Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildni

I korthet

Denna förordning handlar om hur vissa examina utfärdas för att man ska kunna få legitimation som lärare eller förskollärare, samt om högskoleutbildningar för vidareutbildning av pedagogisk personal. Syftet är att öka antalet legitimerade lärare och förskollärare.

Vad den reglerar

  • Utfärdande av examina som kan ge behörighet för lärar- och förskollärarlegitimation.
  • Högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskolepersonal.
  • Behörighetskrav och urvalsgrunder för dessa utbildningar.
  • Möjligheter till förkortad utbildning för studenter med yrkeserfarenhet.

Vem den berör

  • Personer som vill få legitimation som lärare eller förskollärare.
  • Lärare och pedagogisk personal inom förskolan som vill vidareutbilda sig för att uppnå en behörighetsgivande examen.

Viktiga punkter

  • En högskola prövar ansökningar om examen för den som påbörjat en äldre utbildning som kunde leda till behörighetsgivande examen.
  • Utbildningarna för vidareutbildning får omfatta högst 120 högskolepoäng och pågå under högst fyra år.
  • Förkortad utbildning med 30 högskolepoäng inom den utbildningsvetenskapliga kärnan kan ges till studenter med minst åtta läsår eller motsvarande arbetslivserfarenhet som lärare eller i förskolan, varav minst tre sammanhängande läsår.
  • Antagning till utbildningarna ska göras senast den 30 juni 2027.
Lagtext
Lagtext

Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och pedagogisk personal inom förskola

§ ska anses uppfylla kraven för förskollärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det förskolepedagogiska området som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831). Grundlärarexamen 20 §

§ ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de kunskaper inom det fritidspedagogiska området och de ämneskunskaper i det eller de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831). 21 § /Upphör att gälla U:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831). 21 § /Träder i kraft I:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1-4 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2025:1562). 22 § /Upphör att gälla U:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2013:831). 22 § /Träder i kraft I:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 5-7 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper i de undervisningsämnen som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Förordning (2025:1562). Ämneslärarexamen som omfattar något eller några av ämnena dans, teater eller rörelse och drama 23 § En student som avses i 18 § ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater eller bara undervisningsämnet rörelse och drama. Examen ska dock bara anses omfatta ett eller två av dessa ämnen, om studentens tidigare examen enligt 18 § 1 varit avsedd att ge kompetens för yrkesverksamhet som pedagog i ämnet. Förordning (2021:1342). 24 § /Upphör att gälla U:2028-07-01/ En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förordning (2013:831). 24 § /Träder i kraft I:2028-07-01/ En ämneslärarexamen som avses i 23 § ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10, om den omfattar undervisningsämnet rörelse och drama. Om examen omfattar ett eller två av undervisningsämnena dans eller teater, ska den anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Förordning (2025:1562). Ämneslärarexamen som kan omfatta även andra ämnen 25 § /Upphör att gälla U:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 7-9. En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2021:1342). 25 § /Träder i kraft I:2028-07-01/

§ ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10 enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett, två eller tre undervisningsämnen i grundskolans årskurs 8-10. En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2025:1562). 26 §

§ ska anses uppfylla kraven för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har de ämneskunskaper som krävs enligt samma bilaga för en sådan examen. Ämneskunskaperna ska avse ett eller två undervisningsämnen i gymnasieskolan. Detta eller dessa ämnen får inte vara ett yrkesämne. En ämneslärarexamen som avses i första stycket ska anses omfatta det eller de undervisningsämnen som studenten enligt första stycket har tillräckliga ämneskunskaper i. Förordning (2021:1342). Gemensamma bestämmelser om ämneslärarexamen 27 § /Upphör att gälla U:2028-07-01/ Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 enligt 24 eller 25 § och omfatta

  1. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
  2. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
  3. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
  4. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå. Examen ska anses omfatta en fördjupning om 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas. Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2017:895). 27 § /Träder i kraft I:2028-07-01/ Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 8-10 enligt 24 eller 25 § och omfatta
  5. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 180 högskolepoäng och avläggas på grundnivå,
  6. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå,
  7. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 240 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
  8. tre undervisningsämnen, ska den anses omfatta kursfordringar om 270 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå. Examen ska anses omfatta en fördjupning om minst 90 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i varje undervisningsämne, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta minst 90 högskolepoäng. För varje övrigt undervisningsämne ska examen anses omfatta minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta minst 90 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas. Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2025:1562). 28 § Om ämneslärarexamen ska anses ha inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt 24 eller 26 § och omfatta
  9. ett undervisningsämne, ska den anses omfatta kursfordringar om 210 högskolepoäng och avläggas på grundnivå, eller
  10. två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den anses omfatta kursfordringar om 330 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå, eller
  11. två undervisningsämnen i en annan kombination än som avses i 2, ska den anses omfatta kursfordringar om 300 högskolepoäng och avläggas på avancerad nivå. Examen ska anses omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i det undervisningsämne som studenten har mest erfarenhet av att undervisa i eller störst omfattning av ämnesstudier i och, om det är fråga om två undervisningsämnen, 90 högskolepoäng i det andra ämnet. Om studenten har lika stor erfarenhet av att undervisa eller lika stor omfattning av ämnesstudier i båda undervisningsämnena, får han eller hon välja vilket av ämnena som ska anses omfatta 120 högskolepoäng. När examen ska anses omfatta två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik, ska den dock anses omfatta 120 högskolepoäng i båda ämnena. Studenten får välja om det är hans eller hennes erfarenhet av att undervisa eller ämnesstudier som ska beaktas. Utöver vad som följer av högskoleförordningen (1993:100) ska det av examensbeviset framgå vilken omfattning varje undervisningsämne ska anses ha. Förordning (2013:831). Yrkeslärarexamen 29 §

§ ska anses uppfylla kraven för yrkeslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), om studenten har sådana kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper som avses i 4 § förordningen (2010:2021) om tillträde till utbildning som leder till yrkeslärarexamen. Förordning (2013:831). Redovisning av studier 30 § Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor ska tillämpas på utbildningarna. Förordning (2013:831). Överklagande 31 § Till Överklagandenämnden för högskolan får, i stället för vad som anges i 12 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100), följande beslut av en högskola överklagas:

  1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning,
  2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen,
  3. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller verksamhet enligt 6 kap. 8 § högskoleförordningen,
  4. beslut att avslå en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, och
  5. beslut att avslå en begäran om att få examensbevis eller kursbevis. Förordning (2013:831). Övergångsbestämmelser 2011:689
  6. Denna förordning träder i kraft den 23 juni 2011 och gäller till och med den 30 juni
  7. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen.
  8. Den som har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt den upphävda förordningen har rätt att slutföra sin utbildning till en sådan examen enligt bestämmelserna i den upphävda förordningen, dock senast den 31 december
  9. 2017:895
  10. Denna förordning träder i kraft den 2 juli
  11. Den som före den 2 juli 2018 har påbörjat en ämneslärarutbildning enligt 23 §, 24 § första meningen, 25 eller 27 § har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt bestämmelserna i den äldre lydelsen, dock längst till och med utgången av december
  12. Hänvisningarna i 23 och 25 §§ till bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska då avse bilaga 2 i lydelsen före den 2 juli
  13. 2018:1509
  14. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 8 a § och i övrigt den 1 januari
  15. Bestämmelserna i 8 och 12 §§ i den nya lydelsen och i den nya 8 a § ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av maj
  16. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om antagning till utbildning som börjar före den 1 juni 2022.

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.