Lag (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter

Lag (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter SFS nr: 2016:1091 Departement/myndighet: Finansdepartementet BA ToT Utfärdad: 2016-11-24 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2023:504 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 §I denna lag finns bestämmelser i anslutning till 9 kap

regeringsformen.

2 §Bestämmelserna i lagen gäller för sådan verksamhet som

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ansvarar för. Bestämmelser om Riksbanken finns i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank.

Vad som sägs om resultatredovisning i 9 kap. 3 § andra stycket ska dock inte gälla för Riksdagsförvaltningen i fråga om resultatet för riksdagens nämndmyndigheter. Lag (2022:1586).

Effektivitet och resultat

3 §I myndighetens verksamhet ska hög effektivitet

eftersträvas och god hushållning iakttas.

4 §Myndigheten ska för riksdagen redovisa verksamhetens mål

och de resultat som uppnåtts.

2 kap. Budgetering och redovisning mot inkomsttitlar och

anslag Inkomsttitlar och anslag

1 §För budgetering och redovisning av myndighetens inkomster

på statens budget ska inkomsttitlar för olika slag av inkomster användas.

2 §För budgetering och redovisning av myndighetens utgifter

för bestämda ändamål på statens budget ska ramanslag användas.

Budgetering och redovisning på statens budget

3 §Myndighetens inkomster och utgifter ska budgeteras och

redovisas brutto på inkomsttitlar och anslag med de undantag som anges i 4 §.

4 §Inkomster som myndigheten får disponera ska inte

budgeteras och redovisas mot inkomsttitlar.

Ska inkomsterna helt eller till en bestämd del täcka utgifterna i en viss verksamhet ska inkomsterna och motsvarande utgifter inte heller budgeteras eller redovisas mot anslag. Om inkomsterna till en obestämd del ska täcka utgifter i en verksamhet ska inkomsterna redovisas mot anslag (nettoredovisning).

Villkor för ramanslag

5 §Myndigheten får tillfälligt överskrida ett anslag genom

att en kredit motsvarande högst tre procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten.

6 §Myndigheten får använda outnyttjade medel på ett anslag

(anslagssparande) under följande år. Outnyttjade medel får dock användas längst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statens budget.

7 §Myndigheten får besluta att medel på ett anvisat anslag

inte ska användas.

8 §Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte om riksdagen för ett

visst anslag beslutar om andra villkor.

Redovisning mot inkomsttitlar och anslag

9 §Redovisning mot inkomsttitlar och anslag ska göras enligt

10 och 11 §§, om inte riksdagen beslutar annat.

10 §Inkomster av avgifter ska redovisas mot inkomsttitel det

budgetår som intäkterna hänför sig till. Övriga inkomster ska redovisas det budgetår som inkomsterna hänför sig till.

Om inkomster med stöd av 4 § andra stycket redovisas mot anslag, ska redovisningen dock göras på samma grund som gäller för de utgifter som redovisas mot anslaget enligt

11 §

11 §Utgifter för transfereringar ska redovisas mot anslag

det budgetår då betalning sker. Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska dock redovisas det budgetår som kostnaderna hänför sig till.

Förvaltningsutgifter ska redovisas mot anslag det budgetår som kostnaderna hänför sig till. Utgifter för särskilda ekonomiska avgångsförmåner ska dock redovisas det budgetår som utgifterna hänför sig till.

Övriga utgifter ska redovisas mot anslag det budgetår som utgifterna hänför sig till.

12 §Redovisning ska ske löpande

3 kap. Ekonomiska åtaganden

Beställningsbemyndiganden

1 §Myndigheten får för det ändamål och intill det belopp som

riksdagen beslutat för budgetåret beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser.

Myndigheten får dock utan särskilt bemyndigande göra ekonomiska åtaganden för staten om dessa uppgår till högst tio procent av ett anvisat anslag, dock högst tio miljoner kronor.

När myndigheten begär ett bemyndigande enligt första stycket ska den ange under vilka år det ekonomiska åtagandet beräknas medföra utgifter.

Åtaganden i den löpande verksamheten

2 §Myndigheten får utan särskilt bemyndigande från riksdagen

göra sådana ekonomiska åtaganden för staten som är nödvändiga för att den löpande verksamheten ska fungera tillfredsställande.

Myndigheten får dock som hyresgäst eller arrendator inte utan riksdagens bemyndigande ingå hyres- eller arrendeavtal med längre löptid än sex år.

4 kap. Finansiering av investeringar

Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet

1 §Anläggningstillgångar som används i myndighetens

verksamhet ska, med de undantag som anges i 2-5 §§, inom de låneramar som riksdagen beslutat för budgetåret finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret beslutar om ränta och andra villkor för sådana lån.

2 §En anläggningstillgång som används i myndighetens

verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag som mottagits från icke-statliga givare.

3 §En anläggningstillgång som används i myndighetens

verksamhet får anskaffas genom att myndigheten ingår ett avtal om hyra eller hyrköp (leasing). Ett sådant avtal får endast ingås om det, sett över tillgångens hela ekonomiska livslängd, leder till en lägre kostnad för staten än anskaffning genom köp.

4 §En anläggningstillgång som används i myndighetens

verksamhet och som ingår i en sådan investeringsplan som avses i 5 kap. 3 § får finansieras med sådana försäljningsinkomster som avses i 5 kap. 11 §.

5 §Konstföremål, bostadsrätter och mark samt sådana

investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna ska oavsett om tillgången används i myndighetens verksamhet eller inte finansieras med anslag.

Andra tillgångar

6 §Tillgångar som inte omfattas av bestämmelserna i 1-5 §§

ska finansieras med anslag.

Rörelsekapital

7 §Myndigheten ska använda ett räntekonto i

Riksgäldskontoret för de likvida medel som myndigheten disponerar för sin verksamhet. Myndigheten får disponera de ränteintäkter och ska finansiera de räntekostnader som uppstår på räntekontot.

8 §Rörelsekapital i myndighetens verksamhet får finansieras

med kredit på räntekontot. Krediten får, om inte riksdagen beslutar annat, uppgå till högst tio procent av de anslagsmedel som anvisats under året och som myndigheten disponerar för sin verksamhet. Riksgäldskontoret beslutar om ränta och andra villkor för krediten.

Övriga bestämmelser

9 §Bestämmelserna i 1-6 och 8 §§ gäller inte om riksdagen

för en viss myndighet eller anskaffning beslutar om någon annan finansiering.

5 kap. Förvärv och överlåtelse av egendom

Inledande bestämmelser

1 §I 2-12 §§ anges grunder för myndighetens förfogande över

statens egendom. Bestämmelserna gäller dock inte sådana avgifter som myndigheten får disponera med stöd av 6 kap. 5 § eller försäljning av varor för vilka sådana avgifter tas ut.

Vad som sägs om fast egendom i 2-4 §§ ska även gälla för tomträtt och byggnad som är lös egendom.

Med försäljning avses i 4, 5 och 7-9 §§ även byte.

Fast egendom och bostadsrätt

2 §Riksdagsförvaltningen får förvärva och förvalta fast

egendom och bostadsrätt.

3 §Riksdagsförvaltningen ska årligen till riksdagen lämna

förslag till en investeringsplan. Planen ska innehålla uppgifter om förvärv och ny- och ombyggnad av fast egendom och bostadsrätt samt förslag till finansiering av investeringarna.

Om kostnaderna för ett investeringsprojekt överstiger 20 miljoner kronor ska projektet särredovisas i investeringsplanen.

4 §Riksdagsförvaltningen får inte utan riksdagens

bemyndigande sälja fast egendom.

5 §Riksdagsförvaltningen får besluta att sälja bostadsrätt

om egendomen inte längre behövs för myndighetens verksamhet.

Aktier och andelar

6 §Myndigheten får inte utan riksdagens bemyndigande använda

statens medel eller övriga tillgångar till att 1. bilda bolag, stiftelser, föreningar eller liknande rättssubjekt, 2. förvärva aktier eller andelar i företag, eller 3. göra kapitaltillskott i sådana rättssubjekt som avses i 1 och 2.

7 §Myndigheten får inte utan riksdagens bemyndigande sälja

aktier eller andelar i ett företag.

Annan lös egendom

8 §Myndigheten får besluta att överlåta annan lös egendom än

sådan som anges i 5 och 7 §§ om egendomen inte längre behövs för myndighetens verksamhet eller blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel.

Affärsmässighet

9 §Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska

genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det.

Disposition av försäljningsinkomster

10 §Har riksdagen beslutat om försäljning av egendom som

myndigheten förvaltar ska myndigheten redovisa inkomsten mot en inkomsttitel, om inte riksdagen beslutar annat.

11 §Har Riksdagsförvaltningen beslutat om försäljning av

bostadsrätt får förvaltningen disponera inkomsten för att finansiera investeringar som ingår i en sådan investeringsplan som avses i 3 §.

12 §Om myndigheten i annat fall än vad som avses i 11 § har

beslutat om försäljning av lös egendom får myndigheten disponera försäljningsinkomsterna enligt följande. Har egendomen finansierats 1. med anslag får myndigheten disponera det som återstår av försäljningsinkomsten sedan medel motsvarande egendomens bokförda värde redovisats mot en inkomsttitel, 2. med lån får myndigheten disponera det som återstår av försäljningsinkomsten sedan lånet har lösts, 3. på något annat sätt får myndigheten disponera hela försäljningsinkomsten.

Om inkomsten från en försäljning av egendom som avses i första stycket 1 uppgår till ett mindre belopp får myndigheten disponera hela inkomsten.

Inkomster får endast disponeras i den verksamhet där den sålda egendomen har använts.

6 kap. Avgifter

Rätten att ta ut och beräkna avgifternas storlek

1 §Myndigheten får ta ut avgifter och bestämma avgifternas

storlek för varor och tjänster som den tillhandahåller endast om det följer av 2 eller 3 §, av en annan lag eller av ett särskilt bemyndigande av riksdagen.

2 §Myndigheten får, om det är förenligt med myndighetens

uppgifter enligt lag, mot avgift tillhandahålla 1. tidskrifter och andra publikationer, 2. informations- och kursmaterial, 3. konferenser och kurser, 4. lokaler, 5. utrustning, 6. offentlig inköps- och resurssamordning, och 7. information i elektronisk form.

Varor och tjänster enligt första stycket får tillhandahållas bara om verksamheten är av tillfällig natur eller av mindre omfattning.

3 §Riksdagsförvaltningen och Riksrevisionen får ta ut

avgifter för kopior, avskrifter och utskrifter av allmänna handlingar. Riksdagens ombudsmän får ta ut sådana avgifter om det finns särskilda skäl. Lag (2023:504).

4 §Avgifter ska, om inte riksdagen beslutar annat, beräknas

så att de högst täcker myndighetens kostnader för verksamheten. Avgifter som avses i 3 § ska dock bestämmas med ledning av de regler som gäller för statliga myndigheter i allmänhet. Lag (2023:504).

Disposition av avgiftsinkomster

5 §Myndigheten får disponera avgiftsinkomster enligt 2 och

3 §§ samt avgiftsinkomster från frivilligt efterfrågade varor

och tjänster som myndigheten tillhandahåller.

7 kap. Donationer

Mottagande av donationer

1 §Myndigheten får ta emot en donation, om ändamålet med

donationen har ett nära samband med myndighetens verksamhet.

En donation får inte tas emot om den kan rubba förtroendet för myndigheten eller skada myndighetens anseende.

Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen får inte ta emot en donation om den riskerar att begränsa självständigheten i den granskande verksamheten.

2 §Myndigheten får inte ta emot en donation utan riksdagens

medgivande om den överlåtna egendomen 1. utgörs av fast egendom, tomträtt, byggnad som är lös egendom eller bostadsrätt och egendomen ska behållas av staten längre än två år efter det att myndigheten får fri dispositionsrätt till egendomen, 2. utgörs av aktier eller andelar i ett företag, 3. inte får avyttras, eller 4. skulle medföra ett ökat behov av medel från statens budget för myndigheten.

Om egendomen utgörs av ett kulturföremål får myndigheten ta emot egendomen trots att den inte får avyttras.

8 kap. Kompensation för ingående mervärdesskatt

1 §

Myndigheten har rätt till kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200), som hänför sig till verksamheten.

Myndigheten har dock inte rätt till kompensation om den ingående skatten hänför sig till utgifter för representation eller liknande ändamål. Myndigheten har inte heller rätt till kompensation om den ingående skatten omfattas av begränsningar i avdragsrätten enligt 13 kap. 16, 18, 20, 21, 22, 26 eller 27 § mervärdesskattelagen. Lag (2023:210).

9 kap. Redovisningsskyldighet och revision

Allmänt om redovisningen

1 §Myndigheten är redovisningsskyldig inför riksdagen för

den verksamhet den bedriver och för de tillgångar som myndigheten förvaltar och förfogar över.

Redovisningsskyldigheten omfattar även myndighetens skulder och övriga ekonomiska åtaganden.

God redovisningssed och rättvisande bild

2 §Myndigheten är bokföringsskyldig. Bokföring och

redovisning i myndigheten ska fullgöras på ett sätt som stämmer överens med god redovisningssed.

Redovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamheten, det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av myndighetens tillgångar.

Årsredovisning

3 §Myndigheten ska senast den 22 februari varje år lämna en

årsredovisning till riksdagen för det senast avslutade räkenskapsåret.

Årsredovisningen ska bestå av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter.

Myndigheten ska i årsredovisningen även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för riksdagens uppföljning och prövning av verksamheten.

4 §Årsredovisningen ska skrivas under av myndighetens

ledning.

Underskriften innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Ledningen ska i anslutning till underskriften lämna en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Revision

5 §Myndighetens verksamhet ska granskas genom revision

Bestämmelser om revision finns i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

6 §Myndigheten ska årligen redovisa för riksdagen vilka

åtgärder som myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av revisionens iakttagelser.

Intern styrning och kontroll

7 §Myndighetens ledning ska säkerställa att det vid

myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.

Internrevision

8 §Vid myndigheten ska det finnas en internrevision

Myndigheten får samordna sin internrevision med en annan myndighet.

9 §Internrevisionen ska utifrån en analys av verksamhetens

risker självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar.

10 §Internrevisionen ska bedrivas enligt god sed för

internrevision och internrevisorer.

11 §Myndighetens ledning ska besluta om riktlinjer och

revisionsplan för internrevisionen och om åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer.

Rapportering till statens informationssystem för budgetering och uppföljning

12 §Rapportering till statens informationssystem för

budgetering och uppföljning ska ske på det sätt och i den omfattning som gäller för statliga myndigheter i allmänhet.

10 kap. Övriga bestämmelser

Föreskrifter

1 §Riksdagsförvaltningen får, efter att ha gett Riksdagens

ombudsmän och Riksrevisionen tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om tillämpningen av denna lag. Sådana föreskrifter får inte begränsa Riksdagens ombudsmäns eller Riksrevisionens självständighet i den granskande verksamheten.

Överklagande

2 §Beslut enligt denna lag får inte överklagas

Övergångsbestämmelser 2020:22 1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2020.

2023:210 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.