafikförvaltningens överklagande har dessutom inkommit för sent. Beslutet fattades den 15 juli 2024 och Trafikförvaltningens överklagande kom Stadsbyggnadskontoret tillhanda den 24 oktober samma år. Eftersom överklagande inkommit mer än tre månader efter att beslutet fattades har det inkommit för sent och ska avvisas. SL och trafiknämnden har, efter föreläggande om förtydligande av deras respektive roll och hur de var för sig är berörda av nämndens beslut, anfört i huvudsak följande. Region Stockholm (regionen) har enligt ett regleringsavtal rätt att nyttja Stockholms stads mark för tunnelbanans ändamål, vilket är att se som en nyttjanderätt enligt jordabalken. Regionen äger samtliga aktier i SL och SL äger tunnelbaneanläggningen som anläggning på ofri grund. SL saknar egenanställd personal och förvaltningen sker genom Region Stockholms Trafikförvaltning. Allt rättshandlande och den löpande förvaltningen utförs av trafikförvaltningen. Trafikförvaltningen verkställer trafiknämndens beslut, upphandlar kollektivtrafiken åt SL och förvaltar SL:s avtal med entreprenörer som kör tunnelbanetrafiken. SL har regionens uppdrag att bedriva tunnelbaneverksamhet i enlighet med lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. SL och regionen är visserligen två skilda juridiska personer men har överklagat gemensamt pga. deras omedelbara koppling. Båda juridiska personerna har rätt att överklaga beslutet. Efter föredragning fattar Mark- och miljööverdomstolen följande BESLUT (att meddelas 2026-06-11)
5. Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd.
6. Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens avgörande. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen PROTOKOLL Sid 4 P 15944-25 Skälen för besluten Mark- och miljööverdomstolen finner skäl att ge prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Stadsbyggnadsnämnden har funnit att överklagandet kommit in i rätt tid. Ställningstagandet binder högre instanser och kan inte överklagas (se HFD 2011 ref. 65). Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i PBL. Enligt 13 kap. 3 § PBL får kommunala beslut enligt den lagen överklagas till länsstyrelsen. Av 13 kap. 8 § PBL och 42§ förvaltningslagen (2017:900) framgår att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Huruvida ett beslut ska anses angå någon beror på den effekt som beslutet får för vederbörande. För klagorätt har det i rättspraxis krävts att beslutet antingen påverkar den klagandes rättsliga ställning eller rör ett intresse som denne har och som på något sätt har erkänts av rättsordningen. Avgörande för rätten att överklaga är den effekt som beslutet får för den klagande. (Se MÖD 2024:75 och där i gjorda hänvisningar.) Ett slutbesked innebär att byggnadsnämnden godkänner att åtgärden ska anses slutförd och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk. För att nämnden ska meddela slutbesked krävs enligt 10 kap. 34 § PBL, såvitt nu är aktuellt, att byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda samt att nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. samma lag. Om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara kan slutbesked ändå ges enligt 10 kap. 35 § PBL. Bygglov får enligt 9 kap. 31 b § PBL ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan om avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och avvikelsen är liten. Eventuella avvikelser från en detaljplan ska alltså medges i ett bygglov medan försumbara brister i uppfyllandet kan godtas i ett slutbesked. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen PROTOKOLL Sid 5 P 15944-25 Nämnden har i sitt beslut om slutbesked angett att lägenheten med en mindre avvikelse på 1 dBA uppfyllt samtliga krav på buller i enighet med detaljplanebestämmelserna. Av beslutet framgår dock inte att nämnden har bedömt huruvida bristen i form av ljudnivåavvikelsen är att bedöma som försumbar. Sättet nämnden har formulerat sig på ger enligt Mark- och miljööverdomstolen snarare uttryck för att en prövning av ändring av det underliggande bygglovsbeslutet har skett inom ramen för beslutet om slutbesked. Trafiknämnden och SL är två skilda juridiska personer vars klagorätt måste bedömas separat. SL är verksamhetsutövare av den bulleralstrande verksamheten och torde ha rättsliga och faktiska möjligheter att vidta åtgärder för att förbättra bullersituationen. Formellt sett är således SL en möjlig adressat för ett föreläggande enligt miljöbalken, syftande till att förbättra bullersituationen (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 2 juni 2025 i mål nr M 3591-24). Genom att ge slutbesked för lägenheten med en avvikelse om 1 dBA från kravet på att stomljud i boningsrum inte får överstiga ljudnivån 30 dBA vid tågpassage godtas en viss bulleravvikelse. Med en sådan avvikelse riskerar SL att få förelägganden riktade mot sig med anledning av bullersituationen. Nämnden har genom sitt beslut om slutbesked i praktiken beslutat att ändra det underliggande bygglovsbeslutet genom att medge en avvikelse från detaljplanen. Ett sådant beslut skulle SL i egenskap av sakägare ha haft rätt att överklaga. Mark- och miljööverdomstolen anser med hänsyn till detta att SL:s rättsliga ställning påverkas och att beslutet har gått bolaget emot på ett sådant sätt av beslutet att SL ska anses ha klagorätt. I avtal daterat den 19 oktober 1981 medgav Stockholms kommun Stockholms läns landsting, numera regionen, rätt att för tunnelbaneändamål nyttja bl.a. fastigheten Åkeshov 1:
7. Fastigheten Åkeshov 1:1 gränsar mot fastigheten Linneduken
8. Regionen har alltså nyttjanderätt till grannfastigheten. Nämnden har genom sitt beslut om slutbesked i praktiken beslutat att ändra det underliggande bygglovsbeslutet genom att medge en avvikelse från detaljplanen. Ett sådant beslut skulle trafiknämnden ha haft rätt att överklaga. Mark- och miljööverdomstolen anser därför att trafiknämndens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen PROTOKOLL Sid 6 P 15944-25 rättsliga ställning påverkas och att beslutet har gått bolaget emot på ett sådant sätt av beslutet att nämnden ska anses ha klagorätt. Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att både SL och trafiknämnden har klagorätt enligt 42 § förvaltningslagen. Därmed saknas skäl att bedöma huruvida klagorätt föreligger enligt artikel 6 i Europakonventionen. Eftersom det ankommer på Länsstyrelsen att pröva trafiknämndens och SL:s överklagande i sak ska mark- och miljödomstolens avgörande fastställas. Besluten får enligt 5 kap. 1 § och 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. Elin Jansson Holmberg Protokollet uppvisat/FRLU Bilaga A Sida 1

(12)NACKA TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Nacka 2025-10-23 Målnummer P 3605-25 PARTER Klagande Region Stockholm, Trafikförvaltningen (SL) 105 73 Stockholm Ombud: F.B. Motparter

1. Brf Bromma Tracks Klädesvägen 42 168 76 Bromma
2. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Box 8314 104 20 Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Stockholms läns beslut den 25 april 2025 i ärende nr 548222024, se bilaga 1 SAKEN Avvisat överklagande DOMSLUT Mark- och miljödomstolen undanröjer Länsstyrelsens i Stockholms län beslut och återförvisar målet dit för fortsatt handläggning. Dok.Id 952411 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Sicklastråket 1 Telefon 08-561 656 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:30 Postadress Box 69 131 07 Nacka E-post mmd.nacka@dom.se Webbplats www.nackatingsratt.domstol.se Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun (nämnden) beslutade den 15 juli 2024 att ge slutbesked för lägenhet T5-1003 med mindre avvikelse med stöd av 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Beslutet överklagades, såvitt nu aktuellt, av Region Stockholm genom dess trafiknämnd och AB Storstockholms Lokaltrafik (gemensamt benämnda Trafikförvaltningen) till Länsstyrelsen i Stockholms län (länsstyrelsen) som avvisade Trafikförvaltningens talan till följd av bristande klagorätt. Trafikförvaltningen har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. Trafikförvaltningen har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet dit för förnyad handläggning i sak. Till stöd för sitt överklagande har Trafikförvaltningen i huvudsak anfört följande. När bygglovet meddelades förenades det med villkor om att bullernivåerna inte fick överskrida de nivåer som antagen detaljplan ställde krav på. Inför slutbesked skulle bullermätning utföras som visade att de satta bullervillkoren kunde uppfyllas. Vid tiden för bygglovet fanns därför inte anledning eller skäl för Trafikförvaltningen, som kontinuerligt proaktivt bevakar nya byggprojekt i anslutning till tunnelbanan, att överklaga bygglovet. Att tillse att villkor i meddelade lov uppfylls inför slutbesked är nämndens uppgift och ska ske genom att nämnden självständigt kontrollerar att det underlag som lämnats in inte bara visar att mätresultatet uppfyller kraven, i uppgiften ingår även att granska att underlaget är baserat på korrekta antaganden och mät- och beräkningsmetoder. De villkor som lovet initialt förenades med innebar därför att ett meddelat lov inte kunde påverka Trafikförvaltningen på ett sådant sätt att det fanns skäl eller möjlighet för Trafikförvaltningen att överklaga det ursprungliga lovet. Skälen uppkom först när det stod klart att sökanden inte hade vidtagit de åtgärder som krävs för att bullernivåerna ska hållas och när Dok.Id 952411 Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen nämnden sedan inte heller hörsammade Trafikförvaltningens synpunkter fanns ingen annan möjlighet för Trafikförvaltningen än att överklaga nämndens beslut om slutbesked. Det står klart att Trafikförvaltningen alltjämt bedriver en miljöpåverkande verksamhet i kontinuerlig drift, som innebär betydande buller av sådan typ att det kan klassificeras som en perdurerande störningskälla. Bebyggelse får enligt den aktuella detaljplanen inte uppföras om det innebär att gällande bullernivåer inomhus överskrids. Vid utformning och lokalisering av ny bebyggelse måste hänsyn tas till omgivande förhållanden. Det ska alltså beaktas att det finns en tunnelbaneanläggning direkt i anslutning till den nya bebyggelsen. Därför ska metoder på hur omgivningens ursprungliga bullerkällor ska hanteras och hur godkända bullernivåer inomhus ska uppnås omhändertas genom villkor i bygglov, villkor som kontrolleras först när bebyggelsen är uppförd och innan slutbesked kan meddelas. Om Trafikförvaltningen skulle ha överklagat nu aktuellt bygglov med hänvisning till att bebyggelsen inte kommer att klara av invändiga bullervärden hade överklagandet avslagits eller avvisats, eftersom det då inte hade varit möjligt göra invändiga mätningar innan byggnationen var klar. När det senare visat sig att byggherren inte har tagit höjd för att bebyggelsen måste tåla omgivningsbuller och nämnden felaktigt lämnat slutbesked, trots att miljöförvaltningen underkänt bullerlösningen, uppstår något av ett moment 22 när – som det får förstås – länsstyrelsen anser att den ansökta bebyggelsens godkännande måste vara en garant för att bullernivåerna inte överskrids och att Trafikförvaltningens verksamhet därför inte kan anses påverkas på ett sådant sätt att det finns grund för talerätt. Det indirekta skälet som länsstyrelsen lyfter fram, nämligen att det är ett hypotetiskt antagande att ett föreläggande att åtgärda bullerstörningar kan riktas mot Trafikförvaltningen och att detta inte medför talerätt, är egentligen inte den relevanta huvudfrågan. Mot bakgrund av detta vill Trafikförvaltningen tydliggöra att ett miljöföreläggande att vidta Dok.Id 952411 Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen åtgärder mot buller är mer en konsekvens av att bullernivåerna överskrids som kan ses först vid en korrekt utförd bullermätning. Länsstyrelsen har här kommit till ett felslut. Det står klart i handlingarna att bullermätningarna är utförda på ett sätt som miljöförvaltningen i Stockholm stad inte stödjer. Att då, som Länsstyrelsen tycks göra, godta mätningen från konsulten och beslutet från nämnden som kvittens på att Trafikförvaltningens verksamhet inte påverkas är felaktigt, då det är uppenbart att beslutet gått Trafikförvaltningen emot. Bara risken att slutbeskedet kan vara meddelat på felaktiga grunder och att de uppmätta invändiga bullernivåerna är felaktiga, vilket implicit skulle påverka Trafikförvaltningens möjligheter att bedriva sin verksamhet, är skäl nog för att anse Trafikförvaltningen vara berörd på ett sådant sätt att beslutet gått Trafikförvaltningen emot. Det var också av den anledningen som Trafikförvaltningen yrkade att länsstyrelsen skulle utföra syn på platsen. Ett tydliggörande exempel är att någon har byggt ett tvåvåningshus medan detaljplanen och lovet endast medger en villkorad byggrätt till envåningshus och en berörd klagande framför att byggnationen står i strid med detaljplan och lov samt att bebyggelsen påverkar den klagandes intresse på ett negativt sätt. Att meddela slutbesked för ett sådant lov låter sig svårligen göras och sökandens eventuella invändningar om att en certifierad konstruktionskonsult intygat att huset bara har en våning skulle inte passera nämnden med ett positivt utfall då det inte skulle vara särskilt svårt för nämnden att med blotta ögat upptäcka den extra våningen vid granskningen. Om ett gynnande beslut ändå skulle ha fattats av nämnden hade länsstyrelsen som överprövande myndighet inte haft stora svårigheter att komma fram till att ärendet skulle tas upp till prövning och därefter troligen upphäva beslutet. I det nu aktuella fallet är det inte lika lätt att avgöra om den uppförda bebyggelsen avviker från de krav som ställdes initialt. Det går inte att se om bullervärden över- eller underskrids. Det krävs att mätningarna som beslutet vilar på granskas för att det ska vara möjligt att avgöra om beslutet gått den som klagar emot. Länsstyrelsen borde därför först ha undersökt om mätningarna var korrekt utförda innan beslut om avvisning fattades och därefter prövat ärendet i sak. Dok.Id 952411 Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen Det som hänt i aktuellt fall är att slutbesked meddelats trots att planens krav på stomljudsnivå överskrids med cirka 5 dBA-enheter om mätning och utvärdering hade utförts på det sätt tillsynsmyndigheten och Trafikförvaltningen förordar. I praktiken har fastighetsägaren inte åstadkommit någon faktisk bullerreduktion, utan enbart ändrat mätmetod. Därmed kvarstår avvikelsen från detaljplan och den olägenhet som tidigare identifierats av tillsynsmyndigheten, det vill säga miljöförvaltningen i Stockholm stad. Länsstyrelsens beslut att inte pröva ärendet i sak urvattnar planens skyddsbestämmelse vad avser stomljud. Om en kommuns stadsbyggnadsnämnd inte tillser att kontrollmätningar utförs på ett vedertaget sätt är planbestämmelser tämligen meningslösa. Det är därför av största vikt att länsstyrelsens beslut omprövas. Det kan även nämnas att byggherren därutöver inte har efterkommit det föreläggande som fastställdes i Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 april 2021 i mål nr M 1975-
3. Underlåtenheten att följa Mark- och miljööverdomstolens dom tillika beviljandet av slutbesked kommer högst sannolikt leda till ytterligare tillsynsåtgärder eller nya förelägganden riktade mot AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) samt kommer att bli en väsentlig olägenhet för de eventuella boende som flyttar in den aktuella lägenheten. Den tidigare ägaren har uppgett att hen inte haft möjlighet att bo i lägenheten på grund av bullret och har vidare uppgett att den psykiska hälsan påverkats negativt eftersom sömnen blivit lidande. Länsstyrelsens påpekande att det är ett hypotetiskt antagande att krav kan komma att riktas mot Trafikförvaltningen stämmer inte överens med den erfarenhet Trafikförvaltningen har av inkomna bullerklagomål. I ett liknande mål (mark- och miljödomstolens mål nr M 2218-23) som det aktuella där SL, efter det att bygglov och slutbesked meddelats med stöd i felaktiga bullerutredningar, förelagts med stöd av miljöbalken att vidta åtgärder för att minska buller från spårtrafik kom domstolen fram till att det fanns skäl att anse SL som adressat även om det inte var skäligt att kräva åtgärder. Målet är Dok.Id 952411 Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen överklagat till Mark- och miljööverstolen och har inte prövats slutligt. Den hypotetiska och indirekta verkan på Trafikförvaltningens verksamhet som ett meddelat slutbesked kan innebära är högst reell och om inte det finns möjlighet att pröva den här typen av bristfälliga beslut om slutbesked i domstol är det tveksamt om det finns en tillräcklig rätt till domstolsprövning och många fler ärenden kommer att riktas mot Trafikförvaltningen som verksamhetsutövare. Nämnden har motsatt sig en ändring av det överklagade beslutet och har i huvudsak framfört följande. Sammanfattning och bakgrund Nämnden beslutade den 14 oktober 2014 om bygglov av flerbostadshus med garage på fastighet Linneduken
4. Under byggtiden gavs tre interimistiska slutbesked för successiva delar av projektet: den 12 juni 2016, den 13 mars 2017 och den 21 september
5. Syftet var att möjliggöra inflyttning medan kvarstående arbeten slutfördes. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 11 juni 2020 om ett åtgärdsföreläggande som krävde bulleråtgärder inom två månader för lägenhet T5-
6. Länsstyrelsen inhiberade föreläggandet den 27 juli 2020 med motiveringen att tidsfristen var för kort. En inneboende överklagade inhibitionsbeslutet den 24 augusti 2020, men mark- och miljödomstolen avslog överklagandet samma dag. När bullerfrågan kvarstod beslutade nämnden den 10 december 2020 om ett rättelseföreläggande med två månaders frist. Även detta beslut inhiberades av länsstyrelsen den 10 februari
7. Efter utredning ersatte länsstyrelsen den 20 september 2022 den korta tvåmånadersfristen med en sexmånadersfrist för att åtgärda bullret. Länsstyrelsen beslutade den 20 september 2022 att ändra nämndens beslut om rättelseförläggandet och fastighetsägaren tilläts sex månader på sig att åtgärda Dok.Id 952411 Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen bullerproblematiken. Nämnden beslutade den 15 juli 2024 om slutbesked för lägenhet T5-1003 med mindre avvikelse. Nämndens yttrande Den centrala rättsfrågan är huruvida Trafikförvaltningen har rätt att överklaga slutbeskedet. Nämnden delar länsstyrelsens bedömning vad gäller klagorätten. Nämnden menar att Trafikförvaltningen inte är berörda av beslutet då de varken är byggherre eller sökande i ärendet och beslut om slutbesked inte angår Trafikförvaltningen. Slutbesked som innebär att arbetena godkänns och åtgärden får tas i bruk anses inte ha gått Trafikförvaltningen emot på ett sådant sätt att Trafikförvaltningen har rätt att överklaga det enligt PBL. Enligt nämnden innebär ett slutbesked från byggnadskontoret att åtgärden anses färdigställd och att byggnadsverket får tas i bruk i den omfattning som det tidigare startbeskedet medger (10 kap. 4 § PBL, jfr 10 kap. 3 § PBL). För att slutbesked ska kunna lämnas krävs att byggherren har visat att samtliga krav enligt bygglovet, kontrollplanen, startbeskedet samt eventuella särskilda villkor har uppfyllts. Därutöver får byggnadskontoret inte ha funnit skäl att ingripa med stöd av bestämmelserna om tillsyn i 11 kap. PBL (se 10 kap. 34 § PBL). Enligt 10 kap. 35 § PBL får slutbesked meddelas trots att vissa krav inte är helt uppfyllda, förutsatt att bristerna kan anses vara försumbara. Bedömningen av vad som utgör en försumbar brist ska göras med beaktande av åtgärdens art, risknivå och påverkan på säkerhet, funktion och ändamålsenlighet. Bestämmelsen innebär ett visst utrymme för proportionalitet i nämndens prövning. Det bör särskilt framhållas att slutbeskedet inte innebär ett formellt konstaterande att samtliga åtgärder de facto är slutförda. Enligt förarbetena till lagen (prop. 2009/10:170, s.326 och prop. 1993/94:178, s.62) innebär ett utfärdat slutbesked inte någon garanti för att byggnaden uppfyller föreskrivna krav utan enbart är ett kvitto på att byggherren har fullgjort sina skyldigheter enligt kontrollplanen. Själva ansvaret för att byggnaden uppfyller kraven ligger dock fortsatt på byggherren. Att slutbesked har meddelats utgör inte hinder för Dok.Id 952411 Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen nämnden att i efterhand ingripa mot byggnadsverket om det visar sig att det föreligger brister i förhållande till PBL. Sammantaget innebär ett slutbesked enligt PBL ett administrativt godkännande av att byggnadsverket får tas i bruk, förutsatt att gällande krav enligt beslut och kontrollplan anses uppfyllda eller endast brister i försumbara delar. Beslutet innebär dock inte ett slutgiltigt avgörande i sakfrågor och hindrar inte framtida ingripanden enligt tillsynsreglerna i 11 kap. PBL. Sammanfattningsvis vidhåller nämnden sin tidigare bedömning avseende utfärdat slutbesked. Mark- och miljödomstolen ska därför fastställa länsstyrelsens beslut. Brf Bromma Tracks (bostadsrättsföreningen) har motsatt sig en ändring av det överklagade beslutet och har i huvudsak framfört följande. Trafikförvaltningen saknar klagorätt. Trafikförvaltningen är varken byggherre i bygglovsärendet eller ägare till fastigheten eller någon angränsande fastighet. Bostadsrättsföreningen har på egen hand vidtagit åtgärder för att reducera stomljudet i lägenheten varefter godkända stomljudsnivåer har uppmätts. Den omständigheten att Trafikförvaltningen ansvarar under miljöbalken för tunnelbanetrafik medför inte att Trafikförvaltningen har rätt att överklaga beslutet om beviljande av slutbesked, vilket regleras av plan- och bygglagen. Beslutet kan heller inte anses ha gått Trafikförvaltningen emot. Beslutet är fattat efter att godkända stomljud uppmätts och medför inga negativa konsekvenser eller förpliktelser för Trafikförvaltningen. Det stämmer inte att den utförda ljudmätningen inte skulle vara godkänd av miljöförvaltningen i Stockholms stad. Miljöförvaltningen har haft ett tillsynsärende gällande stomljudsstörning i lägenheten som avslutades den 6 maj 2022, alltså innan den godkännande ljudmätningen utfördes. Miljöförvaltningen har inte framfört några synpunkter på de ljudmätningar som utfördes inom ramen för det tillsynsärendet. Bostadsrättsföreningen har efterföljt föreläggandet som prövades i mark- och miljödomstolens dom den 29 april 2022 i mål nr 1975-20, Dok.Id 952411 Sida 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen vilket framgår av beslut från miljöförvaltningen. Därutöver har Trafikförvaltningens överklagande inkommit för sent och ska även avvisas av det skälet. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Rättslig reglering Såsom länsstyrelsen redogjort för finns det för beslut om slutbesked inte någon särskild bestämmelse om klagorätt. Frågan om klagorätt regleras i stället i 42 § förvaltningslagen (2017:900). Enligt bestämmelsen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. När det gäller frågan om vem ett beslut angår kan klagorätt typiskt sett inte grundas på ett intresse som inte får inverka vid prövningen i första instans, se Lundmark & Säfsten, Förvaltningslagen (26 augusti 2024, Version 1c, JUNO) kommentaren till 42 § och SOU 2010:29 s.
8. Vidare är ett slutbesked enligt förarbeten i praktiken att betrakta som ett gynnande förvaltningsbeslut, dvs. ett beslut som inte går någon – varken en part eller någon annan intressent som har rätt att överklaga – emot (jfr. prop. 2017/18:240 s. 7 med hänvisningar och SOU 2018:86 s. 70 med hänvisningar). Det saknas alltså uttryckligt stöd i lagtext och förarbeten för att någon annan än lovsökande eller anmälare ska ha rätt att klaga på ett slutbesked. Klagorätten har dock i viss mån utvidgats genom praxis. Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande gett närboende klagorätt över ett beslut om slutbesked. Detta med hänvisning till att nämnden genom att godkänna reviderade ritningar hade gått utöver vad som ska prövas inom ramen för slutbesked och att ändringarna i stället borde ha prövats genom en ny ansökan om bygglov, se slutligt beslut i mål nr P 3726-23 och P 3747-23 den 15 augusti
9. De närboende hade i målet gjort gällande att åtgärderna innebar Dok.Id 952411 Sida 10 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen betydande olägenheter och hade även varit klagande i det ursprungliga bygglovsärendet. Klagorätt avseende slutbesked har även i vissa fall tillerkänts ägare till intilliggande fastigheter och andra närboende i fall där både start- och slutbesked meddelats och överklagats, se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 9 februari 2022 i mål nr P 11249-
10. Domstolen fann i det målet att den aktuella – anmälningspliktiga – byggnationen kunde innebära en olägenhet för de närboende genom bl.a. utsiktsförsämring och minskat dagsljusinsläpp, och att beslutet om startbesked därför fick anses innefatta en prövning av deras civila rättigheter som de saknade möjlighet att få prövade på annat sätt genom den nationella rätten (se även bl.a. MÖD 2017:50, MÖD 2018:22 och MÖD 2021:3). De ansågs därför ha rätt att klaga på startbeskedet med stöd av artikel 6.1 i Europakonventionen. Med anledning av den nära anknytningen mellan start- och slutbesked bedömde domstolen att dessa bör ses i ett sammanhang och de klagande tillkändes därför även klagorätt över beslutet om slutbesked. Mark- och miljödomstolens bedömning Inledningsvis kan konstateras att Trafikförvaltningen överklagande har rättidsprövats av länsstyrelsen och bedömts inkommit i rätt tid. Trafikförvaltningen har gjort gällande att de bullermätningar som legat till grund för slutbeskedet är felaktiga och att den aktuella lägenheten inte uppfyller detaljplanens krav avseende buller. I och med att slutbesked trots detta beviljats riskerar Trafikförvaltningen genom SL att i framtiden bli föremål för förelägganden om att vidta bullerbegränsande åtgärder. Mot bakgrund av bygglovets utformning med bullervillkor har Trafikförvaltningen inte haft möjlighet att få frågan om bullermätningarna prövad vid ett överklagande av bygglovet. Trafikförvaltningen har därmed, om klagorätt inte heller anses föreligga avseende slutbeskedet, fråntagits Dok.Id 952411 Sida 11 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen möjligheten att få sin talan avseende byggnationen prövad. Domstolen konstaterar vidare att det mot bakgrund av Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 3 juni 2025 i mål nr M 3591-24, finns risk att Trafikförvaltningen kommer bli föremål för förelägganden om att begränsa buller från sin verksamhet om den aktuella lägenheten senare visar sig inte uppfylla bullerkraven enlig detaljplanen. Det kan mot bakgrund av ovan ifrågasättas om Trafikförvaltningen har haft en reell tillgång till rättslig prövning. Att den aktuella lägenheten beviljats slutbesked förhindrar visserligen inte att en eventuell framtida tillsynsprövning medför att bostadsrättsföreningen föreläggs att åtgärda bullerproblem om det visar sig att lägenheten inte uppfyller bullerkraven. Det utesluter heller inte att Trafikförvaltningen, för det fall de föreläggs att vidta åtgärder, kan få frågan om kostnadsansvaret mellan å ena sidan Trafikförvaltningen och å andra sidan bostadsrättsföreningen civilrättsligt prövad. Domstolen bedömer aktat detta att det föreligger en reell och konkret risk för att beslutet att bevilja slutbesked kommer att påverka Trafikförvaltningen negativt. Med hänsyn till att Trafikförvaltningen inte har kunnat påverka utgången vid bygglovsprövningen i annan ordning bedömer domstolen att Trafikförvaltningens civila rättigheter påverkas på ett sådant sätt av beslutet om slutbesked att Trafikförvaltningen ska anses ha rätt att överklaga nämndens beslut om slutbesked med stöd av artikel 6.1 i Europakonventionen. Länsstyrelsens beslut att avvisa Trafikförvaltningens talan ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för prövning i sak. Dok.Id 952411 Sida 12 NACKA TINGSRÄTT DOM P 3605-25 Mark- och miljödomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 13 november
11. Cecilia Knutsen Basmal Pethrosson I domstolens avgörande har tingsfiskalen Cecilia Knutsen, ordförande, och tekniska rådet Basmal Pethrosson deltagit. Föredragande har varit Jessica Waher. Dok.Id 952411