Mark- och miljööverdomstolen

(4)SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060407 Mål nr F 13874-25 DOM 2026-05-20 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-16 i mål nr F 4476-24, se bilaga A PARTER Klagande Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 403 40 Göteborg Motpart

1. G.A.
2. J.A.
3. O.A. Ombud för 1–3: T.R. SAKEN Inställd klyvning berörande X i Tanums kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer O223733) ___________________ MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
4. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer lantmäterimyndighetens beslut den 6 september 2024 att ställa in förrättningen och fördela kostnaderna för ärendet.
5. Mark- och miljööverdomstolen avslår G.A.s, J.A.s och O.A.s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen. ___________________ Dok.Id 2339209 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 50 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 2 F 13874-25 YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Länsstyrelsen i Västra Götalands län har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa lantmäterimyndighetens beslut att ställa in förrättningen. Länsstyrelsen har till stöd för sin talan anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med följande tillägg. Mark- och miljödomstolen har ansett att det saknar relevans för prövningen att byggnaderna är av enkel standard, saknar el och lösning för vatten och avlopp. Därigenom frångår mark- och miljödomstolen kraven i fastighetsbildningslagen om godtagbara anordningar för vatten och avlopp och att fastighetsbildning inte ska ske om den fastighet som ska bildas inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Den röjning av sly och vegetation samt andra iordningställandeåtgärder som observerades vid synen har genomförts nyligen och är inte sådana åtgärder som i sig innebär att marken är ianspråktagen. Genom att inkludera en sjöbod, endast ett fåtal meter från vattenbrynet, i en bostadsfastighet finns risk för att marken får sådan karaktär att allmänheten kommer att känna sig hindrad i sin rörelsefrihet. Därmed motverkas syftet med strandskyddsbestämmelserna. G.A., J.A. och O.A. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom samt yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen. De har till stöd för sin talan anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen samt gett in bl.a. ett sakkunnigutlåtande, mejl angående den pågående utbyggnaden av vatten och avlopp på Dyngön samt fotografier och kartor över området. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. (Se 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen [1970:988], FBL.) Fastighetsbildning avseende mark som omfattas av strandskydd eller SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 3 F 13874-25 landskapsbildsskydd ska ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas (se 3 kap. 2 § FBL). I de allra flesta fall innebär bildandet av en bostadsfastighet inom strandskyddsområde att allmänhetens tillträde försvåras och att strandskyddets syften därför motverkas (se rättsfallet NJA 2022 s. 133 p. 25). Redan den risk för en förändring av markens karaktär som finns på grund av att marken får ingå i en bostadsfastighet kan innebära att syftena med strandskyddsbestämmelserna motverkas (se rättsfallet NJA 1971 s. 421). Den aktuella platsen omfattas av strandskydd och landskapsbildsskydd och området är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv, naturvård och obruten kust. Platsen ligger även exponerad mot en allmän farled för sjöfarten. Farleden får antas ha ett särskilt stort intresse för det rörliga friluftslivet då den är belägen inomskärs. Befintliga byggnader inom klyvningslotten uppfördes under 1940-talet och är av mycket enkel beskaffenhet. Den ena byggnaden består av ett rum som har fri ståhöjd endast mitt under takåsen. Byggnaden har en byggnadsyta om 12 m2 med en 17 m2 stor vidbyggd altan. Den andra byggnaden, som ligger vid vattnet, upptar en yta om cirka 20 m2 och innehåller en enkel diskbänk och torrtoalett. Byggnaderna saknar el och lösning för vatten och avlopp. Avståndet mellan byggnaderna är cirka 21 meter och höjdskillnaden cirka 6 meter. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar utifrån vad som framkommit om byggnadernas enkla beskaffenhet att de – oavsett om de nyttjas tillsammans – inte kan anses utgöra en självständigt fungerande bostad. Bildandet av en bostadsfastighet på platsen uppfyller därmed inte det allmänna lämplighetsvillkoret i 3 kap. 1 § FBL att fastigheten ska vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Vad G.A., J.A. och O.A. uppgett om den pågående va-utbyggnaden på ön ändrar inte den bedömningen. Mark- och miljödomstolen har bedömt att ansökt klyvning kan tillåtas enligt 3 kap. 2 § andra stycket FBL under förutsättning att en passage lämnas mellan klyvningslotten och havet enligt det i mark- och miljödomstolen framställda justerade yrkandet. Till SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 F 13874-25 skillnad från mark- och miljödomstolen bedömer dock Mark- och miljööverdomstolen att byggnadernas ringa storlek och enkla standard innebär att de inte kan anses generera någon, eller endast en marginell, hemfridszon. Bildandet av en bostadsfastighet enligt yrkandet kommer därmed att innefatta mark som inte är ianspråktagen på ett sådant sätt att den saknar betydelse för strandskyddets syften. Sökt åtgärd medför även ökad risk för privatisering vilket också strider mot strandskyddsbestämmelsernas syften. Strandskyddets syften motverkas således av den sökta fastighetsbildningsåtgärden. Sammanfattningsvis bedömer Mark- och miljööverdomstolen att fastighetsbildningen strider mot både 3 kap. 1 och 2 §§ FBL. Vid en avvägning mellan det allmänna intresset som strandskyddet representerar och det enskilda intresset av att bl.a. upplösa samägandet av fastigheten genom fastighetsbildning, är det inte oproportionerligt att det enskilda intresset får stå tillbaka (jfr 7 kap. 25 § miljöbalken, se även rättsfallet NJA 2020 s. 1129). Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och lantmäterimyndighetens beslut att ställa in förrättningen fastställas. Även lantmäterimyndighetens kostnadsfördelningsbeslut ska därmed stå fast. Vid denna utgång ska G.A., J.A. och O.A. stå sina egna rättegångskostnader i Markoch miljööverdomstolen. Deras yrkande om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Maria L. McMurray och Katarina Welin, referent, samt tekniska rådet Lennart Gustafsson. Föredragande har varit Fanny Vesterberg. Bilaga A VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen R14 Mål nr F 4476-24 Rättelse/komplettering Dom, 2025-09-16 Rättelse, 2025-09-17 Beslutat av: rådmannen Catrin Ångman BESLUT Rättelse enligt 33 § Lag (1996:242) om allmänna domstolsärenden. Den första kartskissen på sidan 4 i domen ska rätteligen utgå och istället ersättas av kartbilaga 1 vilken finns bifogad till aktbilaga 10 i målet, vilken utvisar klagandenas förstahandsyrkande korrekt. Sida 1

(17)VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Meddelad i Vänersborg 2025-09-16 Målnummer F 4476-24 PARTER Klagande

1. G.A.
2. J.A.
3. O.A. Ombud för 1-3: T.R. Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 6 september 2024 i ärende nr O223733, se bilaga 1 SAKEN Inställd klyvning berörande X i Tanums kommun Dok.Id 726940 Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Hamngatan 6 Telefon 0521-27 02 00 Öppettider måndag–fredag 08:00–16:00 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg E-post mmd.vanersborg@dom.se Webbplats www.domstol.se/vanersborgs-tingsratt/ Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen DOMSLUT
4. Mark- och miljödomstolen undanröjer i sin helhet Lantmäteriets beslut att ställa in förrättningen i ärende nr O223733 och återförvisar målet till Lantmäteriet för att slutföra förrättningen i enlighet med domskälen.
5. Mark- och miljödomstolen avslår klagandenas begäran om ersättning för rättegångskostnad. Dok.Id 726940 Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen BAKGRUND G.A., J.A. och O.A., delägare i fastigheten X i Tanums kommun, har ansökt hos Lantmäteriet om att genom klyvning tillskapa en bostadsfastighet från nämnda fastighet. Sedan Lantmäteriet samrått med länsstyrelsen har länsstyrelsen anfört att den föreslagna fastighetsbildningen strider mot 3 kap 2 § Fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL. Lantmäteriet har beslutat att ställa in förrättningen. Beslutet har nu överklagats till mark- och miljödomstolen. YRKANDEN M.M. G.A., J.A. och O.A. (Klagandena) har yrkat att domstolen upphäver Lantmäteriets beslut och återförvisar förrättningen till Lantmäteriet och att fastigheten X i första hand klyvas enligt kartskiss nedan. Dok.Id 726940 Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mark- och miljödomstolen Alternativt för det fall ovan beskrivna klyvning inte vinner bifall har klagandena begärt att fastigheten ska klyvas enligt kartskiss nedan. Dok.Id 726940 F 4476-24 Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen Till stöd för sitt överklagande har klagandena i huvudsak anfört följande. Den i första hand yrkade fastighetsbildningen innebär att klyvningslotten med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för fritidshusändamål, oavsett om fastighetsbildningen sker enligt det första alternativet eller det andra. Även om klyvningslotten enligt andrahandsalternativet saknar förutsättningar för odling eller produktivt skogsbruk och att någon bebyggelse för närvarande inte planeras på denna lott, innebär fastighetsbildningen totalt sett att fastighetsindelningen förbättras och en mer ändamålsenlig indelning motverkas inte. Klyvningsfastigheten ligger helt och hållet inom strandskyddsområde, men nybildningen av fastighet för bostadsändamål (lotten A), bestående av en för cirka 75 år sedan och långt före strandskyddets införande etablerad tomtplats och hemfridszon, strider inte mot strandskyddets bestämmelser och syften. Fastighetsbildningen motverkar inte heller syftet med gällande landskapsbildsskydd. Det finns inget som talar för att fastighetsbildningen skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. Fastigheten är, förutom en f.d. lotsutkik inom klyvningslotten B, bebyggd med ett mindre fritidshus och en komplementbyggnad. Byggnaderna utgör en enhet, med sovplatser och rum för samvaro i fritidshuset, som även har en större altan, samt mat- tvätt- och toalettanordningar i komplementbyggnaden (sjöboden), som också är försedd med altan. Det finns inom fastigheten en större båtbrygga och gångstig, delvis försedd med trappa och ledstång från denna till fritidshuset. Byggnaderna har använts för fritidsboende sedan slutet av 1940-talet, med början långt innan regler om strandskydd infördes. Byggnaderna har använts, Dok.Id 726940 Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen och används fortsatt tillsammans. Det finns en gångstig med trappor mellan byggnaderna som alltid använts, men som tillfälligt slutade röjas då förhandlingar inleddes om att få lösa ut släktingar, vilket ledde till att släktingarna slutligen löstes ut
6. Dessförinnan har stigen utgjort den naturliga gångförbindelsen mellan byggnaderna. I ravinen sydväst och söder om fritidshuset finns dessutom ett vindskyddat markområde som har använts och fortsatt kommer att användas för sittplatser och utomhusmåltider. Växtligheten såväl inom sistnämnda område som på gångstigen har nu röjts för tillgänglighet och kommer att röjas ytterligare så snart rättigheterna har klarlagts. Upprustning av byggnaderna inför tillträdet kommer då att ske samt även anslutning till el och till för Dyngön gemensam va-anläggning. Fritidsboendet ska alltså fortsätta framgent. Lantmäteriets påstående om att byggnaderna helt saknar hemfridszon eller hävdad tomtplats utanför själva byggnaderna bestrids. När det gäller vilken tomtplats som kan anses hävdad och vad som kan anses utgöra hemfridszon, måste hänsyn även tas till platsens betingelser och allmänhetens uppfattning om platsen. Förhållandena beträffande den aktuella fastigheten är sådana att sedvanliga tomtanläggningar, såsom gräsmatta, staket eller häck inte lämpar sig med hänsyn till att marken till stor del består av berg och skrevor samt vild växtlighet. Trots det finns iordninggjord mark, gångstigar och trappor mellan byggnader samt mellan byggnaderna och båtbryggan och en flaggstång nära fritidshuset. Fritidshuset och komplementbyggnaden har fönster, fritidshuset har en större altan och komplementbyggnaden en mindre altan och det finns andra synliga tecken på att människor bor där. Det råder ingen tvekan om att ett fritidshus där människor bor måste ha en hemfridszon i någon utsträckning. Hittills har dessutom fastighetens belägenhet på en ö i havsbandet, dess relativt otillgängliga nåbarhet från land och hav och dess faktiska topografiska utseende samt byggnader med tillhörande anordningar haft en avhållande effekt på allmänheten eftersom det uppfattas Dok.Id 726940 Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen som privat bostadsmark. Det har aldrig, såvitt de känner till, varit någon utomstående som har vistats på denna del av fastigheten på grund av just detta – det uppfattas som ett privat boende med hemfridszon. Den yrkade fastighetsbildningen avser därför att befästa redan befintliga legala förhållanden för det fritidshus med komplementbyggnad som funnits på platsen och hävdats sedan mycket lång tid tillbaka. Den begärda klyvningen kan i fråga om lämplighetsvillkoret i 3 kap 1 § FBL ske med stöd av undantagsbestämmelsen i 3 kap 9 § FBL och strider inte heller mot strandskyddets syften. Fastigheten är taxerad som en med bostadshus bebyggd lantbruksfastighet. Allmänhetens friluftsliv kommer inte att påverkas av den yrkade åtgärden. Livsvillkoren på land och vatten för djur- och växtlivet kommer inte heller att påverkas vid ett bifall. Marken är redan synligt ianspråktagen genom byggnaderna och dess hemfridszon. Även om marken i viss utsträckning är svårtillgänglig hindras allmänheten ändå inte att röra sig fritt i det stora öppna området, och inte alls genom den yrkade åtgärden, bortsett från just inom byggnadernas hemfridszon som snarare minskar än utökas eftersom hemfridszon inte kan hävdas utanför den egna fastigheten. Något hinder för allmänheten att nyttja kringliggande mark kommer alltså inte att finnas, vilket även avser strandområdet utom den del som eventuellt kommer att ingå i klyvningslotten A. Yrkad fastighetsbildning riskerar inte på något sätt att skada den befintliga natur- och kulturmiljön. Även om avgränsningen av hemfridszonen ska vara restriktiv med hänsyn till syftet med strandskyddet och riksintressena är klyvningslotten A i dess yrkade storlek i sammanhanget liten, jämför NJA 1979 s
7. Proportionalitetsprincipen Det krav på proportionalitetsbedömning i varje enskilt fall som Regeringsformens regler om rådighetsinskränkningar ställer upp ska Dok.Id 726940 Sida 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen tillgodoses genom en från FBL fristående avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, jämför NJA 2022 s.
8. Den enskildes intresse av att inte behöva tåla några inskränkningar i användandet av sin fastighet ska vägas mot den grad av allmänt intresse som kan finnas för att meddela ett beslut om rådighetsinskränkning. De har i en kusinkrets under tolv till fjorton års tid förhandlat för att få ta över fastigheten som använts som fritidsbostad i mer än 75 års tid och syftet med förvärvet har varit att fortsätta använda fastigheten och byggnaderna i enlighet med dess sedan länge hävdade ändamål. De fick till sist betala en ansenlig summa för att slutligen kunna ta över fastigheten år
9. Den yrkade klyvningen är sista ledet i denna process. Det innebär att deras intresse av att kunna använda fastigheten på önskat sätt väger mycket tungt. Det allmänna intresset och allmänhetens tillträde till marken träds inte förnär och under alla omständigheter ska en proportionaliseringsprövning ge vid handen att det enskilda intresset av att befästa det sedan länge hävdade användningsområdet väger tyngre än det allmänna intresset. För att fortsätta använda egendomen är det rimligt att – efter eventuellt behövliga tillstånd och dispenser – se till att bostaden får viss standardhöjning t ex i form av VA-anslutning. Detta är redan förberett på ön och de smärre åtgärder som krävs kommer varken att påverka landskapsbilden eller strandskyddet– eftersom ledningarna kommer att vara nedgrävda i marken och/eller täckas av vegetationen. Den blivande fastigheten (klyvningslotten A) ligger huvudsakligen i en sänka och ingenting mer än i dag kommer att synas vare sig från havet eller från land. När det gäller el och den av Länsstyrelsen befarade förfulningen av landskapsbilden kan för övrigt konstateras att det, som framgår av sjökort, redan finns två elkablar som delvis ligger i dagen i närheten av byggnaderna. Dok.Id 726940 Sida 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen har motsatt sig ändring och anfört följande. Av förarbetena till miljöbalken framgår att strandskyddets syften är långsiktiga och att områden som tillfälligt verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden (prop.1997/98:45 del 2 s. 84). Det är viktigt att strandskyddets syften inte motverkas genom ett stegvis ianspråktagande av strandområden. Redan den risk, för en förändring av markens karaktär som följer när marken får ingå i en bostadsfastighet kan anses innebära att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas (NJA 1971 s. 421). Då det redan finns ett beslut om avslag som avser fritidshuset och sjöboden och att Mark och miljödomstolen avslog överklagan, innebär det att den tänkta avstyckningen inte kan användas som tomtmark och kan heller inte utan dispens få bebyggas eller tillföras anläggningar eller anordningar. Därmed blir den tänkta avstyckade fastigheten inte varaktigt lämpad för bostadsändamål och strider därför mot 3 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § FBL då syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas. I överklagan hänvisar klagande till 7 kap. 18 f miljöbalken. Denna bedömning har i samband med Länsstyrelsens avslag av dispensansökan redan prövats och även i överklagan av domstolen. Av intresse i det här målet är Mark- och miljööverdomstolens avgörande i mål M 9502-22, den 24 augusti 2023, där det noteras att installationer för att nyttja el, vatten och avlopp i en äldre byggnad är en dispenspliktig åtgärd. Men även framdragning av ledning kan vara tillståndspliktig åtgärd enligt skyddet för landskapsbilden och kan kräva dispens från strandskyddet beroende på hur det avses att utföras. Länsstyrelsen vill med detta påvisa att de åtgärder som klaganden framför att de avser att genomföra som ett led i bevisandet att de har en långsiktig avsikt i nyttjandet av den lilla fritidsbostaden inte är prövade utifrån de naturskydd som finns på platsen. Klagandena åberopar Lammskärsfallet för att bevisa att byggnaden utgör en lämplig bostadsbyggnad och att styckningslotten därmed skulle bli varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det finns dock skäl att ifrågasätta denna jämförelse. I Lammskärsfallet uppges bostadsbyggnaden vara 16 kvm stor bestående av ett Dok.Id 726940 Sida 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen rum med enkel inredning och veranda. I citat från fastighetsdomstolen anges att det var ”blygsamt format men av god kvalitet”. I målet i fastighetsdomstolen anförs att platsen borde vara av lågt intresse för sjöburet friluftsliv på grund av öns läge i vad som bedöms som ett svårtillgängligt område rikt på grynnor och skär. Länsstyrelsen anser att det idag är ett annat läge och krav på ett boende. Vad som ansågs vara ett acceptabelt fritidsboende 1979 är idag inte accepterat, behoven av komfort har ökat väsentligt. Ett boende i den kvalitet som var fallet på den i Lammskärsfallet aktuella fastigheten har idag inte någon varaktighet i sig. Det kan man även se utifrån den utveckling som skett på fastigheten sedan
10. Länsstyrelsen anser också att det är stora skillnader mellan Lammskärsfallet och den aktuella platsen på Dyngön. Byggnaden på Dyngön är 12 kvm stor, det vill säga 33 % mindre än byggnaden som Lammskärsfallet bedömde. Dyngön ligger intill den inomskärsfarled som går längs med västkusten och som är så nyttjad av fritidsbåtar att den i folkmun ofta kallas för europaväg. Från den aktuella platsen har man fin utsikt över farleden som passerar mellan Dyngön och Hjärterön. Omvänt är givetvis den aktuella platsen väl synlig från farleden. Området är av stort intresse för vattenburet friluftsliv med sitt läge nära Fjällbacka Ser man till den byggnad som finns på den aktuella platsen så bedömer Länsstyrelsen att den inte är lämplig som fristående bostadshus. Byggnaden saknar el och vatten. Möjlighet till fri ståhöjd finns endast i byggnadens mitt under takåsen. Länsstyrelsen har som ovan angetts i beslut den 27 september 2013 avslagit ansökan om dispens för ersättningsbyggnad för den aktuella fritidsbyggnaden då det bedömts saknas en ianspråktagen tomt runt byggnaden. Enligt uppgift nyttjas sjöboden, för matlagning, disk, tvätt och toa. Länsstyrelsen ifrågasätter om det är ett nyttjande som verkligen funnits sedan före strandskyddets införande. Det är dock inte något som framgår av byggnadens yttre där byggnaden enbart ser ut som ett förråd och med ett mindre fönster för ljusinsläpp enligt foton från lantmäteriets samrådshandlingar. Sammantaget anser Länsstyrelsen att det inte är samma förutsättningar som det var vid tidpunkten för bedömningen av Lammskärsfallet. Det i avseende på både byggnaderna, deras kvalitet och deras läge men även att Lammskärsfallet får anses daterat i den aspekten att det i nu Dok.Id 726940 Sida 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen rådande förhållanden inte kan anses vara en allmänt accepterad standard för ett fritidsboende. Proportionalitetsprincipen Länsstyrelsen anser att lantmäteriet gjort en relevant proportionalitetsbedömning i sitt beslut. Vid prövning av den strandskyddsdispens som avslogs den 27 september 2013 gjorde Länsstyrelsen en proportionalitetsbedömning. Länsstyrelsen anser fortsatt att det allmänna intresse som strandskyddet representerar väger tyngre än det enskilda intresset i detta fall. Den inskränkning i enskild rätt som det innebär i det här fallet går inte längre än vad som behövs för att tillgodose syftet med förbuden i strandskyddet. Utgångspunkten för denna intresseavvägning är att det allmänna intresset av att bevara allemansrättslig tillgång till strandområden för friluftsliv och områden med goda livsvillkor för djur- och växtliv är mycket starkt. Den allemansrättsliga tillgången till naturen är grundlagsfäst i 2 kap. 15 § regeringsformen. Att det nu är fråga om en prövning enligt fastighetsbildningslagen bör inte medföra en annan bedömning av vad som är proportionellt. Möjligheten att fortsatt nyttja byggnaden som tidigare kvarstår, liksom rätten att nyttja naturen runt den på allemansrättsliga grunder. DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 8 juli 2025 hållit sammanträde och syn på platsen. Klagandena har som skriftlig bevisning åberopat fotografier, omprövningsbeslut avseende fastighetstaxering och utlåtande av f.d. fastighetsrådet Anders Dahlsjö. Länsstyrelsen har som skriftlig bevisning åberopat karta, beslut och dom från år 2013 rörande frågan om strandskyddsdispens på fastigheten. Dok.Id 726940 Sida 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen I 3 kap 1 § första stycket fastighetsbildningslagen (FBL) anges bl.a. följande. Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område. Om fastigheten ska användas för bebyggelse, ska den vidare kunna få godtagbara anordningar för vatten och avlopp. Enligt andra stycket får inte fastighetsbildning äga rum, om den fastighet som ska nybildas eller ombildas för nytt ändamål, inte kan antas få varaktig användning för sitt ändamål inom överskådlig tid. Fastighetsbildning får inte heller äga rum, om ändamålet med hänsyn till sin art och övriga omständigheter bör tillgodoses på något annat sätt än genom fastighetsbildning. Till en bostadsfastighet har det ansetts att det normalt inte bör läggas mer mark än vad som har karaktär av bostadstomt. Denna princip har ansetts vara rimlig bl.a. från den synpunkten att, om en tomtplats tillåts vara alltför vidsträckt, torde vissa delar av den i allmänhet bli så extensivt använda att de knappast kan anses vara stadigvarande nyttjade för bostadsändamål. (Jfr prop. 1969:128 s. B 113 och 1156 f.) Av 3 kap 2 § andra stycket FBL följer att fastighetsbildning avseende mark som omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken ska ske så att syftet med bestämmelserna om strandskydd inte motverkas. Av praxis framgår att redan bildandet av en bostadsfastighet inom strandskyddsområde i de flesta fall innebär att allmänhetens tillträde försvåras och att livsvillkoren för växt- och djurliv kan påverkas. I 7 kap 13 § miljöbalken (MB) anges att strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag och syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Skyddet omfattar som huvudregel landoch vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen (se 14 §). Dok.Id 726940 Sida 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen Av 7 kap 18 i § MB gäller att ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet inte ska omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Av förarbetena till miljöbalken framgår att strandskyddets syften är långsiktiga, och att områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden (prop. 1997/98:45 del 2 s. 84). Strandskyddet är ett allmänt intresse som är så starkt att det normalt har företräde framför andra allmänna eller enskilda intressen (se NJA 2022 s. 133 p. 20). Redan risk för att mark, om den avstyckas och får ingå i en bostadsfastighet, får sådan karaktär att allmänheten kommer att känna sig hindrad i sin rörelsefrihet kan innebära att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas (jfr NJA 1971 s. 421). I fall då den nybildade fastigheten inte sträcker sig längre ut än den befintliga hemfridszonen kan det inte anses att strandskyddsreglerna motverkas. Fastighetsägaren bör efter en fastighetsbildning för bostadsändamål inte behöva tveka på att marken inom den nybildade bostadsfastigheten ska kunna betraktas som hemfridszon. Det bör därmed utgöra utgångspunkt vid fastighetsbildningen inom strandskyddsområde att till en bostadsfastighet endast föra mark som redan är ianspråktagen och där allemansrätten redan är utsläckt eller områden där strandskyddet på annat sätt saknar betydelse, jämför NJA 1979 s. 466 och NJA 1981 s.
11. X är belägen på Dyngön utanför Fjällbacka i Tanums kommun. Fastighetens areal uppgår till 85 031 kvm och består till största del av naturmark så som berg och klippor. Vidare är den bebyggd med mindre fritidshus med tillhörande sjöbod, enligt uppgift utgör de båda byggnaderna tillsammans omkring 20 kvm. Byggnaderna utgör ett funktionellt samband då disk, tvätt och toalett inryms i sjöboden och de nyttjas tillsammans. Byggnaderna är av enklare art och fritidshuset har ett fönster och trädäck som vetter mot havet. Enligt uppgift har byggnaderna använts för fritidsboende Dok.Id 726940 Sida 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen sedan 1940-talet. Domstolen kan därmed konstatera att fastigheten varit bebyggd med bostadshus sedan före strandskyddets tillkomst 1 juli
12. I nu aktuellt fall rör det sig alltså om befintlig byggnad som legat på platsen före strandskyddet infördes och marken är ianspråktagen som hemfridszon där allemansrätten redan är utsläckt sedan länge oavsett hur fastighetsbildningen ser ut. För bestämning av hur stort detta område ska anses vara får man bedöma vilka markområden som redan är ianspråktagna och hävdade som tomtmark och se inom vilket område allemansrätten redan är utsläckt. Två yrkanden har framställts vid domstolen varav andrahandsyrkandet innebär att en passage lämnas mellan klyvningslotten och havet. Mark- och miljödomstolen har i bedömningen att utgå ifrån nuvarande förhållanden och det saknar relevans för prövningen huruvida byggnaderna är av enkel standard eller saknar el och lösning för vatten- och avlopp. Mark- och miljödomstolens bedömning Avsikten med fastighetsbildningen är att fritidsbostaden ska avskiljas från övrig fastighet. Markanvändningen för den andra lotten, utan bostadsdel, förändras inte, utan kommer även fortsättningsvis att användas på samma sätt som i dagsläget, som att vara tillgänglig för allmänheten. Mark- och miljödomstolen konstaterade vid synen att byggnaderna, även med beaktande av deras enklare standard, genererar en hemfridszon. Denna hemfridszon har en klart avhållande effekt på allmänheten i ett område kring byggnaderna. Bebyggelsen som ger upphov till denna hemfridszon har funnits på platsen sedan före
13. Området som omfattas av bostadsfastigheten befäster således ett sedan länge etablerat förhållande (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 juni 2024 i mål F 4601-23). Av naturliga skäl saknas naturlig hävd, tex i form av gräsmatta, och ska inte ha någon betydelse Dok.Id 726940 Sida 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen för prövningen. Det framstår också som osannolikt att byggnad försedd med fönster och trädäck inte skulle generera någon som helst hemfridszon utöver den yta byggnaden upptar. Att lämna fri passage mellan strandlinjen och klyvningslotten framstår som naturligt med hänsyn till nivåskillnaderna mellan bostadshuset och strandlinjen samt förhållandena på platsen i övrigt. Det ska således säkerställas att det lämnas en fri passage för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet i enlighet med andrahandsyrkandet. Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att den aktuella åtgärden, med hänsyn till fastighetens utformning och nuvarande användning, inte medför någon faktisk förändring ur allemansrättslig synpunkt jämfört med rådande förhållanden. Någon ökad risk för privatisering av området, på det sätt som länsstyrelsen synes mena, kan enligt domstolens uppfattning knappast anses uppkomma genom den aktuella fastighetsbildningen i och med att området redan ingår i hemfridszonen och någon förändrad användning inte sker (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 september 2022 i mål nr F 2034-21). Domstolen bedömer att fastighetsbildningen inte strider mot bestämmelserna i 3 kap 1 och 2 §§ fastighetsbildningslagen, varför ärendet ska återförvisas till Lantmäteriet för att genomföra det i målet framställda andrahandsyrkandet. Rättegångskostnader Klagandena har begärt ersättning för rättegångskostnader med 187 675 kr, varav 134 625 avser ombudsarvode inklusive mervärdesskatt motsvarande 51 timmar arbete och 54 250 kr för utlägg i vilket ingår mervärdesskatt med 5 000 kr. Dok.Id 726940 Sida 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen har motsatt sig yrkandet om ersättning för rättegångskostnader och inte vitsordat yrkat belopp som skäligt i sig. Till stöd för denna inställning har länsstyrelsen anfört följande. I 16 kap. 14 § fjärde stycket FBL uppställs ett krav på synnerliga skäl för att en sakägare som vinner ett mål mot företrädare för allmänt intresse ska få ersättning för rättegångskostnader. Synnerliga skäl innebär ett högt ställt krav för att frångå huvudregeln om att ersättning inte ska utgå. Länsstyrelsens yttrande och deltagande i målet har varit ett led i Länsstyrelsens uppgift att bevaka allmänna intressen i fastighetsbildningsärenden. Länsstyrelsen är inte klagande i målet. Det aktuella målet rör inte frågor av komplicerad juridisk eller teknisk art. Det har inte heller framgått att kostnaderna är nödvändiga för att klagandena ska kunna tillvarata sin rätt. Det framstår således inte som oskäligt att kostnaderna bärs av den enskilde. Länsstyrelsens inställning är, för det fall klagandena vinner målet, att det inte föreligger synnerliga skäl att tilldela klagandena ersättning för rättegångskostnader. Om klagandena skulle anses ha rätt till ersättning för rättegångskostnader bör den yrkade ersättningen sättas ned väsentligt. Domstolen gör följande bedömning. Enligt 16 kap. 14 § fjärde stycket FBL har en vinnande sakägare i mål mot företrädare för allmänt intresse möjlighet att få ersättning för sina rättegångskostnader, om det finns synnerliga skäl. Med hänsyn till utgången i målet är klagandena vinnande part i målet. Frågan är då om det föreligger sådana synnerliga skäl, som lagstiftaren haft i åtanke. Eftersom det ska föreligga synnerliga skäl är huvudprincipen att ersättningsrätt inte automatiskt uppkommer om part vinner mot företrädare för allmänt intresse. För att avsteg Dok.Id 726940 Sida 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM F 4476-24 Mark- och miljödomstolen från huvudregeln ska kunna ske krävs att sakägaren haft kostnader som faller utom ramen för vad man normalt kan begära att han själv svarar för. Exempelvis kan nämnas ersättning till juridiskt eller tekniskt biträde samt utgift för längre resa i samband med inställelse till förhandling. Det krävs därutöver att kostnaderna varit nödvändiga för tillvaratagande av sakägarens rätt och att de inte kan betraktas som självförvållade. Det är dock inte tillräckligt att de nu angivna villkoren är uppfyllda. Det måste dessutom av någon speciell anledning framstå som oskäligt att kostnaderna bärs av sakägaren. Som exempel på det nämns i kommentaren till lagregeln den situationen att det allmännas representant fullföljt talan utan att ha objektivt godtagbara skäl för det eller när han eller hon på annat sätt gjort sig skyldig till oaktsamhet vid förandet av processen eller om ett mål fullföljs ända upp till högsta instans för att få klarhet i innebörden av gällande rätt. Ingen av de nu uppräknade förhållandena eller liknande förhållanden är för handen i det nu aktuella målet. Mot den bakgrunden finner domstolen vid en samlad bedömning att det inte finns skäl att genom frångående av huvudprincipen ålägga staten ersättningsskyldighet för klagandenas rättegångskostnad. Vid denna bedömning saknas anledning att pröva frågan om skäligheten av den begärda ersättningen. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 oktober
14. I domstolens avgörande har rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Viktor Dalbert deltagit. Dok.Id 726940