Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Lag (1990:654) om skatteutjämningsreserv

I korthet

Denna lag reglerar möjligheten för vissa företag och personer att göra avdrag för avsättningar till en skatteutjämningsreserv vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet. Syftet är att jämna ut skattebördan över tid.

Vad den reglerar

  • Villkor för avdrag till skatteutjämningsreserv.
  • Hur kapitalunderlag, löneunderlag och inkomstunderlag beräknas.
  • Begränsningar för hur stora avdrag som får göras.
  • Särskilda regler för handelsbolag och företag i intressegemenskap.

Vem den berör

  • Svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, ömsesidiga skadeförsäkringsföretag och vissa andra juridiska personer.
  • Utländska juridiska personer.
  • Fysiska personer och dödsbon som bedriver näringsverksamhet.

Viktiga punkter

  • Avdraget ska återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.
  • Juridiska personer får göra avdrag på antingen kapitalunderlaget (högst 30 procent) eller löneunderlaget (högst 15 procent).
  • Fysiska personer och dödsbon får göra avdrag på antingen kapitalunderlaget (högst 30 procent) och inkomstunderlaget (högst 20 procent, 25 procent vid 1994 års taxering) eller löneunderlaget (högst 15 procent).
  • För handelsbolag beräknas avdraget för bolaget, men medges inte om mer än 10 procent av bolagets egna kapital eller inkomst belöper på icke avdragsberättigade personer.
Lagtext
Lagtext

Lag (1990:654) om skatteutjämningsreserv SFS nr: 1990:654 Departement/myndighet: Finansdepartementet S1 Utfärdad: 1990-06-14 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 1993:1565 Övrig text: Upphävd: 1994-01-01 Källa

§. I övriga fall skall a) avdraget beräknas med tillämpning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är

§ första stycket 7, b) avdraget beräknas med tillämpning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen del av bolagets inkomst beskattas hos personer som är

§ första stycket 1--6, c) avdraget begränsas till det lägsta av de maximala avdragsbeloppen enligt a och b om bolagets inkomst beskattas såväl hos personer som är

§ första stycket 1--6 som hos personer som är

§ första stycket

  1. Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bolaget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag. Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalunderlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med större belopp än som belöper på verksamheten. Lag (1990:1446). 12 § Bestämmelserna i andra--femte styckena gäller för företag i intressegemenskap om något av företagen yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning på kapitalunderlaget. Intressegemenskap anses råda mellan juridiska personer som vid utgången av året före taxeringsåret är moder- och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning. I en intressegemenskap kan ingå sådana företag som avses i 1 § första stycket 1--6 och är berättigade till avdrag, handelsbolag och sådana företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Övriga företag i intressegemenskapen får inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. I fråga om handelsbolag gäller att avdrag för avsättning får beräknas på kapitalunderlaget och i förekommande fall även på inkomstunderlaget. För varje företag i intressegemenskapen beräknas ett kapitalunderlag. Är två eller flera företag i intressegemenskap och innehar ett av företagen andelar i en utländsk juridisk person som i sin tur -- direkt eller indirekt -- innehar aktier eller andelar i det andra eller de andra företagen gäller följande. Vid beräkning av kapitalunderlaget i det förstnämnda företaget tas som skuld upp ett belopp motsvarande 65 procent av kapitalunderlaget i det andra företaget eller av summan av kapitalunderlagen i de andra företagen. Som skuld tas dock inte upp större belopp än 65 procent av värdet av andelarna i den utländska juridiska personen. Om särskilda skäl föreligger får skulden jämkas till ett lägre belopp. Med aktier och andelar likställs andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om den utländska juridiska personen bedriver verksamhet från fast driftställe här i riket eller har bestämmande inflytande över annan utländsk juridisk person som bedriver sådan verksamhet. För företag med negativt kapitalunderlag beräknas en intäkt motsvarande 23 procent av underlaget multiplicerat med en räntesats som svarar mot statslåneräntan vid beskattningsårets utgång med tillägg av fem procentenheter. Någon intäkt beräknas inte i den mån det negativa underlaget täcks genom att ett positivt kapitalunderlag överförts från ett annat företag om såväl givare som mottagare redovisar överföringen öppet vid samma års taxering. Om företagens sammantagna kapitalunderlag (summan av de positiva och de negativa underlagen) är negativt får ett motsvarande belopp vid tillämpning av detta stycke behandlas som ett positivt underlag hos det företag som har det högsta negativa underlaget. I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 11 § fjärde stycket vid beräkningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är kapitalunderlaget negativt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets inkomst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsvarande intäkten enligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av handelsbolagets inkomst. Lag (1990:1446). 13 § Vid fusion som avses i 2 § 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får skatteutjämningsreserv övertas. 14 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. 15 § Juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 och som yrkar avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna underlag på vilket avsättning beräknas. Juridiska personer som enligt 1 § första stycket 1--6 har rätt till avdrag för avsättning och företag som avses i 7 § 8 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall i sina självdeklarationer lämna uppgifter som kan läggas till grund för en prövning av om det råder intressegemenskap med annat eller andra företag. Motsvarande gäller i fråga om handelsbolag. Lag (1990:1446). 16 § Fysiska personer och dödsbon skall i självdeklaration lämna de uppgifter som behövs för att beräkna kapitalunderlaget samt de underlag på vilka avsättning beräknats. Övergångsbestämmerlser 1990:654
  2. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.
  3. Vid beräkning av kapitalunderlaget enligt 3 och 4 §§ räknas som skuld avsättningar som gjorts enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond, lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv, lagen (1954:40) om särskild fartygsfond, lagen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning, lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond, lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet, lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto, lagen (1981:296) om eldsvådefonder, lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto och lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto.
  4. Vid värdering av tillgångar enligt 6 § tas medel på uppfinnarkonto upp till halva beloppet.
  5. Vid beräkning av kapitalunderlaget för sådana juridiska personer som avses i 1 § första stycket 1--6 skall vid 1992 års taxering eller, om företaget inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 15 procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxeringar skall 30 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Har uppskovsbelopp övertagits skall även 30 procent av detta belopp räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte räknas som skuld. Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana obeskattade reserver som avses i första stycket denna punkt, dels den del av det uppskovsbelopp som enligt 5 § lagen om återföring av obeskattade reserver tas upp till beskattning. Lag (1991:844).
  6. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon skall vid 1992 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1993 års taxering, 25 procent av sådana obeskattade reserver som avses i 1 § lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver räknas som skuld. Vid följande års taxeringar skall 50 procent av det uppskovsbelopp som vid beskattningsårets ingång ännu inte återförts till beskattning räknas som skuld. Däremot skall uppskovsbelopp vid beskattningsårets utgång inte räknas som skuld.
  7. Vid beräkning av kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon gäller följande. Vid 1994--1999 års taxeringar skall som kapitalunderlag anses den skattskyldiges kapitalunderlag enligt 4 § med tillägg för en övergångspost. Övergångsposten är ett belopp motsvarande den skattskyldiges negativa kapitalunderlag vid 1994 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1995 års taxering, till den del detta negativa underlag överstiger fribeloppet enligt punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370). Har den skattskyldige flera förvärvskällor skall vid tillämpning av första stycket övergångsposten bestämmas med ledning av förvärvskällornas sammanlagda kapitalunderlag. Är det sammanlagda kapitalunderlaget negativt skall det fördelas mellan förvärvskällorna med negativt kapitalunderlag i förhållande till deras andel av det sammanlagda kapitalunderlaget i dessa förvärvskällor. Det sålunda beräknade negativa underlaget utgör förvärvskällans övergångspost till den del beloppet överstiger det till förvärvskällan hänförliga fribeloppet. Vid beräkning av kapitalunderlaget vid 1994 års taxering eller, om företaget på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras detta år, vid 1995 års taxering, skall fastigheter som inte utgör omsättningstillgångar tas upp till det högsta av de värden som följer av 6 § andra stycket. Bestämmelserna i första--tredje styckena gäller inte vid tillämpning av 11 §. Lag (1992:1345).
  8. Vid tillämpning av 4 § andra stycket vid 1992 års taxering inräknas i kapitalunderlaget för ett handelsbolag inte tillgångar som avses i punkt 22 av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) såvida tillgångarna avyttrats före utgången av år
  9. Vid beräkning av kapitalunderlaget för skadeförsäkringsföretag skall vid 1992, 1993 och 1994 års taxeringar säkerhetsreserv räknas som skuld endast till den del reserven överstiger 70 procent av säkerhetsreserven i bokslut till ledning för 1991 års taxering. Lag (1993:1565). 1991:694 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. 1992:704 Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första gången i fråga om 3 § vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1994 års taxering. 1992:1345 Denna lag träder i kraft den 31 december 1992 och tillämpas första gången vid 1993 års taxering. Äldre bestämmelser i 5 § första stycket 5 och 6 tillämpas dock vid 1993 års taxering i fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår avslutats före ikraftträdandet. 1993:946 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet. Lag (1993:946). 1993:1540 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 varvid lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen skall dock alltjämt tillämpas vid 1992--1994 års taxeringar utom såvitt gäller punkt 6 av övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen.

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.