§ PBL. Det centrala läget i Stockholm medför att besökare i första hand går, cyklar eller reser kollektivt, varför det saknas skäl att befara en väsentligt ökad biltrafik på platsen. Bostadsrättsföreningens påstående om miljöpåverkan saknar stöd. Förarbetenas krav på att beakta VA- och avfallshantering adresseras genom projektering och kontrollplan samt tillsyn i drift. Bastuns byggnadskropp upptar en mycket liten yta i förhållande till den omgivande brygganläggningen och kajmiljön. I skala och funktion är den fullt jämförbar med de mindre komplementbyggnader som ofta förekommer på kajer i innerstaden, såsom små serverings- eller servicepaviljonger. Den blir därför inte dominerande i miljön. Påståendena om privatisering av vattenrummet måste bedömas i ljuset av att strandskyddet är upphävt på platsen. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 1 december 2025 trädde ändringar i PBL i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i PBL. Tillämpliga bestämmelser framgår av underinstansernas avgöranden. Bolaget har ansökt om bygglov för nybyggnad av en bastuflotte på fastigheten i Stockholms kommun. Fastigheten omfattas av en detaljplan från 1996 vars genomförandetid har gått ut. Enligt detaljplanen får det vattenområde där bastuflotten är tänkt att placeras användas som småbåtshamn. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 4 P 12694-25 Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att åtgärden strider mot detaljplanens användningsbestämmelse W1 (småbåtshamn) och att det inte är fråga om någon liten avvikelse. Den omständigheten att en bastu skulle kunna utgöra en service till båtgäster medför inte någon annan bedömning eftersom det inte är fråga om någon sådan service i detta fall. Tvärtom är syftet i första hand att erbjuda en aktivitet till medlemmar som kommer till hamnen på annat sätt än med båt. Del av gällande plankarta (Detaljplan för kv Kräftan mm [Kristinebergs Strand]) med markering av ungefärlig plats för bastuflotten, Mark- och miljööverdomstolens redovisning. Mark- och miljööverdomstolen anser också, i likhet med mark- och miljödomstolen, att bastuflotten inte tillgodoser något angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Den fråga som kvarstår är därför endast om åtgärden utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen (se 9 kap.
§ p. 2 PBL). Ett lämpligt komplement kan omfatta mindre verksamheter som inte är störande i bostadsområden i syfte att få en blandning av olika funktioner och en mer levande stadsmiljö. Avsikten med bestämmelsen är bland annat att en- och fåmansföretagare ska kunna använda sin fastighet eller bostad för sådan näringsverksamhet som inte är störande för omgivningen. Den kompletterande användningen bör inte tillåtas om den SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 5 P 12694-25 är dominerande i förhållande till den användning som anges i planen. Stor vikt måste fästas vid den kompletterande användningens omgivningspåverkan. Bullrande eller på annat sätt störande verksamheter bör således inte kunna komma i fråga i anslutning till bostäder. Även mängden besökare till verksamheten behöver beaktas. Sådana verksamheter som förutsätter att kunderna besöker platsen för verksamheten med bil kan vara olämpliga att medge i ett renodlat bostadsområde om biltrafiken i sig kan medföra olägenheter för grannarna eller om det inte är möjligt för besökarna att parkera på den tomt där verksamheten är belägen. Även olika miljöaspekter behöver beaktas, t.ex. att komplementet är lämpligt i förhållande till förutsättningarna att tillgodose behovet av avfallshantering, vatten och avlopp. Vidare behöver risken för störningar på grund av ökade transporter och den allmänna trevnaden beaktas. Lov bör t.ex. inte ges i ett bostadsområde för verksamheter som medför behov av att använda en del av tomten som upplag för olika slag av varor eller materiel. I dessa fall bör åtgärden i stället prövas genom att planen ändras. (Se prop. 2013/14:126 s. 183 ff.) De olägenheter som kan medföra att ett komplement anses olämpligt behöver inte vara av sådan art att de är att jämställa med betydande olägenhet i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL (se rättsfallet MÖD 2020:25). Det behöver ske en samlad bedömning av omständigheterna i målet för att ta ställning till om det är fråga om ett lämpligt komplement till detaljplanen eller inte. Vid bedömningen behöver både åtgärdens lämplighet i sig och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte och syftet med enskilda planbestämmelser beaktas. Det finns inte någon generell rätt att vidta en åtgärd som innebär en avvikelse från detaljplanen med stöd av den nu aktuella bestämmelsen. (Se a. prop. s. 185.) Detaljplanens syfte är i första hand att möjliggöra en utvidgning av bostadsområdet Kristineberg mot Ulvsundasjön och att fullfölja strandpromenaden runt Kungsholmen. I planbeskrivningen anges vidare att möjlighet ska ges till en liten badplats längst i väster i anslutning till en strandpark vid vattnet som en länk i strandpromenaden. Längs med gatan närmast vattnet anordnas en strandpromenad. Bryggor för tillfällig förtöjning av småbåtar (ev. gästhamn) kan anordnas i förbindelse med denna promenad. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 6 P 12694-25 Av ritningarna i målet framgår att bastuflotten ska anslutas till den befintliga bryggan med en sex meter lång landgång/ramp. Anläggningen är tänkt att uppta en area av cirka 80 kvadratmeter och sträcka sig till utkanten av W1-området. Själva bastubyggnaden kommer att sticka upp ca tre meter ovanför vattenytan. Bastuflotten kommer således innebära ett ianspråktagande av en relativt stor yta som annars är allmänt tillgänglig och möjliggör för besökande båtar att förtöja längs med kajen. En småbåtshamn ska förstås i första hand hållas tillgänglig för båtar med båtplats och gästande båtar. Därtill kommer att det råder badförbud på platsen. Redan av dessa skäl får det anses direkt olämpligt att där placera en bastuflotte, från vilken besökarna ska kunna bada i hamnområdet. Av den verksamhetsbeskrivning som bolaget gett in i samband med ansökan framgår att verksamheten inledningsvis planeras hålla öppet mellan kl. 07.00-23.00 alla dagar i veckan, att det i bastun finns plats för tio personer och att varje bastusession är två timmar lång. Mot bakgrund av verksamhetens öppettider, antalet förväntade besökare och bastuflottens användningsområde anser Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från mark- och miljödomstolen, att man kan förvänta sig en omgivningspåverkan som väsentligen skiljer sig från gästande båtar. Med hänsyn till den planerade verksamheten och antalet besökare är det också viktigt att det finns fungerande lösningar kring avfallshantering, vatten och avlopp m.m. Någon närmare utredning kring dessa frågor har inte lämnats in i målet. Vid en sammantagen bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att uppförande av en bastuflotte inte utgör ett lämpligt komplement till detaljplanens bestämmelse om vattenområde som får användas som småbåtshamn. Det finns alltså inte heller förutsättningar att ge bygglov för åtgärden med stöd av 9 kap.
Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras och länsstyrelsens beslut fastställas. Ansökan om bygglov ska avslås. Vid denna utgång saknas anledning att hämta in yttranden från miljönämnden och Stadsmuseet i Stockholm. Bostadsrättsföreningens yrkanden om det ska därför avslås. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen DOM Sid 7 P 12694-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Petra Bergman, referent, och Maria L. McMurray samt tekniska rådet Ewa Andrén Holst. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Evelina Eriksson. Sid 1
Sökt åtgärd är vidare förenlig med 2 kap. 6 och 9 §§, 8 kap. 13 § samt 9 kap. 31 e § PBL och är väl anpassad till platsen. Planenligt Detaljplanen anger småbåtshamn, detta kan inrymma en bastuflotte. Inte minst framgår att så är fallet om plankartan och övriga tolkningsdata beaktas. Av planens plankarta framgår att det i detta fall är fråga om ett vattenområde som får överbyggas med småbåtshamn. En småbåtshamn är ingen legaldefinierad term. Inom ramen för termen småbåtshamn anses dock rymmas marinor, som regelmässigt rymmer service i olika former. En vattennära närmast självklar serviceform är en bastu. Bolaget är därmed av uppfattningen att en bastuflotte inom ett W-område som får överbyggas för småbåtshamn är en helt planenlig användning. Liten avvikelse Avseende frågan om åtgärden utgör en liten avvikelse menar bolaget att storleksmässigt är bastuflotten liten och utgör därför också en liten avvikelse. Att bastuflotten endast har en liten påverkan blir särskilt tydligt om den jämförs med den betydligt större närliggande brygganläggningen. Även ur ett gestaltningsperspektiv är avvikelsen liten och sett som avvikelse från ändamålet är den mycket liten. En liten avvikelse måste var förenlig med planens syfte och bastubadande är otvetydigt förenligt med planens övergripande syfte för vattenområdet. Vidare tillgodoser bastun ett behov för den allmänna trevnaden bl.a. genom att utgöra ett NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 5 P 8564-24 manifesterat önskat tillskott i strandmiljön inom Stockholms stad. Sammanfattningsvis är samtliga förutsättningar för att betrakta bastun som en tillåten liten avvikelse för allmän trevnad uppfyllda. Gemensamt eller allmänt intresse och komplement I och med att genomförandetiden för planen har gått ut utgör 9 kap.
§ PBL en alternativ grund för bygglov, detta eftersom lämpliga men inte alltför stora avvikelser från planen ska kunna tillåtas utan ny betungande planläggning. Bygglov kan också beviljas med stöd av 9 kap.
genom att den medför väsentliga fördelar för den krets som får nytta av åtgärden. Kommunens uppfattning har i denna fråga också en särskilt stark ställning och av nämndens beslut framgår t.ex. att bastuanläggningar är ett uppskattat inslag i staden och levandegör kajer och bryggor samtidigt som stockholmarna erbjuds rekreativa värden. Att det finns en kommunal vilja att bastun och bastubad ska komplettera den offentliga miljön för att tillgodose ett gemensamt eller angeläget intresse är uppenbart. Saunabolaget må bedrivas i bolagsform, men verksamheten vänder sig till allmänheten. Allmänheten kommer att erbjudas öppna pass där vem som helst, oaktat medlemskap, kan boka in sig. Den lovsökta bastun vänder sig därmed inte till en sluten krets medlemmar och tillgodoser därmed både ett angeläget gemensamt behov och ett allmänt intresse. Sammantaget uppfyller bastun villkoren i 9 kap.
Lämpligt komplement 9 kap.
I denna del instämmer bolaget i länsstyrelsens slutsats att bastun utgör ett lämpligt komplement varvid det särskilt ska noteras att länsstyrelsen har bedömt att bastun inte kommer vara dominerande på platsen, att bastun inte heller utgör eller orsakar några betydande olägenheter, och att bastun inte utgör störande verksamhet. Anpassning och betydande olägenhet 2 kap. 6 och 9 §§ samt 8 kap. 13 § PBL Länsstyrelsen har invänt mot bastuns estetiska/gestaltningsmässiga värden och dess påverkan på stadsbilden. Frågan hur en åtgärd estetiskt eller gestaltningsmässigt NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Sid 6 P 8564-24 DOM stämmer in och kan tillåtas i viss miljö är ofta inte juridisk till sin karaktär. Av denna anledning har bolaget anlitat två sakkunniga; arkitekten samt som bl.a. arbetar som antikvariskt planstöd åt Stockholms stad. De har bl.a. angett att en utgångspunkt för att en bebyggelsestruktur ska kunna störas på ett sätt som når upp till att bygglov nekas är att det finns ett slags homogenitet som skulle kunna bli lidande. Båda konstaterar att en sådan homogen bebyggelse-miljö att ta hänsyn till saknas. Bastun i sig kommer förmodligen, även om den legaltekniskt inte är det, läsas som en komplementbyggnad. Komplement kan ibland direkt avvika från bebyggelsen i övrigt eller låna vissa uttryck från andra byggnader. Medvetna avbrott är ett, av byggreglerna direkt accepterat, sätt att uppnå god helhetsverkan. Inte bara byggreglerna utan även stadens kajstrategi accepterar stor gestaltningsmässig frihet för mindre komplement i strandnära miljöer. I byggnationen på land förekommer cirklar och delar av cirklar som ett medvetet återkommande gestaltningsmässigt inslag. Detta går igen i bastun som har rundade fasadelement. Bastun lånar även inslag från kajanläggningen och dess trärenhet när det kommer till fasadmaterial och räcke. Genom att plocka ut element från bägge de sinsemellan disparata tidsepokerna som redan finns på platsen förhåller sig bastun tydligt till områdets identitet samtidigt som den blir ett spännande självständigt element som bidrar till en variationsrik och dynamisk helhet. Sammantaget kommer bastuflotten passa synnerligen väl in i stadsbilden och bidra till en god helhetsverkan. Den kan inte heller, med tanke på de redan disparata uttryck som förekommer, leda till förvanskning. Den bygglovssökta åtgärden uppfyller därmed 2 kap. 6 § första stycket 1 och 8 kap. 13 § andra stycket 3 och 4 PBL. Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen har i sitt beslut att upphäva bygglovet hänvisat och anslutit sig till den mening som uttrycks i ett utlåtande från Stadsbyggnadskontoret i anpassningsfrågan, utan att värdera av bolaget inhämtade sakkunnigutlåtanden. Nämnden har dock, trots Stadsbyggnadskontorets utlåtande, bedömt att bastun är välanpassad till platsen och beviljat bygglov. Precis som länsstyrelsen anger i sitt beslut är det kommunen som ytterst har att värna om att åtgärder anpassas till den miljö de placeras i. Att den sökta åtgärden, en bastuflotte för rekreationsändamål, är ett NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 7 P 8564-24 tillägg som passar in i kajens karaktär som ett rekreationsområde, den marina miljön och intilliggande bostadsområde borde vara uppenbart. Det kan även noteras att länsstyrelsen har gjort bedömningen att den sökta åtgärden inte kommer vara dominerande på platsen och att den utgör ett lämpligt komplement vilket bör tillmätas väsentlig betydelse vid prövning av anpassningsfrågan. Omgivningspåverkan Såvitt gäller omgivningspåverkan från bastun blir den liten och utifrån redogörelsen ovan framgår tydligt, mot bakgrund av hur tröskeln för betydande olägenhet preciserats i praxis, att betydande olägenhet inte uppstår genom bygglovet. Till stöd för sin talan har bolaget bl.a. bifogat två sakkunnighetsutlåtanden. Boende på Kristinebergs Strand 31 respektive 35 samt medlemmar i Mälarstrands Båtklubb (motparterna 1 36 ovan) har anfört att länsstyrelsens beslut ska fastställas, hänvisat till vad de har anfört hos länsstyrelsen samt tillagt bl.a. följande. De bostadsrättsföreningar som finns i området har egna bastuanläggningar och det finns därmed inget angeläget allmänt behov av ytterligare bastur på den aktuella platsen. Kristinebergs strand är en återvändsgata, under sommarhalvåret görs den till gågata och avsikten är att biltrafiken ska vara minimal. Biltrafiken till bastuflotten kommer generera ytterligare parkeringsproblem och det kan inte heller anses vara förenligt med kommunens avsikt med gågata. En verksamhet som genererar ytterligare biltrafik och parkeringsproblem står i uppenbar strid med de boendes och andra besökares allmänna och gemensamma intresse. Den ursprungliga ansökan och beslutet i nämnden öppnade i praktiken för att bastun skulle kunna vara vedeldad såsom också blivit fallet vad gäller bolagets bastuflotte vid Vinterviken och den de projekterar vid Liljeholmen. Av rekommendationer avseende vedeldning framgår att det inte bör ske nära bostadsfastigheter, vilket skulle vara fallet i förevarande mål. En bastuflotte enligt förslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan i NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 8 P 8564-24 form av ökad biltrafik, bastubesökare som utför sina behov direkt i sjön eller på gårdarna som hör till de närliggande bostadsfastigheterna samt rök från vedeldning. Bad är, enligt den lokala ordningsstadgan, tillåtet mellan maj och september inom delar av de områden som betecknas öppet vattenområde och områdena är under perioden maj september avlyst med bojar på ett sådant sätt att verksamheten i småbåtshamnen inte påverkas. Av naturliga skäl är bad förbjudet inom småbåtshamnen. Småbåtshamnen består av två delar: båtklubbens brygga och en gästbrygga längs med strandpromenaden för besökande båtar. Gästbryggan används också som solbrygga av allmänheten. Den aktuella bastuflotten överensstämmer inte med detaljplanens syfte, den utgör heller inte någon liten avvikelse eller nödvändig åtgärd och tillgodoser ej heller något gemensamt behov eller allmänt intresse. Detta bl.a. eftersom boenden i husen längs med kajen har tillgänglighetsanpassade bastur med omklädningsrum, dusch och toalett. Avseende det allmänna intresset för bastuflotten har bolaget uppgett överdrivna siffror och en privatägd bastuanläggning med en avspärrande grind där medlemskap krävs under större delen av tiden kan inte anses tjäna ett allmänt intresse. Bastuanläggningen kan inte heller vara ett lämpligt komplement till platsens avsedda funktion, småbåtshamn. För att vara ett lämpligt komplement i förhållande till den användning som har bestämts i planen måste stor vikt fästas vid den kompletterande åtgärdens omgivningspåverkan och det är inte meningen att bestämmelsen ska användas för nybyggnation. Av förarbetena framgår bl.a. att minst hälften av byggnaden bör användas för det ändamål som har bestämts i planen samt att avsikten med bestämmelsen bl.a. är att en- och fåmansföretagare ska kunna använda sin fastighet eller bostad för sådan näringsverksamhet som inte är störande för omgivningen. Bolaget är visserligen ett fåmansbolag men det äger inte, hyr inte och bedriver heller inte någon verksamhet på den aktuella fastigheten. Bastuflotten är tänkt att vara öppen dagligen klockan 05 23 och det finns risk att bolaget kommer låta bastun vara vedeldad i stället för använda el-aggregat vilket kommer betyda att rök tränger in i lägenheterna och störa de boende i området. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 9 P 8564-24 Hamnverksamheten kommer också drabbas negativt eftersom antalet gästbåtplatser kommer att minska. Bolaget brukar hävda att bastun motsvarar två båtplatser men det inhägnade området med landgång, flotte och bad är mycket större. Inhägnaden i sig har också en privatiserande effekt på omgivningen. Flottens placering försvårar tillgång både till kvarvarande del av gästbryggan och till båtklubbens brygga. Badande personer i hamnområdet riskerar att leda till incidenter då många underskattar den levande kraft som en båt har. Om bad tillåts inom en del av hamnområdet kommer detta av allmänheten att uppfattas som att bad är tillåtet i hela hamnområdet. Eftersom bastuflotten saknar anordningar för vatten och avlopp kommer bl.a. sköljvatten till städning att hämtas från Ulvsundasjön och allt spillvatten kommer att orenat rinna tillbaka i sjön. Enligt ritningarna ska en dusch med vatten från sjön installeras och även detta spillvatten bör omhändertas. I Boverkets regler finns det krav på att det i en byggnad ska finnas anordningar för att ta hand om byggnadens spillvatten antingen genom allmän va-anläggning eller enskild anläggning. Reglerna om spillvatten preciserar det tekniska egenskapskravet om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö i 3 kap. 9 § plan- och byggförordningen (2011:338), reglerna är viktiga att efterleva speciellt inom ett tätbefolkat område. Vattenområdet saknar byggrätter och är inte avsett att bebyggas utan ska behålla karaktären av öppet vatten med fria siktlinjer. Enligt plankartan är den södra delen av gästbryggan markerad med grönt, dvs. klassad som parkmark. Landgången kommer att anslutas till denna del och den avspärrande grinden kommer att placeras på allmän platsmark. Det innebär också att vattenområdet vid den allmänna gästbryggan privatiseras och inte längre blir tillgängligt för båtlivet. Vidare måste den aktuella åtgärden uppfylla kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. De ändringar och tillägg i bebyggelsen som görs ska vara varsamma så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Inte heller dessa krav uppfyller bastuflotten. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 10 P 8564-24 Till stöd för sin talan har de boende och bostadsrättsföreningsmedlemmarna bl.a. bifogat en tidningsartikel och fotografier. Bolaget har genmält bl.a. följande. Grinden är harmoniskt anpassad till omgivningen och kan jämföras med båtklubbens grind i närheten. Den smälter väl in med det svartmålade rundstålsräcke som går längs kajen. Den är utformad på ett sätt som estetiskt inte avhåller någon från att använda parkområdet. Dessutom råder idag badförbud på platsen vilket tillsammans med den närbelägna småbåtshamnens bryggor som utgör ett nautiskt hinder snarare medför att allmänhetens tillgänglighet till platsen för bastun idag redan är starkt begränsad. Grinden har i förhållande till detta ingen avspärrande effekt. Sammanfattningsvis anser bolaget att nämnden gjorde rätt i att bevilja bygglov för grinden till bastun på flytbryggan. Grinden är välanpassad till stadsbilden i enlighet med 2 kap. 6 § PBL och den har ingen avspärrande effekt för allmänheten. Den är placerad intill parkmark, inte på parkmark, och den fäster i anslutning till befintlig gångväg/brygga, vilket innebär att grinden enbart begränsar tillgång till den nya verksamheten. Grinden är således planenlig alternativt utgör en godtagbar planavvikelse i enlighet med det som anförts. DOMSKÄL Inledning Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut. En detaljplan anger bl.a. vilken markanvändning som är tillåten inom planområdet. Den aktuella fastigheten omfattas av en detaljplan från 1996 vars genomförandetid har gått ut. Strandskydd råder inte på platsen. Enligt detaljplanen får det aktuella vattenområdet endast användas för småbåtshamn. Detaljplanen Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att bastun utgör en byggnad och att anläggningen inte kan anses rymmas inom den planenliga användningen småbåtshamn. Det innebär att det som huvudregel inte är möjligt att NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 11 P 8564-24 medge bygglov. Domstolen bedömer vidare att det inte är fråga om en sådan liten planavvikelse att bygglov ändå kan beviljas med stöd av 9 kap. 31 b § PBL. Frågan är då om det finns förutsättningar att bevilja bygglov med tillämpning av 9 kap.
§ PBL. Enligt denna bestämmelse får, efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut, bygglov ges även för en åtgärd som avviker från planen om de krav som anges i första eller andra punkten i bestämmelsen är uppfyllda. Enligt första punkten i 9 kap.
§ PBL kan bygglov ges för en åtgärd som är förenlig med detaljplanens syfte och som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Mark- och miljödomstolen anser inte att det finns förutsättningar för att ge bygglov med stöd av denna punkt. Enligt andra punkten i 9 kap.
§ PBL kan bygglov även ges för en åtgärd som innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Beträffande denna punkt anfördes bland annat följande i förarbetena (prop. 2013/14:126 s. 183 f.). Ett lämpligt komplement kan bl.a. omfatta service och mindre verksamheter som inte är störande i bostadsområden i syfte att få en blandning av olika funktioner och en mer levande stadsmiljö. Det kan även vara fråga om att tillåta en kvartersbutik i ett område med flerbostadshus eller att ett eneller tvåbostadshus delvis inreds som arbetslokal, t.ex. som ett litet arkitektkontor eller en frisörsalong. Att verksamheten ska utgöra ett komplement till den användning som har bestämts i planen innebär att den kompletterande användningen inte bör tillåtas om den är dominerande i förhållande till den användning som anges i planen. Med andra ord bör det inte vara möjligt att helt och hållet ta i anspråk en byggnad som är avsedd för bostadsändamål för något annat ändamål än bostäder. Avsikten med den tänkta bestämmelsen är bl.a. att en- och fåmansföretag ska kunna använda sin fastighet eller bostad för sådan näringsverksamhet som inte är störande för omgivningen. Att komplementet ska vara lämpligt i förhållande till den användning som har bestämts i planen innebär att stor vikt måste fästas vid den NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 12 P 8564-24 kompletterande åtgärdens omgivningspåverkan. Bullrande eller på annat sätt störande verksamheter bör således inte kunna komma i fråga i anslutning till bostäder. Även mängden besökare till verksamheten behöver beaktas. Sådana verksamheter som förutsätter att kunderna besöker platsen för verksamheten med bil kan vara olämpliga att medge i ett renodlat bostadsområde om biltrafiken i sig kan medföra olägenheter för grannarna eller om det inte är möjligt för besökarna att parkera på den tomt där verksamheten är belägen. Även olika miljöaspekter behöver beaktas, t.ex. att komplementet är lämpligt i förhållande till förutsättningarna att tillgodose behovet av avfallshantering, vatten och avlopp. Vidare behöver risken för störningar på grund av ökade transporter och den allmänna trevnaden beaktas. Domstolen konstaterar inledningsvis att den i målet aktuella anläggningen har likheter med båtar och bryggor, som normalt finns i en småbåtshamn. Det är fråga om konstruktioner, vilka flyter på vattnet, vilka direkt eller indirekt är förtöjda i land och på vilka människor förväntas kunna vistas. Ändamålet med såväl båtar som bastuflottar är bland annat att underlätta badande och att i övrigt möjliggöra rekreation och socialt umgänge i anslutning till vatten. På en bastuflotte kan man förvänta sig att det alstras en del ljud från dem som besöker anläggningen, men även vid en småbåtshamn måste man räkna med vissa ljudstörningar från människor som uppehåller sig på bryggor och båtar. Ljudpåverkan på omgivningen från bastuverksamheten behöver enligt domstolens bedömning inte bli väsentligt annorlunda än vad som kan förväntas vid en planenlig användning av platsen som småbåtshamn. Med hänsyn till att den aktuella platsen ligger i centrala Stockholm kommer besökare till bastun sannolikt i första hand att gå, cykla eller färdas med kollektivtrafik. Det saknas skäl att befara någon väsentligt ökad biltrafik i området. Mot denna bakgrund instämmer domstolen i länsstyrelsens bedömning att bastun med tillhörande flytbrygga även med beaktande av risken för bullerstörningar NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 13 P 8564-24 ryms inom vad som kan betraktas som ett lämpligt komplement till verksamheten småbåtshamn i enlighet med 9 kap.
Betydande olägenhet Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att användningen av anläggningen inte kan förväntas ge upphov till betydande olägenhet för omgivningen i strid med 2 kap. 9 § PBL. Vad de klagande anfört hos domstolen föranleder ingen annan bedömning av denna fråga. Det kan också erinras om att miljönämnden har möjlighet att begränsa de störningar som den planerade verksamheten kan orsaka genom förelägganden enligt miljöbalken. Anpassningskravet Domstolen prövar härnäst om bastubyggnaden med tillhörande flotte uppfyller kraven på anpassning enligt 2 kap. 6 § PBL, och därefter om även grinden med tillhörande staket kan godtas enligt nämnda bestämmelse. Bastuflotten ska ligga på en obebyggd plats inom ett vattenområde i Mälaren intill en strandpromenad på Kungsholmens västra kuststräcka. Strandpromenaden kantas på landsidan av flerbostadshus uppförda under 1990-talet. Visuellt kommer bastuflotten att i första hand uppfattas som en del av miljön som består av vattenområdet och strandpromenaden. Bostadshusen på andra sidan strandpromenaden har en mycket större skala och får anses utgöra en del av Kungsholmens stadsbebyggelse med relativt höga flerbostadshus. Bastuflotten har också en helt annan funktion än bostadshusen. Under dessa förhållanden är det enligt domstolen lämpligt och logiskt att bastubyggnaden har en från bostadshusen tydligt avvikande gestaltning som anknyter till den i detaljplanen föreskrivna användningen småbåtshamn. Enligt domstolen framstår bastubyggnaden med tillhörande flotte i fråga om skala, form och material som väl anpassad till den aktuella platsen i vattnet, liksom till den NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Sid 14 P 8564-24 intilliggande strandpromenaden. Nämnden har därför haft fog för sin bedömning att bastubyggnaden och flotten uppfyller anpassningskravet i 2 kap 6 § PBL. Bolaget har valt att inkludera även en grind med tillhörande stängsel i sin bygglovsansökan. Denna anläggning är i sig inte lovpliktig, vilket innebär att det i denna del rör sig om ett så kallat frivilligt bygglov. Grinden och stängslet ska placeras i direkt anslutning till strandpromenaden. Konstruktionen kommer genom sin höjd att störa utsikten från land något samt bryta kontakten med vattnet för dem som vistas på strandpromenaden. Grindkonstruktionen kommer i den aktuella miljön att framstå som relativt dominerande. Med hänsyn härtill anser domstolen att åtgärden strider mot anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL. Det innebär att bygglov inte kan beviljas för dessa åtgärder. I denna del hade således länsstyrelsen fog för sitt beslut att upphäva nämndens beslut om bygglov. Slutsatser Mot bakgrund av vad som framgår ovan hade nämnden skäl för att bevilja ansökan om bygglov utom såvitt gäller grinden med tillhörande stängsel. Vad parterna nu har anfört hos domstolen utgör inte skäl att göra någon annan bedömning. Överklagandet ska således bifallas endast såvitt gäller bastubyggnaden och flotten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 11 september 2025 Björn Räftegård Malin Danielsson _____________ I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Björn Räftegård, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson.
AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.