lag (1987:259) SFS nr: 1987:259 Departement/myndighet: Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSL Utfärdad: 1987-05-14 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026:832 Övrig text: Källa: Regeringskansliet / L

§ 1eller 30 § första stycket eller 3.

med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 32 § eller mot en föreskrift som meddelats med stöd av 25 eller 29 a §. Lag (2001:163). 44 § Om ett jaktbrott är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas

1. om det avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt,
2. om det har utförts vanemässigt eller i större omfattning,
3. om det utförts med otillåten hjälp av ett motordrivet fortskaffningsmedel eller någon annan motordriven anordning,
4. om det utförts med en särskilt plågsam jaktmetod. Lag (2001:163). 45 § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet
5. bryter mot 5 § andra stycket eller 13 §,
6. underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 26 § första stycket 1, 2 eller 3 om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
7. bryter mot 27 § om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken,
8. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 28 §,
9. bryter mot en föreskrift

§ 4, 30 § tredje stycket eller 31 § tredje stycket eller 6.

bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 36 §, 40 § första stycket eller 41 § första stycket. Den som med uppsåt bryter mot 34 § döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar enligt denna paragraf. Lag (2012:153). 45 § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Till böter döms den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet

1. bryter mot 5 § andra stycket eller 13 §,
2. inte fullgör en anmälningsskyldighet enligt 12 eller 12 a § eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 26 § 1 a, b eller c, om gärningen inte är belagd med straff i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
3. bryter mot 27 § om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken,
4. inte fullgör en skyldighet enligt 28 §,
5. bryter mot en föreskrift

§ 4, 30 § tredje stycket eller 31 § tredje stycket, eller 6.

bryter mot 35 § eller mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 36 §, 40 § första stycket eller 41 § första stycket. Den som med uppsåt bryter mot 34 § döms till böter. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar enligt denna paragraf. Lag (2026:832). 46 § Den som obehörigen tar befattning med vilt som han vet eller har skälig anledning anta har dödats eller åtkommits genom jaktbrott, döms för jakthäleri till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är att anse som grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömandet av om brottet är grovt skall särskilt beaktas sådana omständigheter som anges i 44 § andra stycket 1 och

1. Till ansvar enligt denna paragraf döms inte om gärningen är belagd med straff i miljöbalken. Lag (2001:163). 46 a § För försök eller förberedelse till jaktbrott enligt 44 § eller jakthäleri enligt 46 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (2011:514). 47 § Påträffas någon på bar gärning då han eller hon begår jaktbrott, får vilt och sådan egendom som enligt 49 § kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jakträttshavaren eller av någon som företräder honom eller henne. Samma befogenhet har särskilt förordnade jakttillsynsmän och behöriga kustbevakningstjänstemän. Om egendom har tagits i beslag, ska anmälan om detta skyndsamt göras till Polismyndigheten eller åklagaren. Den polisman eller åklagare som tar emot en sådan anmälan om beslag ska vidta samma åtgärder som om han eller hon själv gjort beslaget. En kustbevakningstjänsteman som tagit egendom i beslag ska anmäla beslaget till undersökningsledaren eller åklagaren. För att undvika att vilt som har tagits i beslag förstörs, får djuret efter värdering säljas på lämpligt sätt. Lag (2024:727). 48 § Om någon har begått ett jaktbrott eller jakthäleri, ska vilt som han eller hon kommit över genom brottet förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för viltet kan dess värde helt eller delvis förverkas. Även andra vinster från ett sådant brott ska förverkas, om det inte är uppenbart oskäligt. Vilt som förverkats tillfaller jakträttshavaren i de fall som föreskrivs av regeringen. Lag (2024:810). 49 § Jaktredskap, fortskaffningsmedel och annan egendom som har använts som hjälpmedel vid ett jaktbrott eller jakthäleri får förverkas, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett sådant brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde helt eller delvis förverkas. Lag (2024:810). 50 § I fråga om förverkad egendom gäller särskilda bestämmelser om förfarandet med sådan egendom i den mån inte annat följer av 47 § tredje stycket eller 48 § andra stycket. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från de särskilda bestämmelserna i fråga om djur som behövs för forskningsändamål eller av någon annan särskild anledning inte bör säljas på det sätt som anges i bestämmelserna. 51 § Vad som sägs i 46--48 §§ om vilt gäller även i fråga om skinn, ägg och bon. 51 a § Svensk domstol är behörig att döma över brott enligt denna lag som har begåtts inom Sveriges ekonomiska zon även om det inte finns domsrätt enligt 2 kap. 3 § brottsbalken. Lag (2021:1026). 51 b § Om ett brott enligt denna lag har förövats inom den ekonomiska zonen, får åtal för brottet väckas vid den tingsrätt vars domkrets är närmast den plats där brottet förövades. Lag (1994:1820). Bemyndiganden 52 § Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela sådana föreskrifter eller beslut som avses i 23-25 och 29-30 §§, 31 § andra och tredje styckena, 36 §, 40 § första och andra styckena, 41 § första stycket 2, 48 § andra stycket och 50 §. Lag (2009:1261). Hur beslut får överklagas 53 § Har upphävts genom lag (2000:593). 54 § Följande beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol:
2. länsstyrelsens beslut enligt 6 § om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt,
3. länsstyrelsens beslut enligt 33 § om registrering och avregistrering av licensområde eller älgskötselområde, och
4. länsstyrelsens beslut om förelägganden enligt 42 a §. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2021:793). Övergångsbestämmelser 1987:259
5. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, då lagen (1938:274) om rätt till jakt skall upphöra att gälla.
6. Bestämmelserna i 15--22 §§ gäller inte i fråga om upplåtelser av jakträtt som har skett före lagens ikraftträdande.
7. Äldre bestämmelser om jakträtt för boställshavare, kronohemmans åbor och innehavare av kronotorp, skogstorp, odlingslägenheter, kolonat och fjällägenheter och om ansvar och särskild rättsverkan vid brott mot sådana bestämmelser skall fortfarande gälla.
8. Den nya lagen inskränker inte de rättigheter som avses i 8 § första stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt. Bestämmelserna i 8 § andra stycket samma lag skall tillämpas ifråga om servitut som innefattar jakträtten på viss fastighet och som upplåtits senast den 31 december
10. Inom område, som för 1987 års jakt har registrerats med stöd av 13 § jaktstadgan (1938:279) som älgjaktsområde utan att vara licensområde, får älgjakt ske enligt äldre bestämmelser tills vidare, dock längst till utgången av år
11. Om området består av minst fem hektar sammanhängande mark, skall det för tid efter år 1994 på ansökan av områdets innehavare registreras som licensområde enligt 33 § tredje stycket 1 även om det inte finns särskilda skäl för en sådan registrering. Om området består av minst tjugo hektar sammanhängande mark, skall det, om sökanden begär det, i stället registreras som licensområde enligt 33 § tredje stycket
12. Ansökan om registrering skall göras före utgången av år
13. Lag (1994:626).
14. För älgjakten inom renskötselområdet får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för en övergångstid meddela föreskrifter som avviker från bestämmelserna i 33 §. 1991:1769 Denna lag träder i kraft den 1 januari
15. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet. 1994:1819
16. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
17. 45 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fall då någon före ikraftträdandet har underlåtit att fullgöra vad som ålegat honom enligt 38 § andra stycket eller brutit mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 37 § eller 38 § första stycket. 1994:1820
18. Denna lag träder i kraft samtidigt med lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
19. Beslut om förbud, föreskrift, tillstånd, medgivande eller liknande som fattats enligt 37 och 38 § skall anses meddelat med stöd av motsvarande bestämmelse i lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter, om inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer förordnar annat. 1995:65 Denna lag träder i kraft den 1 april
20. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser. 1996:1554 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997, men skall inte tillämpas för beslut om upplåtelse som fattats med stöd av rennäringslagen (1971:437) före denna lags i kraftträdande. 2000:593
21. Denna lag träder i kraft den 1 januari
23. I fråga om sådana upplåtelser som skett före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. Om avtalet förlängs efter ikraftträdandet tillämpas dock därefter de nya bestämmelserna i stället för 16-21 §§ i sin äldre lydelse.
24. Mål som är anhängiga vid arrendenämnden vid ikraftträdandet skall även därefter handläggas av arrendenämnden.
25. I fråga om arrendenämndens beslut skall bestämmelserna i 53 § andra och tredje stycket fortfarande tillämpas. 2010:2001
26. Denna lag träder i kraft den 1 januari
27. Älgjakt får dock bedrivas enligt äldre föreskrifter till och med den 29 februari
29. Ett område som har registrerats som licensområde enligt 33 § i dess äldre lydelse ska utan ansökan registreras som licensområde enligt 33 § första stycket, om området är av sådan storlek och beskaffenhet i övrigt att det är lämpat för älgjakt och medger en avskjutning av minst en älgkalv om året.