Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Rennäringsförordning (1971:438);

I korthet

Denna förordning reglerar försäljning och upplåtelse av statlig mark för rennäring, hantering av renmärken, samt förvaltning och utbetalning av medel från Samefonden. Den innehåller också bestämmelser om statligt stöd för rationalisering inom rennäringen.

Vad den reglerar

  • Försäljning och upplåtelse av statlig mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
  • Utformning, registrering och hantering av renmärken.
  • Samefondens medel, dess förvaltning och hur medel får användas.
  • Statligt stöd i form av lånegarantier och bidrag för att rationalisera rennäringen.

Vem den berör

  • Samebyar och deras medlemmar.
  • Statliga myndigheter som Regeringen, Statens jordbruksverk, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning.

Viktiga punkter

  • Regeringen prövar frågor om försäljning av statlig mark, medan Statens jordbruksverk prövar friköp av fjällägenheter.
  • Renmärken får endast innehålla snitt som avbildas i förordningens bilaga, och snitten får inte utsträckas utöver en tredjedel av örats längd.
  • Avgifter för fiskeupplåtelser tillfaller till tre fjärdedelar Samefonden och till en fjärdedel samebyn.
  • Stöd till rennäringens rationalisering kan ges som lånegaranti eller bidrag ur Samefonden, med bidrag på högst 40 procent av kostnaden för vissa åtgärder.
Lagtext
Lagtext

Rennäringsförordning (1971:438); SFS nr: 1971:438 Departement/myndighet: Jordbruksdepartementet Utfärdad: 1971-06-18 Omtryck: Ändrad: Övrig text: Upphävd: 1993-07-01 Källa: Regeringskansliet / Lagrumm

§ 1, 2, 4 och 6.

Efter bestämmande av styrelsen prövar den även viss grupp av ärenden om

§ 3

. Delegationen prövar ärende om

§ 5

. 22 § Styrelsen övervakar att bidrag som beslutats av styrelsen eller kulturdelegationen användes för avsett ändamål. I fråga som rör samefondens verksamhetsområde företräder styrelsen fonden såväl vid som utom domstol. 23 § Styrelsen består av sex ledamöter som regeringen utser för högst tre år. Två av ledamöterna utses efter förslag av Svenska samernas riksförbund (SSR) och en ledamot efter förslag av SSR och Same-Ätnam gemensamt. För varje ledamot finns en personlig suppleant, som utses i samma ordning som ledamoten. Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordning (1975:138). 24 § Kulturdelegationen består av tre ledamöter, som utses av regeringen bland styrelsens ledamöter eller suppleanter. Av delegationens ledamöter utses en ledamot efter förslag av SSR och en ledamot efter förslag av SSR och Same-Ätnam gemensamt. För varje ledamot finns en personlig suppleant som utses i samma ordning som ledamoten. Ordförande och vice ordförande i delegationen utses av regeringen efter förslag av SSR och Same-Ätnam gemensamt. Förordning (1975:138). 25 § Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och tre andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:795). 26 § Kulturdelegationen är beslutför endast om samtliga ledamöter är närvarande. Vid tillfälligt hinder för ledamot av delegationen och för hans suppleant utser styrelsen ersättare. Förordning 1986:795). 27 § Ärenden i styrelsen och kulturdelegationen avgörs efter föredragning som ankommer på ledamot eller särskild föredragande som styrelsen utser. Ordföranden eller föredraganden får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos styrelsen eller delegationen samt handlägga frågor om utlämnande av allmän handling eller överklagande av styrelsens eller delegationens beslut. Förordning (1986:795). 28 § Ansökan om bidrag ur samefonden som skall prövas av styrelsen eller delegationen göres skriftligen hos fondens styrelse. 29 § Styrelsen skall årligen före den 1 december till chefen för jordbruksdepartementet avge berättelse över styrelsens verksamhet under senast förflutna budgetår. Stöd till rennäringens rationalisering Allmänna bestämmelser 30 § Stöd kan i mån av tillgång på medel lämnas enligt 31--33, 35--44, 49, 51 oc h 52 §§ för att underlätta finansieringen av rationaliseringsåtgärder inom rennäringens område. Förordning (1992:789). 31 § Stöd meddelas i form av statlig garanti för lån (lånegaranti) och i form av bidrag ur samefonden. Förordning (1988:997). 32 § Stöd lämnas sameby eller medlem i sameby. 33 § Sameby lämnas stöd endast om byns förvaltning är lämpligt organiserad och förhållandena ger anledning antaga att samebyn kommer att driva en rationell renskötsel. Till medlem i sameby utgår ej stöd, om han kan antagas ha sin huvudsakliga sysselsättning av annan verksamhet än renskötsel. Medlem i sameby lämnas stöd endast om han kan antagas vara i stånd att fullgöra med stödet förenade åtaganden. Vidare förutsättes att han har den yrkesskicklighet och även i övrigt besitter de personliga förutsättningar som behövs för en ändamålsenlig renskötsel. 34 § har upphävts genom förordning (1988:997). 35 § Stöd lämnas endast till åtgärd som är önskvärd från allmän synpunkt, samhällsekonomiskt motiverad och lönsam från företagsekonomisk synpunkt. Även näringspolitiska, befolkningspolitiska och sociala skäl bör beaktas. Lånegaranti 36 § Garanti lämnas för lån som upptages för

  1. utförande eller varaktig förbättring av arbetshage, stängsel, renslakteri, renvaktarstuga eller annan anläggning som behövs för renskötseln (rationaliseringslån),
  2. förvärv av renar samt inventarier som behövs för renskötseln (rendriftslån),
  3. förvärv av transportredskap och andra rörliga driftsanordningar inom rennäringen samt investering i byggnad för garagering av transportfordon för levande renar (redskapslån). Garanti för rationaliseringslån lämnas endast till sameby. 37 § Garanti för lån får avse högst ett belopp som motsvarar den av länsstyrelsen godkända kostnaden för rationaliseringsåtgärden. Har bidrag från samefonden utgått till åtgärden, minskas kostnadsbeloppet med bidragets belopp. Förordning (1991:661). 38 § Garanti för rendriftslån lämnas i samband med
  4. påbörjande av renskötsel,
  5. utökning av renantalet,
  6. ändring av renhjordens köns- eller ålderssammansättning. 39 § Garanti för redskapslån lämnas endast för den del av kostnaden som inte täcks av bidrag enligt 41 § tredje stycket och endast om kostnaden för investeringen överstiger 3 000 kr. Förordning (1988:997). Bidrag 40 § Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel till kostnad för
  7. åtgärd som avses i 36 § första stycket 1 (rationaliseringsbidrag),
  8. förvärv som avses i 36 § första stycket 2 (rendriftsbidrag),
  9. förvärv eller åtgärd som avses i 36 § första stycket 3 (redskapsbidrag). Rationaliseringsbidrag lämnas endast till sameby. Förordning (1985:339). 41 § Rationaliseringsbidrag utgår med högst ett belopp som motsvarar 40 procent av kostnad som avses i 37 § första stycket. Rendriftsbidrag utgår med högst 40 procent av dels den del av inköpspriset för renarna som motsvarar skillnaden mellan renarnas uppskattade värde som livdjur och deras slaktvärde, dels särskilda transportkostnader som kan uppkomma i samband med förvärvet. Redskapsbidrag utgår med högst ett belopp som motsvarar 40 procent av kostnad för förvärv eller åtgärd som avses i 36 § första stycket 3, dock endast om kostnaden överstiger 3 000 kronor. Förfarandet m.m. 42 § Fråga om stöd prövas av länsstyrelsen, om ej annat följer av 21, 43 eller 52 §. Förordning (1991:661). 43 § Statens jordbruksverk prövar frågor om stöd, om frågan gäller garanti för rationaliseringslån som avser åtgärd för vilken kostnaden överstiger 500 000 kronor eller garanti för rendriftslån eller redskapslån till en och samma låntagare till högre belopp än 200 000 kronor. Ansökan ges in till länsstyrelsen som med eget yttrande överlämnar den till jordbruksverket. Förordning (1991:661). 44 § Innan stöd beviljas skall, om ej särskilda skäl föreligger, antingen länsstyrelsen upprätta investeringskalkyl eller sökanden låta upprätta fullständig driftsekonomisk plan, om den åsyftade åtgärdens lönsamhet ej utretts på annat sätt eller är uppenbar. Om länsstyrelsen begär det, skall teknisk plan för åtgärden upprättas. Förordning (1991:661). 45 § har upphävts genom förordning (1988:997). 46 § har upphävts genom förordning (1988:997). 47 § har upphävts genom förordning (1988:997). 48 § har upphävts genom förordning (1988:997). 49 § I samband med att lånegaranti beviljas skall en amorteringsplan upprättas. Därvid skall hänsyn tas till sökandens betalningsförmåga och den sannolika avkastningen från renskötseln. Amorteringsplan får ej upptaga längre amorteringstid än 30 år för rationaliseringslån, 15 år för rendriftslån, 10 år för redskapslån för investering i byggnad för garagering av transportfordon och 8 år för övriga redskapslån. Amorteringen skall, räknat från första lyftningsdagen, börja senast efter fem år beträffande rationaliseringslån och två år beträffande övriga lån. Ränta erlägges från och med lyftningsdagen. Anstånd med räntebetalning får medges under högst två år efter nämnda dag, om särskilda förhållanden föranleder det. Sålunda upplupen ränta skall vid anståndstidens slut läggas till lånesumman. Förräntning och amortering skall, om ej förhållanden som avses i första stycket föranleder annat, ske i form av, såvitt möjligt, jämna annuiteter. Förordning (1988:997). 50 § har upphävts genom förordning (1988:997). 51 § Lämnar låntagaren renskötseln och låter långivaren den nye ägaren övertaga skulden, får den lånebeviljade myndigheten medge, att lånegarantin skall avse den nye låntagarens förpliktelse, om förutsättningarna för att bevilja honom sådan garanti föreligger. Är den nye ägaren make eller barn till den förre ägaren, skall sådant medgivande lämnas, om ej särskilda förhållanden föranleder annat. 52 § Finner jordbruksverket, samefondens styrelse eller länsstyrelsen i något fall att stöd av särskilda skäl bör lämnas med högre belopp eller under andra villkor än som anges i denna förordning, ankommer det på jordbruksverket, samefondens styrelse respektive länsstyrelsen att begära regeringens medgivande att överskrida viss beloppsgräns eller efterge visst villkor. Förordning (1991:661). 53 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 30--33, 35--44, 49 och 51 §§ meddelas av jordbruksverket, såvitt avser stöd i form av bidrag ur samefonden efter samråd med fondens styrelse. Förordning (1991:661). 54--60 §§ och rubriken närmast före 54 § har upphört att gälla genom förordning (1982:839). Katastrofskadeskydd 61 § Bidrag kan i mån av tillgång på medel lämnas enligt 62 och 63 §§ för att skydda renägarna mot ekonomiska förluster vid synnerligen svåra betesförhållanden. Förordning (1985:339). 62 § Bidrag lämnas till sameby till kostnad för utfodring, transporter och andra skadeförebyggande åtgärder. Bidrag kan lämnas även till renägare i form av ersättning för inträffad förlust, om renägaren vidtagit skäliga åtgärder för att förhindra förlusten. Förordning (1985:339). 63 § Fråga om bidrag prövas av länsstyrelsen. Förordning (1991:661). 64 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av 61--63 §§ meddelas av jordbruksverket. Förordning (1991:661). Övriga föreskrifter 65 § Jordbruksverket är den myndighet som bevakar statens rätt i fråga om stöd enligt denna förordning. För stödet gäller i övrigt föreskrifterna om garanti och bidrag i förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet, med undantag för 8 och 10 §§. Vid tillämpning av 19 § nämnda förordning har jordbruksverket rätt att efterge statens rätt även i fråga om kapitalbelopp som överstiger 1 000 000 kr., men som inte överstiger 3 000 000 kr. Förordning (1991:661). 66 § Beslut av styrelsen för samefonden och kulturdelegationen i ärende om bidrag enligt 19 § får inte överklagas. Beslut av kulturdelegationen i andra ärenden får inte heller överklagas. Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos jordbruksverket. Jordbruksverkets beslut i ett särskilt fall i ärenden om bidrag eller annat stöd enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (1991:661). Övergångsbestämmelser 1988:997
  10. Denna förordning träder i kraft den 1 november
  11. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla för stöd som beviljats före ikraftträdandet. Dock skall vad som sägs i 65 § om rätten att efterge statens rätt samt 20 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet gälla även för sådant stöd. 1990:845 Denna förordning träder i kraft den 1 augusti
  12. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter. enligt denna förordning får inte överklagas. 1993:384
  13. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1993, då rennäringsförordningen (1971:438) skall upphöra att gälla.
  14. Bestämmelserna i rennäringsförordningen (1971:438) om kulturdelegationen inom Styrelsen för samefonden skall tillämpas till och med den 31 december
  15. För stöd som beviljats före den 1 november 1988 skall bestämmelserna i rennäringsförordningen (1971:438) i dess lydelse före nämnda datum tillämpas. Dock skall vad som sägs i 34 § om rätten att efterge statens rätt samt 20 § förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet gälla även för sådant stöd.
  16. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.