Patent- och marknadsöverdomstolen

(44)SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020115 DOM 2026-06-10 Stockholm Mål nr PMT 737-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens dom 2024-12-12 i mål nr PMT 4830-23, se bilaga A PARTER Klagande Phenixid AB Ombud: Jur.kand. M.T och jur.kand. D.B.Z Next Law KB Ombud: Advokaten H.B Advokatfirman Delphi KB Motpart Fortifiedid AB Ombud: Advokaten K.L Advokatfirman Titov & Partners KB SAKEN Upphovsrättsintrång m.m. ___________________ DOMSLUT 1. Patent- och marknadsöverdomstolen ändrar Patent- och marknadsdomstolens dom, punkterna 2 och 3 i domslutet, på följande sätt. Dok.Id 2332099 Postadress Box 2290 103 17 Stockholm Avgörandet är elektroniskt undertecknat Besöksadress Birger Jarls Torg 16 Telefon Telefax 08-561 670 00 08-561 675 00 E-post: svea.avd2@dom.se www.patentochmarknadsoverdomstolen.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:30 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 2 PMT 737-25

1. a)Patent- och marknadsöverdomstolen förbjuder Fortifiedid AB att, vid vite om 1 000 000 kr, utnyttja eller röja uppgifter i Phenixid AB:s källkod som anges i Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121 med undantag för de filer som anges i Patent- och marknadsöverdomstolens aktbilaga 47.
2. b)Patent- och marknadsöverdomstolen förpliktar Fortifiedid AB att till Phenixid AB betala 750 000 kr jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 3 juli 2023 till dess betalning sker.
3. c)Patent- och marknadsöverdomstolen förpliktar Fortifiedid AB att ersätta Phenixid AB för kostnaden att sprida information om domen i målet genom införande av en annons i någon av tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet eller Dagens industri upp till en kostnad om 100 000 kr.
4. d)Patent- och marknadsöverdomstolen befriar Phenixid AB från skyldigheten att ersätta Fortifiedid AB:s rättegångskostnader i Patent- och marknadsdomstolen och förordnar att vardera parten ska stå sin rättegångskostnad där. 2. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställer Patent- och marknadsdomstolens beslut i punkten 1 i domslutet. 3. Det som Patent- och marknadsdomstolen har förordnat om sekretess ska fortsätta gälla med undantaget att 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte längre ska vara tillämplig på uppgifterna i Patent- och marknadsdomstolens aktbilagor 30 och 32. 4. Patent- och marknadsöverdomstolen förordnar att sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig för uppgifter som förekommer i Patent- och marknadsdomstolens aktbilagor 1 (p. 7.5, 7.14, 7.31–34, 7.49 och 8.9), 6, 9–13, 15, 31, 33, 48, 50, 51, 58, 81, 82, 93, 95, 119, 121, 197–199, 201–208, 210, 213, 214, 231–233 och 236 samt för uppgifterna i Patent- och marknadsöverdomstolens aktbilagor 47–50, 55–61 och 64, vilka har SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 3 PMT 737-25 lagts fram vid Patent- och marknadsöverdomstolens huvudförhandling inom stängda dörrar och som, såvitt avser Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121 och Patent- och marknadsöverdomstolens aktbilaga 47, hänvisas till i domslutet. 5. Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad i Patent- och marknadsöverdomstolen. ___________________ SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 4 PMT 737-25 Innehållsförteckning YRKANDEN ................................................................................................................. 5 Phenixids yrkanden i Patent- och marknadsöverdomstolen........................................ 5 Fortifiedids inställning ................................................................................................ 7 Kostnadsyrkanden i Patent- och marknadsöverdomstolen ......................................... 8 PARTERNAS TALAN ................................................................................................. 8 Phenixid ...................................................................................................................... 8 Fortifiedid .................................................................................................................. 10 UTREDNINGEN I PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN ........... 10 DOMSKÄL .................................................................................................................. 10 Inledning ................................................................................................................... 10 Frågan om källkoden utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk .................................. 12 Frågan om utvecklingsresultatet åtnjuter upphovsrättsligt skydd ............................. 19 Frågan om Fortifiedid har angripit Phenixids företagshemligheter .......................... 20 Förbudets utformning ................................................................................................ 29 Yrkandet om att utvecklingsresultatet ska återlämnas .............................................. 31 Skadestånd enligt lagen om företagshemligheter ...................................................... 31 Yrkandet om informationsspridning ......................................................................... 37 Fastställelseyrkandet ................................................................................................. 38 Rättegångskostnader ................................................................................................. 38 Sekretess .................................................................................................................... 39 Överklagande ............................................................................................................ 39 HUR MAN ÖVERKLAGAR, SE BILAGA B .......................................................... 39 SKILJAKTIG MENING ............................................................................................ 40 SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 5 PMT 737-25 YRKANDEN M.M. Phenixids yrkanden i Patent- och marknadsöverdomstolen Phenixid har inskränkt sin talan Phenixid AB (Phenixid) har i Patent- och marknadsöverdomstolen inskränkt sin talan genom att - på det sätt som anges nedan snäva in de i Patent- och marknadsdomstolen framställda förbudsyrkandena till att endast avse vissa delar av den i målet ingivna källkoden, - begränsa de intrångs-/angreppsperioder som görs gällande, - precisera det ”utvecklingsresultat” som bolaget menar är skyddat som ett upphovsrättsligt skyddat verk och som företagshemligheter, samt - frånfalla yrkandet om att Fortifiedid AB (Fortifiedid) ska förbjudas att medverka till att annan framställer exemplar av de påstådda verken. Phenixid har i Patent- och marknadsöverdomstolen yrkat enligt följande. Yrkanden om förbud med stöd av upphovsrättslagen Phenixid har i första hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att framställa exemplar av - hela eller delar av källkoden som anges i Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121 med undantag för de källkodsfiler som anges i aktbilaga 47, och - utvecklingsresultatet som anges i aktbilaga 48. Phenixid har i andra hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att framställa exemplar av de delar av källkoden som anges i aktbilaga 49. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 6 PMT 737-25 Phenixid har i tredje hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att framställa exemplar av de delar av källkoden som anges i aktbilaga 50. Phenixid har förtydligat att yrkandena avser det ovan nämnda materialet oavsett om det förekommer i ursprunglig form, bearbetat eller ändrat skick och oavsett om materialet förekommer i skriftlig, digital eller annan form. Yrkanden om förbud med stöd av lagen om företagshemligheter Phenixid har i första hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att röja eller utnyttja - hela eller delar av källkoden som anges i Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121 med undantag för de källkodsfiler som anges i aktbilaga 47, och - utvecklingsresultatet som anges i aktbilaga 48. Phenixid har i andra hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att röja eller utnyttja de delar av källkoden som anges i aktbilaga 49. Phenixid har i tredje hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuda Fortifiedid att röja eller utnyttja de delar av källkoden som anges i aktbilaga 50. Phenixid har förtydligat att yrkandena avser det ovan nämnda materialet oavsett i vilken form eller på vilket datamedium som materialet förekommer. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 7 PMT 737-25 Phenixids övriga yrkanden i sak Phenixid har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska, vid vite om 1 000 000 kr eller det belopp som domstolen finner skäligt, förplikta Fortifiedid att återlämna samtliga kopior av utvecklingsresultatet som anges i aktbilaga 48 och som Fortifiedid har i sin besittning, oavsett i vilken form eller på vilket datamedium som materialet förekommer. Phenixid har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska förplikta Fortifiedid att betala skadestånd till Phenixid med 2 000 000 kr, eller det belopp som domstolen finner skäligt, plus ränta på beloppet enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan den 3 juli 2023 till dess betalning sker. Phenixid har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska förplikta Fortifiedid att bekosta publicering av information om domslut i målet i en annons i Dagens industri, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter till en högsta kostnad om 200 000 kr. Phenixid har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska fastställa att bolaget har bättre rätt till utvecklingsresultatet som anges i aktbilaga 48. Yrkande om ersättning för rättegångskostnaderna i Patent- och marknadsdomstolen Phenixid har även yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska befria bolaget från skyldigheten att ersätta Fortifiedid för dess rättegångskostnad i Patent- och marknadsdomstolen samt förplikta Fortifiedid att i stället ersätta Phenixid för dess rättegångskostnad där. Fortifiedids inställning Fortifiedid har motsatt sig ändring av Patent- och marknadsdomstolens dom. Fortifiedid har förtydligat att bolaget även bestrider Phenixids justerade yrkanden. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 8 PMT 737-25 Kostnadsyrkanden i Patent- och marknadsöverdomstolen Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Patent- och marknadsöverdomstolen. PARTERNAS TALAN Parterna har, i relevanta delar för den kvarstående prövningen av målet, åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i Patentoch marknadsdomstolen, dock med följande justeringar och förtydliganden. Phenixid I första hand görs det gällande att hela eller delar av den ingivna källkoden (Patentoch marknadsdomstolens aktbilaga 121), med undantag för den öppna källkoden som anges i aktbilaga 47, är ett upphovsrättsligt skyddat verk och bolagets företagshemligheter (jfr s. 5 i Patent- och marknadsdomstolens dom). Källkoden utgör ett urval av källkoden till bolagets mjukvaror PAS, Pocket Pass och Signing Workflow. Även det utvecklingsresultat som anges i aktbilaga 48 åtnjuter upphovsrättsligt skydd som ett verk och utgör Phenixids företagshemligheter. Utvecklingsresultatet består av de filer som A.A, M.F, A.B och J.A har checkat in i Fortifiedids källkodsbibliotek (repositories) under tiden de var anställda hos Phenixid och som återfinns i någon av Fortifiedids produkter Integrity eller Fortified ID App (jfr s. 12 i Patent- och marknadsdomstolens dom). I andra- och tredje hand görs det gällande att de delar av källkoden som omfattas av bolagets i andra- och tredje hand framställda förbudsyrkanden är upphovsrättsligt skyddade verk och Phenixids företagshemligheter. Andrahands- och tredjehandsyrkandena avser de delar av källkoden som påträffades hos Fortifiedid vid intrångsundersökningen i målet samt de filer där det förekommer en loggfilsöverensstämmelse. Det görs inte gällande att bolagets produkter PAS, Pocket Pass och Signing Workflow eller designmaterialet till dessa produkter i sig skulle utgöra företagshemligheter eller SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 9 PMT 737-25 upphovsrättsligt skyddade verk, utan talan tar i stället sikte på den i målet ingivna källkoden till dessa produkter (jfr s. 5–7 i Patent- och marknadsdomstolens dom). När det gäller det påstådda upphovsrättsintrånget har Phenixid gjort följande förtydliganden. Fortifiedid har gjort upphovsrättsintrång från och med den 4 april 2022 då bolaget bildades till och med den 19 april 2023 då intrångsundersökningen genomfördes. Fortifiedid har under den perioden olovligen framställt exemplar av utvecklingsresultatet i aktbilaga 48 samt hela eller delar av källkoden i Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121. Detta har skett både genom att Fortifiedids anställda har laddat ner kopior av Phenixids källkod på sina datorer och genom att kopior av Phenixids källkod har registrerats i Fortifiedids källkodshanteringssystem GitHub genom en s.k. commit. Varje sådan nedladdning och registrering av Phenixids källkod innebär en olovlig exemplarframställning. Phenixid har klargjort att det yrkade skadeståndet avser ersättning enligt 6, 9 och 11 §§ lagen om företagshemligheter (2018:558) samt ersättning för ytterligare skada enligt 54 § andra stycket upphovsrättslagen (1960:729). Yrkandet omfattar inte längre skälig ersättning för utnyttjandet enligt 54 § första stycket upphovsrättslagen (jfr s. 11 andra stycket i Patent- och marknadsdomstolens dom). Phenixid har utvecklat sin talan avseende angrepp på företagshemligheter enligt följande. Fortifiedid har från och med utförandet av konsultuppdraget (sommaren och hösten 2022) till och med den 19 april 2023 anskaffat hela eller delar av Phenixids källkod i strid med 6 § lagen om företagshemligheter. Detta har skett genom att kopiera och utnyttja nämnda företagshemligheter samt genom att inte lämna tillbaka dessa efter upphörandet av konsultuppdraget den 1 november 2022. Fortifiedid har därtill, i strid med 7 § lagen om företagshemligheter, under perioden den 4 april 2022 till och med den 19 april 2023 angripit hela eller delar av källkoden som Phenixids f.d. anställda eller någon annan dessförinnan har anskaffat och röjt för Fortifiedid. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 10 PMT 737-25 Fortifiedid Källkoden består alltjämt till stor del av öppen källkod och åtnjuter varken skydd som upphovsrättsligt skyddade verk eller som företagshemligheter. Den ingivna källkoden är inte heller ett sammanhållet alster, utan består av slumpmässigt utvalda källkodsfiler. Även av det skälet kan talan inte bifallas. Det ifrågasätts dock inte att Phenixid har äganderätt till själva produkterna PAS, Pocket Pass och Signing Workflow (jfr s. 13 andra stycket i Patent- och marknadsdomstolens dom). Fortifiedid har tillagt att bolaget vid utförandet av konsultuppdraget fick använda källkodshanteringssystemet GitHub, där material senare påträffades vid intrångsundersökningen. När konsultuppdraget upphörde raderade Fortifiedid den källkod som bolaget hade fått tillgång till. Det var därför som ett antal filer och sökvägar påträffades i mappen ”deleted repos” vid intrångsundersökningen. Materialet som påträffades vid intrångsundersökningen är därmed i allt väsentligt rester från konsultuppdraget och visar inte på någon olovlig användning av källkoden från Fortifiedids sida. UTREDNINGEN I PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN Parterna har åberopat samma utredning som i Patent- och marknadsdomstolen. Patentoch marknadsöverdomstolen har tagit del av den muntliga bevisningen genom uppspelning av förhören i Patent- och marknadsdomstolen. DOMSKÄL Inledning Phenixid är ett mjukvaruföretag som har utvecklat produkter för autentisering och identitetshantering, dvs. säker verifiering av användare vid inloggning och digital signering. Tre av bolagets produkter är mjukvarorna PAS (Phenixid Authentication Services), Pocket Pass och Signing Workflow. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 11 PMT 737-25 Under 2022 hoppade ett antal anställda på Phenixid av bolaget och startade konkurrenten Fortifiedid. I november 2022 lanserade Fortifiedid autentiseringsprodukten Integrity och appen Fortified ID App. Det blev upprinnelsen till den aktuella tvisten. Phenixids talan går i korthet ut på att det s.k. utvecklingsresultatet samt den i målet ingivna källkoden till bolagets produkter PAS, Pocket Pass och Signing Workflow åtnjuter upphovsrättsligt skydd, att dessa rättigheter tillkommer Phenixid och att Fortifiedid har gjort intrång i dessa rättigheter genom att framställa exemplar av källkoden vid utvecklingen av Fortifiedids produkter. Enligt Phenixid utgör källkoden och utvecklingsresultatet även bolagets företagshemligheter som Fortifiedid har angripit genom att kopiera koden och utnyttja den vid utvecklingen av Fortifiedids produkter. Fortifiedid har bestritt att källkoden och utvecklingsresultatet utgör företagshemligheter eller åtnjuter upphovsrättsligt skydd och har bl.a. gjort gällande att den i målet ingivna koden består av ett hopplock av ett stort antal ospecificerade filer och som därtill, till stor del, utgörs av s.k. öppen källkod eller bygger på öppna standarder. För det fall att domstolen skulle bedöma att källkoden är skyddad som företagshemlighet eller som ett verk har Fortifiedid bestritt att rätten till källkoden tillkommer Phenixid. Fortifiedid har även bestritt intrångs- och angreppspåståendena och bl.a. gjort gällande att den kod som påträffats hos bolaget vid intrångsundersökningen är rester från konsultuppdraget som bolaget utförde för Phenixids räkning 2022. Innan domstolen kommer in på sin bedömning av dessa frågor finns det skäl att inledningsvis säga något allmänt om mjukvaruutveckling. Datorprogram, mobilapplikationer och andra former av mjukvaror skrivs i källkod med hjälp av ett eller flera programmeringsspråk (exempelvis Java). Källkoden är skriven i form av bokstäver och andra tecken och utgör en uppsättning instruktioner som en dator tolkar och utför. För att ett datorprogram ska fungera och kunna användas i en SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 12 PMT 737-25 dator behöver källkoden först omvandlas (kompileras) till s.k. objektkod, vilket utgör den maskinläsbara formen av programmet. Under utveckling av mjukvaror kan källkodshanteringssystem användas där utvecklare kan lagra och uppdatera källkoden och spåra ändringar som gjorts i koden över tid. BitBucket och GitHub är två exempel på källkodshanteringssystem som förekommer i det här målet. I källkodshanteringssystem kan källkoden sparas i olika källkodsbibliotek (s.k. repository). När källkoden sparas, eller checkas in, i källkodsbiblioteket, skapas en s.k. commit i en loggfil. Commiten innehåller de förändringar som en utvecklare utfört på källkoden tillsammans med information om när förändringen gjordes, av vem och incheckningens unika serienummer (s.k. hashkod). Patent- och marknadsöverdomstolen kommer i det följande inleda med att pröva Phenixids talan på upphovsrättslig grund. Den första frågan blir då om källkoden (i något av de utföranden som anges i förbudsyrkandena) åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Frågan om källkoden utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk Rättsliga utgångspunkter Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de rättsliga utgångspunkter som Patent- och marknadsdomstolen har redogjort för beträffande tillämpningen av upphovsrättslagen (s. 35 och 36) och tillägger följande. Som Patent- och marknadsdomstolen har angett kan ett datorprogram åtnjuta upphovsrättsligt skydd som ett verk. Begreppet verk är ett självständigt unionsrättsligt begrepp som ska tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt. Det är alltså ett och samma verksbegrepp som ska användas vid bedömningen av ett datorprograms upphovsrättsliga skydd som hos andra typer av alster. Enligt EU-domstolens praxis förutsätter ett verk att två kumulativa förutsättningar är uppfyllda. För det första ska alstret uppfylla kravet på originalitet i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 13 PMT 737-25 För det andra är det endast element i alstret som ger uttryck för ett sådant skapande som kan kvalificeras som verk. (Se EU-domstolens dom den 16 juli 2009, Infopaq International, C-5/08, EU:C:2009:465, punkterna 27, 28, 37 och 39, dom den 12 september 2019, Cofemel, C-683/17, EU:C:2019:721, punkterna 29–32 och dom den 11 juni 2020, Brompton Bicycle, C-833/18, EU:C:2020:461, punkt 22.) Den första av dessa förutsättningar är alltså kravet på originalitet. Enligt EU-domstolens praxis är ett alster originellt när det återspeglar upphovsmannens personlighet, genom att ge uttryck för dennes fria och kreativa val. Om ett alster är resultatet av tekniska överväganden, regler eller krav som inte lämnar utrymme för något utövande av en kreativ frihet, ska alstret i fråga inte anses ha den originalitet som krävs för att utgöra ett verk (se Brompton Bicycle, punkt 24 samt, för ett liknande resonemang, EUdomstolens dom den 22 december 2010, BSA, C-393/09, EU:C:2010:816, punkt 49). Ett alster som uppfyller kravet på originalitet kan emellertid åtnjuta upphovsrättsligt skydd även om alstret tillkommit utifrån tekniska överväganden, under förutsättning att de tekniska övervägandena inte har hindrat upphovsmannen från att återspegla sin personlighet i alstret genom att ge uttryck för fria och kreativa val (se Brompton Bicycle, punkt 26). Den här gränsdragningen mellan tekniska överväganden och kreativa val kan sägas vara särskilt aktuell när det gäller just datorprogramalster eftersom tekniska aspekter påverkar utformningen av den kod som ett datorprogram består av (jfr Agne Lindberg och Daniel Westman, Praktisk IT-rätt, tredje upplagan, s. 287 f.). Av EU-domstolens praxis framgår vidare att även när upphovsmannen har gjort val som inte beror på tekniska eller andra begränsningar, kan det inte presumeras att dessa val är av kreativ karaktär. Domstolen ska därför söka efter och identifiera de kreativa valen. (Se EU-domstolens dom den 4 december 2025, Mio m.fl., i de förenade målen C 580/23 och C-795/23, EU:C:2025:941, punkt 65.) Det andra kravet som anges ovan – ett skapande uttryck – förutsätter att det finns ett alster som kan identifieras med tillräcklig precision och objektivitet. Kravet på att det SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 14 PMT 737-25 ska finnas ett alster som kan identifieras återspeglar den grundläggande upphovsrättsliga principen att idéer i sig inte skyddas, utan endast det uttryck som upphovsmannen har gett sin idé. (Se EU-domstolens dom den 13 november 2018, Levola Hengelo, C-310/17, EU:C:2018:899, punkterna 39 och 40.) Utgångspunkten i upphovsrätten är att även delar av ett verk kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd. EU-domstolen har framhållit att upphovsrätten till delar av ett verk inte ska bedömas annorlunda än hela verk. Det innebär att delar av ett verk skyddas om de innehåller vissa av de element som ger uttryck för upphovsmannens egen intellektuella skapelse och i sig bidrar till originaliteten hos verket i sin helhet. (Se Infopaq, punkterna 38 och 39, Mio m.fl., punkt 66, och EU-domstolens dom den 23 januari 2014, Nintendo m.fl., C-355/12, EU:C:2014:25, punkt 22.) Frågan om det föreligger ett verk i unionsrättslig mening är en rättslig bedömning. Det ankommer alltså på domstolen att bedöma om beskrivningen av verket – utifrån de omständigheter som åberopas till stöd för skydd – uppfyller ovan nämnda krav på originalitet och identitet som ställts upp i EU-domstolens praxis. Som Patent- och marknadsdomstolen angett är det upphovsrättsliga skyddet för datorprogram harmoniserat genom datorprogramdirektivet1. Skyddsobjektet för direktivet är ett datorprograms alla uttrycksformer som möjliggör att det kan mångfaldigas i olika datorspråk, exempelvis i form av källkod och objektkod (se BSA, punkt 35). Det som alltså först och främst kan bli föremål för skydd är den konkreta utformningen av källkod eller objektkod (dvs. hur den beskrivs och anges i enskilda kommandon), men även den övergripande strukturen i koden kan skyddas om den bidrar till originaliteten hos verket som helhet (jfr Sanna Wolk, Datorprogramalster i upphovsrätten, 2016, s. 48 och Agne Lindberg och Daniel Westman, Praktisk IT-rätt, tredje upplagan, s. 230). 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 15 PMT 737-25 I likhet med andra typer av alster är upphovsmannens fria och kreativa val avgörande för originalitetsbedömningen av datorprogram, dvs. valmöjligheterna vid utformningen av programmet. Originalitetsbedömningen har dock inget i sig att göra med hur enkelt eller komplicerat ett program är, dess estetiska egenskaper eller programmets funktion som sådan (jfr Sanna Wolk, Datorprogramalster i upphovsrätten, 2016, s. 48. och 71– 74). Vid utvecklingen av datorprogram används inte sällan öppen källkod, dvs. källkod som är fritt tillgänglig på t.ex. internet. I mjukvaruutveckling används även olika former av standarder och programmeringsverktyg. Det kan exempelvis röra sig om standardbetonade algoritmer och kodmoduler eller rutiner för olika funktioner i ett datorprogram. Öppen källkod och andra former av standarder kan begränsa det upphovsrättsliga skapandeutrymmet. (Jfr Agne Lindberg och Daniel Westman, Praktisk IT-rätt, tredje upplagan, s. 287 f.) Användningen av sådana standarder utesluter dock inte att datorprogrammet kan uppfylla kravet på originalitet i den meningen att det är upphovsmannens egen intellektuella skapelse genom exempelvis de val som gjorts vid urvalet och implementeringen av dessa standarder. Med dessa utgångspunkter övergår nu Patent- och marknadsöverdomstolen till att pröva om källkoden åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning Frågan om källkoden kan anses utgöra ett verk Phenixid har i Patent- och marknadsöverdomstolen i första hand – efter förtydligande – gjort gällande att hela eller delar av den ingivna källkoden (Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121), med undantag för den öppna källkoden som anges i aktbilaga 47, är ett upphovsrättsligt skyddat verk. Enligt bolaget ger källkoden uttryck för originalitet både i utformningen av den egenskrivna programkoden och i implementeringen av tredjepartskomponenter och standardbibliotek. De fria och SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 16 PMT 737-25 kreativa valen kommer enligt Phenixid till uttryck bl.a. i urval, sammanställning, disposition, kombination och formulering av de element som ingår i källkoden. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar inledningsvis att ett alster som består av källkodsfiler skiljer sig från många andra typer av alster på så sätt att rätten inte kan bedöma hur dess olika delar förhåller sig till varandra genom en visuell granskning. En sådan bedömning kan knappast heller göras av någon som inte har sakkunskap på området. Som angetts ovan har Phenixid uppgett att den ingivna källkoden utgör delar av källkoden till bolagets produkter PAS, Pocket Pass och Signing Workflow. Enligt bolaget bör PAS och applikationen Pocket Pass ses som en helhet i vilket PAS är det centrala och nödvändiga bakomliggande systemet som möjliggör Pocket Pass funktionalitet. Produkten Signing Workflow, som endast har berörts översiktligt, avser å sin sida digital signering av filer. Det är klarlagt att den totala mängden källkod för produkterna är betydligt större än den ingivna källkoden. Avgränsningen har enligt Phenixid gjorts i syfte att precisera yrkandet om vitesförbud. Det har dock inte framkommit hur urvalet har gjorts, vilket innebär att Patent- och marknadsöverdomstolen inte vet vilka delar av källkoden till produkterna som har utelämnats och varför. I utlåtandet från den 27 augusti 2024 av professorerna R.F och S.A, som ingavs samtidigt som den USB-sticka där källkoden återfinns, anges det endast att Phenixid har valt att göra ”ett centralt urval” av sin källkod tillgänglig för rätten utan att det beskrivs utifrån vilka kriterier detta urval gjorts. Viss information avseende innehållet har lämnats sakframställningsvis i Patent- och marknadsöverdomstolen genom att Phenixid kortfattat har beskrivit de elva filmappar (källkodsbibliotek) som finns på USB-stickan. Som exempel uppgavs den första filmappen ”Bankid_client_api” innehålla: ”API-klient för tjänsten BankID, till produkten PAS. Uppfyller BankID:s specificerade kontrakt med PhenixIDs SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 17 PMT 737-25 egna företagsspecifika implementering. Implementationsoch testkod.”. Utifrån bolagets beskrivning framstår det som att vissa filmappar innehåller grunden för respektive produkt medan andra mappar avser mer specifik funktionalitet. Det står även klart att varje filmapp i sin tur innehåller ett antal undermappar i flera nivåer. Varje källkodsfil ingår alltså i en mappstruktur. Någon närmare utredning har inte lagts fram avseende innehållet i filmapparna samt hur de förhåller sig till varandra och till programvarorna i sin helhet, åtminstone inte på ett strukturerat och övergripande sätt. Det kan i sammanhanget nämnas att Phenixid har åberopat viss utredning gällande hur kodbasen till PAS och Pocket Pass är uppbyggd, bl.a. i form av en teknisk beskrivning. Av den framgår det att programvaran består av olika delkomponenter, som i sin tur innehåller ett antal källkodsfiler/klassfiler som ofta grupperas i s.k. JAR-filer. Beskrivningen innehåller även en grafisk struktur över hur ett urval av delkomponenterna i PAS är strukturerade internt och vilka närliggande relationer till andra delkomponenter som finns. Phenixid har dock inte berört hur strukturen förhåller sig till den ingivna källkoden, vilket innebär att redogörelsen inte bidrar till någon förståelse för hur det påstådda verket är uppbyggt. Det har inte heller klargjorts hur PAS förhåller sig till Signing Workflow, trots att fyra av de elva filmapparna i den ingivna källkoden i vart fall delvis verkar avse den sistnämnda produkten. Det ovan anförda innebär sammanfattningsvis att det inte är klarlagt vilka datorprogram (dvs. serier av instruktioner) eller vilken kombination av datorprogram som den ingivna källkoden hänför sig till. Det är inte heller klarlagt om och vilket samband som de olika delarna av källkoden har med varandra. Med andra ord saknas det grundläggande information gällande den ingivna källkodens övergripande innehåll och struktur. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen får detta till följd att det inte är möjligt att identifiera det aktuella verket och därmed inte heller bedöma om källkoden ska betraktas som en sammanhållen enhet eller snarare utgörs av flera separata alster. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 18 PMT 737-25 Under alla förhållanden går det enligt domstolen inte att fastställa att den ingivna källkoden ska skyddas till följd av att valet, dispositionen och kombinationen av beståndsdelar ger uttryck för kreativa val som bidrar till originaliteten hos verket i dess helhet, även om beståndsdelarna i sig inte skulle utgöra en intellektuell skapelse. Sammantaget har Phenixid inte visat att den ingivna källkoden som helhet utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk. Vad sedan gäller frågan om delar av den ingivna källkoden (dvs. i praktiken delar av de ingivna delarna) kan utgöra ett skyddat verk konstaterar Patent- och marknadsöverdomstolen att Phenixid inte har klargjort vilka separata element – t.ex. delkomponenter – som den ingivna källkoden består av. Med hänsyn till detta bedömer domstolen att de enda alster som kan identifieras med tillräcklig precision är respektive källkodsfil i den ingivna källkoden. Domstolen övergår därmed till att pröva om originalitetskravet är uppfyllt i förhållande till de enskilda källkodsfilerna. Frågan om de enskilda källkodsfilerna uppfyller kravet på originalitet En inledande anmärkning avseende Phenixids bevisning är att den i huvudsak fokuserar på utvecklingen av källkoden till bolagets produkter i sin helhet, alternativt på utvecklingen av den ingivna källkoden i sin helhet. Den tar alltså inte sikte på utformningen av de individuella källkodsfilerna. Ett exempel på detta är sakkunnigutlåtandena av R.F och S.A från den 27 augusti 2024 respektive den 30 september 2024, som utgör centrala bevis till stöd för att originalitet föreligger. I utlåtandena gör professorerna generella uttalanden om att källkoden kan antas vara egenutvecklad och att användningen av standardiserade format inte utesluter egenutveckling. De anger även att de gjort nedslag i Phenixids källkodsfiler för att bedöma deras uppbyggnad. Det framgår emellertid inte vilka källkodsfiler, eller grupper av källkodsfiler, som nedslagen avser. I de fall där enskilda filer berörs handlar det vidare om bedömningen av om kopiering har skett, inte om originalitetfrågan. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 19 PMT 737-25 Att den ingivna källkoden har behandlats på en övergripande nivå är naturligt då det rör sig om tusentals källkodsfiler, men medför att det är svårt att dra några säkra slutsatser med stöd av utredningen vid bedömningen av en enskild källkodsfil. Det bör understrykas att kravet på individualiserad bevisning inte hade ställts lika högt om prövningen hade gällt ett helt datorprogram i stället för de enskilda beståndsdelarna. Det sagda är en följd av att det inte krävs att varje beståndsdel i ett alster ger uttryck för originalitet för att alstret ska kunna tillerkännas skydd som ett verk. Utöver genomgången av bolagets bevisning har Phenixid i överrätten lagt mycket kraft på att rätten ska kunna tillgodogöra sig innehållet i den ingivna källkoden. Phenixid har t.ex. gått igenom 34 filer från den ingivna källkoden och jämfört dessa filer med material som påträffades vid intrångsundersökningen. Även om genomgången har ökat förståelsen för materialet anser domstolen inte att den har medfört att rätten kan dra egna slutsatser avseende originaliteten genom att studera innehållet i källkodsfilerna. Det gäller särskilt som Fortifiedid å sin sida har bemött genomgången genom att peka på exempel på källkodsfiler som enligt bolaget brister i originalitet, t.ex. till följd av tekniska begränsningar eller autogenerering. Vid en samlad bedömning anser Patent- och marknadsöverdomstolen därmed att Phenixid inte har visat att de enskilda källkodsfilerna i den ingivna källkoden uppfyller kravet på originalitet. Det gäller även de delar av källkoden som omfattas av bolagets andrahands- och tredjehandsyrkande. Bolagets yrkande om förbud i denna del ska därmed avslås. Frågan om utvecklingsresultatet åtnjuter upphovsrättsligt skydd Phenixid har även gjort gällande upphovsrätt till det s.k. utvecklingsresultatet som anges i aktbilaga 48. Frågan är om materialet åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Det verk som Phenixid hävdar upphovsrätt till och åberopar som grund för intrångstalan i denna del består alltså av ett antal källkodsfiler som Phenixid menar att SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 20 PMT 737-25 A.A, M.F, A.B och J.A har checkat in i Fortifiedids källkodsbibliotek (repositories) under tiden som de var anställda hos Phenixid. De aktuella filerna har inte åberopats som bevisning i målet. Phenixid har inte heller kunnat beskriva filernas innehåll. Vad som framkommit i målet ger därmed inte underlag för slutsatsen att utvecklingsresultatet skulle uppfylla kravet på originalitet. Det åberopade verket har alltså inte upphovsrättsligt skydd. Redan på grund av dessa skäl ska Phenixids talan avslås i denna del. Det finns mot denna bakgrund inte skäl för Patent- och marknadsöverdomstolen att i övrigt pröva Phenixids intrångstalan. Frågan om Fortifiedid har angripit Phenixids företagshemligheter Rättsliga utgångspunkter Utöver de rättsliga utgångspunkter som underinstansen redogjort för (s. 36 och 37) vill Patent- och marknadsöverdomstolen tillägga följande. Som Patent- och marknadsdomstolen har angett är källkod ett exempel på sådan information om affärs- och driftsförhållanden som avses i 2 § första stycket 1 lagen om företagshemligheter (se prop. 2017/18:200, s. 138). Av 2 § första stycket 2 lagen om företagshemligheter följer att skyddet som företagshemlighet förutsätter att informationen är hemlig som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats eller satts samman. Av bestämmelsen framgår alltså att det kan förekomma att information som i sig inte är hemlig ändå blir företagshemlig när den sätts samman med annan information (se a. prop. s. 138). Ett exempel på detta är listor med kontaktuppgifter till kunder. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen kan, i linje med detta, även källkod som delvis består av öppen källkod, som var för sig är allmänt känd, utgöra en företagshemlighet som en helhet när koden sätts samman SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 21 PMT 737-25 och därigenom blir skyddsvärd (jfr Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 16 juni 2023 i mål nr PMT 7747-20). Ett ytterligare krav för att information ska utgöra en företagshemlighet är, som underinstansen konstaterat, att informationen inte bara är hemlig utan att innehavaren också har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla den hemlig (2 § första stycket 3 lagen om företagshemligheter). Det krävs alltså någon form av aktivitet från näringsidkarens sida. Det är inte tillräckligt att anställda eller affärsparterners redan utifrån informationens karaktär borde förstå att den är hemlig. När det gäller information som innehavaren uppenbart har skäl att hålla skyddad bör dock, enligt förarbetena, kravet på aktivitet från innehavarens sida sättas lågt (se a. prop. s. 139). Överfört på det nu aktuella fallet innebär det, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att en näringsidkare även när det gäller källkod måste ha vidtagit någon åtgärd för att skydda den, men att kravet på aktivitet är lågt ställt. För att informationen ska kvalificeras som företagshemlig ska vidare ett röjande av informationen, med det uttryck som anges i lagtexten, vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Även om den svenska lagtexten i detta avseende är uttryckt något annorlunda än definitionen av företagshemligheter i direktivet om företagshemligheter2 är någon saklig skillnad inte avsedd (se a. prop. s. 26 och s. 29 f. och jfr artikel 2.1 b i direktivet). I förarbetena anges således att det i kravet på ”skada i konkurrenshänseende” ligger att informationen ska ha ett kommersiellt värde på grund av att den är hemlig” (se a. prop. s. 139). Enligt 3 § första stycket lagen om företagshemligheter består ett angrepp på en företagshemlighet i att någon utan innehavarens samtycke anskaffar, utnyttjar eller röjer företagshemligheten. Bestämmelsen omfattar både angrepp på en företagshemlighet som inte i ett tidigare led har angripits (ursprungliga angrepp) och angrepp som följer på någon annans angrepp (efterföljande angrepp). Det krävs inte att 2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 22 PMT 737-25 angriparen har handlat med uppsåt eller av oaktsamhet för att det ska röra sig om ett angrepp i lagens mening. Phenixid har i Patent- och marknadsöverdomstolen gjort gällande att Fortifiedid har angripit bolagets företagshemligheter genom att tillägna sig och utnyttja källkoden. I förarbetena nämns som exempel på tillägnande att en arbetstagare eller part i en affärsförbindelse kopierar dokument, som de har fått tillgång till inom ramen för sitt arbete eller uppdrag, och gör dokumenten till sina (se a. prop. s. 142 f.). Ett annat exempel på tillägnande kan vara att en arbetstagare låter bli att återlämna kopior som arbetsgivaren har uppmanat att få tillbaka (a. prop. s. 143). Med att utnyttja företagshemligheter avses att någon i egen verksamhet praktiskt tillämpar den information som utgör företagshemligheten (se a. prop. s. 144). Patent- och marknadsöverdomstolen instämmer i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att det är den part som gör gällande att viss information i verksamheten ska åtnjuta skydd som företagshemlighet som har att styrka att informationen är företagshemlig. Det ankommer även på den parten att styrka att informationen har angripits. (Jfr Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 16 juni 2023 i mål nr PMT 7747-20 och jfr Reinhold Fahlbeck m.fl., Lagen om företagshemligheter – en kommentar och rättsöversikter, JUNO, version 4A, kommentaren till 3 §, avsnittet Bevisbörda och beviskrav för angrepp, som synes mena att domstolarna tillämpar en delad bevisbörda och att det i normalfallet räcker att göra ett angrepp sannolikt.) Enligt domstolen är det alltså det beviskrav som normalt gäller i tvistemål som ska tillämpas. Vilka krav som närmare ska ställas på bevisningens styrka kan emellertid variera beroende på den i målet aktuella bevissituationen, bl.a. med hänsyn till vilka möjligheter respektive part har att säkra bevisning (jfr Högsta domstolens dom den 17 december 2025 i mål nr T 1989-24, p. 17 med vidare hänvisningar). Med dessa utgångspunkter övergår Patent- och marknadsöverdomstolen nu till att pröva frågan om Fortifiedid har angripit Phenixids påstådda företagshemligheter. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 23 PMT 737-25 Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning avseende källkoden Utgör källkoden Phenixids företagshemligheter? I likhet med underinstansen bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen att källkoden utgör information om Phenixids affärs- och driftsförhållanden och att informationen är hemlig i den mening som avses i 2 § första stycket 2 lagen om företagshemligheter. Även om den aktuella informationen inte redan utifrån sin karaktär kan anses hemlighållen, delar Patent- och marknadsöverdomstolen underinstansens bedömning att Phenixid har vidtagit rimliga åtgärder för att hålla källkoden hemlig (jfr underinstansens dom s. 48 och 49). Patent- och marknadsöverdomstolen instämmer även i underinstansens bedömning att ett röjande av källkoden, med det uttryck som anges i lagen om företagshemligheter, har varit ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för Phenixid. Till skillnad från underinstansen bedömer dock Patent- och marknadsöverdomstolen att källkoden i sin helhet får anses utgöra en företagshemlighet eftersom koden i sin sammansansatta form har varit skyddsvärd även om den delvis har bestått av bl.a. öppen källkod som var för sig varit allmänt känd (jfr sista stycket på s. 49 och första stycket på s. 52 i den överklagade domen). Annorlunda uttryckt har det av allt att döma funnits en marknad för källkoden som helhet, inte dess olika enskildheter. Det är alltså källkoden som helhet som har haft ett kommersiellt värde. Har Fortifiedid angripit företagshemligheterna? Phenixid har åberopat omfattande utredning till stöd för att Fortifiedid har kopierat källkoden. Av utredningen framgår i huvudsak följande. Vid intrångsundersökningen i april 2023 samlade Kronofogdemyndigheten in material från bl.a. Fortifiedids källkodshanteringssystem GitHub och på A.A dator. Materialet bestod bl.a. av ett antal filer med källkod som var incheckade i Fortifiedids SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 24 PMT 737-25 källkodsbibliotek och filer som hade sparats på A.A dator samt s.k. commits (incheckningar) som gjorts i Fortifiedids källkodsbibliotek fram till intrångsundersökningen. Därtill inhämtade Kronofogdemyndigheten uppgifter om namn och sökvägar på filerna i Fortifiedids källkodsbibliotek. Professorerna R.F och S.A har på uppdrag av Phenixid analyserat materialet från intrångsundersökningen och jämfört det med dels hela källkoden till Phenixids produkter (av professorerna benämnt ”PIData”), dels med den i målet ingivna källkoden som återfinns på Patent- och marknadsdomstolens aktbilaga 121 (av professorerna benämnt ”PIFiler”). De har redovisat sina iakttagelser i totalt fyra utlåtanden. I utlåtandena från den 13 maj 2024 och den 27 augusti 2024 har professorerna, som också har hörts i målet, angett att ett antal filer som påträffades i Fortifiedids källkodsbibliotek har varit identiska med, eller mycket lika, Phenixids källkod. Det har gällt både egenutvecklad kod och implementering av öppen källkod. R.F och S.A har även pekat på att filnamnen och filstrukturen i Fortifiedids källkod i ”mycket hög grad” överensstämmer med Phenixids källkod. I utlåtandena har de även angett att materialet från intrångsundersökningen innehåller s.k. testdata hänförlig till Phenixids källkod, Phenixids copyrightmarkeringar och kodkommandon som i något skede har gjorts inaktiv i Phenixids källkod (s.k. ”utkommenterad kod”). Sammantaget har de dragit slutsatsen att Fortifiedid medvetet har kopierat Phenixids källkod och använt den för utvecklingen av Fortifiedids produkter. Fortifiedid har till stöd för motsatt uppfattning åberopat utlåtanden och sakkunnigförhör med J.T, C.T och C.R. Av utlåtandena och uppgifterna vid förhören med J.T och C.T framgår att de varken har tagit del av källkoden eller material från intrångs-undersökningen. C.R har visserligen haft tillgång till både Phenixids ingivna källkod och Fortifiedids källkod men har inte analyserat materialet närmare. Redan av det skälet har deras uppgifter ett begränsat bevisvärde. Enligt domstolen går det inte heller att bortse från att de yrkesmässiga band som finns mellan Fortifiedid och SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 25 PMT 737-25 J.T, C.T och C.R kan ha färgat deras iakttagelser. Vad de anfört ger därför inte skäl att ifrågasätta R.F och S.A bedömningar. Den sakkunniga bevisningen i målet ger därmed sammantaget starkt stöd för att Fortifiedid uppsåtligen har kopierat Phenixids källkod. Vid huvudförhandlingen har Phenixid gått igenom ett trettiotal filer i bolagets källkod och jämfört dem med material som påträffades vid intrångsundersökningen. Totalt rör det sig om över tusen rader källkod. Även om det utgör en mycket liten del av Phenixids källkod visar genomgången onekligen på en påfallande likhet mellan bolagens källkod. Det har inte framkommit att dessa likheter skulle följa av det använda programspråket eller skulle vara uteslutande tekniskt betingat. Det stärker misstanken att Fortifiedid uppsåtligen har kopierat Phenixids källkod. Det har därutöver framkommit ytterligare omständigheter som talar i samma riktning. Fortifiedids personal tycks på olika sätt ha velat dölja spår på sina datorer och i bolagets källkodshanteringssystem. Av utredningen framgår exempelvis att Fortifiedids personal vid upphörandet av konsultuppdraget – i strid mot Phenixids uttryckliga instruktioner – återlämnade sina arbetsdatorer i fabriksåterställt skick, vilket innebar att information på datorerna raderades. Det framgår även att en av Fortifiedids medarbetare före intrångsundersökningen, utan någon rimlig förklaring, hade raderat tidigare versioner av den källkod som varit uppladdad i bolagets källkodshanteringssystem och gjort en sökning om hur man tar bort revisionshistoriken i ett källkodsbibliotek (”deleting your git commit history without removing repo on Github/Bitbucket”). Fortifiedids förklaring – att den kopierade källkoden skulle vara rester från bolagets konsultuppdrag för Phenixid – motsägs klart av bevisningen i målet. Av utredningen framgår att den kopierade koden har varit uppdaterad till versioner av Java och Vert.x som Phenixid vid tiden för konsultuppdraget inte hade infört i sin källkod. Det framgår även att de kopierade källkodsfilerna har paketerats om så att de kommunicerade med SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 26 PMT 737-25 Fortifiedids källkod i stället för att kunna samspela med Phenixids övriga källkod, vilket hade varit det naturliga om kopieringen var en följd av konsultuppdraget som gick ut på att underhålla Phenixids källkod. Utredningen visar även att det har förekommit incheckningar i det kopierade materialet både före och efter att konsultuppdraget genomfördes under sommaren och hösten 2022, vilket alltså inte hade varit möjligt om incheckningarna hade skett inom ramen för det uppdraget. I det ljuset framstår Fortifiedids förklaring till kopieringen som en efterhandskonstruktion. A.A har i sitt förhör förklarat incheckningarna i Fortifiedids revisions-historik med att han och andra utvecklare på Phenixid har testat nya saker för att utvecklas inom programmering, men det förklarar inte varför incheckningar i så fall har gjorts i Fortifiedids källkodshanteringssystem och inte Phenixids. Det förklarar inte heller varför källkoden hos Fortifiedid tycks ha anpassats för att anropa olika bibliotek i Fortifiedids källkodshanteringssystem. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen framstår det som långsökt att tro att detta skulle vara en följd av att utvecklarna bakom Fortifiedid planlöst har förkovrat sig i programmering på det sätt som A.A gett uttryck för i sitt förhör. Till detta kommer, som nämns ovan, att incheckningar gjorts både före och efter konsultuppdraget. Mot den bakgrunden drar Patent- och marknadsöverdomstolen slutsatsen att Fortifiedid uppsåtligen har tillägnat sig Phenixids källkod. Domstolen delar också R.F och S.A slutsats att Fortifiedid även har använt källkoden för utvecklingen av Fortifiedids egna produkter, eftersom källkoden just påträffades i bolagets källkodsbibliotek. Fortifiedid har därmed utnyttjat Phenixids källkod i den mening som avses i lagen företagshemligheter. Utredningen ger inte heller utrymme för någon annan slutsats än att Fortifiedid har kvarhållit företagshemligheterna. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 27 PMT 737-25 I vilken omfattning har källkoden angripits? Av utredningen står det klart att Fortifiedid har kopierat de 34 filer som omfattas av Phenixids tredjehandsyrkande. Vid intrångsundersökningen påträffades hos Fortifiedid även digitala spår av ca 100 filer som både hade identiska namn och identiska sökvägar som filer i Phenixids källkod. Som R.F och S.A framhållit i sitt utlåtande av den 13 maj 2024 ger dessa fynd inte utrymme för någon annan slutsats än att Fortifiedid även har kopierat de filer som omfattas av Phenixids andrahandsyrkande. Frågan är då om angreppet har varit begränsat till dessa delar av källkoden eller omfattat hela källkoden på det sätt som Phenixids förstahandsyrkande förutsätter. Av R.F och S.A genomgång av resultatet från intrångsunder-sökningen framgår att filstrukturen på de anträffade källkodsfilerna ”i mycket hög grad” överensstämmer med Phenixids filstruktur. N.U har i sitt förhör betonat att uppbyggnaden av Phenixids källkod inte är en slump utan resultatet av medvetna systemval vid utvecklingen av produkterna. Utredningen ger alltså inte stöd för Fortifiedids invändning om att strukturen på källkoden skulle vara standardbetonad eller en följd av att samma grupp av utvecklare ligger bakom båda bolagens produkter. Det förhållandet att filstrukturen överlappar talar därmed starkt för att Fortifiedid på ett mer övergripande plan har kopierat Phenixids källkod. I samma riktning talar det förhållandet att man vid intrångsundersökning har påträffat kopierade filer från flera av Phenixids elva ingivna källkodsbibliotek. Det har alltså av allt att döma inte varit fråga om ett angrepp på en enskild del av källkoden. Inget talar heller för att det skulle ha varit perifera delar av koden som kopierats. Tvärtom har flera av de kopierade filerna tagits från det som tycks vara det enskilt största källkodsbiblioteket ”development”, vilket enligt vad som framgår av utredningen innehåller grunden för PAS. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 28 PMT 737-25 Det kan också konstateras att flera av de filer som Fortifiedid kopierat har bestått av s.k. testkod, dvs. kod som testar om den underliggande källkoden fungerar. Även det talar för att angreppet inte har varit begränsat till de filer som Phenixids reservationsvis framställda yrkanden avser, utan avsett en större del av källkoden. Utifrån vad som framkommit i målet tycks nämligen testkoden vara meningslös utan den källkod som testas. Det förhållandet att Fortifiedid har kopierat Phenixids testkod talar därmed för att bolaget även har kopierat källkoden för de olika funktioner som testkoden avser att kontrollera. Sammantaget ger detta bilden av att angreppet inte har varit begränsat till de delar av källkoden som Phenixids andra- och tredjehandsyrkanden avser, utan avsett en väsentligt större del av källkoden. Fortifiedid har bestritt att så skulle vara fallet men har inte presenterat någon bevisning till stöd för att det skulle förhålla sig på det viset. Exempelvis går det inte att bortse från det förhållandet att Fortifiedid – trots inställningen att något angrepp inte har skett – har avstått från att åberopa utvalda delar av sin egen källkod, eller åtminstone en analys av källkoden, för att freda sig från Phenixids anklagelser. Enligt domstolen finns det inget som talar för att det skulle ha funnits några egentliga bevissvårigheter för Fortifiedid i detta avseende. Mot den bakgrunden bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen sammantaget att utredningen i målet inte ger utrymme för någon annan slutsats än att angreppet har avsett den ingivna källkoden som helhet. Till skillnad från underinstansen bedömer alltså Patent- och marknadsöverdomstolen att det är visat att Fortifiedid har angripit Phenixids källkod i enlighet med vad som följer av bolagets förstahandsyrkande. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning avseende utvecklingsresultatet Phenixid har gjort gällande att det s.k. utvecklingsresultatet i aktbilaga 48 utgör bolagets företagshemligheter. Av aktbilaga 48 kan man utläsa när olika incheckningar SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 29 PMT 737-25 har gjorts i Fortifiedids källkodshanteringssystem, av vem och i vilket källkodsbibliotek men utdraget säger, såvitt Patent- och marknadsöverdomstolen kan bedöma, inget om filernas innehåll. Som framgått vid prövningen av Phenixids intrångstalan kan det konstateras att det inte heller i övrigt har presenterats någon bevisning som visar på utvecklingsresultatets innehåll. Vid dessa förhållanden saknas det underlag för slutsatsen att utvecklingsresultatet skulle ha ett kommersiellt värde för Phenixid. Det är därmed inte visat att utvecklingsresultatet skulle utgöra företagshemligheter i lagens mening. Bolagets yrkande om förbud i denna del ska därför avslås. Förbudets utformning Rättsliga utgångspunkter Efter yrkande får domstolen vid vite förbjuda den som har angripit en företagshemlighet att fortsätta angripa företagshemligheten (12 § lagen om företagshemligheter). Ett grundläggande krav på ett vitesförbud är att den som förbudet riktar sig mot ska veta vilket handlande som omfattas av förbudet. Adressaten ska alltså få helt klart för sig vad som krävs för att följa förbudet och undgå att erlägga ett fastställt vitesbelopp. Det är domstolens uppgift att, utifrån det framställda yrkandet, i sitt beslut formulera förbudet så att det är tillräckligt tydligt och omfattningen är konkret angiven. (Se prop. 2017/18:200, s. 162 f. och jfr Högsta domstolens beslut den 31 mars 2026 i mål nr PMT 2800-24, p. 6 och 7). Ett vitesförbud enligt lagen om företagshemligheter inbegriper alltså en skyldighet att avhålla sig från att angripa en viss företagshemlighet. Till skillnad från vad som gäller inom immaterialrättens område krävs inte att förbudet utformas så att det ansluter till det angrepp som angriparen faktiskt har utfört i det aktuella målet (se a. prop. s. 162). Den som har angripit en företagshemlighet genom att anskaffa den kan alltså förbjudas SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 30 PMT 737-25 att röja företagshemligheten. Förbudet får dock inte gå längre än vad som krävs för att tillgodose det aktuella skyddsintresset. Det ankommer vidare på domstolen att bestämma vitesbeloppets storlek. Vitet ska fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå adressaten att följa föreläggandet (3 § viteslagen [1985:206]). Bestämmandet av vitets storlek bör, så långt det låter sig göras, ske efter en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet (se NJA 2018 s. 833, p. 18 och 19). Det hindrar inte att domstolen i viss utsträckning kan använda schablonmässiga hållpunkter för vitesbeloppets storlek. Vitesbeloppet ska som huvudregeln fastställas till ett bestämt belopp. Om det är lämpligt får dock ett löpande vite meddelas (4 § viteslagen). Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning Patent- och marknadsöverdomstolen har i det föregående kommit fram till att Fortifiedid har angripit Phenixids företagshemligheter. Utifrån vad som framkommit om angreppet framstår det som motiverat att utfärda ett förbud vid vite. Skäl för löpande vite saknas dock i det här fallet. I enlighet med domstolens bedömning i frågan om angreppets omfattning ska förbudet omfatta angrepp på källkoden på det sätt som framgår av domslutet. Phenixid har yrkat att förbudet ska omfatta källkoden oavsett i vilken form eller på vilket datamedium som den förekommer. Enligt 2 § lagen om företagshemligheter utgörs företagshemligheter av information. Av det följer att det inte finns något krav att den företagshemliga informationen har tagit sig någon särskild form eller lagrats på något visst medium (se Reinhold Fahlbeck m.fl., Lagen om företagshemligheter – En kommentar och rättsöversikter, JUNO, version 4A, kommentaren till 2 §). Det saknas skäl att ange detta särskilt i förbudet. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 31 PMT 737-25 Phenixid har begärt att förbudet ska omfatta angreppsformerna ”utnyttja” och ”röja”. Det aktuella angreppet har bestått i att Fortifiedid bl.a. utnyttjat företagshemligheterna. Den angreppsformen ska därmed träffas av förbudet. Utifrån vad som framkommit om det aktuella angreppet saknas det anledning att avstå från att även låta förbudet omfatta ett röjande av företagshemligheterna i enlighet med Phenixids yrkande. Med hänsyn till vad som är känt om Fortifiedids ekonomiska förhållanden bedöms ett vitesbelopp på en miljon kr som lämpligt. Patent- och marknadsdomstolens dom ska ändras i enlighet med detta. Yrkandet om att utvecklingsresultatet ska återlämnas Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning avseende utvecklingsresultatet innebär att Phenixids yrkande om återlämnande ska avslås. Skadestånd enligt lagen om företagshemligheter Rättsliga utgångspunkter Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet (6 § lagen om företagshemligheter). Av 9 § samma lag följer även att den som angriper en företagshemlighet som i ett tidigare led har angripits av någon annan kan bli skadeståndsskyldig. Exempelvis kan det bli aktuellt när ett företag utnyttjar en företagshemlighet med insikt om att en anställd på företaget i sin tur har kommit över företagshemligheten på sin förra arbetsplats (jfr Jacob Aspegren, lagen om företagshemligheter, Karnov [JUNO], maj 2026, kommentaren till 9 §). Vid beräkningen av storleken på skadeståndet ska, enligt 11 § samma lag, hänsyn tas till innehavarens intresse av att företagshemligheten inte obehörigen angrips och till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Bestämmelserna genomför artikel 14 i direktivet om företagshemligheter. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 32 PMT 737-25 I förarbetena till lagen om företagshemligheter anges att skadeståndsregleringen i första hand är tänkt att ha en reparativ funktion genom att ge ersättning för uppkommen skada (se prop. 2017/18:200, s. 72). Utgångspunkten för skadeståndets bestämmande är alltså, i likhet med vad som gäller i skadeståndsrätten i övrigt, den skada som uppkommit genom angreppet (se Reinhold Fahlbeck m.fl., Lagen om företagshemligheter – en kommentar och rättsöversikter, JUNO, version 4A, kommentaren till 11 §). Förarbetena tar också som sin utgångspunkt att det ankommer på den skadelidande att visa skadans storlek (se prop. 2017/18:200, s. 72 och jfr prop. 1987/88:155, s. 49). Samtidigt framhålls det i förarbetena att skadeståndet också har en preventiv betydelse på det sättet att ”skadeståndet ska ligga på en sådan nivå att ett otillbörligt angrepp på en företagshemlighet för en konkurrent inte i något fall ter sig som ekonomiskt fördelaktigt vid en jämförelse med en laglig åtkomst” (se prop. 2017/18:200, s. 72). Det anges också att det inte är ovanligt att den verkliga storleken av en uppkommen skada inte kan fastställas och att rätten till ersättning beräknat utifrån omständigheter som inte är av rent ekonomisk betydelse har införts i syfte att undgå eller i vart fall minska sådana bevissvårigheter (se prop. 2017/18:200, s. 72 och s. 160). Förarbetsuttalandena är inte helt tydliga. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen kan dock uttalandena – om att man på något sätt ska kompensera för svårigheterna att visa på ekonomisk skada – inte ses som mer än en allmän erinran om att man vid bestämmandet av skadeståndets storlek ska, utöver den visade ekonomiska skadan, även beakta omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Ersättning för skada av annat än rent ekonomiskt slag kan dömas ut oavsett utredning eller ens påstående om ekonomisk skada (se prop. 2017/18:200, s. 74). Precis som när det gäller andra typer av skador ankommer det dock på den som begär ersättning för skada av annan än rent ekonomisk natur att konkretisera vilka omständigheter som åberopas som relevanta och, vid behov, bevisa dessa (se ”Dreamhost” NJA 2025 s. 500, p. 31). SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 33 PMT 737-25 Hur skadeståndets storlek närmare ska bestämmas vid angrepp på företagshemligheter och på vilket sätt omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse ska beaktas har, såvitt Patent- och marknadsöverdomstolen känner till, inte varit föremål för Högsta domstolens prövning sedan den nya lagen om företagshemligheter trädde i kraft (jfr NJA 1998 s. 633). Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening finns det vid bedömningen av rätten till ersättning enligt lagen om företagshemligheter skäl att hämta ledning från ersättningsregleringen på immaterialrättens område, vars skyddsintressen delvis sammanfaller med lagen om företagshemligheter och som bygger på snarlika EU-direktiv (se Reinhold Fahlbeck m.fl., Lagen om företagshemligheter – en kommentar och rättsöversikter, JUNO, version 4A, avsnitt 5.5 och AD 2021 nr 1 och jfr Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 16 juni 2023 i mål nr PMT 7747-20). I förarbetena till lagen om företagshemligheter anges att ”den ideella ersättningen” enligt den lagen kunde antas fylla en liknande funktion som reglerna om skälig ersättning har inom immaterialrätten (se prop. 2017/18:200, s. 73). Rätten till skälig ersättning enligt immaterialrätten är avsedd att kompensera rättighetshavaren för det obehöriga utnyttjandet av en rättighet och är tänkt att motsvara den licensavgift eller liknande som borde ha utgått om licens hade upplåtits. Skälig ersättning kan vara både större eller mindre än den skada eller förlust som faktiskt har uppkommit. Ersättning ska betalas även om rättighetshavaren inte har lidit någon förlust. (Se ”Dreamfilm” NJA 2019 s. 3, p. 11 och 12.) Mot den bakgrunden finns det enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening skäl att betrakta bestämmelsen i 11 § lagen om företagshemligheter både som en hjälpregel vid bestämmandet av skadeståndet och som en form av minimireglering av innehavarens rätt till ersättning vid angrepp på företagshemligheter (se prop. 2017/18:200, s. 73 och jfr AD 2021 nr 1). I likhet med ersättningsreglerna på immaterialrättens område är det inte fråga om någon form av straffliknande skadestånd. Bestämmelsen i 11 § syftar alltså till att förbättra möjligheterna för innehavaren att få full ersättning för den skada han eller hon faktiskt har lidit, men inte mer än så (jfr skäl 30 till direktivet; se även prop. 2017/18:200 s. 72). SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 34 PMT 737-25 Vid beräkningen av skadeståndets storlek ska, enligt förarbetena till lagen om företagshemligheter, hänsyn tas till samtliga omständigheter av betydelse för bedömningen. Hänsyn kan tas till bl.a. den uteblivna vinsten för innehavaren av företagshemligheten eller den obehöriga vinst som angriparen har gjort. Beräkningen av skadeståndets storlek kan även göras med utgångspunkt i vad det hade kostat angriparen att på ett lagligt sätt förvärva rätten att utnyttja företagshemligheten, dvs. utifrån en fiktiv licensavgift baserat på innehavarens kostnader för forskning och utveckling av företagshemligheterna (jfr skäl 30 till direktivet). Enligt förarbetena kan ersättningen för innehavarens skada i vissa fall behöva bestämmas utan några mer direkta hållpunkter för bedömningen av skadans storlek. Eftersom regleringen ger utrymme för att beakta även omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse kan den medge att hänsyn även tas till sådant som inte låter sig mätas i pengar på samma sätt som ekonomisk skada. Regeringen ansåg av den anledningen att det inte behövde införas en uttrycklig minimiregel för skadeståndets storlek av det slag som förekommer inom immaterialrätten. En sådan fiktiv ersättning för utnyttjandet, som också föreskrivs i artikel 14.2 andra stycket i direktivet, kunde enligt regeringen beaktas som en omständighet vid bestämmandet av skadeståndet utan att det särskilt angavs i lagen. (Se prop. 2017/18:200, s. 72 f. och 160.) Patent- och marknadsöverdomstolens bedömning Patent- och marknadsöverdomstolen har i det föregående funnit att Fortifiedid uppsåtligen har tillägnat sig och utnyttjat Phenixids källkod i strid med lagen om företagshemligheter. Fortifiedid ska därför ersätta den skada som uppkommit genom angreppet på företagshemligheterna (6 § lagen om företagshemligheter). Av rapporten från Kronofogdemyndighetens intrångsundersökning framgår att man vid undersökningen bl.a. påträffade den kopierade källkoden på A.A dator. Av utredningen framgår även att man vid intrångsundersökningen kunde återskapa kodbibliotek, innehållande Phenixids kopierade källkod, som hade sparats ner på A.A dator både före och efter bildandet av Fortifiedid i april 2022. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 35 PMT 737-25 R.F och S.A har i sitt utlåtande från den 13 maj 2024 konstaterat att utvecklingen av Fortifiedids produkter påbörjades redan i maj 2021 och fortsatte efter det att bolaget bildades. Utredningen ger mot den bakgrunden inte underlag för någon annan slutsats än att Fortifiedid har angripit företagshemligheter som bolaget insett har angripits av i vart fall A.A i ett tidigare led. Fortifiedid är därmed skadeståndsskyldigt även enligt 9 § lagen om företagshemligheter. Phenixid har yrkat skadestånd om 2 000 000 kr. Bolaget har angett att den begärda ersättningen är ett samlat belopp för den skada som angreppet har förorsakat bolaget. Phenixid har i korthet angett att bolagets utvecklingskostnader för produkterna PAS och Pocket Pass ska läggas till grund för bedömningen av vilken obehörig vinst som Fortifiedid gjort genom att angripa källkoden. Phenixid har angett att utvecklingskostnaderna även ska beaktas när man bedömer Phenixids intresse av företagshemligheterna inte obehörigen angrips. Bolaget har i övrigt angett att man vid fastställandet av skadeståndet bl.a. ska beakta företagshemligheternas stora betydelse för Phenixid, att angreppet har skett uppsåtligen samt att angreppet varit förslaget och syftat till att starta upp en konkurrerande verksamhet. Som framgått har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att Fortifiedid tillägnat sig företagshemligheterna och utnyttjat dem vid utvecklingen av bolagets produkter. Phenixid får därmed anses ha lidit skada genom angreppet. Frågan är då vilken skada angreppet orsakat. Phenixids utredning i denna del består i huvudsak av uppgifter om bolagets utvecklingskostnader. D.N har i förhör berättat att Phenixid under åren 2018–2021 hade utvecklingskostnader för bolagets programvaror om drygt 23 miljoner kr och att omkring 15,9 miljoner kr av dessa kostnader avsåg utvecklingen av programmen PAS och Pocket Pass. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen finns det inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 36 PMT 737-25 Däremot framstår det för domstolen som vanskligt att fullt ut lägga dessa uppgifter till grund för en bedömning av vilken obehörig vinst eller kostnadsbesparing som Fortifiedid har gjort genom angreppet. Utvecklingskostnaderna avser nämligen produkterna PAS och Pocket Pass som helhet och inte den källkod som talan avser. Det gör det svårt att dra några säkra slutsatser om vilka investeringar som kan anses hänförliga till just den nu aktuella källkoden. Utredningen har inte heller kunnat ge något klart besked om angreppet har förkortat tiden för lanseringen av Fortifiedids produkter. Vad som framkommit ger därmed inte underlag för att kunna bedöma i vilken närmare utsträckning som angreppet har kommit Fortifiedid till godo. Att Fortifiedid har haft nytta av källkoden och gjort tids- och kostnadsbesparingar står dock klart. Vid bedömningen av skadans storlek ska även beaktas Phenixids intresse av att företagshemligheten inte angrips. J.V har i sitt förhör beskrivit källkoden till Phenixids produkter som kärnan i bolagets verksamhet. Av hans förhör framgår vidare att källkoden till produkterna var en viktig del i den företagsvärdering som gjordes när Clavister Holding AB köpte Phenixid för ett ansenligt belopp 2016. Som framgått har Phenixid därefter investerat stora belopp i utvecklingen av källkoden till produkterna PAS och Pocket Pass. Även om det är osäkert hur stor del av detta som är hänförligt till den i målet ingivna källkoden, så ger beloppen en fingervisning om att betydande investeringar har gjorts i den källkod som Fortifiedid angripit. Källkoden besitter alltså tveklöst ett mycket stort ekonomiskt värde och Phenixid får därmed anses ha ett starkt intresse av att företagshemligheten inte angrips. Vid en sammantagen bedömning – och med beaktande av den försiktighet som bör prägla tillämpningen av hjälpregeln i 11 § lagen om företagshemligheter – bestämmer Patent- och marknadsöverdomstolen storleken på skadeståndet till 750 000 kr. Patentoch marknadsdomstolens dom ska alltså ändras i enlighet med detta. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 37 PMT 737-25 Yrkandet om informationsspridning En domstol får på yrkande av innehavaren besluta att den som har angripit företagshemligheten ska bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet, om det är skäligt (25 § lagen om företagshemligheter). Bestämmelsen genomför artikel 15 i direktivet om företagshemligheter. Vid bedömningen av om ett sådant yrkande ska bifallas ska domstolen göra en proportionalitetsbedömning av om nyttan med åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden. Direktivet anger att man vid proportionalitetsbedömningen ska beakta företagshemlighetens värde, intrångsgörarens beteende vid anskaffandet, utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten, effekterna av det olagliga utnyttjandet eller röjandet av företagshemligheten samt sannolikheten för ytterligare olagligt utnyttjande eller röjande från intrångsgörarens sida (artikel 15.3). Direktivet föreskriver vidare att man ska beakta integritetsintresset om angriparen är en fysisk person. I förarbetena till den svenska bestämmelsen anges vidare att man mot en åtgärd av nu aktuellt slag även får väga de kostnader som beslutet medför för angriparen av företagshemligheten (se prop. 2017/18:200, s. 176). I det här fallet har företagshemligheterna alltså ett stort ekonomiskt värde. Som framgått har angreppet skett uppsåtligen och bestått i att Fortifiedid har kopierat källkoden och använt den i utvecklingen av sina egna produkter. Av utredningen framgår även att Fortifiedid – i förhållande till Phenixids kunder – har marknadsfört sina produkter som ett alternativ till Phenixids produkter. Mot den bakgrunden får Phenixid anses ha ett befogat intresse av att sprida information om dom i målet genom en annons i en av de dagstidningar som bolaget har begärt. Fortifiedids kostnadsansvar bör dock, i avsaknad om utredning om skäligheten i den av Phenixid angivna annonskostnaden, begränsas till 100 000 kr. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 38 PMT 737-25 Fastställelseyrkandet Phenixid har – utöver yrkandet om att Fortifiedid ska förbjudas att förfoga över utvecklingsresultatet och återlämna detsamma – begärt att domstolen ska fastställa att bolaget har bättre rätt till utvecklingsresultatet. Eftersom rättskraften av Phenixids förda talan om fullgörelse träffar samma rättsförhållande som fastställelsetalan avser, saknar Phenixid ett befogat intresse av att få det aktuella rättsförhållandets bestånd prövat genom en samtidig fastställelsetalan (se Roberth Nordh, Processens ram i tvistemål, JUNO, version 4, s. 35 och jfr NJA 2007 s. 108 och NJA 1977 s. 390). Phenixids fastställelsetalan ska redan av det skälet avvisas. Patent- och marknadsdomstolens avvisningsbeslut ska därför fastställas Rättegångskostnader Rättegångskostnaderna i underrätt ska fördelas med hänsyn till utgången av saken i den högre rätten. Med hänsyn till utgången i målet i Patent- och marknadsöverdomstolen ska parterna ses som ömsom vinnande och tappande. Det innebär att rättegångskostnadernas fördelning ska bestämmas i enlighet med 18 kap. 4 § rättegångsbalken. Av den bestämmelsen följer att om det är fråga om flera yrkanden och käranden endast delvis vinner framgång, kan kostnaderna kvittas eller jämkad ersättning utgå till den part som vunnit mest framgång. Phenixid har vunnit bifall med yrkandet om förbud med stöd av lagen om företagshemligheter såvitt avser källkoden men förlorat talan om förbud på upphovsrättslig grund. Bolaget har vunnit bifall i frågan om skadestånd, dock att beloppet satts ner till mindre än hälften. Övriga frågor har gått ungefär jämt ut. Mot den bakgrunden anser Patent- och marknadsöverdomstolen att utgången i målet är sådan att rättegångskostnaderna ska kvittas. Vardera parten ska således stå sin egen rättegångskostnad i både Patent- och marknadsdomstolen och i Patent- och marknadsöverdomstolen. Underinstansens dom ska ändras i enlighet med detta. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 39 PMT 737-25 Sekretess Sekretessbestämmelsen i 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska fortsätta att vara tillämplig på de uppgifter som har lagts fram inom stängda dörrar vid huvudförhandlingarna i Patent- och marknadsdomstolen och i Patent- och marknadsöverdomstolen i enlighet med vad som anges i domslutet. Överklagande Domen innehåller enligt Patent- och marknadsöverdomstolen frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen. Domen får därför överklagas (se 1 kap. 3 § tredje stycket lagen om patent- och marknadsdomstolar). HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2026-07-08 I avgörandet har deltagit hovrättsråden Mattias Pleiner, Göran Söderström och Erik Mårild, referent, (skiljaktig) samt tf. hovrättsassessorn Åsa Edlund. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 40 PMT 737-25 SKILJAKTIG MENING Hovrättsrådet Erik Mårild är skiljaktig i frågan om källkoden åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Skälen för det är följande. Källkoden är identifierad Som majoriteten angett förutsätter upphovsrättsligt skydd att det objektivt och med ”tillräcklig precision” går att identifiera det alster som talan avser. Kravet på identitet återspeglar den grundläggande tanken om att upphovsrätten är ett formskydd som omfattar uttryck och inte idéer som sådana (se Levola Hengelo, punkt 39). Enligt EUdomstolen har kravet på identitet två syften; dels måste domstolar och andra myndigheter kunna fastställa vilka alster som ska skyddas, dels måste den som ett upphovsrättsligt förbud riktar sig mot få helt klart för sig vilket alster som skyddas för att kunna följa förbudet (jfr Levola Hengelo, punkt 41). EU-domstolen har till stöd för kravet på identitet hänvisat till artikel 2.1 i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (se Levelo Hengelo, punkt 39). Där anges bl.a. att litterära och konstnärliga verk innefattar alla alster på det litterära, vetenskapliga och konstnärliga området, oavsett på vilket sätt och i vilken form de kommit till uttryck. Den bestämmelsen måste läsas tillsammans med artikel 2.2 i konventionen som anger att det är förbehållet konventionsstaterna att neka upphovsrättsligt skydd för verk som inte är lagrade på ett fysiskt medium (”fixed in some material form”). Mot den bakgrunden är kravet på identitet, enlig min mening, uppfyllt med tillräcklig precision så snart det alster som den upphovsrättsliga talan avser har lagrats på ett medium och därmed kommit till uttryck i någon form (jfr Englands Court of Appeal, dom den 20 juli 2023 i målet Wright mot BTC Core [2023], EWCA Civ 868, med vidare hänvisningar till engelsk och unionsrättslig praxis). I datorprogramdirektivet klargörs följaktligen att det bara är ett datorprograms uttrycksform som är skyddad, inte de idéer och principer som ligger till grund för programmet (se artikel 1.2 och SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 41 PMT 737-25 skäl 11 i direktivet). Av EU-domstolens praxis följer att källkod är en sådan uttrycksform som skyddas av datorprogramdirektivet (se BSA, punkt 35). Det är alltså ett förhållandevis lågt krav på identifiering. I linje med detta har frågan om bristande identitet ställts på sin spets endast i ett fåtal mycket särpräglade fall, exempelvis när talan har gällt upphovsrätten till smaken på en ost (se Levola Hengelo). I det här fallet är källkoden som talan avser ingiven på en USB-sticka. Phenixid har även beskrivit vad de olika källkodsbiblioteken på stickan består av. Det alster som intrångstalan avser är därmed, enligt min mening, identifierat med tillräcklig precision. Som majoriteten framhåller utgör den ingivna källkoden inte all källkod till produkterna PAS, Pocket Pass och Signing Workflow. Det innebär ofrånkomligen att det kan vara svårare att få en upphovsrättsligt relevant översikt över alstret och särskilt dess struktur. Det är dock inte omständigheter av relevans för frågan om alstret kan identifieras utan något som får beaktas inom ramen för bedömningen av om datorprogramalstret uppfyller det upphovsrättsliga kravet på originalitet eller inte (jfr Svea hovrätts dom den 6 november 2014 i mål nr T 4655-13 och Wright mot BTC Core). Det förhållandet att den ingivna källkoden avser tre olika produkter har, som majoriteten även anger, betydelse för frågan om källkoden, rent rättsligt, ska betraktas som ett verk eller som flera olika verksdelar. Hur man ska se på den saken kan visserligen diskuteras, men även det saknar, enligt min mening, betydelse för identifieringen av det påstått skyddade alstret. Hur alstret rättsligt klassificeras har i det här fallet inte heller i övrigt någon avgörande betydelse för om källkoden åtnjuter upphovsrättsligt skydd eller inte, eftersom upphovsrätten till delar av ett verk inte ska bedömas annorlunda än hela verk (se Infopaq, punkterna 38 och 39 och Nintendo m.fl., punkt 22). SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 42 PMT 737-25 Källkoden uppfyller kravet på originalitet Frågan är då om källkoden uppfyller kravet på originalitet. Den bedömningen måste – med hänsyn till källkodens stora omfång och tekniska karaktär – ta sin utgångspunkt i de sakkunnigas bedömning av källkoden. I likhet med vad domstolen uttalat vid prövningen av Phenixids talan om angrepp på företagshemligheter bedömer jag att det finns skäl att här fästa särskilt avseende vid professorerna R.F och S.A analys. R.F och S.A har analyserat materialet från intrångsundersök-ningen och jämfört det med källkoden till Phenixids produkter (”PIData”). Profess-orerna har också – och det är viktigt – särskilt analyserat den i målet ingivna källkoden (i utlåtandena benämnt ”PIFiler”). De har avgett totalt fyra utlåtanden. I utlåtandet från den 27 augusti 2024 anger R.F och S.A att de har fått tillgång till Phenixids hela källkod och sedan undersökt filerna ”i urvalet PIFiler i mer detalj för att utröna dess storlek och tillväxt över tid”. Av utlåtandet framgår i huvudsak följande avseende den i målet ingivna källkoden. Källkoden innehåller flera olika källkodsbibliotek. Enbart biblioteket ”development” består av nästan sextusen unika filer. Källkoden är skriven i olika former programmeringsspråk. Totalt består källkoden av flera tusen källkodsfiler som kan antas vara egenutvecklade av Phenixid (motsvarande flera hundratusen rader kod). Källkoden innehåller även viss öppen källkod som har markerats med erforderliga licensmarkeringar. Källkoden har utvecklats löpande under drygt åtta års tid. Mot den bakgrunden drar R.F och S.A slutsatsen att de olika källkodsfilerna i PIFiler är ”egenutvecklade av PhenixID samt har en komplexitet, originalitet och uppbyggnad i linje med liknande källkod för andra, kommersiella system utvecklade i liknande programspråk”. R.F och S.A anger även att i de fall de har identifierat öppen källkod på internet med liknande syfte så är ”strukturen på PhenixIDs kod annorlunda, både i detaljer och övergripande”. Deras SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 43 PMT 737-25 sammanfattande slutsats är att ”koden har en sådan originalitet att det framstår som helt osannolikt att någon annan, oberoende av aktuell källkod, skulle ha skapat en identisk källkod”. R.F och S.A utredning ger starkt stöd för slutsatsen att den ingivna källkoden uppfyller kravet på originalitet. Den slutsatsen får även stöd av N.U förhör där han bl.a. har betonat att uppbyggnaden av Phenixids källkod är resultatet av medvetna systemval. Det som Fortifiedids sakkunniga anfört mot detta ger inte skäl till någon annan bedömning. Utredningen i målet motsäger Fortifiedids påstående om att källkoden till stor del skulle bestå av öppen källkod. R.F har i sitt förhör angett att det finns en ”väldigt liten förekomst” av öppen källkod i den ingivna källkoden och att den i princip består av egenutvecklad kod. Den slutsatsen får stöd av den källkodsanalys som företaget Black Duck har genomfört på uppdrag av Phenixid. Som angetts ovan (s. 15) utesluter inte heller förekomsten av öppen källkod att ett datorprogram kan uppfylla kravet på originalitet i den meningen att det är upphovsmannens egna intellektuella skapelse genom de val som gjorts vid urvalet och implementeringen. Av förhöret med N.U framgår att Phenixid har gjort olika val vid implementeringen av öppen källkod och standarder, exempelvis när det gäller implementeringen av det API som används vid anslutning till BankID. Det ger stöd för att Phenxid har gjort olika skapande val vid implementeringen av öppen källkod, något som även professorerna har gett uttryck för i sina utlåtanden. Mot den bakgrunden råder det enligt min mening inte någon tvekan om att den i målet ingivna källkoden är ett uttryck för en rad olika fria och kreativa val. Exempelvis när det gäller källkodens struktur, hur olika delar av källkoden ska samverka med varandra, utformningen av egen källkod och implementeringen av öppen källkod. Den bedömningen påverkas inte av det förhållandet att den ingivna källkoden inte utgör all källkod till Phenixids aktuella produkter. Källkoden uppfyller därmed, enligt min mening, kravet på originalitet. SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen DOM Sid 44 PMT 737-25 Sammanfattningsvis bedömer jag att källkoden utgör ett upphovsrättsligt skyddat verk. Med anledning av majoritetens mening saknas det skäl för mig att gå vidare i prövningen av Phenixids intrångstalan. Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten. Bilaga A Sid 1

(54)STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM 2024-12-12 Meddelad i Stockholm Mål nr PMT 4830-23 PARTER Kärande Phenixid AB Ombud: Advokaterna M.T och D.B Next Advokater KB Svarande Fortifiedid AB Ombud: Advokaterna K.L och J.K Advokatfirman Titov & Partners KB _________________ DOMSLUT

1. Patent- och marknadsdomstolen avvisar Phenixid AB:s fastställelseyrkande om bättre rätt till Utvecklingsresultatet.
2. Käromålet i övrigt ogillas.
3. Phenixid AB ska ersätta Fortifiedid AB för dess rättegångskostnader med 3 623 500 kr, varav 3 500 000 kr avser ombudsarvode, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker.
4. Sekretessen enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska bestå i målet för uppgifter som har lagts fram inom stängda dörrar under huvudförhandlingen. Det gäller uppgifter som förekommer i aktbil. 1 (p. 7.5, 7.14, 7.31–34, 7.49 och 8.9), aktbil. 6, 9–13, 15, 30–33, 48, 50, 51, 58, 81–82, 93, 95, 119, 121, 197–199, 201–208, 210, 213, 214, 231–233 och 236 samt i ljudupptagningar från förhören med J.E, J.V, D.N Dok.Id 2963909 Postadress Box 8307 104 20 Stockholm Besöksadress Rådhuset, Scheelegatan 7 Telefon Telefax 08- 561 654 70 E-post: stockholms.tingsratt@dom.se www.stockholmstingsratt.se Expeditionstid måndag – fredag 08:00–16:00 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM 2024-12-12 , N.U, S.F, R.F, S.A, M.A, P.B, P.L, A.A, J.T, C.T samt C.R. _________________ Sid 2 PMT 4830-23 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 3 PMT 4830-23 2024-12-12 BAKGRUND Phenixid AB (Phenixid) grundades år 2014 av P.L, A.A och P.H. Bolaget förvärvades år 2016 av Clavister Holding AB och drevs efter förvärvet som ett fristående dotterbolag i Clavister-koncernen (Clavister). Phenixid:s verksamhet består i att utveckla och erbjuda innovativa produkter och lösningar inom autentisering och identifiering inom den digitala sektorn. Phenixid erbjuder sedan 2014 produkten Phenixid Authentication Services (inkl. Phenixid One-Time Password, Phenixid Certificate Authentication och Phenixid Federation Services), härefter benämnt PAS. Vidare erbjuder Phenixid sedan år 2015 applikationen Phenixid mobile Authentication App (inkl. Phenixid One Touch och Phenixid Pocket Pass), härefter benämnd Pocket Pass. Signing Workflow är en annan av Phenixid:s produkter. Fortifiedid AB (Fortifiedid) grundades under våren 2022 av A.A, tidigare anställd vid Phenixid. Fortifiedid utvecklar moderna produkter för stark autentisering och identitetshantering och bolaget är en konkurrent till Phenixid. Styrelsen i Fortifiedid består av A.A, T.A, A.B, P.H och P.L. Vidare är C.P, A.A, A.B, T.A och P.L aktieägare i bolaget. Samtliga dessa personer har tidigare varit anställda av Phenixid. I november 2022 lanserade Fortifiedid autentiserings- och plattformsprodukten Integrity samt applikationen Fortified ID App. Efter lanseringen av Fortifiedid:s produkter lämnade Phenixid den 29 mars 2023 in en ansökan till Patent- och marknadsdomstolen med en begäran om att en intrångsundersökning enligt 56 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) skulle få utföras hos Fortifiedid. I sin ansökan gjorde Phenixid bl.a. gällande att Fortifiedid:s produkter gör intrång i bolagets upphovsrätt till PAS och Pocket Pass. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 4 PMT 4830-23 2024-12-12 Begäran om intrångsundersökning bifölls av Patent- och marknadsdomstolen i beslut den 18 april
5. Intrångsundersökningen genomfördes därefter av Kronofogdemyndigheten och slutfördes den 5 maj
6. Den 5 juni 2023 ansökte Phenixid om stämning mot Fortifiedid. YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Phenixid har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen
7. vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse, eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuder Fortifiedid att framställa exemplar av, eller medverka till att annan framställer exemplar av, hela eller delar av Källkoden i aktbil. 121, och/eller Utvecklingsresultatet, oavsett om materialet förekommer i ursprunglig form, bearbetat eller ändrat skick och oavsett om materialet förekommer i skriftlig, digital eller annan form,
8. vid vite om 1 000 000 kr för varje överträdelse, eller annat kraftigt verkande vite som domstolen finner skäligt, förbjuder Fortifiedid att anskaffa, röja eller utnyttja hela eller delar av Källkoden i aktbil. 121 och/eller Utvecklingsresultatet, oavsett i vilken form eller på vilket datamedium materialet förekommer,
9. vid vite om 1 000 000 kr eller det belopp som domstolen finner skäligt, förpliktar Fortifiedid att återlämna samtliga kopior av Utvecklingsresultatet som Fortifiedid har i sin besittning, oavsett i vilken form eller på vilket datamedium materialet förekommer,
10. förpliktar Fortifiedid att betala skadestånd till Phenixid med 2 000 000 kr, eller det belopp som domstolen finner skäligt, jämte ränta på beloppet enligt 4 och 6 §§ räntelagen från dagen för delgivning av stämningsansökan (3 juli 2023) till dess betalning sker, STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 5 PMT 4830-23 2024-12-12
11. förpliktar Fortifiedid att bekosta publicering av information om domslut i målet i annons på Dagens industri, Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter till en högsta kostnad om 200 000 kr,
12. fastställer att Phenixid har bättre rätt än Fortifiedid till det Utvecklingsresultat som uppstått vid det arbete som A.A, M.F, A.B och J.A har utfört under sina respektive anställningar hos Phenixid. Fortifiedid har bestritt käromålet i dess helhet. Fortifiedid har vitsordat sättet att beräkna ränta enligt yrkandet i punkten
13. Fortifiedid har för egen del yrkat att Phenixid:s fastställelseyrkande under punkten 6 ska avvisas. Phenixid har bestritt avvisningsyrkandet. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. GRUNDER M.M. Phenixid Upphovsrättsintrång Phenixid:s produkter, inklusive PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inklusive Källkoden (aktbil. 121), uppvisar självständighet och individuell särprägel. Produkterna är resultatet av en omfattande programutveckling och design och de består av flera hundratusen rader programmerad kodning. Produkternas källkod samt designmaterial är särpräglade och det skulle inte vara möjligt för någon annan att, oberoende av Phenixid:s källkod och designmaterial, framställa källkod och designmaterial som stämmer överens med eller är mycket lika Phenixid:s källkod och designmaterial till aktuella programvaror. PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 6 PMT 4830-23 2024-12-12 samt källkod, och designmaterial till dessa programvaror är upphovsrättsligt skyddade, både som litterära verk, och som datorprogram. Med designmaterial avses den tekniska designen i PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inklusive Källkoden. Värdet av en programvaras källkod utgörs även av hur källkoden är organiserad, dvs. hur den är utformad i termer av delar (enskilda källkodsfiler) samt hur dessa källkodsfiler förhåller sig till varandra, t.ex. att källkodsfil A beror av/nyttjar en förmåga som återfinns i källkodsfilerna B och C. Hur helheten är uppdelad i delar (enskilda källkodsfiler) samt hur dessa förhåller sig till varandra (nyttjar/beror av) utgör en teknisk design. Den tekniska designen är bl.a. viktig för frågan om hur ett programvaruföretag kan underhålla och vidareutveckla helheten/produkten över tid. Fortifiedid har använt den tekniska designen i PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inklusive Källkoden, vid utvecklingen av/användningen i Integrity och Fortified ID App. Programvara är det slutliga, användbara resultatet av en kombination av källkod, designmaterial och andra komponenter som är nödvändiga för att köra programmet på en dator, och är därmed ett större begrepp som innefattar såväl källkod som annat designmaterial. Programvarorna för Phenixid:s produkter, inklusive PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inklusive källkod och designmaterial för dessa produkter, är individuellt utvecklade av Phenixid:s medarbetare för Phenixid:s produkter, inklusive Källkoden. Arbetet har skett inom ramen för deras anställningar och/eller uppdrag samt efter instruktioner från Phenixid och produkterna är ett resultat av arbete som har bedrivits i bolaget. I enlighet med respektive medarbetares anställningsavtal har rätten till de aktuella upphovsrättsligt skyddade prestationerna överlåtits till Phenixid. Villkoren i anställningsavtalen är inte oskäliga och avtalen har haft rättsverkan gentemot de anställda. Utöver överlåtelse i enlighet med anställningsavtalen har upphovsrätten till de aktuella upphovsrättsligt skyddade programmen såsom datorprogram även övergått till Phenixid i egenskap av arbetsgivare enligt 40 a § upphovsrättslagen. En sådan STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 7 PMT 4830-23 2024-12-12 övergång har också skett enligt allmänna principer om upphovsrättens övergång i anställnings- och uppdragsförhållanden. Phenixid innehar således ensamrätt att framställa exemplar av och göra de upphovsrättsligt skyddade verken tillgängliga för allmänheten. Fortifiedid begår upphovsrättsintrång i Phenixid:s rättigheter genom att olovligen framställa exemplar av hela eller delar av programvarorna PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inkl. Källkoden, och/eller Utvecklingsresultatet genom att tillföra och därefter använda sådant material i Fortifiedid:s produkter Integrity och Fortified ID App. Detta sker genom kopiering från Phenixid:s källkod till Fortifiedid:s källkod samt kopiering av designmaterial på motsvarande sätt/användning i Fortifiedid:s produkter Integrity och Fortified ID App, även innefattande obehörig kopiering till/användning i Fortifiedid:s egen IT-miljö från Phenixid:s IT-miljö. Förfarandet utgör en olovlig exemplarframställning. Exemplarframställningen sker utan Phenixid:s samtycke och utgör olovliga upphovsrättsliga förfoganden. Eftersom Fortifiedid har gjort intrång i Phenixid:s upphovsrätt föreligger förutsättningar att meddela vitesförbud i enlighet med framställt yrkande. Det föreligger även rätt till skäligt vederlag för det obehöriga utnyttjandet. Obehörigt angrepp på företagshemligheter All källkod till PAS, Pocket Pass och Signing Workflow, inklusive Källkoden, samt designmaterial i dessa program är information som Phenixid håller hemlig i sin verksamhet och som omfattas av sekretess och utgör en företagshemlighet som innehas av Phenixid. Källkoden och designmaterialet är individuellt utvecklad kod och teknisk design som används i Phenixid:s programvaror PAS, Pocket Pass och Signing Workflow. Källkoden innefattar hundratusentals rader kod och är företagsspecifikt utvecklad för Phenixid:s programvaror och näringsverksamhet. Innehållet i ett källkodsbibliotek, STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 8 PMT 4830-23 2024-12-12 även om enskilda delar skulle vara offentliga var för sig, utgör samlat en företagshemlighet. Enligt en analys av företaget Black Duck innehåller Källkoden endast en minimal mängd filer med delvis öppen källkod. Källkoden och designmaterialet hålls hemlig och är således inte allmänt känd eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget. Phenixid har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla källkoden och designmaterialet, bl.a. genom individuell inloggning, särskild arbetsutrustning, olika behörighetsnivåer, sekretessavtal samt krav på återlämnande. Ett röjande av källkoden och/eller designmaterialet till tredje man, eller om dessa annars skulle bli offentliggjorda, skulle leda till skada ur konkurrenshänseende, eftersom en konkurrent skulle kunna ta fram en konkurrerande produkt under väsentligen kortare tid jämfört med om konkurrenten inte har tillgång till Phenixid:s källkod och designmaterial. Phenixid är innehavare till alla rättigheter kopplade till källkoden och designmaterialet. Förfarandet att utan samtycke införliva/använda Phenixid:s källkod och designmaterial i PAS, Pocket Pass och Signing Workflow samt Utvecklingsresultatet till/i Fortifiedid:s produkter Integrity och Fortified ID App samt obehörig kopiering till/användning i Fortifiedid:s egen IT-miljö från Phenixid:s IT-miljö, utgör ett obehörigt anskaffande och därefter ett utnyttjande av Phenixid:s företagshemligheter i Fortifiedid:s verksamhet. Fortifiedid:s kvarhållande av Phenixid:s företagshemligheter i form av Källkoden och andra företagshemligheter kopplade till källkod och designmaterial i PAS, Pocket Pass och Signing Workflow utgör i sig ett obehörigt anskaffande. Anskaffandet och utnyttjandet har skett utan samtycke och utgör således ett obehörigt angrepp i strid mot 3 § lagen (2018:558) om företagshemligheter (LFH). Det föreligger grund för att vid vite förbjuda Fortifiedid att fortsätta angripa Phenixid:s företagshemligheter. Det föreligger även grund för yrkandet om återlämnande av företagshemligheter respektive skadestånd enligt bestämmelserna i LFH. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 9 PMT 4830-23 2024-12-12 Vitesbeloppet Vid bestämmandet av vitets storlek bör särskild hänsyn tas till att upphovsrättsintrånget och det obehöriga angreppet på Phenixid:s företagshemligheter avser värdefull information. Eftersom syftet med vitet är att avhålla Fortifiedid från ytterligare upphovsrättsintrång och angrepp på Phenixid:s företagshemligheter utgör 1 000 000 kr ett skäligt löpande vite för respektive förbud. Återlämnande och omhändertagande av företagshemligheter Utvecklingsresultatet utgör företagshemligheter som innehas av Phenixid. Utvecklingsresultat och know-how inklusive källkod övergår genom anställningsförhållandena. Fortifiedid har obehörigen angripit Utvecklingsresultatet genom att utan samtycke införliva/använda Utvecklingsresultatet till/i Fortifiedid:s produkter Integrity och Fortified ID App. Det är skäligt att Fortifiedid föreläggs att återlämna Utvecklingsresultatet enligt 17 § LFH. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Skadestånd Fortifiedid:s upphovsrättsintrång och det obehöriga angreppet på Phenixid:s företagshemligheter har orsakat Phenixid skada. Fortifiedid:s agerande är sådant att det föreligger skadeståndsskyldighet såväl enligt LFH som enligt upphovsrättslagen. Phenixid grundar sin skadeståndstalan såvitt avser angrepp på företagshemligheter på 6 och/eller 9 § LFH. Fortifiedid angriper uppsåtligen, eller i vart fall av oaktsamhet, företagshemligheter tillhörande Phenixid i form av bolagets källkod (inklusive Källkoden), designmaterial och Utvecklingsresultatet, som i ett tidigare led har angripits (tillägnande och röjande) av de f.d. arbetstagarna eller annan, genom att obehörigen anskaffa och därefter utnyttja dessa i Fortifiedid:s egna produkter Integrity och Fortified ID App innefattande även obehörig kopiering till/användning i STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 10 PMT 4830-23 2024-12-12 Fortifiedid:s egen IT-miljö från Phenixid:s IT-miljö (9 §). Därtill har Fortifiedid obehörigen anskaffat och utnyttjat sådan företagshemlig information som bolaget har fått i förtroende inom ramen för det konsultuppdrag som utfördes under år 2022 innefattande även obehörig kopiering till/användning i Fortifiedid:s egen IT-miljö från Phenixid:s IT-miljö (6 §). Anskaffandet och utnyttjandet har skett utan samtycke och utgör således ett obehörigt angrepp i strid mot 3 § LFH. Agerandet har lett till skada för Phenixid. Fortifiedid har att ansvara såväl för dess ställföreträdares och arbetstagares handlande som deras insikter. Införlivandet och användningen har genomförts även av arbetstagare/ställföreträdare med insikt eller i vart fall av oaktsamhet om att materialet utgjorde företagshemligheter som Phenixid var innehavare till och att samtycke ej förelåg att kvarhålla och utnyttja sådana företagshemligheter i Fortifiedid:s verksamhet. För det fall röjandet från de anställda skulle anses ha skett efter att anställningsförhållandet upphört, föreligger det synnerliga skäl genom att man på ett stötande sätt har missbrukat sitt förtroende på anledningar som var för sig utgör synnerliga skäl, nämligen att man överfört dokumenterade företagshemligheter under pågående anställning i syfte att starta upp konkurrerande verksamhet, att arbetstagarna haft en särskild förtroendeställning hos Phenixid, samt att ett angrepp allvarligt skulle skada den tidigare arbetsgivaren Phenixid. Fortifiedid har därefter obehörigen utnyttjat de företagshemligheter som man fått obehörig åtkomst till i sin verksamhet. Kvarhållandet av Phenixid:s företagshemligheter i form av Källkoden och andra företagshemligheter kopplade till källkod och designmaterial i PAS, Pocket Pass och Signing Workflow samt Utvecklingsresultatet efter avslutade anställningar/uppdrag utgör ett obehörigt anskaffande. Detta innefattande att inte ha återlämnat sådan information efter uppmaning från Phenixid till Fortifiedid respektive tidigare arbetstagare efter det att uppdraget/anställningarna upphört. Såväl Fortifiedid som de f.d. arbetstagarna har insett eller bort inse att man inte haft rätt att kvarhålla eller i övrigt angripa sådan STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 11 PMT 4830-23 2024-12-12 information. Detsamma gäller åtgärden att införliva sådan information och använda den i Fortifiedid:s eget källkodsbibliotek och arbetsutrustning. Såvitt avser upphovsrättsintrånget har Phenixid rätt till skälig ersättning för utnyttjandet samt ersättning för ytterligare skada. Utredning om skadans storlek pågår och skadans omfattning är för närvarande inte känd. Phenixid begär skadestånd enligt 6 och 9 §§ LFH (jfr 11 § LFH) samt 54 § upphovsrättslagen. Vid skadeståndets bestämmande ska beaktas att målet för angreppet rör det mest affärskritiska i Phenixid:s verksamhet. Angreppet har varit förslaget och uppsåtligt, eller i vart fall oaktsamt, och skett i syfte att bedriva en direkt konkurrerande verksamhet och därigenom dra en betydande egen ekonomisk fördel. Den angripna informationen i form av källkod och designmaterial utgör grunden i Phenixid:s verksamhet och den har tagit många års arbete att bygga upp. Det allmänna skadeståndet ska sättas högt med hänsyn till Phenixid:s allmänna intresse att behålla företagshemligheten liksom Fortifiedid:s bevekelsegrunder för angreppet, dvs. att starta upp en konkurrerande verksamhet med hjälp av Phenixid:s företagshemligheter. Publicering av domslut Till följd av upphovsrättsintrånget och det obehöriga angreppet på företagshemligheter föreligger det förutsättningar att förplikta Fortifiedid att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet. Annonsering av information om domen i enlighet med vad som har begärts utgör en sådan lämplig åtgärd. Bättre rätt till Utvecklingsresultatet A.A, M.F, A.B och J.A har enligt sina anställningsavtal överlåtit samtliga rättigheter till allt programmeringsarbete som de har utfört under sina respektive anställningar i Phenixid. Utöver överlåtelse i enlighet med anställningsavtalen har upphovsrätten till de aktuella upphovsrättsligt skyddade STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 12 PMT 4830-23 2024-12-12 programmen såsom datorprogram övergått till Phenixid i egenskap av arbetsgivare enligt 40 a § upphovsrättslagen. En sådan övergång har också skett enligt allmänna principer om upphovsrättens övergång i anställningsförhållanden. Phenixid innehar således ensamrätten att framställa exemplar av och göra de upphovsrättsligt skyddade verken tillgängliga för allmänheten. Utvecklingsresultatet, dvs. den programvara inklusive källkod och designmaterial som har tillskapats av A.A, M.F, A.B och J.A under anställningstid hos Phenixid och som återfinns i någon av Fortifiedid:s produkter Integrity eller Fortifiedid App, har övergått till Phenixid i den takt som det har tagits fram och tillhör Phenixid med full äganderätt. Vid Fortifiedid:s registrering var en stor del av Utvecklingsresultatet redan skapat. Arbetstagarna har inte med giltig verkan kunnat överlåta någon rätt till Utvecklingsresultatet till Fortifiedid. Phenixid har därför bättre rätt till Utvecklingsresultatet än Fortifiedid. Phenixid:s fastställelsetalan avser förekomsten av ett rättsförhållande avseende rätt till Utvecklingsresultatet. Det råder ovisshet om huruvida Utvecklingsresultatet tillhör Phenixid. Denna ovisshet leder till förfång för Phenixid eftersom Fortifiedid är en konkurrent till Phenixid och utnyttjar Utvecklingsresultatet i en produkt som konkurrerar med produkter som Phenixid erbjuder. Ovissheten försvårar planeringen av Phenixid:s ekonomiska verksamhet och orsakar i allmänhet en besvärande otrygghet för bolaget. Det är vidare processekonomiskt lämpligt att pröva Phenixid:s fastställelseyrkande tillsammans med övriga yrkanden eftersom yrkandena i stor utsträckning avser samma omständigheter. Fortifiedid AB Upphovsrättsintrång Programkoden och designelementen i PAS och Pocket Pass är inte särpräglade. Det är vidare inte otänkbart att någon skulle kunna framställa programkoder som stämmer STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 13 PMT 4830-23 2024-12-12 överens med eller är mycket lika dessa programkoder, utan att ha varit beroende av Phenixid:s kod. Fortifiedid vitsordar att koden och designelementen i PAS och Pocket Pass tillhör Phenixid. I detta sammanhang vitsordar Fortifiedid vidare att PAS och Pocket Pass har tagits fram av anställda hos Phenixid inom ramen för deras anställningar och att rättigheterna till koden och designelementen har övergått till Phenixid genom dessa personers anställningar. Det bestrids dock att koden och designelementen omfattas av upphovsrätt. Skyddet gäller endast förberedande designmaterial. Sådant material ska dessutom uppfylla kraven på originalitet och verkshöjd. Det bestrids att Phenixid har upphovsrätt till hela Källkoden. Phenixid saknar upphovsrätt till bl.a. Freja API och Oath. Det bestrids även att Phenixid har upphovsrätt till Common Event Format (CEF) och till Open SSL. Fortifiedid är inte part i anställningsavtal mellan arbetstagare och Phenixid och Fortifiedid saknar kännedom om eventuella överlåtelser mellan sådana arbetstagare och Phenixid. Under alla förhållanden kan bestämmelserna om sekretess och övergång av immateriella rättigheter i eventuella anställningsavtal inte göras gällande mellan Phenixid och några av Fortifiedid:s anställda. Det har inte i samtliga fall funnits skriftliga anställningsavtal. Villkoret i de påstådda anställningsavtalen, vilket innebär att arbetstagaren har åtagit sig att överlåta alla immateriella rättigheter som uppkommit genom den anställdes försorg eller medverkan under anställningstiden och för en tid av sex månader efter anställningens upphörande utan särskild ersättning, är konkurrenshämmande. Den omständigheten att villkoret gäller efter att arbetstagarens anställning har upphört innebär en inskränkning i arbetstagarens möjlighet att konkurrera. Det har inte utgått någon ersättning till arbetstagarna för denna inskränkning och den del av bestämmelsen som avser tiden efter anställningens upphörande sträcker sig längre än vad som är skäligt vid en tillämpning av 38 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen). STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 14 PMT 4830-23 2024-12-12 Fortifiedid har inte heller gjort intrång i Phenixid:s upphovsrätt. Eventuella likheter mellan Fortifiedid:s och Phenixid:s produkter kan främst förklaras av att produkterna har tagits fram av samma utvecklare. Vid utvecklandet av Fortifiedid:s produkter har utvecklarna enbart använt sig av sin yrkeskunskap. De har inte kopierat eller utnyttjat någon källkod från Phenixid:s produkter. Fortifiedid innehar inte, eller har någonsin innehaft, designmaterial av det slag som görs gällande. Det bestrids att Fortifiedid har gjort intrång i produkten Signing Workflow. Det är en ny, utökad grund, till stöd för vilken Phenixid inte har åberopat några omständigheter. Obehörigt angrepp på företagshemligheter Fortifiedid bestrider att källkoden till PAS och Pocket Pass utgör Phenixid:s företagshemligheter. Fortifiedid bestrider vidare att Freja, Oath eller CEF är företagshemliga. Phenixid har inte behandlat den aktuella informationen på sådant sätt att den kan anses utgöra företagshemligheter i lagens mening. Varken anställda i Phenixid, eller anställda hos Fortifiedid när dessa utförde konsulttjänster åt Phenixid, har haft olika behörigheter för tillgång till Phenixid:s källkod. En utsedd anställd har varit administratör till Phenixid:s repo, men samtliga utvecklare som har arbetat med Phenixid:s produkter har haft samma behörighet, dvs. tillgång till hela källkoden. Källkoden har vidare utlämnats till Fortifiedid i bolagets egenskap av konsult åt Phenixid utan sekretessförbehåll. Det bestrids att P.L och A.A är skyldiga att iaktta sekretess i samtliga förhållanden som rör Phenixid till följd av den sekretessklausul som togs in i aktieöverlåtelseavtalet i samband med Clavisters förvärv av Phenixid år
14. Den aktuella sekretessklausulen är inte tillämpbar på information som har tillskansats i tiden efter Clavisters tillträde. Källkoden är även röjd genom överlämnandet till Fortifiedid i nu aktuellt mål utan sekretessförbehåll. Yrkandet under punkten 2 saknar därför laga grund. Fortifiedid har erhållit Källkoden (aktbil. 121) som processmaterial och har därmed rätt att inneha Källkoden utan begräsning i tid. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 15 PMT 4830-23 2024-12-12 Fortifiedid har inte angripit några företagshemligheter hos Phenixid. Vidare har varken A.A, M.F, A.B eller J.A obehörigen röjt några företagshemligheter som tillhör Phenixid. Under alla omständigheter har införlivning/användning av Phenixid:s källkod i Fortifiedid:s källkod varit omöjlig då källkoderna har varit skrivna på inkompatibla programmeringsspråk. Förbudets utformning m.m. Det saknas grund att förena eventuella förbud med vite. Som Phenixid:s yrkanden är utformade är det inte tydligt för Fortifiedid vad bolaget får, respektive inte får, göra. Vid sådana förhållanden saknas det förutsättningar att förena ett eventuellt förbud med ett löpande vite. Vidare är det yrkade vitet under alla förhållanden oskäligt. Yrkandet om återlämnande och omhändertagande av företagshemligheter Fortifiedid innehar varken någon källkod till produkterna PAS och Pocket Pass, eller något utvecklingsresultat som har uppstått vid arbete som A.A, M.F, A.B och J.A utfört inom ramen för sina respektive anställningar hos Phenixid. Fortifiedid saknar därför möjlighet att återlämna sådan källkod och/eller utvecklingsresultat till Phenixid. Under alla förhållanden saknas förutsättningar att bifalla detta yrkande sedan Phenixid ingav källkoden till domstolen och till Fortifiedid. Detta då Fortifiedid nu har rätt att inneha källkoden i dess egenskap av processmaterial. Skadestånd Det saknas underlag och bevisning för det eventuella skadeståndets storlek. Under alla förhållanden är Phenixid:s källkod skriven på en obsolet version av Java, varför värdet redan av denna anledning kan ifrågasättas. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 16 PMT 4830-23 2024-12-12 Yrkandet om bättre rätt till Utvecklingsresultatet Fortifiedid är inte part i anställningsavtal som A.A, M.F, A.B och J.A har ingått med Phenixid och sådana avtal saknar rättsverkan avseende den rätt till sina anställdas arbetsprestationer som Fortifiedid har. Det har inte skett någon utveckling av Fortifiedid:s produkter av personer som under utvecklingstiden var anställda av Phenixid. Fortifiedid saknar kännedom om eventuella överlåtelser mellan A.A, M.F, A.B och J.A och Phenixid. Fortifiedid har inte heller förvärvat något programmeringsarbete som dessa personer har utfört inom ramen för sin respektive anställning hos Phenixid. Bolaget gör inte heller gällande någon rätt till sådant programmeringsarbete. Vidare gör Fortifiedid inte gällande någon rätt till Utvecklingsresultatet. Detta innebär att det inte föreligger någon ovisshet mellan parterna avseende rätten till Utvecklingsresultatet. Det föreligger inte heller någon annan ovisshet som länder Phenixid till förfång. Det saknas fastställelseintresse och fastställelsetalan ska avvisas. Det är slutligen oklart vad Utvecklingsresultatet är för något. Yrkandet saknar därmed under alla förhållanden sådan precision att det är möjligt att bifalla. UTVECKLING AV TALAN Nedan utgör ett sammandrag av de centrala delarna av parternas sakframställningar som hölls vid huvudförhandlingen. En stor del av det som då lades fram omfattas av sekretess enligt 36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen och återges inte här. Phenixid Produkterna PAS och Pocket Pass är upphovsrättsligt skyddade PAS är en produkt vars nyttjande innebär att användaren får en enskild autentiseringspunkt till en applikationsportal för en säker och enkel åtkomst till samtliga applikationer som kräver ett identifieringsbehov. I målet har källkoden getts STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 17 PMT 4830-23 2024-12-12 in genom aktbil.
15. Det har vidare getts in en handling som visar programmets struktur (aktbil. 10). Vid sidan av PAS erbjuder Phenixid den mobila applikationen Pocket Pass. Pocket Pass är en multifaktorautentiserings- och identifikationslösning som med en s.k. OATH-algoritm genererar engångslösenord som används i samband med att användaren behöver identifiera sig digitalt. Från samma källkodsbas som Pocket Pass, utgår multifaktorautentiserings-applikationen One Touch. Den angivna definitionen av Pocket Pass omfattar därför även One Touch. Något förenklat kan en jämförelse göras med mobilt BankID. Pocket Pass samverkar konstant med PAS för att vara funktionell. I förhållande till Pocket Pass utgör PAS en nödvändig bakomliggande plattform som möjliggör applikationens funktionalitet. PAS och Pocket Pass ska därför uppfattas som en helhet i vilken PAS är det centrala och bakomliggande systemet. Programutvecklingen av PAS inleddes i samband med att Phenixid grundades. Produkten har tagits fram av ett tiotal utvecklare under en tid som motsvarar cirka 500 manmånader och den omfattar för närvarande fler än 950 000 rader med skriven källkod. Phenixid har lagt betydande ekonomiska resurser på utvecklingen av PAS och Pocket Pass och produkterna omfattas av upphovsrätt. PAS är en av Phenixid:s viktigaste och mest lönsamma produkter. Bland slutkunderna finns bl.a. större myndigheter, kommuner och regioner samt andra större organisationer med behov av att förenkla och effektivisera sin autentiseringshantering. Phenixid innehar upphovsrätten PAS och Pocket Pass är individuellt utvecklade av medarbetare hos Phenixid. De personer som huvudsakligen har arbetat med programkodningen och utvecklingen av produkterna är A.A, M.F, J.E, M.R, STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 18 PMT 4830-23 2024-12-12 A.B och J.A. Därutöver har även bl.a. C.P varit delaktig. De anställda i Phenixid har ingått skriftliga anställningsavtal med bolaget. Genom dessa avtal har de anställda åtagit sig att utan ersättning överlåta alla immateriella rättigheter som ligger inom Phenixid:s verksamhetsområden och som har uppkommit genom den anställdes försorg eller medverkan under anställningstiden och för en tid av sex månader efter anställningens upphörande. När det gäller A.A, P.H och P.L har anställningsavtalen försvunnit från Phenixid. Det är oklart när detta skedde och Phenixid misstänker att berörda personer har raderat sina avtal. Dessa personer har dock omfattats av likalydande anställningsavtal vilket stöds av de överenskommelser som P.L tecknade med de anställda i februari 2022, inklusive A.A och P.H, som ett led i det samlade avhoppet från Phenixid. Överenskommelserna innehåller bl.a. likalydande sekretessåtaganden med de som finns i anställningsavtalen. Därtill har anställningsavtal med likalydande villkor ingåtts genom konkludent handlande och under alla förhållanden följer övergången av rättigheter till programmeringsresultatet av anställningens natur och kontext samt av 40 a § upphovsrättslagen. Att upphovsrätten tillkommer Phenixid framgår också av att bolaget vid försäljningen till Clavister garanterade att bolaget då innehade samtliga immateriella rättigheter till bl.a. PAS och Pocket Pass. Den upparbetade källkoden i bolaget för PAS och Pocket Pass utgjorde en väsentlig del av denna investering. Det avtal som innehåller garantin är undertecknat av P.L, A.A, P.H och A.B. Dessa personer har även personligen garanterat att garantin var fullständig och riktig. Efter förvärvet har Phenixid fortsatt utvecklingen av bolagets produkter. Under åren 2018–2021 har Phenixid i sina räkenskaper aktiverat över 15 miljoner kronor endast avseende utvecklingen av PAS och Pocket Pass. STOCKHOLMS TINGSRÄTT Patent- och marknadsdomstolen DOM Sid 19 PMT 4830-23 2024-12-12 Uppsägningarna från Phenixid och grundandet av Fortifiedid Efter Clavisters förvärv av Phenixid uppstod det meningsskiljaktigheter mellan grundarna till Phenixid och Clavister beträffande hur verksamheten i Phenixid skulle bedrivas. Under hösten 2021 beslutades att det skulle genomföras en verksamhetsövergång där verksamheten i Phenixid skulle föras över till Clavister. Verksamhetsövergången var tänkt att omfatta immateriella rättigheter, kunder och personal. När det stod klart att många i Phenixid:s dåvarande personal inte ville acceptera en övergång till Clavister drogs beslutet tillbaka. Koncernledningen valde därefter att i stället inleda en dialog med Phenixid:s dåvarande ledningsgrupp kring en alternativ struktur. Phenixid:s ledningsgrupp valde dock att avbryta dialogen för att i stället kollektivt säga upp sig. Uppsägningarna från Phenixid meddelades i februari 2022 och omfattade 17 personer. Sju av dessa anställda kom dock att stanna kvar i sina anställningar till och med den 31 december
16. Sammanfattningsvis valde bl.a. följande personer att säga upp sig till angivna datum: P.L, 2022-03-31; A.A, 2022-03-31; M.F, 2022-03-31; J.E, 2022-03-31; M.R, 2022-03-31; J.D, 2022-04-08; P.H, 2022-12-31; A.B, 2022-12-31; T.A, 2022-12-31; J.A, 2022-12-31; A.H, 2022-12-31; L-Å.S, 2022-12-31; R.M, 2022-12-
17. Den 10 mars 2022 registrerades sedan lagerbolaget Grundbulten 108444 AB. På initiativ av A.A omregistrerades bolaget hos Bolagsverket efter bolagsstämma den 4 april
18. Vid bolagsstämman antecknades A.A som ägare till aktierna i bolaget. Den 26 april 2022 bytte bolaget namn till Fortifiedid. Domännamnet fortifiedid.se hade då varit registrerat sedan den 12 februari 2021