← Sverige

Mark- och miljööverdomstolen

Sid 1

(9)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 SLUTLIGT BESLUT 2026-06-22 Stockholm Mål nr ÖM 14486-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2025-09-30 i mål nr M 1538-24, se bilaga A PARTER Klagande Fortum Sverige AB, 556006-8230 Box 3030 169 03 Solna Ombud: E.F. Motpart
  1. Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad
  2. B.H.
  3. I-L.H.
  4. P.J.
  5. D.W. Ombud: M.S. SAKEN Avvisning ___________________ Dok.Id 2373127 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 2 ÖM 14486-25 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS BESLUT
  6. Mark- och miljööverdomstolen undanröjer mark- och miljödomstolens beslut och återförvisar målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
  7. Mark- och miljödomstolen ska pröva frågan om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen i samband med att målet avgörs där. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 3 ÖM 14486-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Fortum Sverige AB (Fortum) har yrkat att målet ska återförvisas till mark- och miljödomstolen. Bolaget har medgett Länsstyrelsen i Värmlands läns och Doris Widmers yrkanden om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen i Värmlands län (länsstyrelsen) har motsatt sig återförvisning av målet och yrkat ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt 3 600 kr samt ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen från Mark- och miljööverdomstolens dom till dess att betalning sker. D.W. har bestridit Fortums yrkande om återförvisning och yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 26 250 kr inklusive mervärdesskatt. B.H., I-L.H. och P.J. har förelagts att yttra sig men inte avhörts. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Fortum har anfört i huvudsak följande. Råinjärv var en sjö innan den anpassades för vattenreglering. Det är därmed inte fråga om ett ursprungligt vattendrag som ändrats till en sjöliknande vattenförekomst genom vattenregleringen. Alla sjöar har en tröskel med ett dämmande utlopp. Om det inte fanns en dämmande sektion i utloppet skulle det inte röra sig om en sjö utan om en strömsträcka. Bolagets utgångspunkt vid en utrivning är att samtliga dämmande delar av en vattenanläggning ska tas bort. Vidare ska utloppet återställas till ett naturlikt utseende som så långt det är möjligt att utreda utifrån det historiska material som finns tillgängligt ska ligga på samma nivå som innan regleringen. I samband med att dammen byggdes fördjupades utloppet till + 414,99 m i RH2000 för att öka regleringsamplituden. Den ursprungliga nivån har ansetts vara +417,35 m i RH
  8. Med de föreslagna åtgärderna skulle utloppet återställas till denna ursprungliga nivå. Med en utrivning utan återställande åtgärder skulle nivån i sjön bli SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 4 ÖM 14486-25 lägre än den varit historiskt, som högst +414,99 m i RH
  9. Syftet med återställandet har därmed inte varit att upprätthålla en artificiellt hög vattennivå eller att avvika från det historiska referensförhållandet. I samrådsskedet bedömde bolaget preliminärt att en utrivning skulle resultera i en avsänkning av sjön med tre meter jämfört med den nivå om +419,3 m som uppmättes vid ett platsbesök under
  10. Det återställande som bolaget ansökt om innebär i stället att sjön sänks ungefär två meter jämfört med nivån på vattenytan vid platsbesöket
  11. Vid en jämförelse mot den nivå som sjön normalt legat på under senare år blir avsänkningen omkring en meter. Skillnaden mellan uppgifterna i samrådet och ansökan har inte behandlats under målets handläggning och det är först i samband med avvisningsbeslutet som bolaget förstått att domstolen fäst vikt vid detta. Skillnaden verkar ensamt legat till grund för domstolens slutsats att utloppet efter utrivningen ska anses vara en ny tillståndspliktig vattenverksamhet. Att samrådsunderlaget utformas på ett försiktigt sätt i syfte att uppskatta de maximala konsekvenserna av en verksamhet bör inte kunna hållas emot en sökande på det sätt som skett. Det ligger inte i bolagets intresse att utföra kostsamma återställningsåtgärder utan åtgärderna har föreslagits för att bolaget bedömt att de krävs för att uppfylla miljöbalkens hänsynsregler. Villkorsförslaget om återställningsåtgärder bör inte kunna användas emot sökanden på det sätt som domstolen gjort. Det måste stått klart för domstolen att bolaget inte önskade tillskapa en ny tillståndspliktig anläggning på platsen. Mark- och miljödomstolens handläggning av målet har varit bristfällig. Bolaget har besvarat domstolens två kompletteringsförelägganden och även vid två tillfällen föreslagit att sammanträde för muntlig förberedelse skulle hållas. Det har funnits behov av muntlig förberedelse för att diskutera ansökans utformning, bland annat för att undvika att bolagets förslag till utrivning skulle betraktas som en partiell utrivning och för att undvika missförstånd om uppgifterna om sjöns avsänkning i samrådsunderlaget i förhållande till ansökan i övrigt. En fullständig utrivning ned till referensförhållandet eller annan nivå som länsstyrelsen önskar och som är lämplig kan ske och en komplettering av ansökan i denna del kan göras med enkelhet. Fortums avsikt har varit att anpassa sin ansökan efter vad som krävs för att få till stånd en utrivning. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 5 ÖM 14486-25 Fortum ska anses behörigt att ansöka om utrivning då bolaget ansetts vara tillståndshavare och verksamhetsutövare för vattenanläggningen av både myndigheter och fastighetsägare i alla tider. Bolaget ska även anses behörigt utifrån det rådighetsavtal som träffats med fastighetsägaren och i sista hand med tvångsrätt som grund. Länsstyrelsen har anfört bland annat följande. Ansökan borde ha avvisats på grund av att Fortum inte varit behörigt att ansöka om tillstånd till utrivning. Behörigheten att ansöka om utrivning bör kräva att sökanden äger dammen och fastigheten där dammen ligger ägs inte av Fortum utan av en privatperson. Presumtionen är att dammen utgör ett fastighetstillbehör och utredningen visar inte att några åtgärder enligt 2 kap. 7 § jordabalken vidtagits av innebörd att dammen skulle ägas av någon annan än privatpersonen. Det bör krävas sådan äganderätt som kan göras gällande mot tredje man för behörighet att ansöka om tillstånd till utrivning. Det är därmed fastighetsägaren som är behörig att ansöka om utrivningen. Bolaget har inte heller visat att de skulle ha någon underhållsskyldighet för dammen. Vattenrättslig rådighet eller tvångsrätt kan i sig inte ge behörighet att ansöka om utrivning. Sjötröskeln som bolaget föreslagit är en artificiell konstruktion eller struktur som kommer att ha en dämmande funktion. En risk vid anläggande av artificiella sjötrösklar är att de inte fungerar då vattnet rinner genom tröskeln i stället för över den, och att vandringshinder för vattenlevande organismer uppstår genom den torrlagda delen av en tröskel. En konstruktion eller struktur som skapas genom mänsklig aktivitet och som leder till en avvikelse från referensförhållandet bör vara att betrakta som en anläggning i den mening som avses i 11 kap. 3 § 1 miljöbalken. Om en sjötröskel inte betraktas som en vattenanläggning utan ses som en del av naturmiljön kommer det inte att finnas någon som har ett underhållsansvar som tillsynsmyndigheten kan rikta tillsynsåtgärder mot om det skulle uppstå problem. Bolaget har inte genom sin utredning klarlagt att den sjötröskel som bolaget planerar att anlägga innebär en återställning till och inte avviker från det så kallade referensförhållandet. Mark- och miljödomstolen har uppfyllt sitt materiella processledningsansvar. Det är Fortums ansvar att utforma ansökan rätt och ge in utredning i målet. Det förefaller SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 6 ÖM 14486-25 rimligt att bolaget genomför ett nytt samråd och därefter återkommer med en ny tillståndsansökan. D.W. har anslutit sig till det som länsstyrelsen anfört om Fortums behörighet att ansöka om utrivning och i övrigt sammanfattningsvis anfört följande. Påverkan på hennes fastighet har inte utretts tillräckligt. En utrivning skulle ha stor påverkan på hennes fastighet som vid en intresseavvägning ska leda till att ansökan inte bifalls. Hennes fastighet saknar egen brunn och är beroende av sjön som enda vattenkälla. En utrivning skulle påverka värdet på hennes fastighet. Om domstolen skulle bevilja den sökta åtgärden begärs ersättning för den skada som uppkommer för hennes fastighet. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Är Fortum behörig sökande? För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV) ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Var och en råder enligt 2 kap. 2 § samma lag över det vatten som finns inom hans eller hennes fastighet. Vattenrättslig rådighet kan också finnas till följd av en upplåtelse av fastighetsägaren eller genom förvärv tvångsvis. I förarbetena till miljöbalken har det angetts att anläggningens ägare eller den som annars fullgör underhållsskyldigheten är behörig att ansöka om utrivning (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 141). Fortum har uppgett att det är ägare av dammen och fullgör underhållsskyldigheten av den. Ägaren till fastigheten där dammen är belägen har inte invänt mot detta. Enligt det avtal som Fortum har gett in i målet har fastighetsägaren gett bolaget erforderlig rådighet att utföra de åtgärder på fastigheten som följer av ansökan. Fortum har därmed visat att de har den rådighet över dammen som krävs för behörighet att ansöka om utrivning. Bestämmelsen i 2 kap. 7 § jordabalken reglerar vad som krävs för sakrättsligt skydd vid överlåtelse av fastighetstillbehör och har ingen avgörande betydelse för bedömningen av behörigheten i det här målet. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 7 ÖM 14486-25 Kräver villkoret om de biotopvårdande åtgärderna tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken? Mark- och miljödomstolen har avvisat Fortums ansökan om tillstånd till utrivning bland annat på grund av att de biotopvårdande åtgärderna som föreslagits som villkor av bolaget utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet som inte kan omfattas av en ansökan om utrivning. Enligt huvudregeln i 11 kap. 9 § miljöbalken krävs tillstånd för vattenverksamhet. Tillståndsplikten gäller även utrivning för vilken en särskild prövningsregel i 19 § gäller. Av den bestämmelsen följer att tillstånd alltid ska lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten, om inte underhållsansvaret förordnas övergå till annan enligt 20 §. Detta har motiverats av att inte är rimligt att kräva att en anläggning för all framtid ska underhållas även om tillståndshavaren inte längre har någon användning av den (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 141). Med utrivning förstås borttagande av en vattenanläggning utan att någon annan sätts i dess ställe. Om anläggningen ska ersättas med en ny anläggning, kommer ansökan att få utföra den nya vattenanläggningen att utgöra huvudsaken och borttagandet av den befintliga anläggningen endast vara ett led i det nya byggnadsarbetet. (Se prop. 1981/82:130 s. 557). Det förhållandet att tillstånd alltid ska ges för en utrivning innebär att prövningen enligt 11 kap. 19 § miljöbalken får inriktas på frågor om sättet och ordningen för utrivningen för att skador och olägenheter ska förhindras eller minskas, bland annat genom föreskrifter om återställningsåtgärder. Bolaget har gett klart uttryck för att syftet med deras ansökan har varit att åstadkomma en utrivning och har, efter att ha förelagts att komplettera ansökan, efterfrågat att markoch miljödomstolen skulle kalla till sammanträde för muntlig förberedelse i målet. Mark- och miljööverdomstolen anser att det under dessa förhållanden kunde ha varit till fördel för en effektiv handläggning av målet om ett sammanträde hade hållits i enlighet med bolagets förfrågan, se 22 kap. 11 § miljöbalken. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 8 ÖM 14486-25 Även vid tillståndsprövning för utrivning gäller miljöbalkens mål och hänsynsregler och ett tillstånd till utrivning kan förenas med villkor om bland annat återställningsåtgärder (se prop. 1997/98:45 s. 142 och prop. 1981/82:120 s. 134). Vad som utgör en återställningsåtgärd har inte närmare definierats i förarbetena. I rättsfallet MÖD 2023:26 ansåg Mark- och miljööverdomstolen att anläggandet av en sjötröskel i samband med en utrivning av en vattenanläggning var en ny vattenverksamhet som krävde tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken. (Jfr även Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 10561-22.) Fortum har uppgett att anläggandet av en sjötröskel syftar till att återställa den naturliga vattennivån i sjön Råinjärv, dvs. den nivå sjön hade före dammens tillkomst. Fortum har lagt fram viss utredning om de förhållanden som rådde på platsen innan dammen anlades. Ingivet kartunderlag visar sjöns tidigare vattennivå och dess utbredning. Uppgifterna i kartunderlaget kan tjäna som ett referensförhållande vid bedömningen av de återställningsåtgärder som behövs för att uppfylla miljöbalkens mål och hänsynsregler. Utifrån underlaget bedöms det vara sannolikt att sjöbotten fördjupades i samband med dammens uppförande i syfte att öka regleringsamplituden. En utrivning av dammen utan återställningsåtgärder skulle innebära att sjön får en betydligt lägre vattennivå än innan regleringsdammen anlades. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning finns det förutsättningar för att de återställningsåtgärder som bolaget föreslagit som villkor för ett tillstånd till utrivning skulle kunna rymmas inom en prövning enligt 11 kap. 19 §. Av betydelse är därvid att det finns utredning som dels ger stöd dels för vilka förhållanden som tidigare rådde på platsen, dels för att de planerade åtgärderna avser en återställning till dessa förhållanden. Vidare bör utloppet efterlikna naturliga förhållanden i fråga om utformning och hållfasthet. Eftersom underhållsskyldigheten upphör när arbetena väl utförts, bör verksamhetsutövaren även visa att åtgärderna kan stå sig över tid samt redovisa på vilket sätt framtida erosion kan komma att påverka nedströms liggande ekosystem och infrastruktur. Med hänsyn till instansordningsprincipen bör den fortsätta handläggningen ske i mark- och miljödomstolen för de justeringar och kompletteringar av ansökan som kan behövas. Målet ska därför återförvisas dit. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen SLUTLIGT BESLUT Sid 9 ÖM 14486-25 Rättegångskostnader Länsstyrelsen och D.W. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark-och miljööverdomstolen. Det följer av 18 kap. 15 § tredje stycket rättegångsbalken att frågan om rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen ska prövas av markoch miljödomstolen i samband med att målet avgörs där. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2026-07-20 I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Fredrik Ludwigs, tekniska rådet Claes Becker, hovrättsrådet Elisabeth Hartley, referent, och tf. hovrättsassessorn Elin Jansson Holmberg. Föredragande har varit Camilla Nyström Bilaga A Sida 1
(9)VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL Mark- och miljödomstolen Handläggning i parternas utevaro 2025-09-30 Aktbilaga 42 Målnummer M 1538-24 RÄTTEN Rådmannen Titti Heina, tillika protokollförare, och tekniska rådet Susanne Nordström PARTER Sökande Fortum Sverige AB, 556006-8230 Box 3030 169 03 Solna Ombud: E.F. SAKEN Ansökan om tillstånd till utrivning av regleringsdammen vid Råinjärv i Torsby kommun; nu fråga om avskrivning Handlingarna i målet gås igenom, varvid mark- och miljödomstolen antecknar följande. Fortum Sverige AB (Fortum eller bolaget) har i ansökan yrkat att mark- och miljödomstolen ger bolaget tillstånd i enlighet med 11 kap. 19 § miljöbalken till utrivning av regleringsdammen vid Råinjärv. Bolaget har föreslagit villkor och skyddsåtgärder för sökta åtgärder, arbetstid samt tid för oförutsedd skada. Dok.Id 727844 Bolaget har beskrivit skyddsåtgärder för råvarubehov och masshantering. Besöksadress Hamngatan 6 Telefon 0521-27 02 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:00 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg E-post mmd.vanersborg@dom.se Webbplats www.domstol.se/vanersborgs-tingsratt/ Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Bakgrund Sjön Råinjärv ligger i Kyrkåns avrinningsområde som i sin tur mynnar i sjön Letten. I Råinjärvs närhet finns flera fritidshus men i övrigt är området sparsamt bebyggt. Avrinningsområdet utgörs i största del av skogsmark, följt av vatten, myr och våtmarker. Närliggande sjöar är Kindsjön och Letten. Översiktsbild Befintlig anläggning Befintlig anläggning utgörs av en regleringsdamm som är en ca 200 m lång och 10 m bred jordfyllnadsdamm med ett utskov av betong som regleras av ett sättutskov. Dammkrönet är uppmätt till ca +421,1 m ochtröskeln är belägen på +414,99 m (höjdsystemet RH2000). Dok.Id 727844 Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Regleringsdammens utskov med delar av dammarna. Tillstånd Tillstånd till Råinjärvdammen har getts genom Västerbygdens vattendomstols domar i mål nr AM 37/
  1. Dammen får enligt deldom av den 8 april 1957 regleras mellan + 419,35 m och + 415,00 m i det lokala höjdsystemet, vilket motsvarar sänkningsgräns +415,35 m och dämningsgräns +419,70 m i RH
  2. Hydrologi Vattenytan i Råinjärv uppmättes vid fältbesök den 23 april 2020 till +419,29 m. Flödesvariationen är relativt liten och medelflödet rör sig mellan ca 0,02 och 0,05 m³/s. Sjöns maxdjup är enligt SMHI:s sjöregister ca 6,5 m. Norconsult uppmätte dock med ekolod djup på ca 11,3 m. Dok.Id 727844 Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Planerad verksamhet Åtgärder för rivning och återställning Fortum planerar att riva ut regleringsdammen vid Råinjärv. För utrivningen behöver huvudsakligen följande åtgärder vidtas: - Schakt- och fyllnadsarbeten utförs för vägdragning intill dammläget. Tillfälliga arbetsvägar runt regleringsdammen anläggs vid behov med stöd av körplåtar eller tryckutjämnande bärlager på materialseparerande fiberduk, i syfte att minimera marktryck och underlätta återställningsarbeten. - En fångdamm med höjd kring +418 m anläggs för att minska behovet av avsänkning. - Gåtbalkar, trädäck, räcken m.m. monteras ned. - Tröskeln och anslutande delar av dammvallarna rivs ut med hjälp av grävmaskin som utrustas med skopa alternativt hydraulhammare för bilning av betong. - Anpassning uppströms av dammen sker i den mån som krävs för att erhålla en jämn lutning mellan upp- och nedströms vattenyta. - Att återskapa det tidigare ursprungliga sjöutloppet genom schaktning och utläggning av massor. - När arbeten med tyngre arbetsmaskiner är genomförda och inga fler fordonsrörelser är nödvändiga inom området, kan tillfälliga vägar eller eventuella körskador i terrängen återställas. Dok.Id 727844 Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Villkor Fortum har föreslagit följande villkor för verksamheten.
  3. Verksamheten ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna samt i övrigt i detta mål.
  4. Det tidigare dammläget ska anpassas för att likna ett naturligt sjöutlopp genom utförande av biotopvårdande åtgärder.
  5. Biotopvårdande åtgärder utförs i samverkan med fiskevårdssakkunnig.
  6. Efter arbetena ska flödena utvärderas under en vinter med efterföljande vårflöde samt en sommar med efterföljande höstflöde. Justering av de biotopvårdande åtgärderna ska ske vid behov. Fortum har uppgett att bolaget kan åta sig att ta fram ett egenkontrollprogram enligt länsstyrelsens önskemål. Detta kan föreskrivas som villkor i målet. Även länsstyrelsens förslag om villkor om att bolaget efter avslutat arbete bör meddela länsstyrelsen att arbetet är klart och ge in fotografier på det område som omfattats av arbetena kan föreskrivas för tillståndet. Rådighet Fortum har genom ägande och avtal uppgett sig ha nödvändig rådighet för att genomföra utrivningen. Handläggningen av målet m.m. Till stöd för sin ansökan har Fortum kommit in med teknisk beskrivning jämte komplettering, miljökonsekvensbeskrivning jämte komplettering, rådighetsavtal och sakägarbeteckning. Dok.Id 727844 Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Ett remissförfarande av ansökan jämte bilagor och kompletteringar har skett och vissa remissmyndigheter och övriga har yttrat sig. Länsstyrelsen har yttrat sig och bl.a. yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med 7 200 kr för arbete som utförts i målet (9 timmars arbete á 800 kr), jämte ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för mark- och miljödomstolens beslut till dess betalning sker. Mark- och miljödomstolen har förelagt bolaget att komplettera sin ansökan bland annat med att definiera prövningsramen med hänsyn till att en ”naturlig sjötröskel” ska uppföras samt att beskriva på vilket sätt de sökta åtgärderna innebär ett återställande av de naturgivna förutsättningarna. Detta bl.a. med anledning av att sjöns ursprungliga utlopp i handlingarna uppges varit lokaliserat i anslutning till en av spärrdammarna norr om regleringsdammen. Sökanden har med anledning av domstolens, remissmyndigheters och övrigas synpunkter kommit in med yttranden och kompletteringar. Parterna har slutfört sin talan. Mark- och miljödomstolen meddelar följande SLUTLIGA BESLUT
  7. Mark- och miljödomstolen avvisar målet.
  8. Fortum Sverige AB ska ersätta länsstyrelsen i Värmland för rättegångskostnader med 7 200 kr, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för beslutet till dess betalning sker. Dok.Id 727844 Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen Skäl för beslut Sökande har yrkat på utrivning av aktuell regleringsdamm. Enligt 11 kap. 19 § miljöbalken ska tillstånd alltid lämnas till utrivning av en vattenanläggning i ytvatten. Mark- och miljööverdomstolen har dock konstaterat att bestämmelsen i 11 kap. 19 § är ett undantag från den allmänna tillståndsplikten i 11 kap. 9 § miljöbalken och att om en ansökan om utrivning även avser annan tillståndspliktig verksamhet krävs det tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken (MÖD M 8113-22, 2023-10-11). Här ansökta arbeten innebär att en del av en befintlig damm rivs och att en ny dämmande tröskel anläggs i vattenområdet. De planerade åtgärderna utgör därför inte en utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken eftersom en sådan innebär borttagande av en vattenanläggning utan att någon annan sätts i dess ställe (Jmf. MÖD M 10561-22, 2023-10-11). Sökande har argumenterat för att anläggandet av sjötröskeln ska ses som en biotopvårdande åtgärd och regleras genom villkorsskrivningar utan krav på tillstånd. Man har vidare angivit att syftet med sjötröskeln inte är att förhindra en avsänkning av vattennivån i Råinjärv och att åtgärden därför inte är jämförbar med Mark- och miljööverdomstolens avgörande M 10561-22 där tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken krävdes för att ersätta två dammar med stentrösklar. Mark- och miljödomstolen kan konstatera att Fortum i samrådet, då åtgärden endast omfattade utrivning av dammen, uppgivit att arbetena skulle resultera i en avsänkning med ungefär 3 meter medan det i ansökan, när utrivningen kompletterats med tillskapandet av en sjötröskel, anges att avsänkningen blir ungefär en eller drygt en meter. Alldeles oavsett vilket huvudsakliga syfte sökande har med tillskapandet av sjötröskeln står det därför klart att anläggningen kommer ha en dämmande funktion och att den därmed utgör en vattenverksamhet. Enligt huvudregeln i 11 kap. 9 § miljöbalken krävs tillstånd för vattenverksamhet. Mark- och miljödomstolen bedömer därför att åtgärden Dok.Id 727844 Sida 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL M 1538-24 Mark- och miljödomstolen är tillståndspliktig och att de arbeten som ansökan omfattar inte ryms inom yrkandet om utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken. I målets skriftväxling har sökande vidhållit att deras ansökan ska prövas i enlighet med yrkandet om utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken och att domstolen, av paragrafens ordalydelse, är bunden att lämna sådant tillstånd. Frågan är därför, enligt sökande, inte om åtgärden är tillåtlig utan vilka villkor den ska förenas med. Sökande har även angivit att: ”Domstolen kan även underlåta att föreskriva villkoret över huvud taget och skälsvis förtydliga att ingen återställning eller igenfyllnad av rensad fåra får ske.” för att på det sättet kunna pröva yrkandet. Med hänvisning till denna argumentation vill domstolen uppmärksamma sökande på att även om utrivningar utgör specialfall i lagstiftningen omfattas de fortfarande av kraven på en ansökans utformning i 22 kap 1 § miljöbalken. Domstolen måste med andra ord ha ett fullgott underlag för att pröva en åtgärd. Handlingarna i ansökan omfattar konsekvent utrivningen i kombination med anläggandet av en ny sjötröskel medan underlag, bl.a. miljökonsekvensbeskrivning, för att enbart pröva en utrivning saknas. Sammanfattningsvis konstaterar domstolen att de i ansökan beskrivna åtgärderna inte ryms inom yrkandet om utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken och att underlag saknas för att pröva en sådan verksamhet som ryms inom paragrafens ordalydelse. Ansökan ska därför avvisas (jmf MÖD. M 7988-22, 2024-04-26 respektive NJA 2008 s. 748). Rättegångskostnader Länsstyrelsen har yrkat ersättning för rättegångskostnader för det arbete som länsstyrelsen har utfört i målet. Sökanden har medgett yrkandet varför det ska bifallas. Dok.Id 727844 Sida 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT PROTOKOLL Mark- och miljödomstolen HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-11) Överklagande senast den 21 oktober
  9. Titti Heina Dok.Id 727844 M 1538-24 Bilaga 1 Hur man överklagar MMD-11 _________________________________________________________________ Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. Om överklagandet kommit in i tid, skickar domstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Överklaga skriftligt inom 3 veckor Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka brev på detta sätt. Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från beslutets datum. Sista datum för överklagande finns på sista sidan i beslutet. När överklagandet kommer in till Mark- och miljööverdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Så här gör du
  10. Skriv mark- och miljödomstolens namn och målnummer. Anvisningar för överklagande MMD-11 - Slutligt beslut • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 Prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen
  11. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha och varför du tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall.
  12. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet.  Domstolen anser att det inte går att bedöma om mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att ta upp målet.  Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen.
  13. Lämna namn samt aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer.  Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter.
  14. Skriv under överklagandet själv eller låt ditt ombud göra det.
  15. Skicka eller lämna in överklagandet till markoch miljödomstolen. Du hittar adressen i beslutet. Vad händer sedan? Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller.  Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Vill du veta mer? Ta kontakt med mark- och miljödomstolen om du har frågor. Adress och telefonnummer hittar du på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. Sida 1 av 1 www.domstol.se Bilaga B www.domstol.se Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande _________________________________________________________ Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. Överklagandets innehåll Senaste tid för att överklaga
  16. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), Överklagandet ska ha kommit in till Markoch miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljööverdomstolens avgörande. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar Mark- och miljööverdomstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om
  17. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer,
  18. den ändring i avgörandet som klaganden begär,
  19. de skäl som klaganden vill ange för att avgörandet ska ändras,
  20. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt
  21. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska bevisas med varje bevis. Förenklad delgivning Anvisning för överklagande HR - MÖD, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 Prövningstillstånd i Högsta domstolen Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om
  22. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid utskick av handlingar i målet, under förutsättning att mottagaren där eller i någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. Mer information
  23. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. För information om rättegången i Högsta domstolen, se www.hogstadomstolen.se www.domstol.se

🔗 Till officiell källa

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.