Gymnasieförordningen (1987:743)

Gymnasieförordningen (1987:743) SFS nr: 1987:743 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet Utfärdad: 1987-06-11 Omtryck: Ändrad: Övrig text: Upphävd: 1992-06-15 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet 1 kap. Inledande bestämmelser 1 § I denna förordning meddelas bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100) och i förordningen (1986:572) med vissa tillämpningsföreskrifter till skollagen. Föreskrifter som rör gymnasieskolan finns även i läroplanen och i andra författningar. 2 § har upphävts genom förordning (1990:1473). 3 § I gymnasieskolan finns skolkonferenser, vissa andra sammankomster om pedagogiska frågor, klassråd och elevvårdskonferenser. Förordning (1991:1116). 4 § har upphävts genom förordning (1990:1473). 5 § I denna förordning avses med arbetsteknik dels den del av ett ämne som enligt timplaneföreskrifter för studievägar inom området industri och hantverk benämns arbetsteknik, dels sådant separat ämne på andra yrkesinriktade studievägar som har en motsvarande praktisk inriktning (t. ex. ämnena kontorspraktik, vårdpraktik, barnavårdspraktik), filialenhet en med hänsyn till skollokalerna bestämd organisatorisk enhet för filialutbildning, filialutbildning utbildning som helt eller delvis förläggs till skollokaler i en annan kommun och som är organisatoriskt knuten till en gymnasieskola på gymnasieorten under ledning av en rektor i gymnasieskolan, gymnasial lärlingsutbildning att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett företag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom företagets försorg får utbildning för ett visst yrke enligt en plan som är fastställd eller godkänd av en statlig eller kommunal myndighet, grupp elever som i ett visst ämne eller annars mera tillfälligt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg, årskurs eller klass, grundvux grundutbildning för vuxna, huvudenhet gymnasieskola som filialutbildning är organisatoriskt knuten till, inbyggd utbildning undervisning som förläggs till ett företag eller en institution utanför gymnasieskolan där företaget eller institutionen tillhandahåller lärare, lokaler och utrustning för undervisningen, klass elever som i olika ämnen och ämnesgrupper regelmässigt undervisas gemensamt, även om de inte tillhör samma studieväg eller årskurs, komvux kommunal vuxenutbildning, LA-kurs specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten, lektion en tidsenhet om 40 minuter då eleverna undervisas, lågfrekventa moderna språk ryska, finska och annat liknande C-språk på tre- och fyraåriga linjer, lågfrekventa studievägar sådana reguljära eller försöksvis införda studievägar som med hänsyn till sin karaktär bör anordnas endast på ett fåtal orter i landet men som har allmänt intresse, läsår den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret då eleverna utbildas, lärarveckotimme en lektion i veckan under ett läsår eller motsvarande tidsrymd för en lärare eller annan som fullgör undervisning, lärokurs den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande läroplan skall förekomma på en viss studieväg i gymnasieskolan, påbyggnadsutbildning specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning, RA-kurser påbyggnadsutbildning som före den 30 juni 1991 har utformats av en länsskolnämnd med stöd av förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan, redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår, skolhuvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola, studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant, undervisning i B-form att elever från skilda årskurser på samma studieväg undervisas gemensamt i samma klass (B-klass) eller grupp, veckotimme en lektion i veckan i en årskurs, eller för studieväg som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan på studievägen, vuxenutbildning grundvux och komvux, årskurs den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår. Förordning (1991:1116). 6 § har upphävts genom förordning (1988:658). 7 § har upphävts genom förordning (1988:658). 8 § har upphävts genom förordning (1988:658). 9 § Statens skolverk fastställer de formulär som fordras för tillämpningen av denna förordning. Lag (1991:1116). 2 kap. Studievägar, lärotider m.m. Olika slag av utbildning 1 § I gymnasieskolan ingår 1. linjer, 2. specialkurser, 3. gymnasial lärlingsutbildning. 2 § En linje eller specialkurs kan delas upp på */k/ grenar. */-k/ I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan en eller flera */k/ varianter */-k/ ingå. Föreskrifter om grenar och varianter finns i timplanerna. 3 § Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 14 kap. Linjer 4 § I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer). Tvååriga linjer bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) beklädnadsteknisk linje (Be) distributions- och kontorslinje (Dk) drift- och underhållsteknisk linje (Du) tvåårig ekonomisk linje (Ek) estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet el-teleteknisk linje (Et) fordonsteknisk linje (Fo) handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet jordbrukslinje (Jo) konsumtionslinje (Ko) livsmedelsteknisk linje (Li) musiklinje (Mu) processteknisk linje (Pr) skogsbrukslinje (Sb) social linje (So) social servicelinje (Ss) tvåårig teknisk linje (Te) trädgårdslinje (Td) träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve) vårdlinje (Vd) Treåriga linjer treårig ekonomisk linje (E) humanistisk linje (H) naturvetenskaplig linje (N) samhällsvetenskaplig linje (S) Fyraårig linje fyraårig teknisk linje (T) 4 a § Av punkt 5 jämfört med punkt 6 första stycket övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) framgår att intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje inte får ske efter läsåret 1991/92. Förordning (1991:1409). 5 § Linjerna bygger på grundskolan. Specialkurser 6 § Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning. 7 § Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden. Sådana specialkurser är 1. LA-kurser 2. RA-kurser. 8 § Särskilda specialkurser får anordnas i syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan, */k/ kurser för invandrarungdom. */-k/ Sådana specialkurser är 1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller 2. kompletterande sommarkurser. 9 § I punkt 6 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om kommuners och landstingskommuners rätt att övergångsvis anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan. De kurser som får anordnas är sådana som beslutats av skolöverstyrelsen före den 1 juli 1991. Regeringen beslutar vilka specialkurser som därutöver får finnas i gymnasieskolan. Förordning (1991:1409). 10 § Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex terminer och LA- kurser högst fyra terminer. Grenar på nationella program 10 a § De nationellt fastställda grenarna på de nationella programmen framgår av bilaga 1. Förordning (1991:1409). Riksrekryterande utbildningar 10 b § De utbildningar som är riksrekryterande framgår av bilaga 2. Förordning (1991:1409). 10 c § Finskspråkig utbildning på linjer i Stockholms kommun skall vara öppen för sökande från hela landet. Denna utbildning skall i första hand förbehållas elever, vilka har tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska språket och i övrigt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, men vilkas kunskaper i svenska är alltför bristfälliga för att de skall kunna tillgodogöra sig en svenskspråkig gymnasieutbildning. I andra hand får utbildningen ges till elever som vill utveckla sin tvåspråkighet. Förordning (1991:1409). 10 d § Studievägar kombinerade med specialidrott skall vara riksrekryterande. Av bilaga 3 framgår de specialidrotter en studieväg får kombineras med och i vilka kommuner en sådan kombination får anordnas. Förordning (1991:1409). 10 e § En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen på en riksrekryterande utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1991:1409). Lärotider m.m. 11 § Utbildningen skall bedrivas under perioder som kallas läsår och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Ett läsår skall omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier. Förordning (1990:1473). 12 § Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på områdena naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider. I fråga om studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23. Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116). 13 § Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och friluftsverksamhet under 4 dagar (8 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för utbildningen. Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning. En av friluftsdagarna får bytas ut mot en dag för kulturaktiviteter. Förordning (1991:1409). 14 § Under läsåret skall eleverna få minst tolv */k/ lovdagar. */-k/ 15 § Undervisningen får ställas in under en tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116). 16 § I antalet skoldagar under läsåret skall friluftsdagar enligt 13 § inräknas men inte lovdagar och studiedagar enligt 14 och 15 §§. 17 § Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta med början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta med början av vårterminen. Förordning (1991:1116). 18 § Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för utbildningen bestämmer. Förordning (1991:1116). 19 § har upphävts genom förordning (1988:658). 20 § Elevernas skolarbete skall i regel förläggas måndag-fredag. Om undervisningen förläggs till arbetsställen utanför skolan, får rektor bestämma att den fördelning av arbetstiden på veckans dagar som gäller på arbetsplatsen skall tillämpas. 21 § En elevs dagliga undervisningstid får i regel omfatta högst åtta lektioner, om inte annat följer av timplanen eller av andra eller tredje stycket. Frivillig undervisning inräknas inte i antalet lektioner. För undervisning som enligt 10 kap. 26 och 27 §§ är förlagd till arbetsställe utanför gymnasieskolan får de arbetstider som gäller på arbetsstället tillämpas. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur den dagliga undervisningstiden skall förläggas. Förordning 22 § Gemensamma samlingar för information m. m. får anordnas utöver föreskrivet antal lektioner. Rektor meddelar beslut om gemensam samling. 23 § Om det är lämpligt med hänsyn till undervisningen, får rektor bestämma att lektioner skall läggas samman till längre eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter. 24 § Mellan lektioner eller arbetspass skall det vara en rast på 5--30 minuter. En måltidsrast på 40--60 minuter skall i regel läggas senast efter dagens fjärde lektion. Vid fem lektioner i följd bör eleven efter den andra eller den tredje lektionen få en rast på 20 minuter. Om undervisningen kräver det får rektor bestämma en annan fördelning av lektioner och raster. 25 § har upphävts genom förordning (1988:658). 26 § har upphävts genom förordning (1968:658). 27 § Hemuppgifterna skall fördelas så att eleverna får en så jämn arbetsbörda som möjligt. Till dagen efter söndag, helgdag eller hel lovdag får hemuppgifter inte ges. 28 § har upphävts genom förordning (1988:658). Arbetets fördelning 29 § har upphävts genom förordning (1988:658). 30 § Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema, som skall innehålla uppgifter om samtliga lektioner i veckan för varje årskurs, klass och grupp samt om lärarnas namn. Ett förslag till schema upprättas av den skolledare som styrelsen för utbildningen bestämmer. För varje läsår eller för kortare tid fastställer rektor dels en plan för elevernas skriftliga och andra särskilda arbeten, dels en plan för friluftsverksamheten. Rektor skall se till att lärarna, i samband med att förslaget till schema eller planer upprättas, får tillfälle att framställa önskemål. Förordning (1991:1116). 3 kap. Fördelningen av studievägar m.m. mellan huvudmännen Kommuner och landstingskommuner såsom huvudmän 1 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 2 § Landstingskommunerna får i sina gymnasieskolor anordna studievägar endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. 3 § Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom konsumtionsområdet får anordnas endast efter regeringens medgivande. Förordning (1991:1116). 4 § Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Om det finns särskilda skäl kan dock regeringen medge att en sådan kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet. Förordning (1991:1116). Geografisk spridning 5 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 6 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 7 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 8 § har upphävts genom förordning (1988:658). 9 § har upphävts genom förordning (1988:658). 10 § har upphävts genom förordning (1988:658). 11 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 12 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 13 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 14 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 15 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 16 § har upphävts genom förordning (1988:658). 17 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 18 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 19 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 20 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 21 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 22 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 23 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 24 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 25 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 26 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 27 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 28 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 29 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 4 kap. har upphävts genom förordning (1991:1116). 5 kap. Klasser och grupper Allmänna bestämmelser 1 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper. 2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte när samordnade timplaner tillämpas för linjer. Vid filialutbildning gäller vissa särskilda bestämmelser enligt 8 kap. Beslut om antal klasser 3 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 4 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 5 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 6 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 7 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 8 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 9 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 10 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 11 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 12 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 13 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 14 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 15 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 16 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 17 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 18 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Specialklasser 19 § För elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen får specialundervisning anordnas i specialklasser enligt bestämmelserna i 21--24 §§, om eleverna kan samundervisas. Förordning (1991:1409). 20 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 21 § För hörselskadade får det anordnas en klass för 5--8 elever, två klasser för sammanlagt 9--14 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 7-tal elever. 22 § För synskadade får det anordnas en klass för 5--10 elever, två klasser för sammanlagt 11--16 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 8-tal elever. 23 § För rörelsehindrade får det anordnas en klass för 7--12 elever, två klasser för sammanlagt 13--18 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 9-tal elever. 24 § För elever med andra uttalade studiesvårigheter får det anordnas en klass för 7--13 elever, två klasser för sammanlagt 14--27 elever samt därutöver en klass för varje påbörjat 14-tal elever. 25 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 26 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 27 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 6 kap. har upphävts genom förordning (1989:463). 7 kap. Samverkansorgan m.m. Skolkonferenser 1 § Skolkonferensen är ett organ för beslut i vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. I skolkonferensen bör uppmärksammas frågor om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Förordning (1990:285). 2 § Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens, om inte annat följer av andra stycket. Om flera gymnasieskolor leds av samma rektor, får styrelsen för utbildningen besluta att en gemensam skolkonferens skall inrättas. Förordning (1991:1116). 3 § Skolkonferensen skall bestå av tio ledamöter, nämligen 1. rektor, som även är ordförande, 2. tre företrädare för lärarna, 3. en företrädare för övrig skolpersonal, 4. fem företrädare för eleverna. För ledamöterna skall utses ersättare. Rektor utser sin egen ersättare. Förordning (1989:463). 4 § Företrädare för lärarna och för övrig skolpersonal skall utses för en period av ett till tre år. De skall utses vid en sammankomst med enbart de berörda arbetstagarna. Rektor skall kalla till denna sammankomst. Förordning (1989:463). 5 § Företrädare för eleverna skall utses för ett år i taget av en valförsamling bestående av två ombud för varje klass. Förordning (1989:463). 6 § Skolkonferensen skall, i den utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars hör till rektors beslutsområde och som är av stor betydelse för eleverna. Till sådana frågor hör bland annat -- budgetförslag för den egna skolan till styrelsen för utbildningen, -- principer för användning av tilldelade medel, -- principer för utläggning av läsåret, för schemaläggning, för ordningsregler och för tillämpning av regler i 9 kap. 84 § om elevers ledighet, -- principer för utvärdering av skolans verksamhet, -- riktlinjer för studiebesök och praktik samt för friluftsverksamhetens innehåll och utformning, -- riktlinjer för lokaldisponering inom skolan, ändring och reparationer av skollokalerna, -- riktlinjer för bokinköp till biblioteket, för inköp av inventarier, läromedel och annan undervisningsmateriel, -- planering av utbildning för elevskyddsombud, -- planering av åtgärder för ökad jämställdhet mellan könen samt -- planering av trivselfrämjande åtgärder. Skolkonferensens beslutsbefogenheter får inte omfatta frågor som avser enskilda personer eller är begränsade till en enda klass. Förordning (1991:1116). 7 § Ordföranden skall i skolkonferensen fortlöpande lämna information om aktuella frågor. Förordning (1989:463). 8 § Om företrädare för eleverna inför ett beslut av rektor begär samråd i frågor som rör eleverna men i vilka skolkonferensen inte har fått rätt att besluta, bör rektor före sitt beslut samråda med elevföreträdarna, om det inte är alltför ont om tid eller finns något annat hinder. Som beslut av rektor räknas även förslag och yttrande som rektor skall avge till någon myndighet. Förordning (1989:463). 9 § Skolkonferensen skall sammanträda på kallelse av ordföranden när det finns behov enligt 6 eller 7 § eller när det begärs av någon företrädare som avses i 3 § 2--4, dock minst fem gånger under läsåret. Förordning (1989:463). 10 § har upphävts genom förordning (1989:463). 11 § Skolkonferensen är beslutför när ordföranden och minst två av företrädarna för personalen och minst tre av företrädarna för eleverna är närvarande. Förordning (1989:463). 12 § har upphävts genom förordning (1989:463).. 13 § Vid sammanträde med skolkonferensen förs protokoll. 14 § har upphävts genom förordning (1988:658). 15 § har upphävts genom förordning (1988:658). 16 § har upphävts genom förordning (1988:658). 17 § har upphävts genom förordning (1988:658). Klasskonferenser 18 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 19 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 20 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 21 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 22 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 23 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 24 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 25 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Klassråd 26 § För varje klass i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare. Klassrådet skall behandla frågor som handläggs av andra samverkansorgan i vilkas överläggningar elevföreträdare deltar samt övriga frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Förordning (1991:1116). 27 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 28 § har upphävts genom förordning (1989:463). 29 § har upphävts genom förordning (1989:463). 30 § har upphävts genom förordning (1989:463). 31 § har upphävts genom förordning (1989:463). Elevvårdskonferenser 32 § För varje gymnasieskola finns en elevvårdskonferens. Ledamöter i elevvårdskonferensen är 1. rektor, 2. skolläkare, 3. skolpsykolog, 4. skolsköterska, 5. skolkurator, 6. den som är anställd för studie- och yrkesorientering, 7. klassföreståndare eller motsvarande till den berörda eleven, 8. i förekommande fall berörd speciallärare och hemspråkslärare. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Förordning (1991:1116). 33 § Elevvårdskonferensen handlägger de frågor som ankommer på konferensen enligt denna förordning eller andra föreskrifter. 34 § Elevvårdskonferensen sammanträder på kallelse av ordföranden, när han finner det lämpligt eller när någon av de ledamöter som anges i 32 § andra stycket begär det. 35 § Efter kallelse av ordföranden har lärare, vårdnadshavare, elev och andra, som är berörda av en fråga som skall behandlas, rätt att närvara vid sammanträde med elevvårdskonferensen. En sådan person har rätt att yttra sig men får inte delta i elevvårdskonferensens beslut. Förordning (1988:658). 36 § Elevvårdskonferensen är beslutsför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. 8 kap. Filialutbildning Inledande bestämmelser 1 § Gymnasieortskommuner kan enligt bestämmelserna i detta kapitel medges rätt att inom ramen för sin gymnasieskola anordna filialutbildning. 2 § I kapitlet avses med filialort ort med filialenhet, filialortskommun kommun där filialorten ligger. Medgivande och elevplatser 3 § Filialutbildning får avse endast yrkesinriktade studievägar och skall knytas till en huvudenhet med yrkesinriktad utbildning. Filialortskommunen skall vara en närliggande kommun som saknar egen gymnasieskola. Medgivande får lämnas endast till sådan filialutbildning som tillstyrkts av filialortskommunen. 4 § I ett medgivande till filialutbildning skall det anges 1. vilken eller vilka studievägar som får anordnas, 2. filialort, 3. huvudenhet. 5 § Det ankommer på regeringen att besluta om medgivande till filialutbildning. Lag (1991:1116). 6 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Elevområde m.m. 7 § För sådana studievägar i gymnasieortskommunens gymnasieskola som anordnas i form av filialutbildning skall filialortskommunen alltid ingå i elevområdet. 8 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 9 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Undervisningen m.m. 10 § Sådan undervisning i yrkesämnen som inte anordnas som inbyggd utbildning enligt bestämmelserna i 10 kap. skall förläggas till filialenheten. Om det finns särskilda skäl, kan dock viss sådan undervisning förläggas till huvudenheten. Undervisning i allmänna ämnen skall förläggas till huvudenheten. Sådan undervisning får dock förläggas till filialenheten, om antalet elever motiverar detta. 11 § har upphävts genom förordning (1990:1473). Samverkansorgan 12 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 9 kap. Elever i gymnasieskolan Allmänna bestämmelser om urval 1 § I fråga om urval bland behöriga sökande enligt 5 kap. skollagen (1985:1100) som önskar inträde i gymnasieskolan vid början av utbildningen på ett nationellt program eller en grundskoleanknuten studieväg enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 2--8 §§. Av 5 kap. 8 § andra och tredje styckena skollagen följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. Först sedan alla sådana sökande har tagits emot sker urval bland övriga behöriga sökande. Förordning (1991:1409). 2 § När antalet platser är färre än antalet behöriga sökande, skall platserna fördelas enligt följande. Förordning (1991:1409). 3 § Ett begränsat antal platser skall avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga eller som kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan (fri kvot). Förordning (1991:1409). 4 § Övriga platser skall tilldelas två grupper i proportion till antalet förstahandssökande i varje grupp. Till grupp 1 hänförs de sökande som endast åberopar slutbetyg från årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande. Till grupp 2 hänförs de sökande som åberopar slutbetyg från årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande och som därutöver vill tillgodoräknas poäng enligt 5 § andra stycket 2. Förordning (1991:1409). 5 § Sökandena i grupp 1 tillgodoräknas poäng för slutbetyg. Sökandena i grupp 2 tillgodoräknas poäng för: 1. slutbetyg, 2. intresse för sökt utbildning och verksamhet efter grundskoleutbildning inom intresseområdet enligt vad som sägs i 8 §. Förordning (1991:1409). 6 § Företräde mellan sökande inom en grupp bestäms efter ett jämförelsetal. Detta utgörs av summan av sökandes poäng enligt 5 §. I den mån utbildningens art kräver att den sökande har speciella färdigheter, såsom i musik eller liknande, kan vid urvalet hänsyn tas till ett färdighetsprov. Vid intagning till musikgymnasium får de elever som har betyg i ämnet musik från årskurs 9 av musikklass i grundskolan anses ha sådana färdigheter som färdighetsprovet kan utvisa och vid urvalet får särskild hänsyn tas till betyget i musik. Förordning (1991:1883). 7 § Poäng för betyg utgörs av medelvärdet av sökandens betyg. Vid intagning i gymnasieskolan skall ett sammanfattande betyg i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen vid bestämmande av betygsmedelvärdet räknas som om det getts i vart och ett av ämnena i ämnesgruppen. Har en elev varit befriad från undervisning i religionskunskap eller inte studerat huvudmoment med inriktning på teknik skall dessa ämnen inte medtas vid beräkning av sammanfattningsbetygets värde. Förordning (1991:1409). 8 § En sökande som andra gången i följd anger den aktuella studievägen som förstahandsönskemål får tillgodoräknas poäng för intresse för sökt utbildning. En sökande som efter grundskoleutbildningen har skaffat sig arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet inom det område som utbildningen avser får tillgodoräknas poäng för verksamhet efter grundeskoleutbildning. Sammanlagt får den sökande tillgodoräknas högst 1,5 poäng. Förordning (1991:1409). 9 § Styrelsen för utbildningen beslutar i fråga om urval bland behöriga sökande till grenar i högre årskurs. Förordning (1991:1409). Bestämmelser om urval till vissa specialkurser 10 § I fråga om urval bland behöriga sökande till en specialkurs som inte är grundskoleanknuten gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelat före den 1 juli 1991. Sökanden skall dock härvid inte tillgodoräknas poäng för underrepresenterat kön. Förordning (1991:1409). 11 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 12 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 13 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 14 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 15 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 16 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 17 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 18 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 19 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 20 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 21 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 22 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 23 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 24 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 25 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 26 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 27 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 28 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 29 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 30 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 31 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 32 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 33 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 34 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 35 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 36 § har upphävts genom förordning (1991:1409). 37 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Byte av studieväg 38 § Om en elev på en linje eller specialkurs i gymnasieskolan innan lärokursen på denna är slutförd vill övergå till samma linje vid annan gymnasieskola eller en annan linje eller specialkurs vid samma gymnasieskola när utbildningen på denna börjar eller i ett senare skede, skall eleven likställas med den som utan att redan vara elev i gymnasieskolan önskar komma in på linjen eller specialkursen. Första stycket gäller inte i de fall som avses i 52 §. Förordning (1991:1116). Återintagning 38 a § Om en elev har återintagits i gymnasieskolan får rektor besluta att eleven skall befrias från undervisning i ett ämne som eleven tidigare har läst. Förordning (1991:1409). Intagningsförfarande 39 § En elev tas in i gymnasieskolan vid utbildningens eller en termins början, om inte särskilda skäl föranleder annat. 40 § I fråga om sådan utbildning på grundskoleanknutna studievägar som startar en hösttermin gäller följande. Efter urval bland de sökande i början av vårterminen närmast före utbildningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas. Höstterminsbetyget från högsta årskursen skall vara urvalsgrund i slutbetygets ställe för de sökande som vid preliminära beslut om intagning går i årskurs 9 i grundskolan, i en riksinternatskola eller i en sådan fristående skola som avses i 2 kap. förordningen (1991:1079) om statsbidrag m. m. till fristående skolor eller går i årskurs 10 i specialskolan. Det slutliga beslutet om intagning skall om möjligt fattas före den 1 juli. Förordning (1991:1409). 41 § Om förfarandet vid intagning av elever till gymnasieskolan gäller 42, 44, 45 och 47--49 §§. Förordning (1991:1409). 42 § Intagning av elever till skilda studievägar i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola samordnas så långt det är möjligt. 43 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 44 § Om det finns särskilda skäl, får regeringen förordna att intagning till visst slag av studievägar i gymnasieskolan skall vara gemensam för hela landet. Förordning (1991:1116). 45 § Ärenden om intagning av elever i gymnasieskolan såvitt gäller läsåret 1991/92 avgörs av en intagningsnämnd enligt bestämmelser i 5 kap. skollagen (1985:1100) i dess lydelse den 30 juni 1991, om inte annat följer av 50 §. Bestämmelser om intagning av elever såvitt gäller läsåren 1992/93 och senare finns i 5 kap. 15 § skollagen. Ärenden om intagning till studievägar som avses i beslut enligt 44 § avgörs av den intagningsnämnd som regeringen bestämmer. Bestämmelser som gäller intagningsnämnd skall i stället gälla styrelsen för utbildning såvitt avser intagning till utbildning som skall äga rum efter den 1 juli 1992. Förordning (1991:1409). 46 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 47 § Sådan intagningsnämnd som avses i 45 § första stycket första meningen är beslutför, när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Nämnden får uppdra åt grupp av ledamöter eller suppleanter i nämnden, ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos nämnden att på nämndens vägnar besluta i visst slag av ärenden. Sådant uppdrag får inte avse ärenden av principiell natur. Förordning (1991:1409). 48 § Ansökan till andra utbildningar än sådana som avses i 5 kap. 12 § skollagen (1985:1100) skall lämnas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun. Närmare föreskrifter om ansökan meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1409). 49 § Om arbetslivserfarenhet av visst slag gäller som behörighetsvillkor för intagning på en yrkesinriktad studieväg, får intagningsnämnden inte, utan att först höra yrkesrådet, avvisa en sökande med hänvisning till att han inte uppfyller behörighetsvillkoret. 50 § har upphävts genom förordning (1991:1883). Extra elev och specialelev 51 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Val av studieväg i högre årskurs eller studieperiod än den första 52 § I högre årskurs än den första är gymnasieelev behörig att välja sådan studieväg i årskursen, som han kan antas ha förutsättningar att tillgodogöra sig. För behörighet att i den högre årskursen välja sådan studieväg som omfattar praktik eller utbildning som avses i 10 kap. 33 § krävs dessutom att eleven antingen gått igenom sådan del av denna praktik eller utbildning som skall förekomma före början av den högre årskursen eller att han på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet. Förordning (1991:1116). 53 § Rektor prövar efter samråd med berörda lärare elevens behörighet enligt 52 §. Eleven har rätt att undergå prövning för att styrka att han har de kunskaper och färdigheter som fordras för behörighet enligt 52 § första stycket. Prövningen genomförs av lärarna i den ordning rektor bestämmer. Den skall äga rum vid början av utbildningen i årskursen. När kunskapsproven genomförts, prövas elevens behörighet av rektor efter samråd med lärarna för den klass till vilken inträde kommer i fråga och de lärare som genomfört kunskapsproven. Förordning (1991:1116). 54 § har upphävts genom förordning (1991:1116). Betyg Betyg i ämnen 55 § På linjer och i specialkurser sätts betyg i varje ämne om inte annat är särskilt föreskrivet. På samtliga linjer ges i ämnet svenska två betyg, nämligen ett i svenska språket och ett i litteraturkunskap och språklig orientering. 56 § Som betyg i ämnena används någon av siffrorna 1--5, om inte annat följer av andra stycket eller regeringen medger annat för viss studieväg. Högsta betyg är siffran 5. Vid betygsättning i praktikämnen på studievägar inom vårdområdet skall användas något av uttrycken Godkänd eller Icke Godkänd. Om regeringen inte föreskriver annat gäller vid betygsättning enligt skalan 1--5 följande. Betygsättningen skall ske med utgångspunkten att betyget skall ge en anvisning om elevens kunskaper och färdigheter i förhållande till övriga elever i samma årskurs i landet som helhet. Som bakgrund för bedömningen av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs kunskaper och färdigheter skall vidare beaktas att betygen för en årskurs i landet som helhet bör fördela sig i huvudsak på följande sätt: -- betyget 1, 7 procent av eleverna -- betyget 2, 24 procent av eleverna -- betyget 3, 38 procent av eleverna -- betyget 4, 24 procent av eleverna -- betyget 5, 7 procent av eleverna. Statens skolverk skall meddela närmare föreskrifter om betygsättningen. Statens skolverk får därvid beträffande enskilda ämnen föreskriva om avvikelse från den huvudsakliga fördelning som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Statens skolverk skall vidare meddela föreskrifter om centralt utarbetade obligatoriska prov (centralprov) i vissa ämnen på linjerna som underlag för en anpassning av betygsnivån i den enskilda skolan efter förhållandena i landet som helhet. Statens skolverk skall också meddela föreskrifter om antalet obligatoriska prov i olika ämnen på linjerna och om tidsgränser för sådana prov. Förordning (1991:1116). 57 § Av 10 kap. 59 § framgår att betyg inte ges i frivillig undervisning i vissa ämnen. Förordning (1990:134). 58 § Betyg ges inte i ämnena arbetslivsorientering och konst- och musikhistoria. I stället för betyg används något av uttrycken Deltagit eller Icke deltagit. Detsamma gäller även vissa andra ämnen på enskilda studievägar enligt föreskrifter i timplanen för studievägen. 59 § Om en elev i ett ämne som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande, skall betyg i ämnet inte sättas för eleven. Detsamma gäller även i andra ämnen för elever som på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som utbildningen skall ge. 60 § Ämnesbetyg sätts vid slutet av varje termin under vilken ett ämne förekommer. Har skolöverstyrelsen före den 1 juli 1991 föreskrivit annat får dessa bestämmelser fortsätta att tillämpas. Betyg i ett ämne sätts dessutom när eleven avgår från gymnasieskolan, om inte frågan om betyg i ämnet prövats i samband med att ämnet avslutats under någon tidigare termin. Förordning (1991:1409). 61 § Betyg som sätts innan ett ämne avslutats, avser den del av årskursen som eleven har genomgått. När ett ämne avslutas, avser betyget hela kursen i ämnet. Om en elev avgår från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ett ämne, avser betyget i ämnet den del av kursen som eleven har genomgått. 62 § Betyg i ett ämne sätts av läraren, om inte annat följer av tredje stycket. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor. Om en lärare anser att betyg inte skall sättas för en elev på grund av 59 §, skall han överlämna frågan till rektors avgörande. Rektor, eller den lärare rektor bestämmer, får genomföra prov med eleven. Förordning (1987:993). Terminsbetyg 63 § De olika betygen skall antecknas i en betygskatalog och för varje elev sammanställas i ett terminsbetyg. Terminsbetyget skall även innehålla uppgift om den studieväg och årskurs betyget avser. Om en elev får avgångsbetyg, skall terminsbetyg inte utfärdas. I terminsbetyget skall anges om eleven deltagit i undervisning i ämnen som avses i 10 kap. 59 § eller i ämne i vilket betyg inte skall ges enligt föreskrifter i timplanen. Om eleven inte fått betyg i ett ämne enligt 59 §, skall detta anges i terminsbetyget på det sätt som statens skolverk föreskriver. Rektor eller den rektor bestämmer utfärdar terminsbetyget. Betyget skall lämnas till eleven. Förordning (1991:1409). Avgångsbetyg 64 § En elev får avgångsbetyg när han avgår från gymnasieskolan eller övergår till en annan huvudmans gymnasieskola. Betyget skall tillställas eleven senast en vecka från avgången. Förordning (1990:134). 65 § Den som har slutfört årskurs 3 på linje T har rätt att på begäran få avgångsbetyg. 66 § Avgångsbetyg utfärdas av rektor eller, efter rektors bemyndigande, av annan skolledare eller klassföreståndaren. Förordning (1990:1473). 67 § Ett nytt avgångsbetyg, som gäller hela lärokursen, får utfärdas för den som har deltagit i förlängd undervisning enligt 10 kap. 57 § eller som efter beslut av rektor i samråd med berörda lärare helt eller delvis har gått om högsta årskursen eller årskurs 3 av linje T. Förordning (1991:1116). 68 § från gymnasieskola skall innehålla uppgifter om den studieväg och årskurs vilken eleven senast tillhört. I avgångsbetyget anges om eleven slutfört lärokursen eller årskursen och om han följt fullständig, utökad eller mindre studiekurs. Avgångsbetyget skall innehålla uppgifter om dels de betyg eleven fått vid avgången, dels, i fråga om ämnen som avslutats under tidigare termin och för vilka betyg då bestämts, de betyg han senast fått, dels specialarbete som avses i 10 kap. 30 §, dels praktik och utbildning som avses i 10 kap. 33 §. Ett avgångsbetyg över slutförd lärokurs skall vidare innehålla uppgift om elevens sammanlagda frånvaro under sista terminen. Frånvarouppgift skall också lämnas i ett sådant avgångsbetyg som avses i 65 §. Bestämmelserna om terminsbetyg i 63 § andra stycket skall också tillämpas i fråga om avgångsbetyg. Betyg som en elev får vid särskild prövning i ett ämne enligt 91 § eller vid särskild prövning i ett ämne enligt vuxenutbildningsförordningen (1985:288) tas in i elevens avgångsbetyg som hans betyg i ämnet, under förutsättning dels att ämnet ingår i den lärokurs som eleven följer, dels att prövningen sker innan undervisningen i ämnet förts så långt att tillräckligt underlag för betygsättning föreligger. Har elev undergått särskild prövning i samma ämne mer än en gång, gäller vad nu föreskrivits betyget över den första prövningen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Bestämmelserna i detta stycke gäller dock endast om eleven befriats från undervisning i ämnet enligt 84 § fjärde stycket. Om eleven har genomgått gymnasieskolkurs i kommunal eller statlig vuxenutbildning i ett ämne som ingår i elevens lärokurs i gymnasieskolan, skall betyget från gymnasieskolkursen tas in i avgångsbetyget. Närmare föreskrifter om avgångsbetyg meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1116). Rättelse av betyg 69 § Om ett betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller avgångsbetyg, på grund av skrivfel eller annat liknande misstag blivit oriktigt, skall misstaget rättas samt i förekommande fall nytt terminsbetyg eller avgångsbetyg utfärdas. Rektor beslutar om åtgärder enligt första stycket. Han skall göra anteckning om åtgärden i betygskatalogen. Om det är möjligt, skall rektor makulera felaktigt terminsbetyg eller avgångsbetyg. Uppflyttning m.m. 70 § På sådan studieväg i gymnasieskolan som omfattar mer än en årskurs prövas frågan om en elevs fortsatta skolgång på studievägen vid slutet av varje årskurs utom den högsta. Vid prövningen avgörs om eleven skall flyttas upp med fullständig studiekurs, sättas kvar eller skiljas från vidare studier i gymnasieskolan. På studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket kan även uppflyttning med mindre studiekurs komma i fråga. 71 § En elev som kan antas vara i stånd att tillgodogöra sig undervisningen i närmast högre årskurs skall i regel flyttas upp med fullständig studiekurs. Tillhör eleven en studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket, får han flyttas upp med mindre studiekurs eller sättas kvar, endast om det på grund av sjukdom, långvarig frånvaro eller andra skäl är lämpligast för honom och hans fortsatta skolgång. Detsamma gäller som villkor för kvarsättning, om eleven tillhör en annan studieväg än som avses i 10 kap. 55 § första stycket. 72 § Har eleven på en studieväg som avses i 10 kap. 55 § påtagliga studiesvårigheter, skall han flyttas upp med mindre studiekurs, om övervägande skäl talar för att han är i stånd att tillgodogöra sig undervisningen enligt den kursen. Om det sist nämnda villkoret inte är uppfyllt, skall eleven sättas kvar, om inte annat följer av 73 § första stycket. Har elev på en annan studieväg än som avses i 10 kap. 55 § första stycket påtagliga studiesvårigheter, skall han sättas kvar, om inte annat följer av 73 § första stycket. 73 § En elev som under samma genomgång av gymnasieskolan slutfört någon årskurs två gånger och som vid prövning av hans fortsatta skolgång inte flyttas upp, skall skiljas från vidare studier i gymnasieskolan, om inte särskilda skäl föranleder annat. Beslut om att skilja elev från vidare studier i gymnasieskolan utgör inte hinder för honom att därefter på nytt tas in som elev i gymnasieskolan på en studieväg där han kan antas vara i stånd att tillgodogöra sig undervisningen. 74 § En elev som flyttats upp med mindre studiekurs, satts kvar eller skilts från vidare studier i gymnasieskolan har rätt att vid början av nästa termin pröva för högre betyg i det eller de ämnen som rektor bestämmer efter samråd med berörda lärare och eleven och, i fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare. Prövningen genomförs av lärarna i den ordning rektor bestämmer. Om en elev prövats enligt första stycket, skall frågan om hans fortsatta skolgång prövas på nytt. Förordning (1991:1116). 75 § En elev får flyttas upp med fullständig studiekurs även under läsåret, om han önskar det och har goda förutsättningar att följa undervisningen i den högre årskursen. Om eleven i den högre årskursen önskar välja sådan studieväg som omfattar praktik eller utbildning som avses i 10 kap. 33 §, krävs dessutom att eleven antingen har gått igenom den del av denna praktik eller utbildning som skall förekomma före början av den högre årskursen eller att han på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenhet. 76 § Om en elev på studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket har påtagliga studiesvårigheter, får han även under läsåret övergå till mindre studiekurs. En elev som följer mindre studiekurs får under läsåret övergå till fullständig studiekurs, om han önskar det och kan antas vara i stånd att på tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen enligt den fullständiga studiekursen. 77 § I beslut om uppflyttning med mindre studiekurs eller övergång till mindre studiekurs anges vilka ämnen som skall ingå i kursen. 78 § Rektor beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång. Förordning (1991:1116). 79 § Innan rektor fattar beslut om elevens fortsatta skolgång, bör samråd ske med eleven och, i fråga om elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare. Dessutom bör studierådgivning äga rum. Beslut om uppflyttning med mindre studiekurs, övergång till mindre studiekurs, kvarsättning eller skiljande av elev från vidare studier i gymnasieskolan får inte fattas utan att sådant samråd har ägt rum. Om rektor finner att en elev på en studieväg som avses i 10 kap. 55 § första stycket bör flyttas upp med mindre studiekurs eller sättas kvar, skall han vid valet mellan uppflyttning med mindre studiekurs och kvarsättning följa elevens önskemål. Förordning (1991:1116). Förnyad genomgång av högsta årskurs 80 § Rektor får medge en gymnasieelev att helt eller delvis gå om högsta årskursen av en linje eller av en specialkurs som omfattar minst två årskurser (förnyad genomgång), om detta på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl är lämpligast för eleven och om det inte medför utvidgning av skolorganisationen. Förnyad genomgång av årskurs enligt första stycket skall ske i omedelbar anslutning till den första genomgången av årskursen. Förordning (1991:1116). Avgång 81 § Om en elev inte inställer sig i gymnasieskolan och inte anmäler giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter uppropet, anses han ha avgått från skolan. 82 § Om en elev vill avgå från gymnasieskolan utan att ha slutfört en lärokurs, skall han anmäla detta hos rektor och i fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, visa vårdnadshavarnas samtycke till avgången. Ledighet 83 § Om en gymnasieelev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan besöka skolan, skall hindret snarast anmälas till skolan. Anmälan görs av eleven eller, i fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, av vårdnadshavare eller den hos vilken eleven vistas. Styrelsen för utbildningen kan besluta att anmälningsskyldigheten alltid skall fullgöras av eleven. Om styrelsen för utbildningen föreskriver det, skall elev visa upp försäkran eller, om eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, intyg om anledningen till frånvaron. Försäkran avges av eleven på heder och samvete. Intyg utfärdas av vårdnadshavare eller den som eleven vistas hos. Förordning (1991:1116). 84 § Om en elev behöver ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter, får klassföreståndaren bevilja sådan ledighet för högst tre dagar i följd och sammanlagt högst sex dagar per läsår, om inte annat följer av andra stycket. Rektor får bevilja eleven ledighet för enskilda angelägenheter för den tid som rektor bestämmer. Om en elev behöver ledighet enligt första stycket för att fullgöra sin värnplikt, fattas beslut om ledigheten alltid av rektor. Om det finns särskilda skäl, får rektor i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa lektioner eller från annat skolarbete. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. Rektor får medge en elev befrielse från undervisning i ämnen i vilka eleven undergått särskild prövning enligt 91 § eller enligt vuxenutbildningsförordningen (1985:288). Förordning (1990:285). 85 § har upphävts genom förordning (1988:658). Åtgärder för elevers tillrättaförande 86 § Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt för honom framhålla vikten av att han ändrar sitt uppförande. Om han inte bättrar sig bör läraren vid personligt samtal med eleven försöka utreda orsaken till hans beteende, klargöra innebörden av det inträffade för honom och varna för upprepning. Har eleven inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, skall samråd med vårdnadshavarna äga rum, om det behövs. Läraren får visa ut en elev från lärorummet för högst återstoden av pågående lektion. 87 § Vid upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande samt allvarligare förseelse skall saken hänskjutas till rektor, som har att tillsammans med eleven, elevens lärare och, i fråga om elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare samt skolpsykolog och kurator medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden. Rektor får därvid tilldela eleven en varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket. 88 § Om inte syftet med åtgärder enligt 87 § uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisning helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola för viss tid, högst tre terminer utöver den, när beslutet meddelas. Om en elev står under åtal för brottslig gärning, får han inte förvisas på grund av gärningen med mindre han erkänt denna eller tingsrätt funnit utrett att han begått gärningen. 89 § Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Utredningen skall inledas omgående och genomföras så skyndsamt som möjligt. Eleven och, i fråga om elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Var och en som antas kunna lämna upplysningar av betydelse skall höras under utredningen. Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med socialnämnden. Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan. Förordning (1991:1116). 90 § Utöver 86--89 §§ gäller i fråga om inbyggd utbildning bestämmelse i kollektivavtal om rätt för det företag eller den institution som tillhandahåller utbildningen att vidta disciplinära åtgärder mot eleven. Ett sådant kollektivavtal skall på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Företag eller institutioner som är bundna av sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet på elever, vilka får utbildning som avses med avtalet, även om eleverna inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Detta gäller dock inte elever som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal. Prövning 91 § Den som inte genomgått gymnasieskolan har rätt att gå igenom särskild prövning. Detta gäller dock inte ämnet specialidrott och inte heller andra ämnen i enlighet med vad statens skolverk föreskriver. Prövningen kan avse en hel lärokurs i gymnasieskolan eller enstaka ämnen inom en lärokurs. Särskild prövning skall avläggas vid en gymnasieskola där den aktuella lärokursen anordnas. Prövningen får inte göras av lärare som har givit privatundervisning i ämnet åt den som skall prövas. Även den som genomgått en lärokurs i gymnasieskolan har rätt att gå igenom särskild prövning. Detta gäller dock inte ämnet specialidrott och inte heller andra ämnen i enlighet med vad statens skolverk föreskriver. Prövningen får avse endast sådant ämne eller sådan kurs i ett ämne som inte kan ingå i den lärokurs som den som skall prövas redan genomgått. Tredje stycket skall också tillämpas på den som genomgått äldre gymnasial skolform. Förordning (1991:1409). 92 § Bestämmelserna om betyg i 55--59 och 62 § första och andra styckena skall också tillämpas på särskild prövning. För särskild prövning som avser enstaka ämne utfärdar rektor betyg. Om betyg i ämnet inte skall ges enligt föreskrifter i timplanen eller enligt 59 §, utfärdar rektor intyg om prövningen. Avgångsbetyg utfärdas på begäran för den som dels vid särskild prövning i gymnasieskolan fått betyg i alla sådana ämnen i fullständig studiekurs i gymnasieskolan eller i årskurs 3 på fyraårig teknisk linje i vilka betyg ges, dels fullgjort sådan praktik och utbildning som avses i 10 kap. 30 och 33 §§ och som ingår i den fullständiga studiekursen. För avgångsbetyg fordras dock betyg från särskild prövning i gymnasieskolan i musik, konst- och musikhistoria, bild, slöjd, dramatik, idrott eller jämförbart ämne endast i den mån det krävs i föreskrifter som statens skolverk meddelar. Med sådant ämnesbetyg som satts vid särskild prövning i gymnasieskolan, jämställs motsvarande betyg som annars satts i gymmnasieskolan eller vid någon annan läroanstalt under statens skolverks inseende. Om någon har flera betyg i samma ämne, tas i avgångsbetyget in det första betyget i ämnet. Betyg som bestämts mer än åtta år före avgångsbetyget beaktas inte. Om det finns särskilda skäl, får styrelsen för utbildningen dock medge att betyg som är äldre än åtta år får tas in i visst avgångsbetyg. Avgångsbetyg enligt tredje stycket utfärdas av rektor vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för avgångsbetyget genomförts. Förordning (1991:1116) 93 § Den som har slutfört en lärokurs i gymnasieskolan kan gå igenom fyllnadsprövning i varje ämne som lärokursen kan omfatta, dock ej i ämnet specialidrott eller de andra ämnen som statens skolverk har föreskrivit. Bestämmelserna om betyg i 56--59 §§ och 62 § första och andra styckena skall också tillämpas på fyllnadsprövning. Betyg över fyllnadsprövning utfärdas av rektor. Om betyg inte skall ges i ämnet enligt föreskrifter i timplanen eller enligt 59 § utfärdar rektor intyg om prövningen. Bestämmelserna i 91 § andra stycket gäller även i fråga om fyllnadsprövning. Förordning (1991:1409). 94 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 95 § har upphävts genom förordning (1991:1116). 10 kap. Allmänna bestämmelser om utbildningens innehåll Läroplanen 1 § För gymnasieskolan gäller en läroplan, som innehåller mål och riktlinjer för skolans arbete samt timplaner och kursplaner. Regeringen fastställer mål och riktlinjer samt timplaner för gymnasieskolans linjer och kursplaner för ämnena på linjerna. Statens skolverk fastställer tim- och kursplaner i övrigt. Vid lågt elevantal på en linje får styrelsen för utbildningen besluta att undervisningen anordnas i B-form. Förordning (1991:1116). 2 § På en linje i gymnasieskolan får försöksvis anordnas annan utbildning än som anges i läroplanen, om regeringen medger det. Förordning (1991:1116). 3 § För årskurs 4 av fyraårig teknisk linje tillämpas ramtimplaner. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur valmöjligheten enligt ramtimplanen skall utnyttjas. Förordning (1991:1116). 4 § För vissa linjer finns, förutom reguljära timplaner, alternativa timplaner och samordnade timplaner. 5 § Alternativa timplaner finns för årskurserna 1--3 av de tre- och fyraåriga linjerna. De är avsedda för kommuner med ett relativt litet elevunderlag. Sådana timplaner får tillämpas efter medgivande av statens skolverk. När alternativa timplaner tillämpas vid en kommuns gymnasieskola får undervisning i årskurs 3 av linje T anordnas endast om regeringen medger det. Förordning (1991:1116). 6 § Bestämmelser om samordnade timplaner finns i 11 kap. 7 § För LA-kurser får styrelsen för utbildningen fastställa timplaner och kursplaner enligt bestämmelserna i denna förordning och andra föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens skolverk. Styrelsen för utbildningen skall i sådana ärenden höra det eller de yrkesråd som berörs. Timplaner som styrelsen för utbildningen fastställer med stöd av första stycket får inte uppta andra ämnen än sådana som finns på annan studieväg i gymnasieskolan. Förordning (1991:1116). 8 § I timplanerna anges undervisningstid eller motsvarande för eleverna i obligatoriska ämnen och vissa andra obligatoriska utbildningsinslag. Om inte särskilda skäl föranleder annat, anges tiden i antal timmar i veckan under årskursen eller den kortare tid som studievägen omfattar. En timme motsvarar i det sammanhanget en lektion om 40 minuter. 9 § I årskurs 3 på de tre- och fyraåriga linjerna kan upp till två timmar i veckan läggas ut som självstudietid för eleverna. Förordning (1991:1409). 10 § I timplanen för en påbyggnadsutbildning och för en LA-kurs får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 35. Lag (1991:1116). 11 § I timplanen för en annan specialkurs än en påbyggnadsutbildning eller LA-kurs får antalet timmar i veckan för eleverna bestämmas till högst 38. Förordning (1990:285). 12 § För kurser för invandrarungdom skall timplanen ha ramkaraktär. Obligatoriska ämnen m.m. 13 § Varje studieväg består av obligatorisk undervisning i de ämnen som anges i timplanen (obligatoriska ämnen). I timplanen anges hur många timmar i veckan eleverna skall ha i dessa ämnen. På vissa studievägar kan eleverna välja mellan olika obligatoriska ämnen (alternativa ämnen) enligt föreskrifter i timplanerna. På de tvååriga linjerna meddelas undervisning i ämnet engelska enligt två skilda kurser (allmän respektive särskild kurs). 14 § På vissa studievägar anges i timplanerna ett visst antal timmar i veckan, för vilka eleverna får välja ett eller flera särskilt angivna ämnen (tillvalsämnen). Om en elev inte gör något tillval eller om tiden för det eller de tillvalda ämnena är mindre än det för ändamålet avsatta …