Polisdataförordning (2010:1155)
Kort sagt
Denna förordning kompletterar polisdatalagen och reglerar hur Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får behandla personuppgifter, särskilt gällande nya IT-system, tillgång till uppgifter, sökningar, utlämnande och gallring.
Vad den reglerar
- Kompletterande föreskrifter om behandling av personuppgifter som omfattas av polisdatalagen.
- Samråd med Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid planering av nya IT-system eller betydande förändringar.
- Regler för tillgång till personuppgifter, behörigheter och sökningar i polisens system.
- Ändamål för behandling och utlämnande av vissa uppgifter, inklusive elektroniskt utlämnande.
- Bevarande och gallring av uppgifter i brottsanmälningar och förundersökningar.
Vem den berör
- Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
- Personer vars uppgifter behandlas av dessa myndigheter.
Viktiga punkter
- Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska samråda med Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid nya IT-system av större omfattning eller med särskilda risker för personlig integritet.
- Tillgång till personuppgifter kräver utbildning och erfarenhet, utöver behovet av uppgifterna.
- Vissa sökningar får inte ta fram uppgifter om tidigare brottsmisstankar om åtalet ogillats, frikännande dom meddelats eller målet avskrivits.
- Uppgifter om dömda personer kan bevaras längre än normalt om det är nödvändigt för att hitta samband mellan brott eller gärningsmän, men ska gallras senast när uppgifterna gallras ur belastningsregistret.
Lagtext
Polisdataförordning (2010:1155) SFS nr: 2010:1155 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2010-10-28 Omtryck: Ändrad: t.o.m. SFS 2018:83 Övrig text: Upphävd: 2019-01-01 Källa: Regeri
§§ polisdatalagen (2010:361). Detsamma gäller uppgifter i andra utredningar som handläggs enligt bestämmelser i 23 kap. rättegångsbalken. När uppgifter får behandlas enligt 21-26 §§ får, utöver vad som sägs i de bestämmelserna, följande uppgifter behandlas:
- ärendenummer eller liknande referensuppgift,
- brottskod, och
- uppgifter om omständigheterna kring brottet. 21 § Uppgifter om den dömde i en förundersökning som lett till fällande dom får behandlas efter utgången av den tid som anges i 3 kap. 11 § första stycket polisdatalagen (2010:361), om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att finna samband mellan olika brott eller mellan tänkbara gärningsmän. Uppgifterna ska dock gallras senast i samband med att uppgifterna om den dömde gallras ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. 22 § Uppgifter om en person som har varit misstänkt i en förundersökning som har lagts ned eller har avslutats på annat sätt än genom åtal, får i ett enskilt fall behandlas efter utgången av den tid som anges i 3 kap. 11 § andra stycket polisdatalagen (2010:361), om behandlingen är nödvändig för att trots detta kunna lagföra personen. Uppgifterna ska dock gallras senast då åtal inte längre får väckas för brottet eller, i fall som avses i 35 kap. 2 § första stycket brottsbalken, senast sjuttio år från den dag då brottet begicks. 23 § Uppgifter om personer som har dömts för, eller har varit misstänkta för, brott där det finns en betydande risk för återfall i samma eller likartad brottslighet, får behandlas efter utgången av den tid som anges i 3 kap.
§§ polisdatalagen (2010:361), om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott för vilket fängelse i fyra år eller däröver är föreskrivet. Uppgifterna ska dock gallras, i fråga om brott som har lett till fällande dom, senast i samband med att uppgifterna gallras ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister och i övriga fall senast femton år efter det att förundersökningen lades ner eller avslutades på annat sätt. Polismyndigheten får i samråd med Säkerhetspolisen meddela närmare föreskrifter om vid vilka typer av brott det får anses finnas en sådan risk för återfall som anges i första stycket. Förordning (2014:1181). 24 § Om uppgifter om egendom som har varit föremål för brott finns i en förundersökning eller i en brottsanmälan, får uppgifterna behandlas efter utgången av den tid som anges i 3 kap.
§§ polisdatalagen (2010:361), om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att kunna återställa egendomen till rätt ägare eller för att kunna spåra föremålets användning vid annat brott eller brottslig verksamhet. Personuppgifter knutna till sådan egendom ska dock gallras när behandlingen inte längre är nödvändig för något av de ändamål som anges i första stycket. 25 § Uppgifter om en person som är eftersökt såsom försvunnen får behandlas så länge uppgiften behövs för ändamålet med behandlingen. Uppgifterna ska dock gallras senast tre månader efter det att personen har anträffats. 26 § Skildringar av barn i det digitala referensbiblioteket över barnpornografiska framställningar får behandlas efter utgången av den tid som anges i 3 kap.
§§ polisdatalagen (2010:361), om behandlingen är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka följande brott mot barn: brott mot 4 kap. 1 a §, 6 kap. eller 16 kap. 10 a § brottsbalken. Uppgifterna ska dock gallras senast fyrtio år efter det att de infördes i referensbiblioteket. Undantag från gallring 27 § Riksarkivet får, efter samråd med Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen, meddela föreskrifter om att uppgifter som ska gallras enligt 2 kap. 13 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 14, 15, 20 och 22 §§ eller 6 kap. 7 och 12 §§ polisdatalagen (2010:361) får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. Förordning (2015:450). Övriga bestämmelser 28 § Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får för sina respektive verksamhetsområden meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av polisdatalagen (2010:361) och denna förordning. Förordning (2014:1181). 29 § Innan Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen meddelar föreskrifter med stöd av denna förordning i frågor som berör särskilda risker för intrång i den personliga integriteten ska myndigheten samråda med Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Förordning (2014:1181). Övergångsbestämmelser 2010:1155 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2012, då polisdataförordningen (1999:81) ska upphöra att gälla. 2. I fråga om behandling av personuppgifter i en särskild undersökning enligt 14 § första stycket 1 polisdatalagen (1998:622), som har beslutats före den 1 mars 2012, gäller den upphävda förordningen till utgången av år 2014.