Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi SFS nr: 1994:1120 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1994-06-09 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2026:24 Övrig text: Källa: Regeringsk

§ lämnas reducerat enkelt arvode med högst 58 kronor. Förordning (2026:24). 6 a § För enklare telefonkonsultation lämnas enkelt arvode med 84 kronor per samtal. Under

§ lämnas reducerat arvode med högst 44 kronor. Förordning (2026:24). Särskilt arvode 7 § För de särskilt tids- eller kostnadskrävande åtgärder som anges i andra stycket lämnas särskilt arvode med högst 1 173 kronor för arvodeskategori A och högst 1 032 kronor för arvodeskategori B. Särskilt arvode lämnas under förutsättning att den tid som går åt för denna åtgärd i direkt kontakt med patienterna i genomsnitt per kalendermånad uppgår till minst 50 minuter per besök för arvodeskategori A och 40 minuter per besök för arvodeskategori B. Särskilt arvode lämnas för specifika insatser till

1. patienter med psykisk ohälsa eller psykosomatiska problem,
2. patienter med sjukdomar eller skador i andningsorganen eller i cirkulationssystemet,
3. patienter med sjukdomar eller skador i nervsystemet,
4. patienter med smärttillstånd eller funktionshinder på grund av reumatisk sjukdom,
5. patienter med skador eller sjukdomar i rörelsesystemet,
6. barn och ungdomar med funktionshinder eller sjukdom, och
7. äldre med åldersrelaterade fysiska eller psykiska funktionshinder. Förordning (2026:24). 7 a § Om fysioterapiersättning till en fysioterapeut eller vikarie i dennes verksamhet sammanlagt under ett kalenderår överstiger sammanlagt mottaget arvode enligt 4 §, lämnas reducerat särskilt arvode för de åtgärder som anges i 7 § med högst 826 kronor för arvodeskategori A och högst 724 kronor för arvodeskategori B. Reducerat särskilt arvode lämnas under förutsättning att summan av lämnat arvode till fysioterapeuten och vikarien under kalenderåret inte överstiger det ersättningstak som anges i 5 §. Förordning (2026:24). 8 § Särskilt arvode enligt 7 § andra stycket lämnas endast till en fysioterapeut med högskoleutbildning om minst 45 högskolepoäng inom för åtgärden adekvat område. Av dessa kan upp till 30 högskolepoäng bytas ut mot längre sammanhållen utbildning av motsvarande omfattning. Utöver utbildning enligt första stycket krävs yrkeserfarenhet motsvarande minst två års heltidsarbete som fysioterapeut inom för åtgärden adekvat område under de senaste fem åren. Förordning (2013:1151). Gruppbehandling m.m. 9 § Vid behandling i grupp, där fysioterapeutens behandlingsprogram riktar sig till samtliga patienter i gruppen, vilka är i behov av samma typ av behandling, lämnas enkelt arvode med 211 kronor för varje patient oberoende av antalet patienter i gruppen. Under

§ lämnas reducerat enkelt arvode med högst 84 kronor för varje patient. Förordning (2026:24). 10 § Vid behandling av flera patienter parallellt med helt eller delvis individuellt utformade program (parallellbehandling) lämnas normalarvode enligt 4 eller 5 § för sådana åtgärder om högst tre patienter behandlas samtidigt. I annat fall lämnas ersättning som för gruppbehandling enligt 9 §. Förordning (2000:1034). Särskilda stödområden 10 a § Med särskilda stödområden enligt 20 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi avses de kommuner och delar av kommuner som ingår i stödområde enligt 10 b §. Förordning (2014:368). 10 b § Med stödområde avses i denna förordning följande indelning.

1. Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.
2. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.
3. Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.
4. Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.
5. Gävleborgs län: Ljusdals kommun.
6. Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.
7. Värmlands län: Torsby kommun. Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december
8. Förordning (2014:368). 11 § Till en fysioterapeut som har sin verksamhet inom ett särskilt stödområde lämnas tilläggsarvode med 84 kronor för behandlingsmässigt motiverade hembesök. Om flera personer ges fysioterapi vid ett besök lämnas högst två tilläggsarvoden. För telefonkonsultationer lämnas till en sådan fysioterapeut ersättning med 40 kronor. Förordning (2026:24). Resekostnader 12 § Ersättning för en fysioterapeuts kostnader för resa med egen bil vid behandlingsmässigt motiverade hembesök lämnas med det belopp som anges i 16 kap. 27 § inkomstskattelagen (1999:1229). För varje resa lämnas dock en minsta ersättning om 10 kronor. Ersättning för resa med annat färdmedel lämnas om det finns särskilda skäl. Ersättning för resa med egen bil lämnas även om kostnaden skulle ha blivit lägre om annat färdmedel hade använts. Endast om det finns särskilda skäl får avståndet till patienten från fysioterapeutens mottagning beräknas överstiga avståndet från patienten till en allmän mottagning för fysioterapi som är inrättad för den ort där patienten vistas med mer än en mil. Förordning (2013:1151). Gemensamma bestämmelser om arvode 13 § Arvode för fysioterapeutisk behandling avser ersättning för samtliga åtgärder vid ett behandlingstillfälle. Vid första besöket i en behandlingsserie lämnas normalarvode, reducerat normalarvode eller särskilt arvode även om besöket endast omfattat anamnesupptagning, bedömning och rådgivning. Förordning (2013:1151). 14 § Regionen ska till fysioterapeuten betala ut skillnaden mellan det arvode som ska lämnas och den patientavgift som fysioterapeuten fått ta ut. Arvodet betalas dock helt genom fysioterapiersättning
9. om patienten enligt 23 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi är befriad från att betala patientavgift,
10. för sjukvård som avses i 2 § andra stycket 5 förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag för sjukvård m.m.,
11. för fysioterapeutens resekostnader enligt 12 §. Förordning (2019:1018). 15 § Vid utbetalning av ersättning till en mottagare som inte åberopar godkännande för F-skatt och inte är juridisk person minskas ersättningen med 12,9 procent eller, om mottagaren vid årets ingång är 65 år eller äldre, med 8,2 procent. Om mottagaren visar att minst hälften av ersättningen motsvarar kostnader i arbetet som ska täckas med ersättningen, ska er- sättningen minskas med det lägre belopp som beräknas motsvara de arbetsgivaravgifter eller den särskilda löneskatt som regionen ska betala. Förordning (2019:1018). 16 § En fysioterapeut som har fysioterapiersättning är skyldig att i fråga om all sådan behandling visa räkning för regionen och redovisa arbetstid, antalet vidtagna åtgärder samt uppgift om patientens bosättningsort. Fysioterapeuten är även skyldig att rapportera till respektive region om han eller hon är verksam i två eller flera regioners områden och ska därvid även ange beräknad omfattning i respektive regions område. Därutöver är fysioterapeuten själv skyldig att bevaka när han eller hon når ersättningstak 1 eller ersättningstak 2 och underrätta regionen om detta. Fysioterapiersättning i motsvarande mån kan innehållas i avvaktan på att sådana uppgifter lämnas som avses i första stycket. Förordning (2019:1018). 17 § Den som ger vård mot fysioterapiersättning ska lämna kvitto på betalda patientavgifter och anteckna dessa på formulär för tillämpning av bestämmelserna om avgiftsbefrielse för patientavgifter. Förordning (2013:1151). Övergångsbestämmelser 1994:1120
12. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994 då förordningen (1993:1664) om ersättning för sjukgymnastik skall upphöra att gälla.
13. För sjukgymnastik som givits före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser fortfarande.
14. För en sjukgymnast som under år 1993 från patienterna och en försäkringskassa eller enligt vårdavtal med ett landsting fått en sammanlagd arvodessumma som överstiger ersättningstaket i 5 § gäller för tiden fram till den 1 juli 1995 i stället ett ersättningstak som motsvarar 90 procent av 1993 års arvode. För en sådan sjukgymnast skall även sammanlagt uppburet arvode enligt 4 § höjas med samma belopp som ersättningstaket får överskridas. 1995:1221
15. Denna förordning träder i kraft, i fråga om 4 och 5 §§ den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 januari
17. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning för sjukgymnastik som avser tid före ikraftträdandet. 1996:1362
18. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
20. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjukgymnastikersättning som avser tid före ikraftträdandet. 1997:95
21. Denna förordning träder i kraft den 1 april
23. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för sjukgymnastikersättning som avser tid före ikraftträdandet. 1997:892
24. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
26. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sjukgymnastisk behandling som avser tid före ikraftträdandet. 1998:1521
27. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
29. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som avser tid före ikraftträdandet. 1999:1371
30. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
32. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2000:1034
33. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
35. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet.
36. En sjukgymnast som vid ikraftträdandet uppbär särskilt arvode är berättigad att göra detta utan att uppfylla kraven i 8 §.
37. En sjukgymnast med steg 3-utbildning i ortopedisk manuell terapi skall till utgången av år 2005 anses uppfylla utbildningskravet för åtgärd 6 enligt 7 §. 2001:850
38. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
40. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2002:792
41. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
43. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2003:819
44. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
46. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2004:757
47. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
49. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2005:786
50. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
52. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2006:1262
53. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
55. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2007:435
56. Denna förordning träder i kraft den 1 juli
58. För den som har högskoleutbildning vars omfattning anges i poäng skall en poäng motsvaras av en och en halv högskolepoäng. 2007:1208
59. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
61. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2008:959
62. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
64. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2009:82
65. Denna förordning träder i kraft den 1 april
67. Äldre lydelse av 11 § gäller fortfarande för sjukgymnast som vid ikraftträdandet bedriver verksamhet i ett sådant område som anges i den äldre lydelsen. 2009:1380
68. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
70. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2010:1645
71. Denna förordning träder ikraft den 1 januari
73. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2011:1187
74. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
76. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2012:654
77. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
79. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sjukgymnastisk behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2013:1151
80. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
82. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2014:1375
83. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
85. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2015:753
86. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
88. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2016:984
89. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
91. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2017:996
92. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
94. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2018:2066
95. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
97. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2019:792
98. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
100. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2021:19
101. Denna förordning träder i kraft den 23 februari
103. Förordningen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari
105. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för vård som avser tid före den 1 januari
106. 2021:1177
107. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
109. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2021:1178
110. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
112. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före ikraftträdandet. 2023:123
113. Denna förordning träder i kraft den 1 maj
115. Förordningen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari
117. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före den 1 januari
118. 2023:927
119. Denna förordning träder i kraft den 1 februari
121. Förordningen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari
123. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före den 1 januari
124. 2024:1007
125. Denna förordning träder i kraft den 1 januari
127. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före den 1 januari
128. 2026:24
129. Denna förordning träder i kraft den 1 mars
131. Förordningen ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari
133. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för behandling som har lämnats före den 1 januari 2026.