Förordning (1979:571) med kammarrättsinstruktion

Förordning (1979:571) med kammarrättsinstruktion SFS nr: 1979:571 Departement/myndighet: Justitiedepartementet F2 Utfärdad: 1979-05-31 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 1995:1675 Övrig text:

Upphävd: 1996-07-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser

1 §Bestämmelserna i 4--6 §§, 7 § 1--3 samt 9, 14--16, 28 och 29 §§

verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på kammarrätterna.

Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (1988:905).

Organisation m.m.

2 §I varje kammarrätt finns en kammarrättspresident. I kammarrätterna

finns också kammarrättslagmän, kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, kammarrättsråd, kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter och andra anställda i enlighet med vad som har beslutats av regeringen eller domstolsverket samt ytterligare personal om det behövs och medel finns tillgängliga.

Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om kammarrättsråd också tillämpas på kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.

3 §Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten

4 §Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som

regeringen bestämmer.

En avdelning av Kammarrätten i Sundsvall skall vara förlagd till Umeå. Förordning (1995:1099).

5 §Vid var och en av kammarrätterna finns en administrativ enhet. För

denna enhet finns en chef.

6 §

En avdelning består av ledamöter enligt vad som följer av lag samt, i den utsträckning som det förordnas, en eller flera kammarrättsassessorer eller andra adjungerade ledamöter.

Vid avdelningarna tjänstgör också kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter och annan personal enligt vad kammarrätten bestämmer.

7 §Kammarrätten delar in personalen till tjänstgöring på avdelningar

och övriga enheter.

Indelningen av ledamöterna skall ske för en bestämd tid.

8 §Ordförande på en avdelning är en kammarrättslagman

Förordning (1994:916).

9 §När kammarrättspresidenten deltar i arbetet på en avdelning för

han eller hon ordet på avdelningen. Förordning (1994:916).

10 §Ordföranden leder och övervakar arbetet på avdelningen samt delar

in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.

Ordföranden skall, enligt riktlinjer som kammarrätten beslutar, dels se till att kammarrättsfiskalsaspiranterna och kammarrättsfiskalerna får en allsidig och utvecklande utbildning, dels ge vitsord över deras tjänstgöring. För varje kammarrättsfiskalsaspirant skall en ledamot utses som handledare. Förordning (1990:462).

11 §Den som är vice ordförande på en avdelning är ställföreträdare för

ordföranden och biträder ordföranden i dennes åligganden.

Vice ordföranden skall också, enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar, särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning.

Fördelningen av målen på rotlar m.m.

12 §Målen fördelas på rotlar. Grunderna för målens fördelning skall

framgå av arbetsordningen.

Mål av viss beskaffenhet (specialmål) tilldelas i första hand en eller flera bestämda rotlar.

Kammarrätten bestämmer vilka mål som är specialmål. Förordning (1988:905).

13 §Varje ledamot på en avdelning, med undantag för ordföranden, skall

ha en rotel. Kammarrätten får, om det finns särskilda skäl för det, beslu ta att en viss ledamot under en bestämd tid inte skall ha någon rotel.

Kammarrätten fördelar rotlarna mellan ledamöterna.

14 §Vid fördelningen av målen på rotlarna skall det iakttas att

Mål i Kammarrätten i Sundsvall där beslut i första instans meddelats av domstol eller förvaltningsmyndighet i Västerbottens eller Norrbottens län skall företrädesvis tilldelas rotlar vid avdelningen i Umeå. Förordning (1995:1099).

15 §Om det finns särskilda skäl för det får kammarrätten besluta att en

viss rotel under en begränsad tid skall befrias från tilldelning av nya mål eller att ett mål som har tilldelats en viss rotel skall flyttas över till en annan rotel.

16 §Kammarrätten meddelar de ytterligare bestämmelser som behövs om

fördelningen av målen på rotlarna.

Handläggningen av målen m.m.

17 §Rotelinnehavaren skall svara för beredningen av målen på roteln

och, om inte särskilda skäl föranleder annat, i egenskap av referent delta i handläggningen och avgörandet av målen.

18 §Rotelinnehavaren får ensam vidta åtgärder för beredningen av målen

Han får dock inte 1. avvisa utredning, 2. vidta åtgärder som avses i 5 eller 34 § första stycket 1--6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Rotelinnehavaren får ensam besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Rotelinnehavaren får till avdelningen hänskjuta en fråga som han är behörig att pröva. Förordning (1984:137).

19 §Kammarrättsfiskaler, kammarrättsfiskalsaspiranter och andra som

förordnas till det skall biträda med beredningen av målen enligt de anvisningar och i den omfattning som kammarrätten bestämmer.

20 §Kammarrätten får förordna anställda, som har vunnit tillräcklig

erfarenhet, att på eget ansvar 1. föra dagböcker, 2. fordra in handlingar från en underinstans, 3. föranstalta om sådan skriftväxling, som skall äga rum enligt föreskrifter i lagar eller andra författningar, i den utsträckning som kammarrätten bestämmer, 4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden, 5. vidta sådana åtgärder som ankommer på kammarrätten i samband med delgivningar, 6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar, 7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits, 8. utfärda lagakraft- och diariebevis, 9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m. m. och avgiftsförordningen (1992:191), 10. förvalta kammarrättens förskottskassa samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m. fl., 11. ta emot besvärshandlingar när kammarrättens dom eller beslut överklagas, 12. granska om besvärshandlingar som avses i 11 har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som med anledning därav ankommer på kammarrätten. Förordning (1992:197).

21 §Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum

får föredragningen begränsas.

Målen föredras av en kammarrättsfiskal eller kammarrättsfiskalsaspirant eller, i den omfattning som kammarrätten bestämmer, av rotelinnehavaren eller någon annan som är lagfaren och som kammarrätten har utsett.

22 §Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga

som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

23 §Dom eller beslut i ett mål eller i en fråga som har kommit upp i

ett mål skall meddelas så snart det kan ske.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller beskaffenhet i övrigt eller på grund av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

24 §Vid handläggning med tre eller flera ledamöter skall

ordföranden vara ordinarie domare i kammarrätten eller vara av regeringen för viss tid förordnad kammarrättslagman eller kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning. Ytterligare en ledamot bör vara eller ha varit ordinarie domare.

Om det finns särskilda skäl får kammarrätten för ett särskilt mål förordna den som är eller har varit ordinarie domare i kammarrätt att tjänstgöra som ordförande.

När frågor om prövningstillstånd enligt 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) avgörs skall en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande, delta.

Förordning (1995:1675).

25 §Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål om det

finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets beskaffenhet.

26 §Ordföranden på avdelningen bestämmer när särskilda ledamöter vid

handläggning av mål om fastighetstaxering skall kallas in. Särskilda ledamöter skall kallas in i sådan ordning att behövlig sakkunskap är företrädd i varje mål.

Särskilda ledamöter skall inte kallas in till handläggning av 1. mål angående en rättsfråga som inte kräver teknisk sakkunskap, 2. mål i en serie, om särskilda ledamöter har deltagit, när kammarrätten har avgjort något annat mål i serien, och den fråga som förekommer i målet har prövats i det andra målet, 3. mål rörande taxering av annan fastighet som utgörs av obebyggd tomt eller som till huvudsaklig del används för bostadsändamål, om det inte på grund av målets beskaffenhet föreligger skäl för att särskilda ledamöter deltar i handläggningen. Förordning (1981:1167).

27 §En remiss från Regeringsrätten, som har samband med en dom

eller ett beslut som kammarrätten har meddelat, skall i den utsträckning som det är möjligt handläggas av de ledamöter som har deltagit i domen eller beslutet. Förordning (1995:570).

Handläggningen av administrativa ärenden m.m.

28 §Administrativa ärenden avgörs av kammarrätten i plenum eller i

kollegium, av kammarrättspresidenten eller på avdelning.

29 §

Plenum består av kammarrättspresidenten som ordförande, kammarrättslagmännen, kammarrättsråden, kammarrättsassessorerna och de adjungerade ledamöter som har förordnats för minst sex månader samt chefen för den administrativa enheten.

30 §Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller

flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman, eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.

Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda hos och tjänstgöra i kammarrätten. De utses för högst ett år i sänder.

31 §En avdelnings sammansättning vid avgörande av ett administrativt

ärende bestäms av kammarrätten.

32 §Ledamöterna i kollegiet och ersättarna för dem utses i plenum. I

plenum avgörs vidare ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet.

33 §I kollegium avgörs ärenden som avser

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, till plenum hänskjuta ärenden som avses i första stycket 1, 3 och 7. Förordning (1986:101).

34 §När kollegiet avgör ärenden om förordnande av kammarrättsfiskaler

till kammarrättsassessorer eller av kammarrättsfiskalsaspiranter till kammarrättsfiskaler skall i kollegiet, utöver de ledamöter som anges i 30 § första stycket, om möjligt ingå kammarrättslagmännen på de avdelningar på vilka fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot eller på vilka aspiranten under längre tid har varit indelad. Förordning (1986:101).

35 §Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor handläggs på den

avdelning som kammarrätten bestämmer.

Kammarrättspresidenten bör om möjligt delta när sådana ärenden avgörs.

Förordning (1988:905).

36 §Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på

avdelning, avgörs av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får uppdra åt någon annan som är anställd vid kammarrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som är av sådant slag att de inte behöver avgöras av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegiet eller till en avdelning. Förordning (1988:905).

37 §I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är kammarrätten

beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande. Ett ärende får avgöras i kammarrättspresidentens frånvaro endast om det inte tål uppskov.

Förordning (1986:1091).

38 §Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte

kammarrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som kammarrätten utser. Förordning (1986:1091).

39 §Kammarrättens beslut i ärenden om förordnande av

kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler och kammarrättsfiskalsaspiranter får överklagas hos regeringen.

Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet.

Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas.

Kammarrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som ordinarie domare får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:905).

Tjänstetillsättningar m.m.

40 §Kammarrättspresidenten utnämns av regeringen

Kammarrättslagmän utnämns av regeringen efter anmälan av kammarrätten. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:916).

41 §Kammarrättsråd utnämns av regeringen efter förslag av

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.

Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1994:916).

42 § har upphävts genom förordning (1986:101).

43 § har upphävts genom förordning (1986:101).

44 § har upphävts genom förordning (1994:916).

45 §Övriga tjänster tillsätts av kammarrätten. Förordning (1988:905)

46 §

Vid anställning av kammarrättsassessorer, kammarrättsfiskaler eller kammarrättsfiskalsaspiranter tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373).

Förordning (1994:916).

47 §Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänsten

som chef för den administrativa enheten eller en tjänst som kammarrättsfiskal eller kammarrättsfiskalsaspirant.

Att samma villkor gäller tjänster som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen. Förordning (1988:905).

48 §En ansökan om anställning som kammarrättsfiskalsaspirant är

förfallen sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten.

När en ansökan har förfallit skall sökanden underrättas om det.

49 §Skall en kammarrättsfiskalsaspirants anställning upphöra på grund

av omständigheter som hänför sig till aspiranten personligen, gäller inte 30 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (1982:211).

50 §Till kammarrättsassessor får förordnas endast den som har antagits

som kammarrättsfiskal och därefter har tjänstgjort 1. under ett år som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt, 2. under nio månader som adjungerad ledamot i kammarrätt. Förordning (1990:462).

51 §Till kammarrättsfiskal får förordnas endast den som har förvärvat

notariemeritering och som därefter har tjänstgjort som fiskalsaspirant i kammarrätt under minst nio månader.

Kammarrätten får förordna en hovrättsfiskal att fullgöra uppgifter som ankommer på en kammarrättsfiskal. Förordning (1991:543).

52 §Kammarrätten bör pröva om en kammarrättsfiskalsaspirant skall

förordnas till kammarrättsfiskal innan aspiranten har tjänstgjort ett år. Förordning (1990:1107).

53 §En kammarrättsassessor är skyldig att tjänstgöra som

regeringsrättssekreterare, som lagman eller rådman i länsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den han hör till.

En kammarrättsassessor är också i övrigt skyldig att utföra domargöromål i en länsrätt.

Kammarrätten får förordna en hovrättsassessor att fullgöra uppgifter som ankommer på en kammarrättsassessor. Förordning (1995:570).

54 §En kammarrättsfiskal är skyldig att tjänstgöra som

kammarrättsassessor i den kammarrätt som han hör till.

En kammarrättsfiskal är vidare skyldig att tjänstgöra som lagman, rådman eller fiskal i länsrätt. Han är också skyldig att tjänstgöra som kammarrättsassessor i annan kammarrätt än den han hör till. Förordning (1988:905).

55 §En kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal, som uppehåller ett

förordnande i en länsrätt, är utan särskilt beslut tjänstledig från tjänsten som kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal.

En kammarrättsassessor eller kammarrättsfiskal som avses i första stycket är skyldig att frånträda det förordnande som han innehar och ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en annan länsrätt under kammarrätten. Förordning (1988:905).

55 a § Den som är ordinarie domare får -- i stället för vad som anges i 19 § anställningsförordningen (1994:373) -- endast efter särskilt beslut vara ledig för att inneha någon annan anställning än en tidsbegränsad högre anställning inom domstolsväsendet eller en sådan anställning som avses i 36 a § departementsförordningen (1982:1177).

Regeringen prövar frågor om ledighet enligt första stycket som kräver särskilt beslut och om ledighet enligt 10 b § tjänstledighetsförordningen (1984:111) om inte ledigheten skall vara högst ett år och syftar till att pröva en annan anställning.

Förordning (1994:916).

56 §Kammarrätten beslutar om semester, ledighet för sjukdom och

obligatorisk militärtjänstgöring, ledighet med föräldrapenningförmån i samband med barns födelse eller, under högst 30 dagar varje kalenderår, annan ledighet. Förordning (1988:905).

57 §Om inte regeringen eller kammarrätten skall besluta om ledighet

enligt 55 a eller 56 § beslutar domstolsverket om ledigheten.

Domstolsverket får lämna över till kammarrätten att besluta i sådana fall. Förordning (1987:954).

58 §När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin tjänst eller

när tjänsten är ledig, utövas denna av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har förordnat en annan vikarie.

59 §Till vikarie på en tjänst som kammarrättslagman förordnas ett

kammarrättsråd.

60 §Till vikarie på en tjänst som kammarrättsråd, tillika vice

ordförande på avdelning, förordnas ett kammarrättsråd.

I stället för ett annat kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1987:954).

61 §Kammarrätten får till adjungerad ledamot förordna

Kammarrätten får för ett visst mål eller en viss sammanträdesdag till adjungerad ledamot förordna en kammarrättsfiskal som inte uppfyller föreskrifterna under 2, om en behörig ledamot inte finns att tillgå.

Förordning (1992:89).

62 §Om regeringen har beslutat om kortare ledighet än sex månader för

en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning, förordnas en vikarie av kammarrätten.

63 §Frågor om en anställnings upphörande enligt 6 § lagen

(1994:261) om fullmaktsanställning prövas när det gäller den som utnämnts till kammarrättspresident av regeringen och i övriga fall av Domstolsverket.

Domstolsverket utövar också myndighetens befogenhet enligt 33 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd när stadgandet är tillämpligt i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (1994:916).

Övriga bestämmelser

64 §

Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande också när det gäller kammarrättsassessorer, andra adjungerade ledamöter samt kammarrättsfiskaler och kammarrättsfiskalsaspiranter.

Kammarrättens befogenhet att besluta i sådana frågor utövas av Domstolsverket. Förordning (1994:916).

65 §Besked om bisyssla enligt 12 § anställningsförordningen

(1994:373) lämnas i fråga om kammarrättspresidenten av regeringen och när det gäller övriga arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Förordning (1994:916).

Övergångsbestämmelser 1979:571 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1979, då förordningen (1975:515) med kammarrättsinstruktion skall upphöra att gälla.

Utöver vad som anges i 61 § får kammarrätten vidare till adjungerad ledamot förordna den som innehar en personlig tjänst som länsrättsassessor eller länsrättsnotarie och som under minst ett år har fullgjort göromål motsvarande vad som ankommer på en länsrättsfiskal.

1981:1167 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1982.

1984:962 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985.

1990:462 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.

1991:543 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991 utom i fråga om bestämmelserna i 4 och 14 §§ vilka träder i kraft den 1 juli 1992.

Detsamma skall gälla vid beräkning av tid för den som efter att ha antagits som kammarrättsfiskalsaspirant har tjänstgjort i försäkringsrätt.

1994:916 Denna förordning träder i kraft, i fråga om 8 och 9 §§ den 1 juli 1995, och i övrigt den 1 juli 1994.