Kommunallag (2017:725)

Kommunallag (2017:725) SFS nr: 2017:725 Departement/myndighet: Finansdepartementet K Utfärdad: 2017-06-22 Omtryck:

Ändrad: t.o.m. SFS 2026:836 Övrig text:

Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten

Kommuner och regioner

1 §Sverige är indelat i kommuner och regioner. Varje region

omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

Lag (2019:835).

2 §Kommuner och regioner sköter på demokratins och den

kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning. Lag (2019:835).

Rätt att ta ut skatt och meddela föreskrifter

3 §Bestämmelser om att kommuner och regioner har rätt att ta

ut skatt för skötseln av sina uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen. Lag (2019:835).

Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar

4 §Beslutanderätten i kommuner och regioner utövas av valda

församlingar (fullmäktige) som utses av röstberättigade medlemmar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.

Lag (2019:835).

Medlemskap

5 §

Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.

6 §Medlem av en region är den som är medlem av en kommun inom

regionen. Lag (2019:835).

Rösträtt

7 §Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i

kommunfullmäktige har den som är folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och 1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare, 2. är medborgare i Island eller Norge, eller 3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.

Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan unionsmedborgare som avses i 5 § andra stycket.

8 §Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i

regionfullmäktige har den som är röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom regionen. Lag (2019:835).

9 §Frågor om rösträtt enligt 7 och 8 §§ avgörs på grundval

av en röstlängd som upprättas före valet.

Ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner

10 §Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen

(1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner. Lag (2019:835).

2 kap. Kommunala angelägenheter

Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen

1 §Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter

av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar. Lag (2019:835).

Uppgifter som andra ska ha hand om

2 §Kommuner och regioner får inte ha hand om sådana

angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, en annan region eller någon annan ska ha hand om. Lag (2019:835).

Likställighetsprincipen

3 §Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om

det inte finns sakliga skäl för något annat. Lag (2019:835).

Förbud mot beslut med tillbakaverkande kraft

4 §Kommuner och regioner får inte fatta beslut med

tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.

Lag (2019:835).

Rätt att ta ut avgifter

5 §Kommuner och regioner får ta ut avgifter för tjänster och

nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla får dock avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Lag (2019:835).

Självkostnadsprincipen

6 §Kommuner och regioner får inte ta ut högre avgifter än som

motsvarar kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller. Lag (2019:835).

Kommunal näringsverksamhet

7 §Kommuner och regioner får driva näringsverksamhet, om den

drivs utan vinstsyfte och syftar till att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.

Lag (2019:835).

Stöd till andra näringsverksamheter

8 §Kommuner och regioner får genomföra åtgärder för att

allmänt främja näringslivet i kommunen eller regionen.

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det.

Lag (2019:835).

Särskilda befogenheter

9 §Bestämmelser om kommunernas och regionernas angelägenheter

finns även i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller annan författning. Lag (2019:835).

3 kap. Kommunernas och regionernas organisation och

verksamhetsformer Fullmäktige

1 §I varje kommun och i varje region finns det en beslutande

församling, ett fullmäktige. Lag (2019:835).

Fullmäktigeberedningar

2 §Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för

beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.

Styrelsen och övriga nämnder

3 §Fullmäktige ska tillsätta en styrelse

4 §Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen

behövs för att fullgöra kommunens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet.

Lag (2019:835).

Utskott och nämndberedningar

5 §Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller

flera utskott.

Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska finnas.

En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs.

Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan

6 §Kommuner och regioner får inrätta partssammansatta organ

som inom en nämnds verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt. Lag (2019:835).

7 §Kommuner och regioner får besluta att en nämnd får uppdra

åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution. Lag (2019:835).

Kommunalförbund

8 §Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna

över skötseln av kommunala angelägenheter till sådana förbund.

Lag (2019:835).

Gemensam nämnd

9 §Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara

gemensam med en annan kommun eller en annan region.

Lag (2019:835).

Revisorer

10 §Kommuner och regioner ska utse revisorer för granskning

av den kommunala verksamheten. Lag (2019:835).

Kommunala bolag, stiftelser och föreningar

11 §Kommuner och regioner får, med de begränsningar som

framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.

Lag (2019:835).

Privata utförare

12 §Kommuner och regioner får, med de begränsningar som

framgår av lag, överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till privata utförare. Lag (2019:835).

Bestämmelser om krig eller krigsfara och extraordinära händelser i fredstid

13 §Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig

eller krigsfara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Bestämmelser om kommuners och regioners organisation och befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Lag (2019:835).

Bestämmelser om beteckningen regionfullmäktige och regionstyrelsen

14 §Bestämmelser om att Gotlands kommun får beteckna

fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar. Lag (2019:835).

4 kap. Förtroendevalda

Definition av förtroendevalda

1 §Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och

ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar, de som fullgör förtroendeuppdrag som anges i 2 § första stycket samt revisorer.

Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund.

Kommunal- och regionråd

2 §Den som inom kommunen eller regionen fullgör ett

förtroendeuppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha benämningen kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller en annan benämning som fullmäktige bestämmer.

En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet. Lag (2019:835).

Valbarhet

3 §Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som

har rösträtt enligt 1 kap. 7 och 8 §§.

Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad som framgår av röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i 1 kap. 7 och 8 §§. Detsamma gäller vid valen av fullmäktigeberedningar och förtroendevalda som anges i 2 § första stycket samt vid val av revisorer.

4 §Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige

är inte valbar som revisor inom den kommunen eller den regionen.

Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller regionen är inte valbar som revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige. Lag (2019:835).

5 §Den som är vald till revisor är inom kommunen eller

regionen inte valbar som 1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller 2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2-6 §§. Lag (2019:835).

Uppdragets upphörande

6 §Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget

när den förtroendevalde önskar avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.

7 §Om en förtroendevald upphör att vara valbar upphör

uppdraget genast. För en förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde om inte fullmäktige, efter ansökan, beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden av mandattiden.

8 §Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av

fullmäktige upphör om 1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits, 2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna har ändrats, eller 3. extra val till fullmäktige har hållits.

När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.

Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra stycket ska tillträda vid en tidigare tidpunkt.

Uppdragen för de förtroendevalda enligt första stycket upphör då samtidigt.

9 §Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald

som har valts av fullmäktige, om den förtroendevalde 1. har vägrats ansvarsfrihet, eller 2. har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen har fått laga kraft.

10 §Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga

förtroendevalda i en nämnd eller för samtliga förtroendevalda som anges i 2 § första stycket 1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige, eller 2. vid förändringar i nämndorganisationen.

Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har hållits eller när en ny nämndorganisation träder i kraft.

Ledighet från anställning

11 §Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina

anställningar som behövs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för 1. möten i kommunala organ, 2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen, 3. resor till och från mötena, och 4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.

Rätten till ledighet ska gälla även av fullmäktige utsedda styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§.

Förmåner

12 §Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de

arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag.

13 §Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till

skälig ersättning för resekostnader som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

14 §Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har

rätt till skälig ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.

15 §Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning

enligt 12-14 §§.

16 §Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig

omfattning ska få 1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget utöver vad som följer av 13 och 14 §§, 2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget, 3. pension, och 4. andra ekonomiska förmåner.

Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.

17 §Bestämmelserna i 12-14 §§ och 16 § andra stycket gäller

inte förtroendevalda som anges i 2 § första stycket.

18 §Fullmäktige får besluta att en sådan förtroendevald som

anges i 2 § första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen eller regionen.

Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket. Lag (2019:835).

Skydd mot hot och våld 18 a § Kommuner och regioner ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att en sådan förtroendevald som anges i 2 § första stycket utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld. En utgångspunkt ska vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs.

Kommuner och regioner ska förvissa sig om att en sådan förtroendevald har den utbildning som behövs och vet vad han eller hon behöver göra för att undgå riskerna för hot och våld. Lag (2025:374).

Initiativrätt

19 §Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner samt

ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap. 59-64 §§.

20 §Varje ledamot i en nämnd får väcka ärenden i nämnden

21 §Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en

fullmäktigeberedning om ärendet rör granskningen av verksamheten i nämnden eller beredningen.

Ersättare

22 §När ersättare tjänstgör har de samma rättigheter som

ledamöter.

Förtroendevalda med funktionsnedsättning

23 §Kommuner och regioner ska verka för att förtroendevalda

med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2019:835).

Omröstning och beslut

24 §Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en

röst.

25 §En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att

avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut.

Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna avgöras.

26 §En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett

ärende ska delta i avgörandet av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Detta innebär ingen skyldighet att rösta för fler än ett förslag.

Reservation

27 §En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett

ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas.

Närvarorätt

28 §Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte

är ledamot eller ersättare i en viss nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningar men inte i besluten.

Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Partistöd

29 §Kommuner och regioner får ge ekonomiskt bidrag och annat

stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).

Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer.

Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt

14 kap. vallagen (2005:837).

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde. Lag (2019:835).

30 §Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och

formerna för det. Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av partistödet.

31 §Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att

mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 29 § första stycket.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet.

Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen.

Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport enligt första och andra styckena.

32 §Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av

fullmäktige minst en gång per år.

Politiska sekreterare

33 §Kommuner och regioner får anställa politiska sekreterare

för att biträda de förtroendevalda i det politiska arbetet.

Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.

Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska sekreterare. Lag (2019:835).

34 §En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från

sin anställning som behövs för tjänstgöringen.

5 kap. Fullmäktige

Fullmäktiges uppgifter

1 §Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet

eller annars av större vikt för kommunen eller regionen, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, 8. folkomröstning i kommunen eller regionen, och 9. extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar. Lag (2019:835).

2 §Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges

ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 § första stycket eller som enligt lag eller annan författning ska avgöras av fullmäktige får dock inte delegeras till nämnderna.

3 §

Om kommunala angelägenheter utförs av privata utförare, ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer som gäller för samtliga utförare av sådana angelägenheter.

I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska tillgodoses. Lag (2024:247).

4 §I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars

beviljas får fullmäktige uppdra åt en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer om verksamheten som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag eller annan författning.

Antalet ledamöter och ersättare

5 §Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige

ska ha.

Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst 1. 21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade, 2. 31 i kommuner med över 8 000 röstberättigade och i regioner med högst 140 000 röstberättigade, 3. 41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade, 4. 51 i kommuner med över 24 000 röstberättigade och i regioner med över 140 000 röstberättigade, 5. 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade, 6. 71 i regioner med över 200 000 röstberättigade, och 7. 101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i regioner med över 300 000 röstberättigade.

Lag (2019:835).

6 §Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade

beräknas på grundval av de uppgifter som har registrerats i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret. Lag (2026:149).

7 §Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i

fullmäktige ska ändras, ska beslutet tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.

8 §För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare

Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.

Ordinarie val

9 §Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för

fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret.

Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap.

27 § vallagen (2005:837), ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats.

Extra val

10 §Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige

mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om extra val får dock inte fattas förrän sex månader har gått från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

Ordförande och vice ordförande (fullmäktiges presidium)

11 §Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande

och en eller flera vice ordförande som tillsammans utgör fullmäktiges presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Tidpunkt för sammanträdena

12 §Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska

hållas.

Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Hur sammanträdena tillkännages

13 §Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje

sammanträde med fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.

Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller regionens anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Lag (2019:835).

14 §Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner

tillkännages enligt 13 §, ska uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

Kallelse till sammanträde

15 §Varje ledamot och ersättare ska kallas till sammanträde

minst en vecka före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas.

Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 14 § ska lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.

Deltagande på distans

16 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

16 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att ordföranden kan säkerställa vem som deltar i sammanträdet och att den som deltar i sammanträdet kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

Fullmäktiges presidium får inte delta på distans.

Lag (2026:836).

Ersättarnas tjänstgöring

17 §Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett

sammanträde eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.

18 §Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som är

bestämd mellan dem. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. En ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts.

19 §En ledamot som inställer sig under ett pågående

sammanträde eller till ett fortsatt sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

20 §En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett

sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.

21 §I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets

som ledamoten företräde till tjänstgöring.

Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i valkretsen och så vidare efter samma grund.

Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan valkrets efter den grund som anges i första och andra stycket. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där partiets röstetal är högst har då företräde.

Ärenden i fullmäktige

22 §Ärenden i fullmäktige får väckas av

2-6 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.

Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap. 1 och

2 §§

23 §Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 22 §

Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §.

Ansvarsfrihet och anmärkning

24 §Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av

juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt.

Om revisorerna enligt 12 kap. 13 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om även fullmäktige ska rikta anmärkningen. Fullmäktige får rikta anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Beslut om anmärkning ska motiveras.

25 §Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige besluta att

skadeståndstalan ska väckas.

Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades.

Bestämmelser om att fullmäktige får återkalla uppdraget vid vägrad ansvarsfrihet finns i 4 kap. 9 §.

Hur ärendena bereds

26 §Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha

beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.

27 §Om ett ärende har beretts bara av en

fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.

28 §Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett

ärende som har beretts av en annan nämnd eller av en fullmäktigeberedning.

Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det.

29 §Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning

Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte heller beredas.

30 § De år val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta att ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd utan föregående beredning.

31 §Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige

utan föregående beredning.

32 §Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan

föregående beredning. Fullmäktige ska dock från de ansvariga hämta in förklaring över 1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och 2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.

Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen.

Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 §.

33 §Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte

har beretts, om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet.

34 §Fullmäktiges beslut att enligt 23 § andra stycket

överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas utan föregående beredning.

35 §En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt

beredas på sådant sätt att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.

36 §Fullmäktige får besluta att det, som ett led i

beredningen av ett ärende som fullmäktige ska handlägga, ska hämtas in synpunkter från medlemmarna.

Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.

Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäktige besluta att röstlängd och röstkort ska framställas för omröstningen enligt 5 kap. vallagen (2005:837).

37 §Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 2 § ska

fullmäktige besluta att folkomröstning ska hållas, om 1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och 2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.

Vid sådan folkomröstning ska 36 § tredje stycket tillämpas.

38 §Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som

föranleds av att en region anlitar valnämnden. Lag (2019:835).

Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka

39 §En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket

och som inte är ledamot i fullmäktige har rätt att närvara vid fullmäktiges sammanträden. Sådan förtroendevald får delta i överläggningar och framställa förslag men inte delta i besluten.

40 §Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter

och de som anges i 39 § ska ha rätt att delta i överläggningar men inte i besluten.

41 §Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna

och de anställda i kommunen eller regionen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Lag (2019:835).

Offentlighet och ordning vid fullmäktiges sammanträden

42 §Fullmäktiges sammanträden är offentliga

Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.

43 §Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar

för ordningen vid sammanträdena.

Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden

44 §En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom

stängda dörrar. En sådan beredning får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Beslutsförhet

45 §Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än

hälften av ledamöterna är närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även om färre ledamöter är närvarande.

46 §Om en ledamot enligt 47 eller 48 § är jävig i ett

ärende, får fullmäktige handlägga ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs i 45 §.

Jäv

47 §En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende

som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående.

I fråga om jäv för ledamöter ska 6 kap. 30 § andra och tredje styckena tillämpas. Vid fullmäktiges beslut i fråga om jäv gäller 6 kap. 32 §. Vad som sägs om nämnd i dessa bestämmelser ska i stället gälla fullmäktige.

48 §Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller

regionen får inte delta i 1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller 2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.

Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan närstående till den redovisningsskyldige.

Lag (2019:835).

49 §Enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning kan riktas

enligt 12 kap. 13 § får, trots vad som anges i 48 §, delta i fullmäktiges överläggningar, när revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.

Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.

Första och andra styckena gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige.

Bordläggning och återremiss

50 §Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det

begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.

Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats på begäran av en minoritet.

För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett ärende om extra val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.

Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.

51 §Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges

nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Hur ärendena avgörs

52 §Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs

som har tillkännagetts enligt 13 eller 14 §.

Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.

53 §När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden

fram förslag till beslut.

Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröstning begärs.

54 §Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden

som avser val eller anställning av personal.

55 §Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något

annat anges i denna lag eller annan författning.

56 §Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst

I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning.

57 §Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till

beslut, om ordföranden anser att förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.

Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning.

Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram.

Proportionella val

58 §Under de förutsättningar som anges i lagen (2022:629) om

proportionella val i kommuner och regioner ska följande val vara proportionella:

Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i 6 kap. 2 § 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än partipolitisk. Lag (2022:638).

Interpellationer

59 §Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas

till ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.

Fullmäktige får besluta att interpellationer får ställas endast till sådan förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket.

60 §Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara

försedda med motivering.

61 §Interpellationer ska avse ämnen som hör till

fullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Interpellationer bör ställas endast i angelägenheter av större intresse för kommunen eller regionen. Lag (2019:835).

62 §Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en

interpellation får ställas.

63 §Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får

överlåta besvarandet av en interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2-6 §§ eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2019:835).

Frågor

64 §För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa

frågor. Bestämmelserna i 59 §, 61 § första stycket, 62 och

63 §§ ska då tillämpas

En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.

När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.

Protokollet

65 §Vid sammanträden ska protokoll föras på ordförandens

ansvar.

66 §Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare

som har tjänstgjort och vilka ärenden som har handlagts.

67 §Protokollet ska för varje ärende redovisa

68 §I protokollet ska det anges vilka interpellationer och

frågor som har ställts och vilka som har besvarats.

69 §Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter

sammanträdet på det sätt som fullmäktige har bestämt.

70 §Bestämmelser om att justering av protokollet ska

tillkännages på anslagstavlan finns i 8 kap. 12 §.

Arbetsordningen

71 §Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska

framgå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärenden.

72 §I arbetsordningen ska regleras

Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 1 § har beslutat att medborgarförslag får väckas, ska arbetsordningen reglera hur sådana förslag ska handläggas.

Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.

6 kap. Styrelsen och övriga nämnder

Uppgifter

1 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet.

Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2019:835).

1 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. I det ingår att ha uppsikt över nämndernas kontroll och uppföljning av skötseln av kommunala angelägenheter som lämnats över till en sådan privat utförare som avses i 10 kap. 7 §. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt

9 kap. 37 § eller enligt annan lag eller författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2026:836).

2 §Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller

annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta 1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela kommunen eller regionen, 2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller regionen, 3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och 4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.

Lag (2019:835).

3 §Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i

frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om.

Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.

4 §Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för

att fullmäktiges beslut verkställs.

5 §Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har

fullgjort sådana uppdrag som fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 2 och 4 §§.

Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den.

6 §Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att

verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.

De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.

Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har lämnats över till någon annan.

Lag (2025:374).

7 §En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller

skyldigheter för kommunen eller regionen i ärenden där nämnden företräder kommunen eller regionen som part.

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Lag (2019:835).

Särskilt om styrelsens uppgifter

8 §Fullmäktige får besluta att styrelsen får fatta beslut om

särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning, tillämpningen av lag eller ärenden som i övrigt rör enskilda.

9 §Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag

som avses i 10 kap. 2 § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

10 §Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att

säkerställa att de krav som anges i 10 kap. 3-5 §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i de bestämmelserna.

11 §Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på

kommunens eller regionens utveckling och ekonomiska ställning.

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs.

Lag (2019:835).

12 §Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och

anställda i kommunen eller regionen begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (2019:835).

13 §Styrelsen ska särskilt

29-33 §§, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. verkställa fullmäktiges beslut, och 4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.

14 §Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen

helt eller delvis ska ha hand om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin egen medelsförvaltning.

15 §Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen

eller regionen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige.

Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller regionen i målet. Lag (2019:835).

Ledamöter och ersättare

16 §Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige

till det antal som fullmäktige bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.

Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma i vilken ordning de ska tjänstgöra.

17 §Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i

nämnderna.

Ersättarna ska underrättas om tid och plats för sammanträdena. Även ersättare som inte tjänstgör får närvara vid sammanträdena.

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i överläggningar och få sin mening antecknad i protokollet.

Mandattider

18 §Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra

år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet.

Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det fullmäktigesammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.

19 §Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än

styrelsen.

20 §Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval

hållas.

Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, ska fullmäktige, så långt som det är möjligt, säkerställa att representationen i nämnden inte förändras.

Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 10 §, ska val av nya ledamöter och ersättare hållas. Lag (2022:638).

Ordförande och vice ordförande (nämndens presidium)

21 §Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en

ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.

Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige välja ett nytt presidium.

22 §Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens

uppgifter när varken ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra.

Tidpunkt för sammanträden

23 §Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden

Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.

Deltagande på distans

24 §/Upphör att gälla U:2026-07-01/

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 §.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

24 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans. Fullmäktige ska också besluta i vilken utsträckning samtliga ledamöter i nämnden får eller ska delta på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 16 § första stycket.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde. Lag (2026:836).

Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden

25 §En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar

Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.

Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningar men inte i besluten.

En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden 1. som avser myndighetsutövning, eller 2. i vilka det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess hos nämnden.

26 §En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i

fullmäktige, en annan nämnd eller beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller regionen eller en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten.

Lag (2019:835).

Beslutsförhet

27 §En nämnd får handlägga ärenden endast om fler än hälften

av ledamöterna är närvarande.

Jäv

28 §En förtroendevald är jävig, om

Lag (2022:638).

29 §Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar

betydelse, ska nämnden bortse från jäv.

30 §En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd

får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet.

Den förtroendevalde får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska självmant uppge det.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot en förtroendevald och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden annars inte är beslutsför och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

31 §Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där

kommunen eller regionen äger minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller regionen utser minst hälften av styrelseledamöterna, ska den som handlägger ärendet inte anses jävig enligt 28 § 2 eller 4 enbart på grund av att han eller hon är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat sätt är knuten dit. Detta gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda.

Den som handlägger ett ärende hos en nämnd ska inte heller anses jävig enligt 28 § 4 enbart på grund av att han eller hon tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd. Lag (2022:638).

32 §Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med

överklagande av det beslut genom vilket nämnden avgör ärendet.

Hur ärendena avgörs

33 §I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska

5 kap. 53-56 §§ tillämpas.

För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet.

34 §Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om

möjligt handläggas så att ärendet kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige.

En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige om de beslut som fattats i ärendena. Nämnden ska även informera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i första stycket.

Protokollet

35 §Vid ett sammanträde ska protokoll föras

I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages ska 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § tillämpas.

Delgivning

36 §Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med

den som enligt ett reglemente eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.

Delegering av ärenden

37 §

En nämnd får delegera beslutanderätten till presidiet, ett utskott, en ledamot, en ersättare eller en automatiserad beslutsfunktion i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap. 5-8 §§. Lag (2022:638).

38 §Beslutanderätten får inte delegeras när det gäller

Beslutanderätten får inte heller delegeras till en automatiserad besluts-funktion när det gäller 1. ärenden där beslut överklagas enligt bestämmelserna i

13 kap.,

Lag (2023:708).

39 §En nämnd får uppdra åt ordföranden, eller en annan

ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas.

Anmälan av beslut

40 §Nämnden ska besluta i vilken utsträckning beslut som har

fattats med stöd av uppdrag enligt 37 § ska anmälas till den.

Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

Utskott

41 §En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till

ett utskott. Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.

42 §En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och

ersättarna i nämnden. Bestämmelserna i lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner ska då tillämpas.

Lag (2022:638).

Val till nämndberedningar

43 §Nämnden får till nämndberedning välja även andra än

förtroendevalda.

Reglementen

44 §Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas

verksamhet och arbetsformer.

7 kap. Anställda

Direktören

1 §Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den

ledande ställningen bland de anställda och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen.

Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.

2 §Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören

ska leda förvaltningen under styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.

Valbarhetshinder för anställda

3 §Direktören är inte valbar till förtroendeuppdrag i

kommunen, regionen eller kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden. Lag (2019:835).

Jäv

4 §I fråga om jäv för de anställda ska bestämmelserna i

6 kap. 28-32 §§ tillämpas.

Delegering av ärenden

5 §En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller

regionen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 38 §. Lag (2019:835).

6 §Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef

inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet. Lag (2019:835).

7 §Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att

besluta på nämndens vägnar, får nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.

Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för brukarna har tillstyrkt beslutet.

Anmälan av beslut

8 §Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som

har fattats med stöd av uppdrag enligt 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.

Skyldighet att lämna upplysningar

9 §Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna

upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 41 § och 12 kap. 9 § första stycket.

Personalföreträdare

10 §Företrädare för de anställda (personalföreträdare) utses

särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.

Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd.

11 §Personalföreträdarna utses av den eller de lokala

arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med. Lag (2019:835).

12 §Personalföreträdare får, i den omfattning som anges i

13-16 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.

Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder, valnämnder och överförmyndarnämnder.

13 §Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds

behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

Lag (2019:835).

14 §Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid

handläggning av 1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda, 2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation, 3. uppsägningar av kollektivavtal, 4. arbetskonflikter, 5. rättstvister mellan kommunen eller regionen och en arbetstagarorganisation, eller 6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster. Lag (2019:835).

15 §Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens

överläggningar men inte i besluten.

16 §Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) är en nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.

17 §I fråga om jäv för personalföreträdare i nämnden ska

bestämmelserna i 6 kap. 28-32 §§ tillämpas.

Personalföreträdaren ska dock inte anses jävig enligt 6 kap.

28 § 4 enbart på grund av att han eller hon 1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i ärendet, eller 2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller funktionär i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Lag (2023:642).

18 §Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på

samma sätt som gäller för ledamöterna i nämnden. Ersättarna ska endast kallas när de ska tjänstgöra som personalföreträdare.

19 §Beslut som fattas vid ett sammanträde som

personalföreträdarna har tillträde till blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet.

Partssammansatta organ

20 §Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana

ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda eller, i fråga om en gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller regionerna som arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller annan författning.

De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt enligt första stycket. Lag (2019:835).

21 §Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs

uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.

22 §Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser

verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.

De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.

23 §Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för

dels kommunen eller regionen, dels de anställda.

Kommunens eller regionens företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige bestämmer det, av en nämnd.

De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen eller regionen har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ.

Lag (2019:835).

24 §För partssammansatta organ ska följande bestämmelser

tillämpas:

25 §En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt

organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns synnerliga skäl för det.

8 kap. Delaktighet och insyn

Medborgarförslag

1 §Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom

regionen får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.

Lag (2019:835).

Folkinitiativ

2 §Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i

fullmäktige väckas av minst tio procent av de röstberättigade kommun- eller regionmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser.

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet. Lag (2019:835).

Brukarinflytande

3 §Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som

brukar deras tjänster.

Självförvaltningsorgan

4 §Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett

självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett självförvaltningsorgan.

5 §Nämnden ska fastställa självförvaltningsorganets

uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.

De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt 4 § ska anmälas till nämnden på det sätt som nämnden bestämmer.

6 §Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för

dem som brukar anläggningen eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för sådana brukare ska vara fler än dem som företräder de anställda.

Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska företräda brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de anställda.

7 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt för de förtroendevalda.

8 §En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som

har getts till ett självförvaltningsorgan eller en enskild ledamot, om det finns särskilda skäl för det.

Anslagstavlan

9 §Varje kommun och region ska på sin webbplats ha en

anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.

Kommuner och regioner ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan. Lag (2019:835).

10 §Anslagstavlan ska innehålla

Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det. Lag (2019:835).

11 §Anslagstavlan får utöver det som anges i 10 § endast

innehålla tillkännagivanden om styrelsens och övriga nämnders sammanträden samt beslutsunderlag inför fullmäktiges, styrelsens och övriga nämnders sammanträden.

Tillkännagivande av protokoll

12 §Senast andra dagen efter det att protokollet har

justerats ska justeringen tillkännages på anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska det framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken dag det har tillkännagetts.

Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan före överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första stycket.

Kommunala föreskrifter

13 §Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på

kommunens eller regionens anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.

Gällande föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller regionens författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register eller någon annan förteckning på webbplatsen.

Första och andra styckena gäller inte om 1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller 2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en. Lag (2019:835).

Insyn i budgeten

14 §Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt

för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fastställas. Lag (2019:835).

Insyn i årsredovisningen

15 §Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten

på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då årsredovisningen ska godkännas. Lag (2019:835).

16 §Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa

frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med fullmäktige.

Insyn i revisionsberättelserna 16 a § Revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då revisionsberättelserna ska behandlas. Lag (2023:642).

Insyn i privata utförares verksamhet

17 §Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom

avtal lämnas över från en kommun, en region eller ett helägt kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3 och

9 §§. Lag (2019:835)

Information till enskilda

18 §När enskilda kan välja mellan olika utförare av en

nämnds tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare, om inte annat framgår av lag eller annan författning.

Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.

9 kap. Kommunal samverkan

Kommunalförbund Bildande av kommunalförbund

1 §Ett kommunalförbund enligt 3 kap. 8 § bildas genom att

förbundsmedlemmarnas fullmäktige antar en förbundsordning.

Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken kommunalförbundet ska bildas.

Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund

2 §Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om

kommuner och regioner i denna lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller regioner tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag. Lag (2019:835).

Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ

3 §I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling

finnas ett förbundsfullmäktige eller en förbundsdirektion.

Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.

Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

4 §Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en

kortare mandattid anges i förbundsordningen.

Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.

5 §Den beslutande församlingen ska tillsätta en

förbundsstyrelse. Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara förbundsstyrelse.

Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.

Förbundsordningen

6 §Förbundsordningen ska ange

Ledamöter och ersättare

7 §En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den

beslutande församlingen välja endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.

Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

Proportionella val

8 §Under de förutsättningar som anges i lagen (2022:629) om

proportionella val i kommuner och regioner ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer vara proportionella.

Om inte något annat följer av förbundsordningen ska det som sägs i första stycket tillämpas när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra nämnder och de beslutande organens beredningar samt revisorer. Lag (2022:638).

Budgetprocessen

9 §Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§

gäller inte kommunalförbund.

10 §I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det

sammanträde vid vilket budgeten fastställs vara offentligt.

Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.

Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar

11 §Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala

en skuld, är förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen.

Varje medlem ska skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen.

Revision

12 §Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§

gäller inte för kommunalförbund.

I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i förbundsordningen.

13 §I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna

lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap. 24, 25, 32 och 49 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.

14 §

Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna lämna en särskild revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen.

Direktionen prövar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den tillsätter.

15 §Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på

begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller region som är medlem i kommunalförbundet.

Skyldigheten gäller upplysningar om 1. kommunalförbundets angelägenheter, och 2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2-6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet. Lag (2019:835).

Folkomröstning

16 §Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller

anlita valnämnden i en kommun som är förbundsmedlem.

Anslagstavlan

17 §Det som anges om fullmäktige och styrelsen i

bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap. 9-11 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen.

Utträde

18 §En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett

kommunalförbund.

Uppsägningstiden ska vara tre år, om inte en kortare tid anges i förbundsordningen.

Gemensam nämnd Tillsättande av gemensam nämnd

19 §Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam

med en annan kommun eller en annan region. Lag (2019:835).

20 §En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande

kommunerna eller regionerna och ingår i denna kommuns eller regions organisation. Lag (2019:835).

Uppgifter

21 §Kommuner och regioner får genom en gemensam nämnd

fullgöra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller region. Uppgifter som kommun- eller regionstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd. Lag (2019:835).

22 §En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en

överenskommelse mellan de berörda kommunerna och regionerna.

Lag (2019:835).

Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd

23 §Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om

inget annat sägs, även tillämpas för en gemensam nämnd.

Ledamöter och ersättare

24 §Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de

samverkande kommunerna och regionerna. Var och en av de samverkande kommunerna och regionerna ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter. Lag (2019:835).

Ekonomiska förmåner

25 §Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till

ersättning av den kommun eller den region som har valt dem.

Lag (2019:835).

Budget

26 §Budgeten upprättas av den kommun eller region som har

tillsatt nämnden. Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och regionerna.

Lag (2019:835).

Rätt till upplysningar

27 §Fullmäktige i en kommun eller en region som bildat en

gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden.

Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och regionerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess. Lag (2019:835).

Närvarorätt för personalföreträdare

28 §Företrädare för anställda i kommuner eller regioner som

samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i

7 kap. 13-16 §§ närvara vid sammanträden med den gemensamma

nämnden. Lag (2019:835).

Interpellationer och frågor

29 §Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller regioner som

bildat en gemensam nämnd får ställa interpellationer om nämndens handläggning. För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande. Lag (2019:835).

Delegering av ärenden

30 §

En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att besluta på nämndens vägnar. Lag (2019:835).

31 §Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en

förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen eller i någon av de samverkande kommunerna eller regionerna att fatta beslutet. Lag (2019:835).

Tillkännagivande av protokoll

32 §Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska

tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och regionernas anslagstavlor. Lag (2019:835).

Reglemente

33 §Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av

fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835).

Revision

34 §En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och

en av de samverkande kommunerna eller regionerna.

Lag (2019:835).

Ansvarsfrihet och anmärkning

35 §Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam

nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835).

Gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

36 §Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen

(2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

Avtalssamverkan

37 §En kommun eller en region får ingå avtal om att någon av

dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan). Sådan avtalssamverkan hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på anknytning till kommunens eller regionens område eller dess medlemmar.

Kommuner och regioner får inom ramen för avtalssamverkan, med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 §, komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen eller i den andra regionen att besluta på kommunens eller regionens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. I så fall tillämpas 7 kap. 4-8 §§.

Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna.

Lag (2019:835).

38 §Styrelsen ska årligen till fullmäktige rapportera om

kommunens eller regionens avtalssamverkan enligt 37 § eller enligt annan lag eller författning. Lag (2019:835).

10 kap. Överlämnande av kommunala angelägenheter

Överlämnande

1 §Fullmäktige i kommuner eller regioner får, om det inte i

lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd, besluta att lämna över skötseln av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.

Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

Lag (2019:835).

Kommunala bolag Definitioner

2 §Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där

kommunen eller regionen direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan. Lag (2019:835).

Överlämnande till helägda bolag

3 §Om en kommun eller en region med stöd av 1 § lämnar över

skötseln av en kommunal angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige 1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten, 2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen, 3. utse samtliga styrelseledamöter, 4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas, 5. utse minst en lekmannarevisor, och 6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.

Lag (2019:835).

Överlämnande till delägda bolag

4 §Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över

till ett delägt kommunalt bolag, ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.

Lekmannarevisorer

5 §Till lekmannarevisor i hel- eller delägda kommunala bolag

ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt

12 kap. 4 §.

Kommunala stiftelser och föreningar

6 §Det som anges i 3 § 1-4 och 6 gäller också när kommunen

eller regionen ensam bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 §.

Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller regionen bestämmer tillsammans med någon annan och en stiftelse som kommunen eller regionen bildar tillsammans med någon annan för en kommunal angelägenhet.

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse. Lag (2019:835).

Privata utförare

7 §Med en privat utförare avses en juridisk person eller en

enskild individ som har hand om skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 6 §.

8 §När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har

lämnats över till en privat utförare, ska kommunen eller regionen kontrollera och följa upp verksamheten.

Lag (2019:835).

9 §Om en kommun eller en region sluter avtal med en privat

utförare, ska kommunen eller regionen genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

Lag (2019:835).

10 §/Träder i kraft I:2026-07-01/

Kommun- eller regionstyrelsen ska varje år rapportera till fullmäktige om övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders kontroll och uppföljning av skötseln av kommunala angelägenheter som lämnats över till en sådan privat utförare som avses i 7 §. Lag (2026:836).

11 kap. Ekonomisk förvaltning

Mål för den ekonomiska förvaltningen

1 §Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning

i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 §§.

Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller regionen. Om kommunen eller regionen har en sådan resultatreserv som avses i 14 §, ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Lag (2023:642).

Medelsförvaltningen

2 §Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett

sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Lag (2019:835).

3 §Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för

medelsförvaltningen.

4 §Har upphävts genom lag (2023:642)

Budgetens innehåll

5 §Kommuner och regioner ska varje år upprätta en budget för

nästa kalenderår (budgetår).

Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Undantag från andra stycket får göras 1. i den utsträckning som medel från en resultatreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller 2. om det finns synnerliga skäl.

Lag (2023:642).

6 §I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av

budgeten ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.

Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska det anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i första stycket.

6 a § Budgeten ska innehålla en redogörelse för ekonomin under budgetåret i de kommunala koncernföretagen. Med kommunala koncernföretag avses detsamma som i 2 kap. 5 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

Lag (2023:642).

7 §Fullmäktige får besluta att inte anvisa några medel till

en nämnd.

Budgetprocessen

8 §Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före

oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.

Om det finns särskilda skäl för det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller regionskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. Lag (2019:835).

9 §Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna

in sina särskilda budgetförslag till styrelsen.

10 §Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads

utgång.

De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige.

11 §Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan

fastställas före november månads utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.

Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare.

Reglering av balanskravsresultat

12 §Om balanskravsresultatet enligt 11 kap. 10 § lagen

(2018:597) om kommunal bokföring och redovisning för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren.

Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.

Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravsresultatet uppkom. Lag (2018:600).

13 §Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt

balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Resultatreserver

14 §Kommuner och regioner får i en resultatreserv reservera

medel som får användas för att en god ekonomisk hushållning ska uppnås.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap.

10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, som överstiger 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, eller 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning, om kommunen eller regionen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

En reservering får göras om resultatreserven efter reserveringen uppgår till ett belopp som motsvarar högst fem procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning. Lag (2023:642).

Utgiftsbeslut under budgetåret

15 §Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande

budgetår, ska beslutet också innefatta en anvisning om hur utgiften ska finansieras.

Delårsrapport

16 §Fullmäktige ska behandla minst en delårsrapport som

upprättats enligt 13 kap. 1 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

Styrelsen ska inom två månader efter utgången av den period av räkenskapsåret som delårsrapporten omfattar överlämna delårsrapporten till fullmäktige och revisorer.

Lag (2018:600).

Räkenskaper

17 §Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra

räkenskaper över de medel som de förvaltar.

18 §Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska

redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår till styrelsen.

Årsredovisning

19 §

När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning.

20 §Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och

revisorerna snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

21 §Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska

ske innan fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet enligt 5 kap.

24 §Förbud mot pantsättning

22 §Kommuner och regioner får inte upplåta panträtt i sin

egendom till säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Lag (2019:835).

Underrättelse om skattesats

23 §Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta

vissa myndigheter om skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften finns i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Bestämmelser om kommunal redovisning

24 §Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i

lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

Lag (2018:600).

12 kap. Revision

Revisorernas uppgifter

1 §Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer

av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i juridiska personer enligt 10 kap. 2-6 §§, även verksamheten i de juridiska personerna.

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock avstå från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger en sådan misstanke.

2 §Revisorerna ska bedöma om resultaten i den delårsrapport

som enligt 11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför behandlingen av delårsrapporten och årsredovisningen.

3 §Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser

myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än 1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller regionen ekonomisk förlust, 2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2025:400), 3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller 4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.

Lag (2025:450).

Val av revisorer

4 §Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela

landet ska nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.

5 §Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem

revisorer väljas.

Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.

6 §Om en revisor avgår under mandattiden får fullmäktige

hålla fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisorernas ställning

7 §Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt

Sakkunnigt biträde

8 §Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga

som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.

Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning.

De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för att kunna fullgöra uppdraget.

Revisorernas rätt till information

9 §Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda

ledamöterna och ersättarna i dessa, samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna de upplysningar som behövs för revisionsarbetet.

De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra handlingar som berör deras verksamhet.

Revisorernas förvaltning

10 §Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har

samband med revisionsuppdraget, om inte fullmäktige bestämmer något annat.

11 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.

Bestämmelserna i 5 kap. 65-67 och 69 §§ och 8 kap. 12 § om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur justeringen ska tillkännages, ska tillämpas också på revisorernas protokoll.

Revisionsberättelse

12 §Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en

berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett aktiebolag som avses i

10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 13 §. Vidare ska revisionsberättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken kommunen eller regionen lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt

10 kap. 2-6 §§ bifogas revisionsberättelsen. Lag (2019:835).

13 §Anmärkningar får riktas mot

Anledningen till anmärkningen ska anges i revisionsberättelsen.

Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande om huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller inte.

Jäv

14 §I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i

6 kap. 28 § om jäv tillämpas.

15 §Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet

uppenbarligen saknar betydelse.

16 §En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta

eller närvara vid behandlingen av ärendet. Revisorn får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att behandlingen försenas avsevärt.

En revisor som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska självmant uppge det.

Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de gemensamt och snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om revisorerna annars inte är beslutsföra och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.

17 §Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med

överklagande av det beslut genom vilket ärendet avgörs.

Revisionsreglemente

18 §Fullmäktige får anta ett reglemente om revisionen

13 kap. Laglighetsprövning

Vem som får överklaga

1 §Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få

lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och regionerna.

Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller regioner som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna.

Lag (2019:835).

Vilka beslut som får överklagas

2 §Följande beslut får överklagas

3 §Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag

eller annan författning finns särskilda bestämmelser om överklagande.

Hur besluten överklagas

4 §Ett beslut överklagas skriftligt

I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på.

Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.

Tiden för överklagande

5 §Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten

inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut räknas från det att till- kännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande kommuner och regioner.

Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut. Lag (2019:835).

6 §Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit

in till kommunen, regionen eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet ändå prövas.

Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in till någon av de samverkande kommunerna eller regionerna. Lag (2019:835).

Grunder för upphävande av besluten

7 §Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte beakta

andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.

8 §Ett överklagat beslut ska upphävas, om

Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultatreserv enligt 14 §.

Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut. Lag (2023:642).

9 §

Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden.

Handläggningen i domstol

10 §Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291)

ska kommunen, regionen, den gemensamma nämnden eller kommunalförbundet anses som part. Lag (2019:835).

11 §Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen

(1971:291) får inte gälla sådana brister som består i att det i överklagandet inte anges de omständigheter som överklagandet grundas på.

Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild ska inte tillämpas.

12 §Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut

överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

13 §Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har

gått klaganden emot, får endast klaganden överklaga beslutet.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller regionen och av deras medlemmar.

Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut av ett kommunalförbund eller en gemensam nämnd eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av förbundet eller av nämnden, liksom av varje kommun och region som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och av deras medlemmar. Lag (2019:835).

När beslut får verkställas

14 §Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får

verkställas innan det fått laga kraft om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att kunna rättas.

Rättelse av verkställda beslut

15 §Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som fått

laga kraft och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten av det rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.

Övergångsbestämmelser 2017:725 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.

2022:638 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

2023:642 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2024.

11 kap. 1 § ska omfatta även hanteringen av

resultatutjämningsreserven. I fråga om användning av medel från en resultatutjämningsreserv gäller fortfarande 11 kap.

14 § första stycket och 13 kap. 8 § i den äldre lydelsen.