Förordning (2015:1034) om resolution SFS nr: 2015:1034 Departement/myndighet: Finansdepartementet FMA B Utfärdad: 2015-12-18 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026:1091 Övrig text: Källa: Regeringskansliet

§ första stycket ska, vid behov, göras efter samråd med Finansinspektionen. 12 § Riksgäldskontoret får när som helst ompröva ett beslut att ett institut ska omfattas av

§ första stycket. 13 § Ett beslut att ett institut ska omfattas av

§ första stycket påverkar inte Riksgäldskontorets och Finansinspektionens befogenheter att vidta krisavvärjande åtgärder som anges i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och inte heller Riksgäldskontorets befogenhet att vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen. 14 § Riksgäldskontoret ska informera Europeiska bankmyndigheten om ett beslut att ett institut ska omfattas av

§ första stycket. Kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder 14 a § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Riksgäldskontoret ska 1. vid beslut enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2105:1016) om resolution beakta eventuella effekter på den finansiella stabiliteten och risken för spridning till det finansiella systemet, bland annat när det gäller insättningsgarantins ekonomiska kapacitet, 2. vid beslut enligt 4 kap. 26 § lagen om resolution beakta de omständigheter som anges i artikel 45m.7 i krishanteringsdirektivet och den tidsfrist som anges i artikel 10.6 fjärde stycket i samma direktiv, och 3. vid beslut enligt 4 kap. 29 § lagen om resolution beakta de omständigheter som anges i artikel 16a.2 i krishanteringsdirektivet. Förordning (2025:889). 14 a § Riksgäldskontoret ska 1. vid beslut enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2015:1016) om resolution beakta eventuella effekter på den finansiella stabiliteten och risken för spridning till det finansiella systemet, bland annat när det gäller insättnings- garantins ekonomiska kapacitet, 2. vid beslut enligt 4 kap. 26 § lagen om resolution beakta de omständigheter som anges i artikel 45m.7 i krishanteringsdirektivet och den tidsfrist som anges i artikel 10.6 fjärde stycket i samma direktiv, och 3. vid beslut enligt 4 kap. 29 § lagen om resolution beakta de omständigheter som anges i artikel 16a.2 i krishanteringsdirektivet. Förordning (2026:1089). Underrättelser och offentliggörande 15 § Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat att försätta ett företag i resolution enligt 8 kap. lagen (2015:1016) om resolution eller att vidta resolutionsåtgärder enligt den lagen, underrätta 1. företaget i resolution, 2. Finansinspektionen, 3. den behöriga myndigheten för filialerna till företaget i resolution, 4. Riksbanken, 5. om beslutet avser ett kreditinstitut, det insättningsgarantisystem till vilket kreditinstitutet hör, 6. i tillämpliga fall, den samordnande resolutionsmyndigheten, 7. Finansdepartementet, 8. i de fall företaget i resolution omfattas av gruppbaserad tillsyn enligt avdelning VII kapitel 3 i kapitaltäckningsdirektivet, den samordnande tillsynsmyndigheten, 9. Europeiska systemrisknämnden, 10. Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska bankmyndigheten, och 11. om företaget i resolution deltar i ett anmält avvecklingssystem, operatörerna av det systemet. Riksgäldskontoret ska så snart som möjligt efter att ha beslutat om tillfälliga åtgärder för ett företag enligt 5 kap. 7 § lagen om resolution underrätta företaget och de myndigheter som anges i första stycket 2-8. En underrättelse enligt första eller andra stycket ska innehålla en kopia av beslutet och uppgift om när beslutet ska verkställas. Förordning (2021:472). 16 § Riksgäldskontoret ska offentliggöra beslut om resolution enligt 8 kap. 13 § lagen (2015:1016) om resolution och beslut om resolutionsåtgärder enligt 12 kap. 5 § samma lag genom att 1. tillhandahålla en kopia av beslutet på sin webbplats och på webbplatsen för företaget i resolution, 2. skicka en kopia av beslutet till Europeiska bankmyndigheten och till Finansinspektionen för offentliggörande på de myndigheternas webbplatser, och 3. om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument i företaget i resolution är upptagna till handel på en reglerad marknad, offentliggöra obligatorisk information om företaget i resolution i enlighet med 4 kap. 20 och 21 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och 17 kap. 2 och 3 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden samt föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § 13 förordningen (2007:375) om handel med finansiella instrument och 6 kap. 1 § 49 och 50 förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden. Om aktierna, andra äganderättsinstrument eller skuldinstrument i företaget i resolution inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska Riksgäldskontoret skicka en kopia av beslut om resolution och beslut om resolutionsåtgärder till ägare och borgenärer som är kända genom företagets register eller databaser, om de är tillgängliga för Riksgäldskontoret. Förordning (2017:714). 16 a § Om Riksgäldskontoret beslutar om krav på kapitalbas och kvalificerade skulder för en avvecklingsenhet, ska Riksgäldskontoret underrätta enheten 1. om skyldigheten att offentliggöra hur kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder uppfylls enligt 4 kap. 28 § lagen (2015:1016) om resolution, och 2. om upplysningsskyldigheten enligt 28 kap. 1 § lagen om resolution. Förordning (2025:889). 16 b § /Träder i kraft I:2030-01-10/ För information som offentliggörs enligt 12 kap. 5 § och 15 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution är Riksgäldskontoret insamlingsorgan enligt artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 av den 13 december 2023 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet. Informationen ska uppfylla kraven i artikel 128a.5 i krishanteringsdirektivet. Förordning (2026:659). Gränsöverskridande samarbete 17 § Om beslut eller åtgärder enligt lagen (2015:1016) om resolution kan få effekter i ett annat land inom EES, ska Riksgäldskontoret och, i förekommande fall Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet), beakta 1. kravet på effektivt beslutsfattande och på att hålla resolutionskostnaderna så låga som möjligt när resolutionsåtgärder vidtas, 2. kravet på skyndsamhet, 3. kravet på samarbete för att se till att beslut fattas och åtgärder vidtas på ett samordnat och effektivt sätt, 4. att roller och ansvar för berörda myndigheter i varje land inom EES är tydligt definierade, 5. intressena i de EES-länder där moderföretag inom EES är etablerade, särskilt effekten av beslut, åtgärder eller bristen på åtgärder på den finansiella stabiliteten, skattemedel, finansieringsarrangemang, insättningsgarantisystem eller system för ersättning till investerare i de länderna. 6. intressena i varje land inom EES där ett dotterföretag är etablerat, särskilt när det gäller effekter på den finansiella stabiliteten, skattemedel, finansieringsarrangemang, insättningsgarantisystem eller system för ersättning till investerare i dessa länder, 7. intressena i de länder inom EES där betydande filialer är etablerade eller belägna, särskilt när det gäller effekter på den finansiella stabiliteten i dessa länder, 8. målen om en avvägning mellan de olika berörda EES-ländernas intressen och behovet av att undvika att ett visst EES-lands intressen äventyras eller skyddas på ett orättvist sätt, inbegripet undvikande av en orättvis fördelning av bördan mellan EES-länderna, 9. samrådsskyldigheten enligt lagen om resolution, som åtminstone innebär en skyldighet att samråda om inslagen i ett beslut eller en åtgärd som har eller som sannolikt kan få effekt på

1. a)moderföretaget inom EES, dotterföretaget eller filialen, och
2. b)stabiliteten i det EES-land där moderföretaget inom EES, dotterföretaget eller filialen har etablerats eller finns, 10. kravet på transparens när ett beslut eller en åtgärd som föreslås sannolikt kan få konsekvenser för den finansiella stabiliteten, budgetmedel, finansieringsarrangemang, insättningsgarantisystem eller system för ersättning till investerare i berörda länder inom EES, och 11. principen att samordning och samarbete sannolikt resulterar i lägre totalkostnad för resolutionen. 18 § Vid deltagande i ett resolutionskollegium ska Riksgäldskontoret, Finansinspektionen och Regeringskansliet (Finansdepartementet) samarbeta och utbyta information med samtliga medlemmar i kollegiet i den utsträckning som följer av krishanteringsdirektivet. 19 § Riksgäldskontorets beslut i egenskap av samordnande resolutionsmyndighet enligt lagen (2015:1016) om resolution och föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen, får vara avfattade på engelska. En översättning till svenska av beslutet, där det framgår att det är den engelska lydelsen av beslutet som gäller, ska i sådant fall biläggas beslutet. Internationella överenskommelser 20 § Riksgäldskontoret får ingå sådana internationella överenskommelser som följer av artiklarna 13.4, 13.7, 18.1, 18.4, 18.5, 45h.1, 45h.2, 45h.5-45h.7, 89, 91.7, 91.9, 92.3, 92.5, 94.2, 106.4 och 106.5 i krishanteringsdirektivet. Detta gäller dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan. Förordning (2021:472). Förteckning 21 § Finansinspektionen ska föra en förteckning över de företag som avses i 1 kap. 1 § första stycket lagen (2015:1016) om resolution. Förteckningen ska hållas aktuell och tillgänglig på inspektionens webbplats. Bemyndiganden 22 § /Upphör att gälla U:2030-01-10/ Riksgäldskontoret får i fråga om lagen (2015:1016) om resolution meddela föreskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket, 2. hur det högsta särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas, 3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §, 4. offentliggörande enligt 4 kap. 28 §, 5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas, 6. undantag från skyldigheten enligt 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder enligt - 5 kap. 3 §, och - 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas, 7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal, 8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut, 9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla, 10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas, 11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket, 12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §, 13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt lagen, och 14. att vissa uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Innan Riksgäldskontoret meddelar föreskrifter med stöd av första stycket 14, ska Finansinspektionen ges tillfälle att yttra sig. Förordning (2021:472). 22 § /Träder i kraft I:2030-01-10/ Riksgäldskontoret får i fråga om lagen (2015:1016) om resolution meddela föreskrifter om 1. avgifter enligt 1 kap. 3 § andra stycket, 2. hur det högsta särskilda förfogandebeloppet enligt 4 kap. 29 § ska beräknas, 3. hur stor andel av globalt systemviktiga resolutionsenheter, europeiskt systemviktiga resolutionsenheter eller nationellt systemviktiga resolutionsenheter som får omfattas av kravet enligt 4 kap. 15 §, 4. offentliggörande och lämnande av information enligt 4 kap. 28 §, 5. vilken information om nedskrivningsbara skulder ett företag ska lämna till Riksgäldskontoret och när den ska lämnas, 6. undantag från skyldigheten enligt 5 kap. 2 § om att ta in vissa villkor i avtalen för sina skulder enligt - 5 kap. 3 §, och - 5 kap. 3 a § när det gäller vilka kategorier av skulder som kan undantas, 7. vilka företag som ska upprätta register som avses i 5 kap. 5 §, vad registren ska innehålla och när företagen ska ge in register för olika typer av avtal, 8. hur beloppet enligt 13 kap. 5 § andra stycket ska fastställas och betalas ut, 9. vad en omstruktureringsplan enligt 21 kap. 5 § ska innehålla, 10. hur storleken på de skulder som är hänförliga till derivat enligt 21 kap. 17 § ska beräknas, 11. metoden för riskjustering av resolutionsavgift enligt 27 kap. 13 § tredje stycket, 12. vilka uppgifter en avgiftsskyldig ska lämna till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 §, 13. vilka upplysningar ett institut eller något annat koncernföretag ska lämna till Riksgäldskontoret för dess verksamhet enligt lagen, och 14. att vissa uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret enligt 27 kap. 20 § och 28 kap. 1 § också eller i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Innan Riksgäldskontoret meddelar föreskrifter med stöd av första stycket 14, ska Finansinspektionen ges tillfälle att yttra sig. Förordning (2026:659).