Mark- och miljööverdomstolen

(5)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060304 DOM Mål nr P 17447-25 2026-05-29 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-11-21 i mål nr P 3105-25, se bilaga A PARTER Klagande

1. P B
2. H W Ombud för 1 och 2: A E Motpart Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun 235 81 Vellinge SAKEN Startbesked på fastigheten X i Vellinge kommun ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 29 april 2025 (dnr 10235-2025) att återförvisa ärendet till Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun för fortsatt behandling. ___________________ Dok.Id 2343249 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 P 17447-25 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN P B och H W har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och i första hand bevilja startbesked för komplementbyggnaden samt i andra hand återförvisa ärendet till nämnden. Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och vidhållit sitt tidigare beslut. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN P B och H W har anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolen har gjort en felaktig tillämpning av 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Domstolen har ansett ett helt annat område skyddsvärt än kommunen och helt utan stöd då det inte finns med i den förteckning över skyddsvärda områden som kommunen upprättat och då det inte finns några skyddsvärda utpekade byggnader i området. Dessutom har andra i området i närtid beviljats startbesked för samma åtgärd som den aktuella, häribland grannfastigheten. Kommunen har i ärendet tydligt avgränsat sin bedömning enligt 8 kap. 13 § PBL till den, i huvudsak obebyggda, västliga remsan (prickmarken) där åtgärden är planerad. I tjänsteskrivelsen inför beslut står: ”Notera att även om helhetsmiljön i närområdet får anses ha höga kulturvärden bedöms endast den västligaste delen av fastigheten ha sådana särskilda värden som avses i 8 kap. 13 § PBL.” Som en möjlig väg att kunna bevilja startbesked angavs redan i granskningsyttrandet: ”Ändra er anmälan så att byggnadens placering inte är belägen på den västra bebyggelsefria zonen (prickmarken)”. Kommunen har alltså inte bedömt resten av fastigheten (del av det vidare område som mark- och miljödomstolen utgått ifrån) som särskilt värdefull enligt 8 kap. 13 § PBL. Nämnden har åberopat vad som framförts tidigare och tillagt i huvudsak följande. Med anledning av att ändringen av PBL trädde i kraft den 1 december 2025 har nämnden påbörjat en översyn av sina strategiska dokument avseende kulturmiljövärden. I nuläget saknas en kommunövergripande förteckning över särskilt värdefulla byggnader och bebyggelseområden. Hittills har översynen inte resulterat i SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 P 17447-25 att några nya styrdokument avseende kulturvärden kunnat antas. Vad avser just detta område, väster om Prästaleds- och Västervångsvägen i Falsterbo, kan nämnden dock redan nu meddela sin syn på områdets värden. Nämnden ser att bebyggelseområdet har så pass stora värden att det ska anses utgöra särskilt värdefull miljö. Dels innehåller området en stor mängd välbevarade, äldre byggnader från cirka 1900 som har sådana värden att de var för sig är att anse som särskilt värdefulla byggnader, dels är området unikt till sin karaktär genom de många stora, långsmala tomter som skär genom hela kvarteret mellan Prästaleds- och Västervångsvägen i öster och den historiska tångvallen i väster. Flertalet tomter mäter över 2 000 kvm och inom området finns en påtaglig lummighet som bidrar till stora upplevelse- och trivselvärden för den som rör sig på gatorna i området eller på promenadstråket Kärleksstigen i Flommens naturreservat, som löper väster om kvarteret direkt utanför tångvallen. Den rika växtligheten och säregna bebyggelsen med i huvudsak äldre sommarhus, vissa sentida arkitektritade villor och endast i undantagsfall kataloghus, skapar en helhetsmiljö med stora skönhetsvärden. Sammantaget bedöms området ha så pass stora kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden att det får anses utgöra en särskilt värdefull bebyggelsemiljö. Därtill ligger området inom riksintresse för kulturmiljö, Skanör-Falsterbo (M130), och är tydligt kopplat till Falsterbos utveckling från pittoresk småstad till fashionabel badort, vilket är ett av kärnvärdena i riksintresset. Som uttryck för riksintresset anger Riksantikvarieämbetet för Falsterbo bland annat följande: Bebyggelse med enstaka äldre hus och huvudsaklig karaktär av burgen villastad, med stora grönskande tomter. Av ställningstagandet med motivering ovan framgår att området som berörs får anses vara särskilt värdefullt och omfattas av förvanskningsförbudet. Det ska tilläggas att utpekandet av området som särskilt värdefullt inte främst är en reaktion på detta ärende utan en naturlig utveckling kopplad till det ökade behovet av att på förhand peka ut värdefulla områden med anledning av lagändringen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 17447-25 MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I fråga om de prövningar som ska göras i detta mål gäller dock, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid Mark- och miljööverdomstolens bedömningar nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i deras lydelse före den 1 december
3. Mark- och miljööverdomstolen anser – i likhet med mark- och miljödomstolen – att fastigheten ingår i ett bebyggelseområde som är avgränsat på det sätt som nämnden har preciserat under handläggningen här. Den fortsatta prövningen begränsas således inte till den västra delen av fastigheten som enligt detaljplanen utgör punktprickad mark. Till skillnad från mark- och miljödomstolen gör Mark- och miljööverdomstolen däremot bedömningen att det inte är utrett att bebyggelseområdet träffas av förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § PBL. Härvid har bland annat beaktats att bebyggelseområdet varken i detaljplanen, bevarandeprogram eller liknande har pekats ut som särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Särskilt värdefulla byggnader eller bebyggelseområden behöver visserligen inte vara utpekade i förväg för att kraven om förvanskning och varsamhet ska gälla (se rättsfallet MÖD 2012:13). Mark- och miljööverdomstolen delar dock länsstyrelsens bedömning att det som nämnden lagt fram till stöd för sin uppfattning om att bebyggelseområdet är särskilt värdefullt – dvs. det som anges beträffande området i detaljplanens planbeskrivning och den omständigheten att Skanör-Falsterbo är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården – inte är tillräckligt för att hävda att bebyggelseområdet har sådana värden att förvanskningsförbudet gäller. Av planbeskrivningen framgår att detaljplanen, i likhet med många andra detaljplaner i Skanör-Falsterbo, i början av 1990-talet ändrades på grund av ett ökat bebyggelsetryck. Syftet med planändringen var att hejda en oönskad förtätning i området genom att bland annat reglera tomtstorlekar och inte tillåta parhus. Syftet var också att bibehålla områdets karaktär och ta generell miljöhänsyn. Minsta tillåtna tomtstorlek inom området mellan Västerängsvägen/Prästaledvägen och Flommens SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 17447-25 naturreservat, där prövningsfastigheten är belägen, är enligt planbestämmelserna satt till 2 000 m
4. Som mark- och miljödomstolen framfört anges i planbeskrivningen att fastigheterna inom detta område till följd av sin storlek, struktur och den uppvuxna vegetationen samt läget mot naturreservatet är unika för kommunen. Detta indikerar förvisso att dessa fastigheter kan ha ett högt miljömässigt värde. Samtidigt är detaljplanens planbestämmelse om att hänsyn ska tas till områdets lummiga karaktär allmänt hållen. Bebyggelsen inom planområdet omfattas inte av några särskilda skyddsbestämmelser annat än att det i bestämmelsen anges att befintliga äldre byggnader skall behandlas varsamt. Därtill noteras att området inte heller är utpekat i kommunens dokument ”Policy för hantering av vissa bygglovsbefriade åtgärder inom områden som utgör värdefull miljö”. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning kan föreslagen åtgärd inte heller anses påtagligt skada något av uttrycken för riksintresset Skanör-Falsterbo. Det har således inte funnits tillräckliga skäl för att avslå ansökan om startbesked med hänvisning till förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § PBL. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens beslut om att återförvisa målet till nämnden för prövning av om övriga förutsättningar för att ge ett startbesked är uppfyllda ska fastställas, däribland om åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL, vilket nämnden påstått i mark- och miljödomstolen. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Marianne Wikman Ahlberg, referent, och Jonas Högström samt tekniska rådet Ewa Andrén Holst. Föredragande har varit Fanny Larsson. Bilaga A Sida 1

(8)VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Växjö 2025-11-21 Målnummer P 3105-25 PARTER Klagande Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun 235 81 Vellinge Motpart

1. P B
2. H W Ombud för 1 och 2: A E ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 29 april 2025 i ärende nr 10235-2025, se bilaga 1 SAKEN Startbesked på fastigheten X i Vellinge kommun DOMSLUT Med ändring av det överklagade beslutet fastställer mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommuns beslut den 25 februari 2025, MBn §
3. Dok.Id 815388 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Kungsgatan 8 Telefon 0470-560 100 Öppettider måndag–fredag 08:30–16:00 Postadress Box 81 351 03 Växjö E-post mmd.vaxjo@dom.se Webbplats www.domstol.se/vaxjo-tingsratt Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun beslutade den 25 februari 2025 att neka startbesked för uppförande av komplementbyggnad på fastigheten X i Vellinge kommun. Beslutet överklagades till Länssty-relsen i Skåne län beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa ären-det till nämnden. YRKANDEN M.M. Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun har yrkat att länsstyrelsens beslut ska upphävas och att nämndens beslut ska fastställas. Till stöd för sitt yrkande har nämnden anfört bland annat följande. Nämnden vidhåller sitt beslut och finner att frågan är av principiell art för bebyggelseutvecklingen i kommunen vilket påkallar ett överklagande av länsstyrelsens beslut. X gränsar till Flommens naturreservat i väster. På andra sidan den västra tomtgränsen går ett ur rekreationssynpunkt viktigt pro-menadstråk. Utmed den västra tomtgränsen ligger i detaljplanen för området en 14 meter bred bebyggelsefri zon, så kallad punktprickad mark, som är betingad av miljöskäl, det vill säga för att värna stads- och landskapsmiljön. Förhållan-det är detsamma längs promenadstråket i detaljplaner längre norrut. I närtid har två så kallade Attefallsbyggnader uppförts nära gränsen mot naturreservat i kommunen. Båda har uppförts på punktprickad mark som var del av en större bebyggelsefri zon betingad av miljöskäl. Erfarenheter från dessa två ärenden, där det byggda resultatet bedöms ha skadat viktiga rekreationsmiljöer, visar behovet av en översyn av vilka områden som bör undantas från rätten att utföra Attefallsåtgärder. I styrdokumentet Policy för hantering av vissa bygglovbefriade inom områden som utgör värdefull miljö listas endast bebyggelseområden som ligger i stads- eller bykärnor samt vissa utvalda grupphusområden. De gamla fritidshusområdena i Höllviken, Ljunghusen och Skanör/Falsterbo nämns inte. Dok.Id 815388 Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen har tolkat nämndbeslutet för bokstavligt vad gäller begreppet bebyggelseområde. I tjänsteskrivelsens ärendebeskrivning används begreppet bebyggelsefri zon för den punktprickade marken som enligt detaljplanen inte får bebyggas eftersom det begreppet förekommer i detaljplanens planbeskrivning. Området utgörs dock av kvartersmark i en av kommunens största tätorter och hela det aktuella kvarteret utgör ett värdefullt bebyggelseområde. Inom kvarteret finns byggnader som i sig torde omfattas av förvanskningsförbudet samt en sammanhängande, i huvudsak obebyggd, markremsa i väster som tillsammans med tångvallen och promenadstråket i Flommens naturreservat utgör en helhetsmiljö med stora natur- och kulturvärden som får anses vara särskilt värdefull ur miljösynpunkt. Avgörande för hela kvarterets miljömässiga värden är den breda förgårdsmarken mot Flommens naturreservat i väster. Byggnadens placering inom den västligaste delen av fastigheten är oförenlig med kravet på att en byggnad ska placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, liksom med kravet att ett bebyggelseområdes särskilda miljömässiga värden ska skyddas. Områdets särskilda värden finns beskrivna i tillägget till detaljplanen från
4. Tillägget hade till syfte att hejda den oönskade förtätningen i Skanör/Falsterbo, bibehålla områdets lummiga karaktär och ta generell miljöhänsyn. Även i den, ännu gällande, planbeskrivningen från 1986 finns beskrivet områdets särskilda värden och vilka områden som inte får bebyggas. Redan av detaljplanen framgår att den västra delen av planområdet som vi befinner oss i bedöms ha stora värden ur miljösynpunkt. Dessa värden får antas ha ökat i betydelse under den tid som gått sedan planen upprättades. Såväl sydvästra Skåne i sin helhet som Falsterbonäset har fortsatt att exploateras och behovet av högkvalitativa tätortsnära grönområden får sägas vara större än någonsin. Promenadstigen utmed tångvallen är troligtvis den mest lättillgängliga delen av Flommens naturreservat och betydelsefullt ur rekreationssynpunkt för Dok.Id 815388 Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen både närboende, sommargäster och besökare. Fastigheten omfattas av riksintresse för naturvård och för kulturmiljövård. Den västligaste delen av fastigheten omfattas också av riksintresse för friluftsliv. Sammanfattningsvis har området stora miljömässiga värden och det finns stöd för att hävda att området har sådana särskilda värden att förvanskningsförbudet ska gälla. Vad gäller definitionen av bebyggelseområde har länsstyrelsen tittat för snävt på frågan. Det har därför funnits skäl att neka startbesked med hänvisning till 9 kap. 4 d § plan- och bygglagen (2010:900). Därutöver har det funnits skäl att neka startbesked med stöd av 10 kap. 23 § plan- och bygglagen med hänvisning till 2 kap. 6 § samma lag. H W och P B har bestritt ändring av länsstyrelsens beslut och anfört bland annat följande. Länsstyrelsen har gjort en korrekt bedömning angående att det aktuella området inte utgör ett bebyggelseområde. Vid författandet av policyn för undantag från Attefallsreglerna från 2014 bedömdes varken några byggnader eller planområdet i stort som särskilt värdefullt, vilket bekräftades i kommunens avslag, nämligen att området är värdefullt men inte särskilt värdefullt som i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Även om enstaka byggnader vore värdefulla påverkar det inte det utpekade området i sin helhet och ett område utan bebyggelse kan inte få sitt värde utifrån. Det som uttrycks i detaljplanen är inte särskilda värden enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen utan allmänt hållen planering. Kärleksstigen är en skyltad gång- och cykelväg och inte en promenadstig som gamla banvallen där man har bättre utsikt över reservatet. Kommunen har inte genom utredning eller annan dokumentation visat att denna gång- och cykelväg utgör ett viktigt rekreationsområde varför den ska behandlas som vilken cykelväg som helst vars utsikt över omgivande bebyggelse inte tillmäts något speciellt värde. Paragrafen skyddar ändå inte ett sådant område utan bebyggelseområden och byggnader som konstaterats särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, Dok.Id 815388 Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den miljösynpunkt som nämnden hävdar hänför sig till allmänna naturmiljöaspekter och inte till ett sådant särskilt värde som 8 kap. 13 § plan- och bygglagen förutsätter. Att omgivande naturmiljö kan bidra till helhetsupplevelsen av bebyggelseområdet är ostridigt och framgår även av förarbetena men det innebär inte att de är självständigt bärande egenskaper. Bidraget är inte skyddat i sig utan det är endast det särskilda värde som tillmäts byggnadsverket eller bebyggelseområdet i sin helhet. Ett område utan sådana dokumenterade värden i exempelvis en planbeskrivning eller antikvarisk utredning omfattas inte. För att ett bebyggelseområdes värde ska kunna skadas förutsätter det att det finns ett värde inom den aktuella bebyggelsen i första skedet. Det har nämnden inte visat i det aktuella fallet. Plan- och bygglagen 2 kap. 6 § utgör inte hinder för att meddela startbesked. Nämnden försöker i efterhand hävda att skrivningen stads- och landskapsmiljön som är taget ur luften skulle hänvisa till paragrafen. Bisatsen att värna stads- och landskapsmiljön saknar grund i all dokumentation och stämmer inte in. 2 kap. 6 § plan- och bygglagen anförs nu som ny rättslig grund då beslutet inte på något sätt baserats på denna paragraf även om den angivits i listan över paragrafer. Det finns inga siktlinjer som skadas, byggnaden är väl anpassad i arkitektur, färg och material och ligger 4,5 meter in bakom en tät häck och har en nockhöjd på 3,55 meter. Ingen uppvuxen befintlig vegetation eller lummig karaktär påverkas. De värden som nämns i planbeskrivningen och som nämnden i flertal citerar kan inte betraktas som några särskilda värden och inte heller kommer de att påverkas. Förgårdsmarken mot den relativt hårt trafikerade Falsterbovägen skyddas på grund av buller och luftföroreningar men detta gäller knappast mot gång- och cykelvägen. Nämnden saknar stöd för sin tolkning av miljöskäl. Den förtätning en Attefallsbyggnad innebär har lagstiftaren angett som ett uttalat mål med lagstiftningen vilket tydligt framgår av förarbetena. Det ska därtill vara en väsentlig olägenhet för att anses utgöra en betydande olägenhet. Dok.Id 815388 Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska en individuell åtgärd påtagligt skada värdena som skyddas i riksintresset, något nämnden inte visat. Det stämmer inte att den västra delen av fastigheten omfattas av riksintresse för friluftsliv. Nämnden har läst kartan slarvigt. I kommunens policy för hantering av vissa bygglovsbefriade åtgärder inom områden som utgör värdefull miljö anges att kommunen har rätt att undanta vissa värdefulla områden från rätten att utföra en så kallad Attefallsåtgärd. Några områden i kommunen undantas helt, andra delvis och ett antal enskilda byggnader räknas upp i policyn. En gedigen lista med tillhörande detaljerad beskrivning av skyddsvärden m.m. Ingenstans antyds att det skulle utgöra exempel eller vara en icke uttömmande lista. I stället ger det intrycket av att vara resultat av en systematisk och uttömmande genomgång av allt som kommunen vill undanta från Attefallsåtgärderna och som anses särskilt värdefullt enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Nämndens överklagande innehåller felaktiga och vilseledande påståenden om fastighetens placering samt betydelse för friluftslivet. Överklagandet bryter även mot likabehandlings- och förutsebarhetsprincipen då startbesked tidigare getts för minst två liknande Attefallsbyggnader i området. Vid samma sammanträde som startbeskedet nekades beviljades rivningslov för områdets enda huvudbyggnad då den inte omfattades av skyddsbestämmelser i detaljplanen och inte heller omnämndes i kommunens kulturmiljöprogram eller bebyggelseinventering. Byggnaden och området saknar dokumenterat kulturvärde och kan därför inte utgöra värdefull bebyggelsemiljö enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Ärendet är knappast av principiell art. Oavsett områdets miljömässiga värden skulle Attefallsbyggnaden vare sig skada eller på annat sätt påverka dessa vare sig positivt eller negativt. Behöver kommunen ändra sina policydokument så har det funnits god tid att göra det. Det ska inte ske genom oförutsebar särbehandling. Attefallsbyggnader får uppföras på punktprickad mark som är bebyggelsefri zon. Sammantaget ska startbesked medges. Dok.Id 815388 Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. Fastigheten X ligger inom ett område med villabebyggelse som omfattas av en ändring av detaljplan vilken vann laga kraft 1994-11-
5. Fastig-heten, inklusive den plats där den aktuella Attefallsbyggnaden avses att uppfö-ras, får mot denna bakgrund anses ingå i ett bebyggelseområde. Frågan mark- och miljödomstolen därefter har att ta ställning till är om bebyggelseområdet är sådant att det omfattas av förvanskningsförbudet i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Av detaljplanens planbeskrivning framgår bland annat följande. ”I den västra delen av området finns en rad stora, långsmala tomter, som ligger mellan Västervångsvägen/Prästaledsvägen och Flommens naturreservat. Dessa är genom sin storlek, läget mot naturreservatet med tångvallen, den långsmala strukturen tvärsigenom kvarteret och den uppvuxna vegetationen unika för kommunen. De flesta byggnaderna är äldre tvåvåningshus eller ett och ett halvplanshus med stora takkupor eller frontespiser. Flera är kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla.” Det aktuella området är tydligt markerat i detaljplanen och det rör sig inte om ett särskilt stort område. Fastigheten ingår i ett i detaljplanen särskilt utpekat område på grund av de speciella stora tomterna och det anges att tomterna inte får vara mindre än 2000 m². Vidare har syftet med tillägget till detaljplanen som gjordes 1994 varit bland annat att hejda den oönskade förtätningen i Skanör/Falsterbo, bibehålla områdets lummiga karaktär och ta generell miljöhänsyn. Mot denna bakgrund, samt med beaktande av det angränsande området i västers miljövärden och kommunens bedömningsutrymme, får det aktuella bebyggelseområdet, i vilket X ingår, anses vara ett sådant bebyggel- Dok.Id 815388 Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 3105-25 Mark- och miljödomstolen seområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen fjärde punkten. Nämnden har således haft skäl för sitt beslut att neka startbesked för den aktuella Attefallsbyggnaden. Länsstyrelsens beslut ska därför upphävas och nämndens beslut fastställas. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (MMD-02) Överklagande senast den 12 december
6. I domstolens avgörande har rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Klara Göthe. Dok.Id 815388