Specialskoleförordning (1995:401) SFS nr: 1995:401 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1995-04-12 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2010:1037 Övrig text: Rättelseblad 2008:522 har iakt

§ I förordningen (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i specialskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:980). Klasser och grupper 3 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. Förordning (2000:448). Uppflyttning 4 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-9 flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5 eller 7 §. Förordning (2000:448). 5 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte ska flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. Förordning (2008:391). 6 § Om en elev har goda förutsättningar att delta i utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, får Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta att eleven ska flyttas till den högre årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2008:391). 7 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs. Förordning (2008:391). Ledighet 8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska hindret snarast anmälas till skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Förordning (2008:391). 9 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får beviljas för sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår. Om det finns synnerliga skäl, får längre ledighet beviljas. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Förordning (2000:448). Frånvaro 9 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:208). Ordningsregler 9 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:208). Disciplinära åtgärder 10 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut. Förordning (2000:448). 11 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse, ska saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen. Konferensen ska efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för övervägande om lämplig åtgärd. Förordning (2008:391). 8 kap. Betyg m.m. Utvecklingssamtal 1 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan

1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 6 kap. 1 §. Förordning (2008:522). Betygssättning 2 § För elever som undervisas enligt särskolans kursplaner gäller i fråga om betyg bestämmelserna i 7 kap. 2-7 §§ särskoleförordningen (1995:206). För övriga elever i specialskolan gäller bestämmelserna i 3- 19 §§. Förordning (2000:448). 3 § Betyg skall sättas i specialskolans ämnen. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall sättas för ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall sättas är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn besluta i frågan. Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande ämnen avses biologi, fysik och kemi. Förordning (1999:686). 4 § Betyg skall sättas
3. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats, och
4. när ett ämne eller ämnesblock har avslutats. 5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:686). 6 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas: Godkänt (G) Väl godkänt (VG) Mycket väl godkänt (MVG). Förordning (2007:55). 7 § När ett betyg sätts innan ett ämne eller ämnesblock har avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket. Förordning (1999:686). 8 § När betyg sätts efter det att ett ämne eller ämnesblock har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av
5. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i specialskolan, och
6. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Betyget Godkänt ska motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det tionde skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt kursplanerna som krävs för respektive betyg. Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det tionde skolåret. Med särskilda skäl avses andra funktionshinder än de som enligt 3 kap. 3 § skollagen (1985:1100) är grund för mottagande i specialskolan, eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst mål. Förordning (2008:391). 9 § Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det tionde skolåret, ska betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket. I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Förordning (2008:522). Ämnesprov 10 § Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i ämnet och, i årskurs 10, även som stöd för betygssättning:
7. svenska och matematik i årskurs 4, 7 och 10,
8. engelska i årskurs 7 och 10, och
9. biologi, fysik eller kemi i årskurs
10. Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens skolverk får dock meddela föreskrifter om att ämnesprov som avser årskurs 10 får genomföras vid en annan tidpunkt. Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov. Föreskrifter om ämnesprov som avses i första stycket 3 ska utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne. Förordning (2010:1037). Betygskatalog m.m. 11 § En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats. Skriftliga bedömningar enligt 9 § ska hållas samlade. Förordning (2008:846). Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg 12 § Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i årskurs 9 och vid slutet av höstterminen i årskurs
11. Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få ett slutbetyg enligt 13 §. Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna terminsbetyget. Förordning (1999:686). 13 § Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. En elev som därefter har slutfört årskurs 10 har rätt att få ett nytt slutbetyg. Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § ska inte ingå i slutbetyget. Till slutbetyget ska det i förekommande fall fogas sådana skriftliga bedömningar som avses i 9 §. Rektorn ska underteckna slutbetyget. Förordning (2008:846). 14 § Om en elev avgår från en skolenhet utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas. Förordning (1999:686). Intyget skall innehålla uppgifter om
12. den årskurs från vilken eleven avgått,
13. tiden för avgången,
14. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,
15. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock, och
16. antal timmar undervisning som eleven erbjudits. Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna intyget. Förordning (1999:686). 15 § Intyg om avgång skall sändas till den skolenhet där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (2000:448). Prövning m.m. 16 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i specialskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan. Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn eller den som rektorn bestämmer. Förordning (1999:686). 17 § Den som redan har slutbetyg från specialskolan har efter prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget. Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan har slutbetyg från specialskolan, skall rektorn utfärda slutbetyg. Förordning (1999:686). 18 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och betyg över prövning. Förordning (1999:686). 19 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel eller liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i betygskatalogen. Förordning (1999:686). 9 kap. Personal Skolledning 1 § Behörig som rektor är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448). 2 § Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Förordning (2000:448).

§ Bestämmelserna i 2 kap.

§ skollagen (1985:1100) om kommuners och landstings skyldighet att se till att rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna gäller också för Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förordning (2009:1523). Lärare 3 § Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den utbildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som stämmer överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar. 4 § En lärare är skyldig att på uppdrag

1. vara klassföreståndare enligt 5 §,
2. vara huvudlärare och förestå en institution,
3. biträda vid lärarutbildning vid den skolenhet där läraren tjänstgör. 5 § Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass. Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen. Klassföreståndaren skall biträda skolledningen i frågor som rör klassen. 6 § I en anställning som lärare, dock inte timläraranställning, får det som fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare vid någon annan skolform inom det offentliga skolväsendet. I en anställning som lärare i musik får det även ingå fyllnadstjänstgöring vid en kommunal musikskola. 7 § Vid anställning av lärare skall 2 kap. 3-5 §§ skollagen (1985:1100) tillämpas, om inte något annat följer av andra stycket. Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får anställas tills vidare längst till en viss tidpunkt under läsåret. I annat fall skall timläraren anställas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt under terminen. När en lärare skall anställas bör den lediga anställningen anmälas till den offentliga arbetsförmedlingen, om det inte framstår som onödigt. Om en sådan anmälan inte görs skall information om den lediga anställningen lämnas på den berörda skolenhetens anslagstavla. Förordning (2000:448). Annan personal 8 § I 14 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att det för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. Vid anställning av sådan personal skall 7 § tredje stycket tillämpas. 10 kap. Överklagande 1 § Av 3 kap. 5 § skollagen (1985:1100) följer att beslut av nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning enligt 7 kap. 1 § om mottagande i specialskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Förordning (2008:391). 2 § Av 21 § anställningsförordningen (1994:373) följer att beslut i anställningsärenden enligt denna förordning får överklagas hos Statens överklagandenämnd. Av 21 § anställningsförordningen följer vidare att beslut om att avbryta ett anställningsförfarande inte får överklagas. Förordning (2008:391). 3 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i andra ärenden enligt denna förordning än sådana som avses i 2 § får inte överklagas. Förordning (2008:391). 4 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448). 5 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448). Bilaga Timplan för specialskolan för döva och hörselskadade elever Undervisningstid i timmar om 60 minuter Ämnen: Bild 250 Hem- och konsumentkunskap 130 Idrott och hälsa 540 Rörelse och drama 245 Slöjd 350 Teckenspråk 725 Svenska 1 560 Engelska 515 Matematik 1 040 Geografi 940 Historia Religionskunskap Samhällskunskap Biologi 850 Fysik Kemi Teknik Språkval 320 Elevens val 380 Totalt 7 845 Därav skolans val 600 Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val får dock inte minskas. För hörande elever med grav språkstörning gäller följande. Musik ersätter rörelse och drama. Svenska ersätter teckenspråk. Förordning (2009:561). Övergångsbestämmelser 1995:401
4. Denna förordning träder i kraft den 1 juli
6. Genom förordningen upphävs specialskolförordningen (1965:478).
7. För lärare som är anställda med konstitutorial, eller med ett förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial ska tillämpas, ska tjänstgöringen tills vidare vara förlagd till en viss skolenhet. Förläggningen av tjänstgöringen får ändras av rektorn, om det fordras på grund av omorganisation av skolenheten eller om det annars finns särskilda skäl till det. Ett sådant beslut får överklagas hos Specialpedagogiska skolmyndigheten. Myndighetens beslut får inte överklagas. Förordning (2008:391).
8. En lärare som är anställd med konstitutorial eller med ett förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas skall, om det inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha företräde till tjänstgöring vid den specialskola där läraren är anställd framför
9. lärare med kortare anställningstid,
10. lärare som är anställda tills vidare eller har en tidsbegränsad anställning, och
11. lärare vid andra skolor eller läroanstalter.
12. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret 1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 1 kap. 2 §, 3 kap., 5 kap. 4 och 5 §§, 6 kap. 1--3 och 7 §§ samt 8 kap.
13. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret 1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 10 och 16 §§, 17 § andra stycket, 19--26, 28--30, 34--35, 37 a och 43 §§. Hänvisningen i 25 § tredje stycket till 5 kap. 5--10 och 12 §§ grundskoleförordningen (1988:655) skall i stället avse 5 kap. 5--7 och 9--12 §§.
14. Bestämmelserna i 101 § andra stycket och 102 a § andra stycket den upphävda förordningen gäller fortfarande, om beslut i första instans har meddelats före den 1 juli
15. 1996:1074 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 5 § och 5 kap. 6 § den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 december
16. 1997:602 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti
17. Bestämmelserna i 3 kap. 16 a § och 6 kap. 2 § skall inte tillämpas i årskurs 10 läsåret 1997/
18. 1999:1417 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000 och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli
19. 2000:448
20. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 1 kap. 9 § och i övrigt den 1 juli
21. Förordning (2002:238).
22. Om inte något annat sägs i punkt 3 ska bestämmelserna i 1 kap. 4, 5 och 10-13 §§ samt 3-10 kap. tillämpas även i fråga om elever som avses i punkterna 2, 3, 7 och 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100). Förordning (2008:392).
23. Elever som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall erbjudas en total undervisningstid på minst 7 465 timmar i årskurserna 1--
24. Förordning (2002:238)
25. Bilagan till förordningen i dess äldre lydelse skall fortfarande tillämpas i fråga om elever som avses i punkt 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100). Förordning (2002:238). 2002:238
26. Denna förordning träder i kraft den 27 maj
28. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2, 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall vad som sägs i 8 kap. 8 § tredje stycket om funktionshinder utöver dövhet eller hörselskada i stället avse funktionshinder utöver synskada eller talskada. 2007:55 Denna förordning träder i kraft den 1 april
29. De nya betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter den 1 juli
30. 2007:943
31. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
33. Har upphävts genom förordning (2008:393). 2008:391
34. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2008 i fråga om 3 kap. 2 § samt 6 kap. 3 § och i övrigt den 1 juli
36. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i punkterna 2, 3 och 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) ska punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2002:238) om ändring i specialskoleförordningen (1995:401) fortfarande gälla. 2008:846
37. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
39. Den nya lydelsen av 8 kap. 10 § ska i fråga om ämnesprov i årskurs 6 tillämpas första gången läsåret 2008/09 och i fråga om ämnesprov i årskurs 4 och 10 läsåret 2009/
41. Äldre bestämmelser om ämnesprov i svenska, engelska och matematik i årskurs 10 ska fortsätta att tillämpas under läsåret 2008/
42. 2009:1523 Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2010 och tillämpas på anställningar som tillträds efter ikraftträdandet. 2010:1037 Denna förordning träder i kraft den 1 oktober
43. Bestämmelserna om ämnesprov i årskurs 7 tillämpas första gången läsåret 2011/12.