Förordning (2021:565) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten SFS nr: 2021:565 Departement/myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet ARM Utfärdad: 2021-06-10 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2021:1306 Övrig text: Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten, om ändring av förordningarna (EG) nr 883/2004, (EU) nr 492/2011 och (EU) 2016/589 och om upphävande av beslut (EU) 2016/344. Förordningen gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. Allmän behörighet att samverka med Europeiska arbetsmyndigheten 2 § En myndighet får inom sitt verksamhetsområde vidta de åtgärder som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149. Åtgärder som följer av artikel 7.1 om samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaterna och artiklarna 8 och 9 om samordnade och gemensamma inspektioner i förordningen, får endast vidtas av de myndigheter som anges i 3 och 4 §§. För åtgärder som följer av artikel 13 om medling i samma förordning gäller 6 §. Samarbete och utbyte av information 3 § De myndigheter som anges i 1-6 får inom de angivna uppdragen vidta de åtgärder som följer av artikel 7.1 om samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaterna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149: 1. Arbetsförmedlingen, som nationellt samordningskontor enligt 7 § 2 förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, 2. Arbetsmiljöverket, som förbindelsekontor och behörig myndighet enligt 24 och 26 §§ lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, 3. Kommerskollegium, som kontaktpunkt enligt 9 § 12 förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium, 4. Kronofogdemyndigheten, som behörig myndighet enligt 2 § lagen (2016:1231) om ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa sanktionsavgifter vid utstationering, 5. Regeringskansliet (Socialdepartementet), som behörig myndighet enligt artikel 1 m i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, och 6. Transportstyrelsen, som
AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.