Förordning (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen

Förordning (1996:377) med instruktion för Högsta domstolen SFS nr: 1996:377 Departement/myndighet: Justitiedepartementet DÅ Utfärdad: 1996-05-23 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2025:1027 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Organisation

1 §

I Högsta domstolen finns det justitieråd, kanslichef, justitiesekreterare och andra anställda. Det får också finnas en eller flera beredningschefer. Förordning (2010:1800).

2 §Högsta domstolens ordförande är administrativ chef för

Högsta domstolen. Högsta domstolens ordförande ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att Högsta domstolen hushållar väl med statens medel.

Förordning (2007:1084).

2 a § Högsta domstolens ordförande är skyldig att vid Högsta domstolen genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1084).

3 §Vid Högsta domstolen finns ett kansli. Chef för kansliet är

kanslichefen. Förordning (2008:304).

4 §Högsta domstolen får besluta att domstolen ska vara

indelad i avdelningar. Om Högsta domstolen är indelad i avdelningar, delar domstolen för viss tidsperiod in justitieråden till tjänstgöring på avdelningarna. Den som är ordförande på en avdelning leder arbetet på avdelningen.

Förordning (2009:348).

4 a § I en arbetsordning ska Högsta domstolen meddela de föreskrifter som behövs om Högsta domstolens organisation och formerna för Högsta domstolens verksamhet.

Högsta domstolen får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1084).

Myndighetsförordningens tillämpning

5 §Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515)

tillämpas på Högsta domstolen:

6 § om allmänna uppgifter, 8 § om arbetsgivarpolitik, 19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och 21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1084).

Handläggningen av målen

6 §Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter

som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:426).

7 §För varje mål ska det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig

beredningschef eller en ansvarig justitiesekreterare.

Den närmare ansvarsfördelningen ska framgå av arbetsordningen.

Ansvarsfördelningen ska ordnas så att ansvaret ska kunna utövas på ett effektivt sätt.

Högsta domstolen får besluta att beredningen av ett mål ska ledas av ett justitieråd. I sådana fall ansvarar justitierådet för de åtgärder han eller hon beslutar om. Det justitieråd som leder beredningen av ett mål deltar i handläggningen och avgörandet av målet. Förordning (2010:1800).

7 a § Ett avräkningsunderlag enligt 16 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol ska upprättas av en beredningschef eller en justitiesekreterare.

Förordning (2010:1800).

8 §Ledamöterna i Högsta domstolen ska, när det behövs, lämna

justitiesekreterare råd för beredningen av målen.

Förordning (2010:1800).

9 §En beredningschefs och en justitiesekreterares behörighet

vid beredningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Av arbetsordningen ska det också framgå vilka uppgifter som får delegeras till någon annan som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol eller en hyresnämnd.

Förordning (2017:546).

10 §Målen tas upp till beredning och föredragning i den

ordning som de har kommit in, om inte omständigheterna motiverar en annan ordning.

Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål ska handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Förordning (2008:304).

11 §Om ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål bör

avgöras skyndsamt, ska en beredningschef eller en justitiesekreterare genast anmäla detta för kanslichefen.

Förordning (2010:1800).

12 §Har upphävts genom förordning (2008:304)

13 §Har upphävts genom förordning (2008:304)

14 §Vad som i denna förordning föreskrivs om målen gäller även

ärenden som inte är administrativa.

Handläggningen av administrativa ärenden

15 §Administrativa ärenden avgörs av Högsta domstolen i plenum

eller i kollegium, av Högsta domstolens ordförande eller av kanslichefen.

16 §Plenum består vid handläggning av administrativa ärenden av

justitieråden och kanslichefen.

17 §Kollegium består av Högsta domstolens ordförande, av tre andra

justitieråd som utses särskilt och av kanslichefen. Högsta domstolens ordförande är ordförande i kollegiet.

För varje annan ledamot än Högsta domstolens ordförande och kanslichefen skall det finnas en personlig ersättare, som träder in när ledamoten har förhinder.

De ledamöter som skall utses särskilt och ersättarna för dem utses för högst ett år i sänder.

18 §I plenum utses ledamöterna i kollegiet och ersättarna

för dem. I plenum beslutas vidare om riktlinjer för ledamöternas tjänstgöring, ordningen för handläggning av målen och, om domstolen är indelad i avdelningar, avdelningarnas sammansättning. I plenum avgörs dessutom de ärenden som har hänskjutits dit av kollegiet eller Högsta domstolens ordförande.

I fråga om Högsta domstolens handläggning av ärenden enligt lagen (2003:333) om Lagrådet finns bestämmelser i den lagen.

Förordning (2009:348).

19 §I kollegium avgörs de ärenden som avser

Kollegiet får, om inte annat är särskilt föreskrivet, hänskjuta ärenden som avses i första stycket till plenum.

Förordning (2010:1800).

20 §Ärenden som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium

avgörs av Högsta domstolens ordförande, om de är av sådan vikt att ordföranden bör avgöra dem eller ordföranden av annat skäl har förbehållit sig beslutanderätten.

Högsta domstolens ordförande får hänskjuta ärenden till kollegiet.

Ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor och inte är sådana att de bör handläggas i kollegium får hänskjutas till plenum.

21 §Andra ärenden än de som avses i 18-20 §§ avgörs av

kanslichefen.

Högsta domstolen får genom bestämmelser i arbetsordningen eller genom särskilda beslut lämna över till någon annan anställd än kanslichefen att avgöra ärenden som inte är av sådan art att de bör avgöras av kanslichefen. Under samma förutsättningar får sådana ärenden lämnas över till någon som är anställd vid en annan allmän domstol, en allmän förvaltningsdomstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten. Förordning (2017:546).

22 §I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är Högsta

domstolen beslutför, när minst hälften av dem som skall delta är närvarande. När ärenden som är av större vikt handläggs, bör om möjligt samtliga vara närvarande.

23 §När Högsta domstolens ordförande är frånvarande får det varken

fattas beslut som är av större vikt och kan anstå utan olägenhet eller utan ordförandens medgivande vidtas åtgärder som rubbar eller ändrar föreskrifter som Högsta domstolen har meddelat eller riktlinjer som Högsta domstolen har beslutat.

24 §Högsta domstolen beslutar om föredragning i administrativa

ärenden.

Anställningar m.m.

25 §Bestämmelser om utnämning av justitieråd tillika

ordförande, justitieråd tillika avdelningsordförande och övriga justitieråd i Högsta domstolen finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Högsta domstolen ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som justitieråd som behöver tillsättas.

Andra anställningar beslutas av Högsta domstolen.

Förordning (2010:1800).

26 §Vid anställning av beredningschefer och justitiesekreterare

tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373).

Beredningschefer och justitiesekreterare anställs för högst sex år. Om det finns särskilda skäl, får anställningen förlängas med ytterligare högst två år.

Om anställningen ska upphöra vid anställningstidens utgång, gäller inte 30 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Förordning (2020:412).

27 §Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva

anställning som kanslichef, beredningschef eller justitiesekreterare.

Beredningschef och justitiesekreterare ska vara lagfarna.

Förordning (2010:1800).

28 §Tillfälliga ledamöter enligt 3 kap. 4 § fjärde stycket

rättegångsbalken förordnas av Högsta domstolen.

Vid tidsbegränsad anställning som tillfällig ledamot enligt

3 kap. 4 § fjärde stycket rättegångsbalken gäller inte 5 a §

lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2023:772).

Ledigheter m.m.

29 §Högsta domstolen beslutar om ledighet för justitieråden och

övrig personal med de begränsningar som följer av särskilda föreskrifter om ledighet för icke ordinarie domare.

30 §När Högsta domstolens ordförande är förhindrad att utöva

sin anställning eller när anställningen är ledig, fullgörs uppgifterna som ordförande av det i anställningen äldsta justitierådet. Om Högsta domstolen är indelad i avdelningar, fullgörs uppgifterna i stället av den i anställningen äldste ordföranden på avdelning eller av det i anställningen äldsta justitieråd som tjänstgör som ordförande på avdelning.

När en ordförande på en avdelning är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, leds arbetet på avdelningen av det i anställningen äldsta justitierådet på avdelningen. Förordning (2009:348).

31 §Domstolsverket utövar myndighetens befogenhet enligt

4 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd, när bestämmelsen är tillämplig i förhållande till arbetstagare som anställs genom beslut av regeringen. Förordning (2019:589).

32 §Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om

disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller kanslichef, beredningschef och justitiesekreterare.

Nämnden beslutar i frågor om avstängning enbart om ett förfarande om avskedande har inletts hos nämnden. Om ett sådant förfarande inte har inletts hos nämnden beslutar Domstolsverket i frågor om avstängning.

Domstolsverket beslutar också i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning och avskedande när det gäller andra anställda än justitieråd, kanslichef, beredningschef eller justitiesekreterare. Förordning (2025:1027).

32 a § En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:773).

33 §Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen

(1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller ordföranden i Högsta domstolen.

Det finns också bestämmelser i kollektivavtal om skyldigheten för justitieråd att anmäla bisyssla. Vid tillämpningen av avtalsbestämmelserna om bisyssla är regeringen arbetsgivare för ordföranden i Högsta domstolen och Högsta domstolen arbetsgivare för de övriga justitieråden.

Förordning (2019:136).

Överklagande av administrativa beslut

34 §Högsta domstolens beslut i andra administrativa ärenden än

anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Beslut om indelningen av anställda på organisatorisk enhet, om att ett visst mål ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål får inte överklagas. Förordning (2008:304).

Övergångsbestämmelser 2006:1417 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut i sådana ärenden om anställning av kanslichef eller revisionssekreterare som har meddelats före ikraftträdandet.