Officiella källorriksdagen.se · EUR-Lex
Europaius

Förordning (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område

I korthet

Denna förordning innehåller kompletterande regler för hur polisen får hantera personuppgifter inom ramen för brottsdatalagen. Den specificerar bland annat vem som får ha tillgång till vissa register och hur länge uppgifter får sparas.

Vad den reglerar

  • Tillgång till personuppgifter i penningtvättsregister och internationella register.
  • Begränsningar för sökningar i personuppgifter, särskilt gällande tidigare misstankar.
  • Innehåll och hantering av uppgifter i biometriregistren.
  • Utlämnande av personuppgifter till andra myndigheter, både nationella och utländska.

Vem den berör

  • Polismyndigheten och dess tjänstemän.
  • Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen, Skatteverket och Kriminalvården.

Viktiga punkter

  • Endast särskilt utsedda tjänstemän vid finansunderrättelseenheten och den nationella funktionen för internationella uppgifter får ha tillgång till specifika register.
  • Uppgifter om tidigare brottsmisstankar får inte tas fram vid sökning om åtalet ogillats, frikännande dom meddelats eller målet avskrivits.
  • Automatiserad ansikts- eller fingeravtrycksjämförelse måste följas av en manuell forensisk analys.
  • Vissa personuppgifter får behandlas längre än den ordinarie tiden om det finns särskilda skäl, till exempel för att finna samband mellan brott eller för att förebygga allvarlig brottslighet.
Lagtext
Lagtext

Förordning (2018:1942) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område SFS nr: 2018:1942 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2018-11-22 Omtryck: Ändrad: t.

§§ samma lag har löpt ut. Detsamma gäller personuppgifter i andra utredningar som handläggs enligt 23 kap. rättegångsbalken. När personuppgifter får behandlas enligt 14-19 §§ får dessutom följande uppgifter behandlas:

  1. ärendenummer eller liknande referensuppgifter,
  2. brottskoder, och
  3. uppgifter om omständigheterna kring brottet. 14 § Uppgifter om den dömde i en förundersökning som har lett till fällande dom får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 4 § första stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att finna samband mellan olika brott eller mellan tänkbara gärningsmän. Behandlingen ska dock upphöra senast i samband med att uppgifterna om den dömde tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. 15 § Uppgifter om en person som har varit misstänkt i en förundersökning som har lagts ner eller avslutats på annat sätt än genom åtal, får i ett enskilt fall behandlas om det är nödvändigt för att kunna lagföra personen trots att den tid som anges i 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut. Behandlingen ska dock upphöra senast då åtal inte längre får väckas för brottet eller, i fall som avses i 35 kap. 10 § första stycket brottsbalken, senast sjuttio år från den dag då brottet begicks. Förordning (2025:168). 16 § Uppgifter om personer som har dömts för, eller som har varit misstänkta för, brott där det finns en betydande risk för återfall i samma eller likartad brottslighet, får behandlas trots att den tid som anges i 4 kap.

§§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott för vilket det är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer. I fråga om brott som har lett till fällande dom ska dock behandlingen upphöra senast i samband med att uppgifterna tas bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om belastningsregister och i övriga fall senast femton år efter det att förundersökningen lades ner eller avslutades på annat sätt. 17 § Om uppgifter om egendom som har varit föremål för brott finns i en förundersökning eller i en brottsanmälan, får uppgifterna behandlas trots att den tid som anges i 4 kap.

§§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att kunna återställa egendomen till rätt ägare eller för att kunna spåra föremålets användning vid något annat brott eller brottslig verksamhet. Behandlingen av personuppgifter som avser sådan egendom ska dock upphöra när den inte längre är nödvändig för något av de ändamål som anges i första stycket. 18 § Uppgifter om att en person varit eftersökt som försvunnen får inte behandlas för ändamålet att återfinna personen längre än tre månader efter det att personen har anträffats. 19 § Skildringar av barn i det digitala referensbiblioteket över barnpornografiska framställningar får behandlas efter utgången av den tid som anges i 4 kap.

§§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område, om behandlingen är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brott mot barn enligt 4 kap. 1 a §, 6 kap. eller 16 kap. 10 a § brottsbalken. Behandlingen ska dock upphöra senast fyrtio år efter det att skildringarna infördes i referensbiblioteket. Rätt att meddela föreskrifter 20 § Riksarkivet får, efter att ha gett berörd myndighet tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om att personuppgifter som avses i 4 kap. 2 och 7-11 a §§ och 5 kap. 10-14, 20, 22 och 26 §§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område får behandlas under längre tid för arkivändamål av allmänt intresse och vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål. Av 5 kap. 27 § lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område framgår att föreskrifterna inte får avse uppgifter om dna-profiler. Förordning (2025:150). 21 § Polismyndigheten får, efter att ha gett Riksarkivet tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om digital arkivering. Polismyndigheten får även, efter att ha gett berörd myndighet tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och denna förordning. 22 § Innan Polismyndigheten meddelar föreskrifter med stöd av denna förordning, ska Integritetsskyddsmyndigheten ges tillfälle att yttra sig i frågor som berör särskilda risker för intrång i den personliga integriteten. Förordning (2020:1150). Övergångsbestämmelser 2018:1942 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Genom förordningen upphävs polisdataförordningen (2010:1155). 3. Har upphävts genom förordning (2019:1240).

AI-förklaring utifrån den officiella lagtexten. Vägledande, ersätter inte juridisk rådgivning.