Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Förordning (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

I korthet

Denna förordning innehåller tillfälliga bestämmelser om ledningen av gymnasieskolan och bidrag för skolledning, gällande från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen ska använda dessa regler i sin planering för den angivna perioden.

Vad den reglerar

  • Organisation av skolenheter inom gymnasieskolan.
  • Rollen och ansvaret för rektorer och studierektorer.
  • Särskilda funktioner inom skolledningen.
  • Beräkning och tilldelning av skolledningsbidrag.

Vem den berör

  • Kommuner och landstingskommuner som anordnar gymnasieskola (huvudmän).
  • Rektorer och studierektorer vid gymnasieskolor.

Viktiga punkter

  • En huvudmans gymnasieskola ska organiseras på en eller flera skolenheter.
  • För beräkning av gymnasieskolans omfattning används ett poängsystem, där exempelvis 1,5 poäng beräknas för varje påbörjat 30-tal elever på vissa linjer.
  • En gymnasieenhet ska omfatta minst 10,5 poäng för gymnasieskola, med vissa undantag.
  • För varje gymnasieenhet av typ A eller B ska det finnas en rektorstjänst, och antalet studierektorstjänster beror på enhetens poängtal (t.ex. 1 studierektor för 26-49,5 poäng).
Lagtext
Lagtext

Förordning (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m. SFS nr: 1986:1081 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1986-1

§. 20 § För att biträda rektor vid en gymnasieenhet skall det finnas minst så många tjänster som studierektor som anges vid olika poängtal i följande sammanställning: Poängtal för en gymnasie- Minsta antal enhet enligt 5 och 12 §§ tjänster - 25,5 - 26- 49,5 1 50- 69,5 2 70- 89,5 3 90-109,5 4 110-129,5 5 130-149,5 6 150-169,5 7 170-189,5 8 190- 9 Åligganden 21 § Föreskrifterna om åligganden i 13 kap. 7--9 §§ skolförordningen (1971:235) gäller för rektorer vid gymnasieskolan. Rektor för en gymnasieenhet som har utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring skall även

  1. handha förvaltningen av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om styrelsen för skolan bestämmer det,
  2. handha planering och ledning av försöksverksamhet vid skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om inte skolstyrelsen befriar rektor från dessa åligganden. Rektor för en gymnasieenhet som har både gymnasieskola och vuxenutbildning skall även lämna de studerande i vuxenutbildningen upplysningar och råd om studieformen vid kurserna. 22 § Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors uppgifter meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av berörda rektorer och av studierektor själv. Behörighet 23 § Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid någon skolform som ingår i gymnasieenheten eller till extra ordinarie tjänst som syofunktionär. Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet förordnas. Undervisningsskyldighet 24 § Styrelsen för skolan skall besluta i fråga om rektors och studierektors undervisningsskyldighet. Rektors undervisningsskyldighet får överstiga tio veckotimmar endast om det följer av tredje stycket eller det finns synnerliga skäl. Studierektors undervisningsskyldighet får inte överstiga 15 veckotimmar. Rektor vid en landstingskommunal gymnasieskola där studievägarna omfattar mindre än 10,5 poäng enligt 5 § får fullgöra en högre undervisningsskyldighet än tio veckotimmar, om styrelsen för skolan beslutar det. 25 § Rektor eller studierektor får endast tillfälligtvis och i den mån det är oundgängligen nödvändigt åta sig mer undervisning vid sådan skolform som ingår i arbetsområdet än som följer av beslut om undervisningsskyldigheten enligt 24 §. Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller studierektor ersätter lärare vid förfall för denne. 26 § Bestämmelser om lärares skyldigheter skall tillämpas på rektor och studierektor, när de fullgör undervisning. Tillsättning 27 § En ordinarie tjänst som rektor tillsätts med förordnande tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan. Om skolväsendet i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en ordinarie tjänst som rektor skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning av skolledningsresurserna att tjänsten inte ryms inom ramen för den del av dessa som får användas till tjänster som

§, får vikarie förordnas på tjänsten för bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt. 28 § En ordinarie tjänst som studierektor tillsätts med förordnande tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan. Därvid skall 27 § andra stycket denna förordning samt 17 kap. 15, 17 och 19 §§ skolförordningen (1971:235) tillämpas. Specialfunktioner 29 § En lärare i gymnasieskolan är skyldig att fullgöra specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne. Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid gymnasieskolan för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall också omfatta ansvar för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall läggas vid skötseln av dels ämnesinstitutioner i sådana naturvetenskapliga och tekniska ämnen som finns på tre- och fyraåriga linjer, dels datasalar. 30 § Styrelsen för skolan beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner. Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare i gymnasieskolan. 31 § Om en lärare fullgör specialfunktioner, får styrelsen för skolan sätta ned lärarens undervisningsskyldighet. Skolledningsbidrag 32 § Kommuner och landstingskommuner har rätt att få statsbidrag till sina kostnader för rektorer och studierektorer samt för specialfunktioner i gymnasieskolan. Statsbidrag lämnas i form av skolledningsresurser enligt de grunder som anges i 33--42 §§. Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om

  1. särskilda lönekostnadsbidrag och
  2. socialavgiftsbidrag. Skolledningsresurser 33 § Statsbidrag i form av skolledningsresurser lämnas till
  3. kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, dock inte till kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna eller till kostnader för övertidstillägg,
  4. kostnader som föranleds av att undervisningsskyldigheten är nedsatt för lärare som fullgör specialfunktioner. 34 § Skolledningsresurserna beräknas på det sätt som anges i 35--38 §§. 35 § För varje gymnasieenhet i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola framräknas poängtalet för redovisningsåret enligt 5 och 12 §§. 36 § Poängtalet enligt 35 § skall multipliceras med faktorer enligt följande sammanställning: Poängtal Faktor Kommunala gymnasieskolor Gymnasieenheter typ A: 1 - 50 0,062 50,5 - 0,057 Gymnasieenheter typ B: 1 - 0,034 Landstingskommunala gym- nasieskolor 1 - 100 0,059 100,5 - 0,046 Om det finns flera gymnasieenheter av samma typ, skall poängtalet för dem läggas ihop före multipliceringen med faktorer. Den sammanlagda produkten skall avrundas till ett tal med två decimaler. Om den tredje decimalen är någon av siffrorna 5--9, avrundas den andra decimalen uppåt. 37 § Bidraget till skolledningsresurser beräknas på grundval av
  5. den sammanlagda produkten enligt 36 § tredje stycket och
  6. det belopp som regeringen för varje redovisningsår bestämmer för en skolledningsresurs. 38 § När en kommuns gymnasieskola i fall som avses i 6 § 2 eller 3 ingår i arbetsområdet för rektor vid någon annan skolform beräknas skolledningsresurser på samma sätt som anges för gymnasieenheter i 35- -37 §§. 39 § Regeringen bestämmer för varje redovisningsår ett preliminärt och ett slutligt belopp för en skolledningsresurs. 40 § En tjänst som rektor eller studierektor utan undervisningsskyldighet motsvaras av en hel skolledningsresurs. Skolledningsresurser skall inte tas i anspråk för kostnader för undervisningsskyldighet som ingår i sådana tjänster. Statsbidrag till kostnader för rektors och studierektors undervisningsskyldighet lämnas i stället i form av allmänt undervisningsbidrag. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om allmänt undervisningsbidrag. För varje veckotimme undervisningsskyldighet som ingår i tjänster som rektor och studierektor skall 0,048 skolledningsresurser inte tas i anspråk. 41 § Vid nedsättning för lärare av undervisningsskyldigheten en veckotimme för specialfunktioner tas följande del av en skolledningsresurs i anspråk: Lärare vars undervisnings- Del av en skolled- skyldighet i medeltal om- ningsresurs fattar följande antal vecko- timmar 21 0,048 24 0,042 27 0,037 29 0,034 42 § Med de begränsningar som följer av denna paragraf bestämmer styrelsen för skolan om fördelning och användning av skolledningsresurserna. Samtliga skolledningsresurser som framräknas enligt 36 § skall utnyttjas för skolledning och specialfunktioner. Om utbildningarna vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieenhet omfattar minst 26 poäng enligt 5 och 12 §§, skall för gymnasieenheten räknas fram de minimiresurser som skall användas till tjänster som rektor och studierektor samt till specialfunktioner. Minimiresurserna skall räknas fram på följande sätt. Gymnasieenhetens andel av skolledningsresurserna beräknas på grundval av enhetens poängtal i förhållande till det sammanlagda poängtalet för kommunens eller landstingskommunens gymnasieenheter av samma typ. Av denna andel skall minst 65 procent användas till tjänster som rektor och studierektor samt minst 20 procent användas till specialfunktioner. Den återstående delen får fördelas fritt inom kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola till skolledning och specialfunktioner. 43 § När en innehavare av en sådan arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare som övergångsvis finns kvar fullgör specialfunktioner inom ramen för arvodestjänsten, skall kostnaden för uppdragstillägg ersättas ur den del av skolledningsresurserna som tas i anspråk för specialfunktioner. Särskilda bestämmelser 44 § Förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall tillämpas på skolledningsbidrag som avses i denna förordning. Övergångsbestämmelser 1986:1081
  7. Denna förordning träder i kraft två veckor efter den dag då förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling. Förordningen gäller till utgången av juni
  8. Arvodestjänster som rektor och studierektor, extra tjänster som biträdande rektor samt arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare i gymnasieskolan får finnas kvar så lång tid efter utgången av juni 1987 som kan fordras för att få innehavarnas anställning på tjänsterna att upphöra, om inte något annat följer av punkt
  9. För den som vid utgången av juni 1987 innehar en ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som rektor eller studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola. Styrelsen för skolan skall bestämma rektors eller studierektors arbetsområde.
  10. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som rektor vid särskild skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som rektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om a. tjänsten som rektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som

§, b. rektorn uppfyller villkoren för behörighet till sådan tjänst enligt 23 § och c. rektorn önskar få ett sådant förordnande. Styrelsen för skolan skall bestämma rektors arbetsområde.

  1. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en extra tjänst som biträdande rektor vid särskild skolenhet typ 1 vid gymnasieskolan i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om den biträdande rektorn önskar få ett sådant förordnande.
  2. För den som vid utgången av juni 1987 är förordnad tills vidare utan tidsbegränsning på en arvodestjänst som studierektor vid en skolenhet med gymnasieskola i en kommun eller landstingskommun skall förordnandet från och med den 1 juli 1987 avse ordinarie tjänst som studierektor vid kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola, om a. tjänsten som studierektor ryms inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som

§ och b. studierektorn önskar få ett sådant förordnande.

  1. Den som önskar få en tjänst enligt punkterna 4--6 skall anmäla det. Anmälan ställs till länsskolnämnden och ges in till styrelsen för skolan.
  2. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills vidare får behålla arvodestjänsten om a. villkoren för att tjänsten skall få finnas enligt 16 kap. 45, 46 och 49 §§ skolförordningen (1971:235) är uppfyllda och b. högst fem år återstår till dess innehavaren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för honom eller henne.
  3. Den som med stöd av punkt 8 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare är skyldig att fullgöra sådana specialfunktioner i 29 § som motsvarar de uppgifter som ingår i arvodestjänsten i den omfattning som styrelsen för skolan bestämmer. Föreskrifterna i 18 kap. 11 § skolförordningen (1971:235) skall tillämpas på sådana huvudlärare och institutionsföreståndare.
  4. Vid ledighet på en arvodestjänst som avses i punkt 2 får vikarie inte förordnas på tjänsten.

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.