Förordning (2000:704) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Förordning (2000:704) om internationell rättslig hjälp i brottmål SFS nr: 2000:704 Departement/myndighet: Justitiedepartementet BIRS Utfärdad: 2000-08-24 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2026:816 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Inledande bestämmelser

1 §Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av

lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

I fråga om rättslig hjälp till internationella brottmålsdomstolen finns särskilda bestämmelser.

I fråga om rättslig hjälp i brottmål till Förenade kungariket gäller utöver denna förordning bestämmelserna i avdelning VIII och XI i del 3 om brottsbekämpning och straffrättsligt samarbete i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan och förordningen (2021:713) om kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket. Förordning (2021:714).

Rättslig hjälp i Sverige Ansökan genom elektronisk post

2 §Om en ansökan om rättslig hjälp görs genom elektronisk

post, skall den som tar emot ansökan begära att ansökan översänds skriftligen, om det inte är onödigt med hänsyn till vilken åtgärd som har begärts.

Underrättelser till den utländska myndigheten

3 §Har en ansökan skickats direkt till åklagare eller domstol

skall den utländska myndigheten underrättas om ansökan överlämnas till en annan åklagare eller domstol. Detsamma gäller om ansökan har skickats genom Justitiedepartementet och den åklagare eller domstol som handlägger ansökan till den utländska myndigheten har bekräftat att ansökan har tagits emot.

4 §Har den utländska myndigheten begärt att den åklagare eller

domstol som handlägger ärendet skall bekräfta att ansökan tagits emot, skall den utländska myndigheten underrättas om 1. namn på den myndighet och, om det är möjligt, den handläggare som ansvarar för verkställandet av ansökan eller någon annan person på myndigheten som kan kontaktas, 2. adress, telefon- och telefaxnummer samt, i förekommande fall, e-postadress, och 3. mål- och ärendenummer.

5 §När en åklagare skall hålla förhör enligt bestämmelserna om

förundersökning i brottmål, när en domstol skall hålla förhandling enligt 4 kap. 2, 15 eller 16 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, eller när en annan åtgärd skall vidtas och företrädare för den utländska myndigheten har rätt att delta, skall den utländska myndigheten underrättas om tid och plats för förhöret, förhandlingen eller åtgärden, om myndigheten begärt detta. Förordning (2003:68).

Översändande av protokoll 5 a § Protokollet som upprättas i samband med förhör genom telefon- eller videokonferens skall översändas till den utländska myndigheten. Förordning (2005:498).

Begäran om förlängd tidsfrist 5 b § Om beslut om tillstånd i Sverige till gränsöverskridande hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 4 kap. 26 a § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål eller hemlig dataavläsning enligt 4 kap. 28 f § samma lag inte kan meddelas inom 96 timmar från det att ansökan kom in, ska åklagaren begära förlängd tidsfrist från den ansökande staten med att meddela ett sådant beslut. Förlängd tidsfrist får begäras med ytterligare högst åtta dagar. Av begäran ska det framgå vilka omständigheter som motiverar en förlängd tidsfrist. Förordning (2020:68).

Underrättelser till enskilda och till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 5 c § /Upphör att gälla U:2026-07-01/ Underrättelseskyldighet som avses i 4 kap. 25 § tredje stycket, 27 § fjärde stycket, 28 a § fjärde stycket eller 28 c § fjärde stycket lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, ska fullgöras av den åklagare som handlägger eller har handlagt ärendet om rättslig hjälp.

Om en underrättelse inte har lämnats enligt 4 kap. 25 § tredje stycket eller 28 c § fjärde stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål på grund av sekretess, ska den åklagare som handlägger eller har handlagt ärendet om rättslig hjälp informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd om detta så snart det kan ske. Om det vid beslutet att inte lämna någon underrättelse löper en frist som avser en underrättelse om annan hemlig tvångsmedelsanvändning i ärendet mot samma person, får åklagaren dock avvakta med att informera nämnden till dess att den fristen löpt ut.

Om den åklagare som avses i denna paragraf inte kan fullgöra underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena, ska skyldigheten i stället fullgöras av en annan åklagare.

Förordning (2026:11).

5 c § /Träder i kraft I:2026-07-01/ Underrättelseskyldighet som avses i 4 kap. 25 § tredje stycket, 27 § fjärde stycket, 28 a § fjärde stycket eller 28 c § fjärde stycket lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, ska fullgöras av den åklagare som handlägger eller har handlagt ärendet om rättslig hjälp.

Om en underrättelse inte har lämnats enligt 4 kap. 25 § tredje stycket eller 28 c § fjärde stycket lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål på grund av sekretess, ska den åklagare som handlägger eller har handlagt ärendet om rättslig hjälp informera Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd om detta så snart det kan ske. Om det vid beslutet att inte lämna någon underrättelse löper en frist som avser en underrättelse om annan hemlig tvångsmedelsanvändning i ärendet mot samma person, får åklagaren dock avvakta med att informera nämnden till dess att den fristen löpt ut. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vid Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd ska inte informeras, om underrättelsen skulle ha avsett en sådan rättslig hjälp som avses i 1 kap. 2 § 15 lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Om den åklagare som avses i denna paragraf inte kan fullgöra underrättelseskyldigheten enligt första och andra styckena, ska skyldigheten i stället fullgöras av en annan åklagare.

Förordning (2026:816).

Återkrav av kostnader

6 §Kostnader med anledning av en ansökan om rättslig hjälp

skall stanna på den svenska staten om inte annat anges i 7 och

8 §§

7 §Följande kostnader ska återkrävas av den ansökande staten

8 §Extraordinära kostnader får återkrävas. Om det under

handläggningen visar sig att verkställandet av ansökan kommer att medföra extraordinära kostnader, ska åklagare eller domstol i samråd med den utländska myndigheten fastställa vilka kostnader som den myndigheten ska stå för.

Förordning (2013:838).

9 §Den myndighet som haft en sådan kostnad som avses i 7 eller

8 § skall återkräva kostnaden från den utländska myndighet som begärt åtgärden. Kravet skall ges in till Justitiedepartementet för vidarebefordran till den utländska myndigheten.

Rättslig hjälp utomlands Ansökan

10 §En ansökan av en svensk åklagare eller domstol skall

utöver vad som anges i 3 kap. 1 § första stycket lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, innehålla uppgift om 1. den domare eller åklagare som handlägger målet eller ärendet, eller någon annan person på myndigheten som kan kontaktas, 2. adress, telefon- och telefaxnummer samt, i förekommande fall, e-postadress, och 3. mål- eller ärendenummer.

När en ansökan görs med stöd av en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och den andra staten, bör detta anges.

11 §När en svensk åklagare eller domstol ansöker om att en

person som är berövad friheten i en annan stat förs över till Sverige, skall det av ansökan framgå hur lång tid den frihetsberövade behöver vistas i Sverige.

12 §Den åklagare eller domstol som ansöker om rättslig hjälp

kan begära att myndighet i den andra staten bekräftar att ansökan tagits emot, om ärendet är brådskande eller om åklagaren eller domstolen anser att en bekräftelse är nödvändig mot bakgrund av omständigheterna i målet.

Översättning

13 §Den domstol eller åklagare som skickar en ansökan om

rättslig hjälp direkt till behörig myndighet i den andra staten ska se till att ansökan översätts till ett språk som den andra staten godtar. När en ansökan skickas genom Justitiedepartementet, ska departementet se till att ansökan översätts.

En ansökan till någon av de tribunaler som anges i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt eller till Internationella brottmålsdomstolen ska vara översatt till engelska eller franska.

Förordning (2018:1993).

14 §Ska bevisupptagning göras i Island får den svenska

domstolen begära att protokoll och andra handlingar över bevisupptagningen översätts till svenska, danska eller norska. Förordning (2018:1993).

Underrättelser 14 a § I fråga om underrättelser som avses i 4 kap. 26 § fjärde stycket och 28 g § tredje stycket lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål finns föreskrifter i 14 b § förundersökningskungörelsen (1947:948).

Förordning (2020:68).

Kostnader för bevisupptagning utomlands

15 §En misstänkt eller tilltalad som har begärt

bevisupptagning utomlands och som skall betala kostnaden för detta skall inom den tid som domstolen föreskriver 1. deponera ett belopp hos domstolen motsvarande vad kostnaden skäligen kan beräknas till, eller 2. till domstolen ge in en skriftlig borgensförbindelse av två vederhäftiga personer som är bosatta i Sverige och som solidariskt går i borgen för kostnaden såsom för egen skuld.

16 §Om kostnaden för bevisupptagningen enligt lag skall

betalas av den misstänkte eller tilltalade och inbetalt förskott inte räcker, skall domstolen när uppgift om samtliga kostnader kommit in till domstolen vidta de åtgärder som krävs för att utestående belopp skall betalas in till domstolen.

17 §Domstolen skall översända influtna medel till

Justitiedepartementet eller till behörig myndighet i den andra staten om ansökan gjorts direkt till den myndigheten.

18 §Om kostnaden för bevisupptagningen skall betalas av

allmänna medel, verkställs betalningen på det sätt som föreskrivs för ersättning av allmänna medel till vittnen.

Avtal om användningsbegränsningar

19 §Riksåklagaren får ingå avtal med en utländsk myndighet som

innebär begränsningar i möjligheten att använda uppgifter eller bevisning som den utländska myndigheten lämnar till svensk åklagare.

Bilagan har upphävts genom förordning (2018:1993).