Sammanfattning
Förordningen genomför ett EG-beslut om ömsesidig information om nationella åtgärder som avviker från principen om fri rörlighet för varor. Den ålägger myndigheter att underrätta Kommerskollegium, som i sin tur anmäler åtgärden till EG-kommissionen. Förordningen är upphävd 2009-05-13.
Vad lagen reglerar
- Genomförandet av beslut 95/3052/EG om förfarande för ömsesidig information om nationella avvikande åtgärder
- Vilka åtgärder som omfattas av underrättelseskyldigheten
- Myndigheters skyldighet att underrätta Kommerskollegium
- Kommerskollegiums anmälan till EG-kommissionen och mottagande av information
Vem berörs
- Statliga förvaltningsmyndigheter samt kommunala förvaltningsmyndigheter enligt livsmedelslagen
- Kommerskollegium
- EG-kommissionen och regeringen
Viktiga punkter
- Förordningen gäller åtgärder som innebär att en produkt inte får tillhandahållas, får tillhandahållas bara om den ändras, eller måste återkallas (2 §)
- En myndighet som beslutar om en sådan åtgärd ska genast underrätta Kommerskollegium, även om beslutet överklagats (3 §)
- Undantag gäller bland annat åtgärder som grundas på bindande EG-rättsakter, som redan ska anmälas direkt, eller som genomförs till skydd för allmän ordning (4 §)
- Kommerskollegium ska anmäla beslutet till EG-kommissionen inom 45 dagar (5 §)
Legal text
Förordning (1996:830) om information om nationella åtgärder som avviker från principen om fri rörlighet för varor inom Europeiska gemenskapen SFS nr: 1996:830 Departement/myndighet: Utrikesdepartementet Utfärdad: 1996-07-04 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2006:842 Övrig text: Upphävd: 2009-05-13 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Förordningens syfte 1 § Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och rådets beslut 95/3052/EG av den 13 december 1995 för att fastställa ett förfarande för ömsesidig information om nationella åtgärder som avviker från principen om fri rörlighet för varor inom gemenskapen. Tillämpningsområde 2 § Förordningen gäller sådana åtgärder som direkt eller indirekt innebär att en viss produktmodell eller produkttyp som är lagligen tillverkad eller tillhandahållen i en annan medlemsstat i Europeiska unionen
- inte får tillhandahållas,
- får tillhandahållas bara om den ändras, eller
- måste återkallas från marknaden. Underrättelseskyldighet 3 § En statlig förvaltningsmyndighet som beslutar om en sådan åtgärd som avses i 2 § skall genast underrätta Kommerskollegium om det. Detta gäller även om beslutet har överklagats. Detsamma gäller en kommunal förvaltningsmyndighet som beslutar om en sådan åtgärd med stöd av livsmedelslagen (2006:804). Myndigheten skall också lämna kollegiet den ytterligare information som behövs. Förordning (2006:842). 4 § Underrättelseskyldigheten gäller inte en åtgärd som
- grundar sig på föreskrifter som har meddelats för att uppfylla skyldigheter enligt bindande EG-rättsakter,
- enligt särskilda föreskrifter skall anmälas till EG-kommissionen direkt eller genom någon annan myndighet,
- genomförs till skydd för allmän ordning, eller
- rör en begagnad produkt och grundar sig på att produktens egenskaper har förändrats till följd av användning eller ålder. Detsamma gäller, om förvaltningsmyndigheten tidigare på samma grunder har beslutat om samma åtgärd mot samma produktmodell eller produkttyp och också har underrättat Kommerskollegium om det. Kommerskollegiums åtgärder 5 § När Kommerskollegium har underrättats om ett sådant beslut som avses i 3 §, skall kollegiet anmäla beslutet till EG-kommissionen. Kollegiet skall göra denna anmälan inom 45 dagar från det att förvaltningsmyndigheten meddelade sitt beslut. 6 § Kommerskollegium skall ta emot information om motsvarande anmälningar som andra medlemsländer lämnar till EG-kommissionen. 7 § Kommerskollegium skall hålla regeringen och berörda myndigheter underrättade om de anmälningar som kollegiet lämnar och den information som kollegiet tar emot. Verkställighetsföreskrifter 8 § Kommerskollegium får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.
🔗 Till officiell källa
AI explanation based on the official legal text. Indicative, not a substitute for legal advice.